Yrkande (M), (L), (KD) Kommunstyrelsen 2016-05-18 Ärende 4.4 Yrkande angående yttrande till Socialdepartementet Kroppsbehandlingar. Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100 Staden har fått möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets remiss Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100. Vi anser att stadens svar till stora delar är bra. Dock delar vi inte Stadsledningskontorets slutsats när de gäller tillsynsansvar. Vi anser, precis som Social Resursförvaltning, att då det rör sig om verksamheter som ligger närmare hälso- och sjukvård än kommunal verksamhet varför tillsynsansvaret borde ligga på Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi: Att Göteborgs Stads yttrande till Socialdepartementet ändras enligt ovanstående, alltså att Göteborgs kommunstyrelse föreslår att IVO blir ansvarig tillsynsmyndighet för all verksamhet som omfattas av lagen.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-02-18 Diarienummer 0465/16 Juridiska avdelningen Ela Skorupska, Markus Landahl Telefon 031-368 06 47 E-post: ela.skorupska@stadshuset.goteborg.se Remiss från Socialdepartementet - Kroppsbehandlingar. Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Som yttrande över Socialdepartementet remiss Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd SOU 2015:100 översänds bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet är en konsumenttjänst som kan innebära betydande hälsorisk. Med hälsorisk menas kroppsbehandling som kan överföra smitta, ge svåra skador, leda till sjukdomar eller ge bestående men. Det saknas idag en samlad reglering för under vilka förutsättningar dessa kroppsbehandlingar får genomföras. Flera myndigheter har olika tillsynsansvar och det råder vissa oklarheter om var ansvaret börjar respektive upphör. Det föranleder att det föreligger allvarliga brister i förutsättningarna för konsumenten att genomgå en säker behandling. Regeringen beslutade den 24 april 2014 att tillkalla en särskild utredare för att stärka skyddet för den enskilde vid kroppsbehandlingar och ingrepp som kräver medicinsk kunskap och erfarenheter eller kan innebära betydande hälsorisker, men som inte är hälso- och sjukvård eller tandvård. Utredningen föreslår att: en ny lag gällande kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk, och en nationell, webbaserad informationstjänst med oberoende information om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Ekonomiska konsekvenser Den nya lagen kommer att i vart fall initialt innebära kostnadsökningar främst för kommunerna men även för staten. Utredarna gör bedömningen att dessa kostnader kan komma att sparas in på längre sikt då lagen har en skadeförebyggande intention. Lagförslaget innebär ett utökat ansvar för kommunen. Kommunen får ytterligare arbetsuppgifter och fler verksamheter att utöva tillsyn över. Kommunen får besluta om omfattning och intervall av tillsynen samt besluta om taxa och avgifter för att täcka de kostnader som har samband med tjänster som omfattas av den nya lagen. Initialt beräknas lagförslaget betyda ökade kostnader för kommunen men att även det på sikt bedöms kunna jämnas ut i och med rätten att ta ut och bestämma avgift och taxa. 1(37)
2(37) Barnperspektivet Stadsledningskontoret vill framhålla vikten av att skydda barn under 18 år. Ingen generell åldersgräns föreslås i lagen för att genomgå kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Förslaget ligger i linje med idén om barnets bästa och dess delaktighet i beslut som rör barnets självt, där inflytande över beslut ska anpassas efter ålder, mognad och utveckling. För barn och unga kan en behandling mot svår akne, utåtstående öron eller annan upplevd svår avvikelse i utseende vara avgörande för barnets psykiska välmående. En absolut lag om 18 år skulle i detta fall ha motsatt effekt till barnets bästa. Socialtjänstlagen, föräldrabalken och FN:s barnkonvention bedöms vara tillräcklig lagstiftning för att skydda barnet. Stadsledningskontoret instämmer i denna bedömning men anser att det vore önskvärt att verksamhetsutövarna blir skyldiga att se till barnets bästa och blir anmälningspliktiga om barnets vårdnadshavare inte bedöms agera i enlighet med detta. Jämställdhetsperspektivet Det är fler kvinnor än män som bedriver verksamhet inom kroppsbehandlingsområdet. Kvinnor är också i högre grad konsumenter av dessa tjänster. Med detta i beaktande kan lagförslaget potentiellt ha positiva effekter ur ett jämställdhetsperspektiv då det ökar skyddet för konsumenten. Lagförslaget är i övrigt könsneutralt. Mångfaldsperspektivet och Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Omvärldsperspektivet Skönhetsindustrins snabba utveckling har