Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Relevanta dokument
Klumprotsjuka - ett dolt hot

Biologisk markkartering

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering av patogener

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Biologisk markkartering av patogener

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Biologisk markkartering av patogener

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Räkna med vallen i växtföljden

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Potatiskräfta och rotgallnematod

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Framgångar och utmaningar inom växtförädlingen

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Institutionen för mark och miljö

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Institutionen för mark och miljö

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

PM Strategin för växtskyddsmedel

Klumprotsjuka orsakad av Plasmodiophora brassicae

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Slamtillförsel på åkermark

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

11 Ekologisk produktion

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Rotpatogener i åkerböna och ärt

11 Ekologisk produktion

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Spannmål 15 januari 2019 Jönköping

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

Varmt väder ger snabb utveckling

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Höstraps. Sorter och odlingsteknik

Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson Stockholm

Utv.st

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

för svensk och nordisk marknad

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Effekter av packning på avkastning

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Transkript:

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Växjö möte - 4 december 2013 1

Disposition Historiska avtryck Växtföljd Resistenta sorter Sanering Historiska avtryck 2

May turnip Brassica rapa ssp rapa Gränsrova, Värmland Målselvnepe, Lofoten Norway Brassica rapa ssp napobrassica L SWE Kålrot, rotabagge UK Swede, US rutabaga 3

Odlingsjordar, i vilka den för flertalet rovoch kålrotsslag synnerligen fördärvbringande klumprotsjukans smittämne innästlat sig, förökats, spritts och satt sig fast, äro nog, tyvärr inte alltför ovanliga i vårt land P.A. Olsson, 1939 4

En ny gröda introduceras Raps och rybs blev populära grödor under 1940-talet. 1970 rekommenderades att odla oljeväxter vart 4:e år. Klumpotsjuka blev en viktig sjukdom i oljeväxterna I början av 1980-talet påträffades kraftiga angrepp 5

Infektion och ph i medeltal för varje gård 100 7 % plants infected 75 50 25 0 6,5 6 5,5 5 Soil ph Wallenhammar, 1996 Klumprotsjuka i höstraps Veneberg, 2006 6

Root cortex infection Life cycle of Plasmodiophora brassicae In soil Root hair infection Aniline blue stained resting spores and secondary plasmodia in host tissue Resting spores Primary zoospores v v Primary plasmodia? Secondary plasmodia? Secondary plasmodia in chinese cabbage: Aniline blue stained in host tissue. Zoosporangia Zoosporangia in root hairs of infected callus? Secondary zoospores Arne Schwelm; Modified from Kageyama and Asano (2009) J Plant Growth Regulation 28: 203-211 Växtföljd 7

Samband med tidigare oljeväxtgröda Percentage infestation according to bioassay 80 60 40 20 0 y= 55-3.18x r 2 = 0.70 Halveringstid 3.6 år 0 5 10 15 20 25 Years passed since previous oilseed crop Samband med odlingsintensitet Percentage infestation according to bio-assay 80 60 40 20 0 a a ab a ab b b ab Year of bio-assay 5 4 3 2 No. of oilseed crops in the field during the period 1969-85 a c b 1986 1990 1992 ab 8

Bördighetsförsöken Skåne (1957) 1. Korn 2. Vårraps 1 3. Höstvete 4. Sockerbetor 1 Vitsenap1958-1982 Mellansverige (1969) 1. Korn 2. Havre 3. Vårraps 4. Höstvete 5. Havre 6. Höstvete Bördighetsförsöken anlagda 1957- förekomst av P. brassicae i jord (DNA fg/g jord). Korn, v-oljeväxt, h-vete, s-betor. År M-1 M-2 M-4 M-5 M-6 R-94 Fjädringslöv Orup Örja Ugglarp Ekebo Bjertorp 2011 e.d 80 5 e.a* 37 (2013) 2007 e.d 635 137 338 1432 251 2003 e.d 17300 1200 1370 25800 5 1999 e.a 86350 9 3363 23900 20 1995 e.a 5 e.d 5 5210 e.d 1991 e.a 8600 e.d 372 1110 e.d 1987 e.a e.d e.d e.d 7 e.d 1983 e.a e.d e.d e.d e.d e.d 1979 e.a e.d e.d e.d e.d e.d 1975 e.a e.d e.d e.d e.d e.d 1971 e.a e.d e.d e.d e.d e.d e.d: ej detekterat e.a: ej analyserat e.a* = försök avslutat 2010 9

Analyser av P. brassicae DNA fg g -1 i jordprover tagna i sortförsök av vårraps och höstraps i Sverige 2010-2012 Antal fält i resp. klass 2009 Höstraps Antal fältförsök som visade DNA detektion fg g -1 jord 0 < 5 5-100 100-500 >500 Totalt antal prover 4 3 7 2010 Vårraps 14 1 1 16 2010 11 2 2 15 Höstraps 2011 Vårraps 4 1 5 2012 Vårraps 2 3 1 1 7 Totalt 35 9 4 1 1 50 % av samtliga fält 70 18 16 4 2 Rapporter från rådgivare i Skåne april 2013 Foto: Gunnel Hansson 10

Delvis resistenta sorter Resistensförädling har länge varit huvudspåret i bekämpningsstrategin 11

Nya tekniker för integrerad kontroll av klumprotsjuka (1997-1999) Agronomiska egenskaper hos delvis resistenta sorter av vårrybs Vilken nivå av inokulum i marken tolereras? Wallenhammar et al., 2000 Sjukdomsindex hos delvis resistenta sorter av vårrybs (4 försök 1997) FDSI after harvest (field) 25 20 15 10 5 0 0 20 40 60 80 100 DSI after planting (bioassay) SW A3155 SW 9433808 SW 9433827 12

Klumprotresistenta sorter Desirée Börjesdotter 2013-12-04 Undvik problem - välj rätt sort 2 försök på smittad mark 2013 Kalmar kg råfett/ha 2 950 000 kop/g Svalöv kg råfett/ha 80 000 kop/g Sortblandning 110 b 1390 a SHERPA 100 b 1720 a EXCALIBUR 60 b 1350 a MENDEL 1100 a 1420 a MENDELSON 1110 a 1440 a Foto Linda af Geijersstam 2 Desirée Börjesdotter 13

Foto Linda af Geijersstam 2 Desirée Börjesdotter 14

Resistenta höstrapssorter anlagda i fältförsök på infekterad mark i Skåne och Halland 2013 (Svensk Raps) Mottaglig sortblandning Sanering 15

International Clubroot Workshop, Edmonton, Kanada, 2013 16

Klumprotsjuka finns i odlingsområdet Alla potentiella oljeväxtfält måste analyseras Resistenta sorter finns nu på marknaden Sanering av infekterade redskap Samverkan: Sveriges Frö- och oljeväxtodlare, handel, rådgivare, BioSoM (forskare) 17

Tack för uppmärksamheten! 18