BJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN

Rovdjur i Norrbotten BJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN

FOTOGRAFER sid 4-5 Magnus Elander sid 6-7 Magnus Elander sid 8-9 Magnus Elander sid 10 Peter Rosén sid 11 Magnus Elander sid 12-13 Staffan Widstrand sid 14 Länsstyrelsen Norrbotten sid 2 & 16 Magnus Elander, Peter Rosén och Staffan Widstrand TRYCKINFORMATION Text: Länsstyrelsen i Norrbottens län Tryck: Davidsons Tryckeri AB, 2010 Grafisk form: Märkvärdig Kommunikation AB Antal exempel 5 000

ROVDJUR OCH RENAR Norrbotten är Sveriges största län. Vi är också det största renskötsel- och rovdjurslänet. Här finns 32 av landets 51 samebyar och mer än hälften av landets alla renar. Här finns också fler än hälften av landets järvar, en betydande björnstam, gott om kungsörn och lodjur samt årliga besök av varg. Rovdjuren har ett starkt skydd både i Sverige och i världen. Det finns internationella överenskommelser om att de ska få finnas kvar i livskraftiga stammar och de är skyddade enligt svensk lag. Naturvårdsverket, Sametinget och länsstyrelserna är viktiga i arbetet med att genomföra den rovdjurspolitik som riksdagen beslutat om. Länsstyrelsens arbete med att förvalta de stora rovdjuren bygger på ett nära samarbete med rennäringen i länet. Målet med rovdjursförvaltningen är att bidra till att Sverige har både livskraftiga rovdjursstammar och en långsiktigt hållbar rennäring. I den här broschyren kan du läsa om rovdjuren i Norrbotten och om arbetet med dem. På länsstyrelsens hemsida hittar du alltid den senaste rovdjursstatistiken för länet. Där kan du också läsa mer om vad som händer inom rovdjursarbetet och vilka personer på länsstyrelsen som arbetar med rovdjur. www.lansstyrelsen.se/norrbotten INNEHÅLL Björn s. 4 Lo s. 6 Järv s. 8 Varg s.10 Kungsörn s. 12 Förvaltning året om s. 14

BJÖRNEN -GOSIG NALLE ELLER FARLIG BEST? Björnen trivs bäst i skogen men kan ibland ses ända upp på kalfjället. Antalet björnar i Norrbotten har ökat under de senaste åren. Hur många björnar finns det i länet? Vi vet att det finns björn i stort sett i hela Norrbotten, men det är svårt att veta hur många björnar det finns och hur tät björnstammen är i olika delar av länet. Björnar går inte att inventera genom att spåra och räkna dem under vintern eftersom de ligger i ide då. En bedömning som forskarna gjorde 2008 visade att en dryg fjärdedel av hela Sveriges björnstam fanns i Norrbotten. Det skulle betyda ungefär 900 björnar. BJÖRNEN FÖRR OCH NU För länge sedan fanns det björnar i hela Sverige utom på Gotland. Under 1800-talet intensifierades björnjakten och i början av 1900-talet fanns det bara ett hundratal björnar kvar. Björnen fridlystes därför år 1913 och efter det har den svenska björnstammen sakta ökat. Numera sker en begränsad björnjakt i Sverige varje höst. Hösten 2010 fälldes 72 björnar under licensjakten i Norrbottens län. 4