uppmärksammat flera länder på att säkerheten inte är tillräcklig för personer som genomgår olika typer av kroppsbehandlingar. Arbetet med reglering pågår runtom i världen och präglas generellt av frågor om risker med olika behandlingar och vilken kompetens som krävs för olika ingrepp. Vanligast är att det är de kirurgiska ingreppen som regleras. Utredningens uppdrag har en bredare ansats för vilka former av behandlingar som inbegrips i lagens tillämpningsområde. Bilaga 1 Sammanfattning av SOU 2015:100 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Yttrande från Miljöförvaltningen Yttrande från Social resursförvaltning Yttrande från Konsument och Medborgarservice Yttrande från Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Yttrande från Stadsdelsnämnden Angered Yttrande från Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda Yttrande till Socialdepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(37)
Ärendet Göteborgs Stad har beretts möjlighet att svara på remissen SOU 2015:100, Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd. Remissvaret har utarbetats av juridiska avdelningen på Stadsledningskontoret. Förslaget har vidareremitterats till Miljöförvaltningen, Social resursförvaltning och Konsument och medborgarservice samt tre stadsdelsförvaltningar. Remissvaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 16 maj 2016. Ärendet medger inte en bordläggning. Bakgrund Regeringen beslutade den 24 april 2014 att tillkalla en särskild utredare för att stärka skyddet för den enskilde vid kroppsbehandlingar och ingrepp som kräver medicinsk kunskap och erfarenheter eller kan innebära betydande hälsorisker, men som inte är hälso- och sjukvård eller tandvård. I uppdraget ingår att ta ställning till vilka ändringar som krävs för att säkerställa att den enskilde ges en god och säker behandling samt ett tillräckligt konsumentskydd. 3(37) Kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet är en konsumenttjänst som kan innebära betydande hälsorisk. Med hälsorisk menas kroppsbehandling som kan överföra smitta, ge svåra skador, leda till sjukdomar eller ge bestående men. Det saknas idag en samlad reglering för under vilka förutsättningar dessa kroppsbehandlingar får genomföras. Flera myndigheter har olika tillsynsansvar och det råder vissa oklarheter om var ansvaret börjar respektive upphör. Det föranleder att det föreligger allvarliga brister i förutsättningarna för konsumenten att genomgå en säker behandling. Avsaknad av statistik gör det svårt att fastställa antal verksamheter som utför kroppsbehandlingar som kan innebära betydande hälsorisker, förekomsten av olika behandlingar, eventuella komplikationer av sådana behandlingar och marknadens utveckling. Vidare finns det inga särskilda krav på näringsidkaren om informationsskyldighet, försäkring eller vilken kompetens som krävs för att utföra olika kroppsbehandlingar. Det föranleder brister för att konsumenten ska kunna göra ett aktivt och medvetet val eftersom det saknas lättillgänglig, samlad och oberoende information om vilken reglering som gäller, vad det innebär att genomgå en kroppsbehandling samt vilka risker som en given behandling kan medföra. Utredningens uppdrag omfattar även att bedöma om det behövs en särskild åldersgräns för kroppsbehandlingar med en betydande hälsorisk och om det ska införas krav på näringsidkare om en obligatorisk försäkring. I syfte att stärka skyddet för den enskilde vid kroppsbehandling som kan innebära en betydande hälsorisk föreslår utredningen: en ny lag gällande kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk, och en nationell, webbaserad informationstjänst med oberoende information om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Lagen föreslås träda ikraft den 1 juli 2017. Uppdraget om en informationstjänst bör, enligt utredningen, kunna ges till den utsedda myndigheten senast den 1 januari 2017 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(37)
4(37) Stadsledningskontoret Sammanfattande synpunkter Stadsledningskontoret kan inledningsvis konstatera att utredningen är väl genomförd. Stadsledningskontoret anser, likt samtliga remissinstanser, att det är önskvärt att den typ av ingrepp som utredningen avser blir föremål för ökad tillsyn och tydligare reglering. Det är också önskvärt att ansvarsförhållandet klargörs och att informationsmöjligheterna för den enskilde ökar. Stadsledningskontoret och samtliga remissinstanser utom stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda ställer sig i allt väsentligt bakom förslagen som presenteras. Stadsdelsnämnden Örgryte Härlanda avstyrker remissen. Detta eftersom stadsdelsnämnden anser att utredningens förslag inte ligger i