OM DU MÖTER EN BJÖRN Björnar är vanligen skygga och rädda för människor. På våren när björnarna vaknar är de som mest ute och rör på sig. Att i utkanten av bebyggelse vid skogskanten hitta björnspillning eller spår av björnar som varit förbi under natten är inget konstigt. Om det händer flera gånger i rad kan det hända att det finns något ätbart för björnen i närheten. I sådana fall kan man höra av sig till länsstyrelsen. Det kan gå att åtgärda problemet. Om en björn syns dagtid i bebyggda områden där folk rör sig bör man kontakta polisen eller länsstyrelsen. Ute i skogen kan man förebygga oönskade björnmöten genom att göra ljud, till exempel sjunga, och inte närma sig om man misstänker att det ligger ett kadaver på en plats. Viltskadecenter, som arbetar med information kring fredade djurarter och skador, har mer information om vad du kan tänka på vid möten med björn. att få skjuta en viss björn som gör mycket skada (skyddsjakt) och då är det vanligen länsstyrelsen som beslutar om det. BJÖRNEN OCH RENSKÖTSELN Björnen är framför allt ett problem under renarnas kalvningstid på våren. En björn kan då döda många kalvar i ett litet område. Den exakta omfattningen är svår att dokumentera då många angrepp sker under barmarksperioden. Då finns det inte någon spårsnö och dessutom lämnas minimalt med bytesrester. Rovdjursersättning utgår till samebyarna beroende på hur stora rovdjursstammarna är inom varje sameby. Eftersom björnar inte går att inventera genom snöspårning så baseras björnersättningen till rennäringen istället på respektive samebys renbetesareal. LÄNSSTYRELSENS ROLL Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av björnstammen i länet. Det innebär bland annat ansvar för att hantera problem, den årliga licensjakten och eventuella skyddsjakter. I andra län har man inventerat björnstammen genom att samla in björnspillning och utifrån det uppskattat antalet björnar. Hösten 2010 genomför länsstyrelsen och Jägarförbundet för första gången detta i Norrbottens län. Inför den årliga björnjakten drar länsstyrelsen upp riktlinjer och villkor för jakten, beslutar hur många björnar som får skjutas och undersöker alla björnar som fälls under jakten. Ibland ansöker någon om 5 ARTFAKTA Storlek: normala vikter 60-200 kilo (honor) och 100-320 kilo (hannar). Mankhöjd upp till 150 cm. Ungar: 1-4 ungar föds i januari-februari i idet och stannar vanligen två år hos modern. Mat: allätare, mest myror, bär och växter men även ren, älg och olika kadaver.

LODJUR VILDKATTEN MED TOFSAR 6

Norrbottens lodjur finns i nuläget framför allt i områdena nära fjällen, i de kuperade skogslanden i södra delen av länet och i Tornedalen. Lodjuren inventeras varje år i januari-februari. Lodjursstammen i länet är som helhet rätt stabil men i Tornedalsområdet ökar den. ARTFAKTA Storlek: 15-20 kilo (hona) och 20-30 kilo (hanne). Mankhöjd cirka 60-75 cm. Ungar: Oftast 2-3 ungar som föds i maj-juni och stannar hos modern till våren därpå. Äter: framför allt rådjur eller ren samt hare och skogsfågel. Hur många lodjur finns det i länet? Lodjur inventeras årligen av länets samebyar och länsstyrelsen tillsammans. Det är lodjursfamiljer, det vill säga lodjurshonor med ungar, som inventeras. Vid lodjursinventeringen vintern 2010 hittade inventerarna 33 lodjursfamiljer. Det motsvarar cirka 200 lodjur i hela länet. LODJUR FÖRR OCH NU I Sverige har antalet lodjur varierat kraftigt under 1800- och 1900-talen. En ökad jakt under 1800- talet medförde en kraftig minskning av lodjursstammen. Det, i sin tur, gjorde att lodjuret fridlystes 1928. Stammen ökade därefter och allmän jakt infördes på nytt 1943. Jakten förbjöds på nytt 1991 då stammen minskat igen och då återhämtade sig lodjursstammen snabbt. Idag finns lodjuret i stora delar av Norrland, Svealand och ner till norra Skåne, dock inte på Öland och Gotland. Under senare år har jakten ökat i renskötselområdet för att minska skadorna för rennäringen. LODJUR OCH RENSKÖTSELN Lodjuret är en skicklig jägare som gärna jagar renar. Den jagar ganska tyst och diskret och skrämmer därför inte renarna på samma sätt som andra rovdjur. En sameby får ersättning för det antal lodjursfamiljer som den har på sin mark. LÄNSSTYRELSENS ROLL Lodjursinventeringen pågår 10 januari till 28 februari. Den första delen av inventeringen går i huvudsak åt till att spåra och dokumentera lodjursfamiljer. Slutfasen av inventeringen går åt till att särskilja olika lodjursfamiljer då de ofta finns nära varandra. Detta är ett tidskrävande arbete där lodjursstammen är tät. I Norrbotten utförs en årlig jakt på ett visst antal lodjur under mars-april. Om ett lodjur ställer till stor skada under övriga året kan den som drabbas ansöka om skyddsjakt hos länsstyrelsen. 7

JÄRV ÖKÄND OCH OKÄND 8

Norrbotten har ett extra ansvar för järv eftersom det är en hotad art som har huvuddelen av sin utbredning i länet. Antalet järvar i länet har sakta ökat de senaste åren. Hur många järvar finns det i länet? Idag finns järven framför allt i fjälltrakterna och skogslandet närmast fjällen. Under inventeringen 2010 dokumenterades 62 järvhonor med ungar i Norrbottens län. Lyan ligger vanligen i en snödriva i en fjällbrant eller i blockmark i skogen. FÖRVALTNING AV JÄRV I LÄNET Länsstyrelsen och samebyarna inventerar järv från 1 mars till senast 31 juli. I motsats till lodjuret så är järvhonan knuten till en och samma plats under inventeringsperioden. Hon föder ungar i februari och stannar med ungarna i lyan till början av maj. Detta gör det möjligt att spåra henne och hitta järvfamiljerna. Även för järv finns det undantag i lagen som gör att en järv som ställer till stor skada i vissa fall kan få skjutas. JÄRV FÖRR OCH NU Järven finns nu för tiden enbart i norra Sveriges fjäll och fjällnära barrskogar. Tidigare fanns den i hela norra barrskogsområdet. Under 1800-talet jagades järven precis som övriga stora rovdjur allt mer, vilket ledde till att antalet järvar minskade. 1969 fridlystes järven och sedan dess har järvstammen sakta ökat. Drygt hälften av den svenska järvstammen finns inom Norrbottens län. JÄRVEN OCH RENSKÖTSELN Järven är ingen särskilt skicklig jägare och snyltar ofta på kadaver som andra rovdjur orsakat. Vid speciella snöförhållanden kan järven dock springa på skaren medan renarna sjunker och då kan den döda många renar. Ofta äter järven kadaver av ren som lodjur dödat. En sameby får ersättning för antalet järvar som den har på sin mark. 9 ARTFAKTA Storlek: Järven är vårt största mårddjur, vikt 8-18 kilo. Den är 70-85 cm lång och har därtill en 15-25 cm lång svans. Ungar: 1-4 ungar föds i februari-mars i lyan, oftast vartannat år. Äter: Ofta kadaver men också egna byten som ren, hare, smågnagare och fågel. Större byten styckas och sparas till vintern.

VARG ENSAM VANDRARE I NORR 10

ARTFAKTA Storlek: Varierar, normalt 35-55 kilo. Mankhöjd upp till 90 cm. Ungar: I genomsnitt 6 ungar som föds i april-maj och stannar i flocken i cirka två år. Äter: älg, ren, rådjur. I Norrbotten finns endast enstaka vargar som då och då kommer in i länet från söder eller öster. Inriktningen på nuvarande rovdjurspolitik är att varg framför allt ska finnas utanför renskötselområdet då den ställer till med för mycket skada för rennäringen. VARG FÖRR OCH NU Vargen har från början funnits i hela Sverige utom på Öland och Gotland. Liksom övriga rovdjur jagades den hårt under 1800-talet. Vid fridlysningen 1966 tror man att det fanns cirka 10 vargar kvar i norra Sverige. Stammen dog sedan ut de kommande åren. Sedan 1980-talet finns vargen återigen i Mellansverige, framför allt i Värmland, Dalarna, Örebro och Gävleborgs län. Stammen härstammar från några invandrade vargindivider från Finland/Ryssland. LÄNSSTYRELSENS ROLL Vargen är det rovdjur som väcker mest känslor och som kan åstadkomma stora skador för rennäringen. Länsstyrelsen lägger därför särskilda resurser på att följa de vargindivider som rör sig i länet. Ofta märks vargen med en GPS-sändare för att det ska vara möjligt att följa den och kunna förebygga skador. Den svenska vargstammen är extremt inavlad då den härstammar från några få individer och behöver därför förstärkas med nytt genetiskt material. Kommer det in finska/ryska vargar i länet försöker vi möjliggöra för dem att vandra vidare söderut till vargarna i Mellansverige. Riksdagen har också beslutat att östliga vargar ska flyttas in i den mellansvenska vargpopulationen för att ytterligare förstärka vargstammen genetiskt. VARGEN OCH RENSKÖTSELN Vargen är det rovdjur som renskötseln anser kan ställa till med störst problem. Det beror på att den kan jaga i flock, förfölja djur under lång tid och återkommande attackera samt splittra renhjordar. 11

KUNGSÖRN ROVDJUR I SKYN 12

Sveriges kungsörnsstam ökar långsamt men den är fortfarande ganska liten. Kungsörnsstammen i Norrbotten finns numera över större delen av länet. Hur många kungsörnar finns det i länet? Kungsörn inventeras årligen av länsstyrelsen och ornitologer tillsammans. Under inventeringen av kungsörn 2010 hittades 44 lyckade häckningar i Norrbotten. Totalt besökte inventerarna 237 kungsörnsrevir i länet. LÄNSSTYRELSENS ROLL Inventeringen av kungsörn görs av länsstyrelsen tillsammans med Kungsörnsgruppen i Norrbotten inom Norrbottens ornitologiska förening. Stammens utbredning i länet ökar långsamt och inriktningen på förvaltningen i länet är att övervaka stammen och låta den utvecklas fritt. KUNGSÖRN FÖRR OCH NU Tidigare fanns kungsörnen i hela Sverige men jakten ökade i slutet av 1800-talet och 1927 fridlystes kungsörnen i Sverige. Idag finns det runt 600 revir i Sverige, de flesta i norra Sverige. Men stammen ökar i söder och det finns nu bland annat en tät stam på Gotland och flera par i Skåne. Kungsörnar bygger oftast sina bon i gammelskog men ibland i klippstup. Boet kan bli mycket stort och väga upp till 700 kg så det krävs kraftiga och gamla träd som orkar bära dessa bon. KUNGSÖRN OCH RENSKÖTSELN Kungsörn dödar nästan bara unga renkalvar. Ibland kan den därför vara ett problem i kalvningsområdet. I sällsynta fall kan kungsörn även döda fullvuxna renar. Kungsörnens påverkan på renskötseln är dock dåligt dokumenterad. Örnar äter också kadaver av ren som självdött, dödats av andra rovdjur eller trafikdödats. Den generella ersättningen för skador orsakade av kungsörn baseras på respektive samebys areal. 13 ARTFAKTA Storlek: Normalt mellan 2,5-7 kilo, vingspannet cirka 1,5-2 meter. Ungar: Kungsörnar börjar häcka tidigast vid 4 års ålder och föder 1-2 ungar på våren. Äter: hönsfågel, skogshare och kadaver från olika djur. Kungsörnen har problem att lyfta byten som väger mer än 1 kg och får därför stycka även en hare innan den förs till boet.

FÖRVALTNING ÅRET OM SAMVERKAN I LÄNET Viltförvaltningsdelegationen inrättades 2010 för samverkan inom frågor som rör viltförvaltningen i länet. Den består av politiker och företrädare för olika intressen; till exempel jakt, friluftsliv, polis, naturvård och rennäring. Delegationen fattar beslut i vissa övergripande frågor som till exempel miniminivåer för antalet lodjur och björn i länet, och riktlinjer för skyddsjakt. INVENTERINGEN ÄR GRUNDEN Länsstyrelsen ansvarar tillsammans med same byarna för årliga inventeringar av rovdjurs stammarnas storlek och utbredning. Inventeringsresultatet ger bland annat underlag för rovdjursersättning till rennäringen och beslut om skyddsjakt. Inventeringarna är inriktade mot att dokumentera antalet föryngringar (honor med ungar). Detta ger en uppskattning av antal och utbredning av de olika arterna i länet. HUR GÅR INVENTERINGARNA TILL? Lo, järv och varg inventeras främst genom spårning på snö. Det gör länsstyrelsens naturbevakare tillsammans med samebyarnas inventerare. Spårarna bedömer vilken art spåren tillhör, hur många djur det är och om det är en hona med ungar. Rovdjuren kan röra sig över stora ytor på kort tid och spårarna har olika metoder för att kontrollera att inte samma djur räknas flera gånger. Vid järv- och kungsörnsinventeringarna under våren och sommaren letar inventerarna efter järvlyor respektive kungsörnsbon. Om någon anmäler att de har sett varg försöker en naturbevakare ta reda på om det går att hitta spår efter vargen för vidare dokumentation. Björn har inte kunnat inventeras ordentligt tidigare, men under hösten 2010 genomförs för första gången en spillningsinventering av björn i länet. Ersättningen ges utifrån hur många rovdjur det finns i samebyn (för kungsörn och björn utifrån samebyns areal). Andra tamdjursägare kan också få ersättning för skador och bidrag till skadeförebyggande åtgärder, exempelvis rovdjursstängsel. 14

Rovdjursåret inleds 1 oktober. Stormöte i Storuman med alla samebyar och berörda myndigheter. SEPTEMBER Sammanställning av den slutliga inventeringsrapporten. AUGUSTI Under björnjakten besiktigar vi alla fällda björnar. Länsstyrelsen har också det övergripande ansvaret för att björnjakten genomförs enligt lagar och föreskrifter. JULI Den lugnaste tiden på rovdjursåret. Annat arbete i nationalparker och naturreservat. Semester. JUNI Järvlyor behöver ofta kontrolleras igen. Ett preliminärt inventeringsresultat blir färdigt. Kungsörnsbon kontrolleras för att se om det finns ungar. Ibland hantering av björnar som uppträder nära bebyggelse, framför allt i kustlandet. MAJ Järvinventeringen fortsätter. Mycket arbete med att spåra honor med ungar för att kontrollera hur många det är. NOVEMBER Slutrapporten för föregående års inventering lämnas till Sametinget senast 1 november. Möten med länets samebyar för att planera vinterns inventering. Eventuella vargobservationer kontrolleras. APRIL Järvinventeringen fortsätter. Skyddsjakt på rovdjur som ställer till stor skada (sker löpande under året). Årets kungsörnsinventering börjar. DECEMBER Naturbevakarna kontrollerar anmälningar som kommer in om vargar och lodjur. Om det finns varg i länet kan naturbevakarna märka den med en GPS-sändare för att kunna följa den. JANUARI Loinventering tillsammans med samebyarna från 10 januari. Ute med skoter, skidor och ibland helikopter för att hitta lodjurshonor med ungar. FEBRUARI Lodjursinventeringen fortsätter. Mycket tid ute i fält för att följa spår och reda ut hur många lodjursfamiljer det finns. MARS Inventeringen av järv startar 1 mars. Naturbevakarna och samebyarnas inventerare arbetar tillsammans med att hitta lyor och se om de är bebodda. Lodjursjakten pågår 1 mars cirka 15 april. Varje lodjur som fälls ska naturbevakarna undersöka för att få information om djuret och se att jakten gått rätt till. 15

MARKVARDIG.SE Åsikterna om de stora rovdjuren björn, lo, järv, varg och kungsörn är många. Ofta väcker rovdjuren starka känslor hos människor. En del drömmer om att få se en björn i det fria. Andra känner oro. Är du jägare kanske du ser rovdjuren som konkurrenter som tar våra bytesdjur. En del deltar med nöje i lo- och björnjakten, andra är jaktmotståndare. Är du renägare är rovdjuren ett problem när de äter upp dina renar och kostar dig arbete och pengar. I den här broschyren kan du läsa om rovdjuren i Norrbotten och hur de påverkar renskötseln. Du får också en inblick i arbetet med att förvalta de stora rovdjuren i länet. HÄR KAN DU LÄSA MER: www.lansstyrelsen.se/norrbotten www.viltskadecenter.se www.naturvardsverket.se www.sametinget.se www.de5stora.com