linje med kommuners hälso- och sjukvårdsansvar ansvar. Kommunen är inte vårdgivare. Tillsynen över den över den legitimerade personalen som är verksamma inom denna typ av verksamhet tillhör IVO:s tillsynsansvar och bör kontrolleras som andra privata utförare i vården som är legitimerade. Skulle frågor uppstå i samband med kontroll av hygieniska verksamheter kan anmälan till IVO om missförhållande göras. Nedan följer en genomgång av de konkreta förslag som presenteras i betänkandet. Under respektive rubrik framgår remissinstansernas synpunkter, om sådana angivits särskilt. Därefter följer Stadsledningskontoret synpunkter på förslagen. I förslaget till yttrande till departementet har Stadsdelningskontoret valt att kommentera de delar av förslaget där stadsledningskontoret har anmärkningar eller reservationer mot förslaget. Lagens tillämpningsområde Utredningen föreslår att lagen gäller kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet som inte utgör hälso- och sjukvård och som en näringsidkare utför på en konsument. Vidare ska lagen endast gälla kroppsbehandlingar som är förenade med en betydande hälsorisk. Exempel på behandlingar som omfattas av lagen är kirurgiska ingrepp, injektioner, tatuering, piercing, laser, IPL och hudslipning. Konsument och medborgarservice tillstyrker förslaget men poängterar att den avgränsning utredningen gör avseende kroppsbehandlingar som medför betydande hälsorisker föranleder att kroppsbehandlingar som kan vara förenade med mindre hälsorisker inte omfattas av lagen. Exempel på kroppsbehandlingar som faller utanför lagens tillämpningsområde är ögonfransförlängning, temporär hårborttagning och hudoch hårblekning. Förvaltningen framhåller att den föreslagna avgränsningen kan föranleda svåra bedömningar samt förhindra konsumenter skydd vid behandlingar som anses medföra lindriga hälsorisker. Förvaltningen föreslår att utredningen väljer det bredare kriteriet hälsorisker som grund för lagens tillämpningsområde istället för betydande hälsorisker. Alternativt att ett ytterligare kapitel införs i lagen som behandlar kroppsbehandlingar som medför enbart hälsorisker. Övriga remissinstanser har valt att inte särskilt kommenterat på förslaget. Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget att kroppsbehandlingar som medför betydande hälsorisker blir föremål för ökad tillsyn och tydligare reglering. Stadsledningskontoret anser att det är resonabelt och proportionerligt att från lagens tillämpningsområde avgränsa kroppsbehandlingar som kan medföra enbart hälsorisker. Att inkludera alla typer av kroppsbehandlingar skulle dels kunna föranleda en arbetsbelastning för Göteborgs Stad som mycket belastande och inte vara proportionerligt mot den lindrigare hälsorisk som en sådan behandling kan medföra. Stadsledningskontoret är inte av samma uppfattning som Konsument och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(37)
medborgarservice att avgränsning mellan betydande hälsorisker och hälsorisker riskerar att föranleda svåra bedömningar. 5(37) Kirurgiska ingrepp och injektioner får endast utföras av särskilda yrkesgrupper Utredningen föreslår att kroppsbehandlingar som innefattar kirurgiska ingrepp endast får utföras av legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare inom respektive kompetensområde. Kroppsbehandlingar som innefattar injektioner direkt under huden (subkutana) eller djupare får endast utföras av legitimerad läkare, legitimerad tandläkare, legitimerad sjuksköterska eller legitimerad tandhygienist inom respektive kompetensområde. Med begreppet respektive kompetensområde avses det område inom vilket den legitimerade kan förväntas ha utvecklat formell och reell kompetens. Konsument och medborgarservice tillstyrker förslaget att enbart legitimerad personal bör kunna utföra behandlingar som innefattar kirurgiska ingrepp och injektioner förutsatt att detta kontrolleras och följs upp kontinuerligt. Förvaltningen poängterar att många utförare kommer att drabbas hårt av regeln då det i dagsläget inte krävs någon särskild kunskap eller utbildning för att få utföra behandlingar som kräver injektioner. Förvaltningen konstaterar att den personliga säkerheten för konsumenten bör vara i fokus och anser inte att regleringen står i strid med proportionalitetsprincipen. Övriga remissinstanser har valt att inte särskilt kommenterat förslaget. Stadsledningskontoret tillstyrker att enbart legitimerad personal bör kunna utföra behandlingar som innefattar kirurgiska ingrepp och injektioner. Tillståndsplikt införs Utredningen föreslår att verksamhet som omfattas av den nya lagen ska ha tillstånd. Det innebär att den, enligt miljöbalken, gällande anmälningsplikten för hygieniska tjänster som innefattar stickande eller skärande verksamheter upphör och ersätts av krav på tillstånd. Krav på tillstånd ska även gälla sådana hygieniska verksamheter som idag inte omfattas av någon anmälningsplikt men som bedöms vara förenade med en betydande hälsorisk, som till exempel laser- och IPL-behandlingar. Ansökan om tillstånd ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Förslaget innebär vidare att verksamheter som erbjuder behandlingar inom regelverket för hälsooch sjukvården samt den nya lagen om kroppsbehandlingar, måste både anmäla sin verksamhet till IVO och ansöka om tillstånd hos kommunen. Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Miljöförvaltningen anmärker dock att det idag finns ett relativt stort mörkertal vad gäller anmälningspliktiga verksamheter i enlighet med 38 lag (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förvaltningen ser att det med nu föreslagen lagstiftning kan bli svårt för både verksamhetsutövare och den kommunala tillsynsmyndigheten att bedöma om en verksamhet faktiskt är tillståndspliktig eller ej. Detta mot bakgrund att det är syftet med behandlingen som ska avgöra om en verksamhet är tillståndspliktig eller ej. Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget att verksamhet som omfattas av den nya lagen ska ha tillstånd. Med beaktande av Miljöförvaltningens anmärkning anser stadsledningskontoret det önskvärt att riktlinjer utarbetas för att närmare beskriva vilka verksamheter som är tillståndspliktiga dels för att undvika den potentiella problematiken med vilka verksamheter som är tillståndspliktiga eller ej och dels för att garantera enhetlig bedömning mellan kommunerna. Information till konsument Innan en kroppsbehandling påbörjas ska näringsidkaren ge konsumenten tydlig och lättillgänglig information om möjliga metoder, metoden som konsumenten väljer, Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(37)
6(37) förväntade behandlingsförlopp och resultat, risker för komplikationer och biverkningar, eftervård i samband med kroppsbehandlingen och kostnader för tjänsten. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och anda individuella förutsättningar. När konsumenten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få samma information. Ingen av remissinstanserna har valt att särskilt kommentera förslaget. Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget om information till konsumenten. Tillsyn Utredningen föreslår att kommunen blir ansvarig tillsynsmyndighet för all verksamhet som omfattas av lagen. Lagförslaget innebär att kommunernas tillsynsuppdrag utvidgas till att även omfatta tillsyn över verksamheter där legitimerad personal erbjuder kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Den av kommunen utförda tillsynen ska vara en form av systemtillsyn i den betydelsen att kommunen kontrollerar att tillsynsobjektet klarar att kontrollera och styra sin verksamhet i enlighet med gällande regelverk. Kommunen ska meddela IVO om behov av tillsyn föreligger eller omständigheterna i övrigt kräver det i verksamhet med legitimerad personal, till exempel på grund av brister i hygien eller avsaknad av föreskriven dokumentation. IVO ges även rätt att självständigt, efter anmälan eller på eget initiativ, utöva tillsyn över enskild legitimerad personal. Miljöförvaltningen ser en risk med att ett antal verksamheter kommer att falla inom ramen för tillsyn från både IVO och den kommunala tillsynsmyndigheten och att verksamhetsutövare kan uppfatta detta som ineffektivt och onödigt kostsamt, vilket kan påverka förtroendet för tillsynsmyndigheten. Förvaltningen anser att kostnaderna för tillsynsmyndighetens tid och arbete ska belasta verksamhetsutövaren och inte skattekollektivet. Förvaltningen tillstyrker förslaget men understryker att den kommunala tillsynsmyndigheten endast ska få i ansvar att bedriva tillsyn i enlighet med utredningens förslag, det vill säga över det hygieniska området och tillsyn av egenkontroll. Socialresursförvaltning anmärker att den verksamhet som ska bedrivas ligger närmare hälso- och sjukvårdsverksamhet och tillsyn bör ske på samma sätt och av samma aktörer som för andra hälso- och sjukvårdsinrättningar, det vill säga av IVO. Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné vill belysa att kommunens ökade ansvar för tillsyn kan vara kostnadsdrivande. Övriga remissinstanser har valt att inte kommentera förslaget särskilt. Stadsledningskontoret har inget att anmärka mot förslaget om att kommunen blir ansvarig tillsynsmyndighet för all verksamhet som omfattas av lagen. Stadsledningskontoret vill däremot understryka vikten av att sådan tillsyn endast ska vara en form av systemtillsyn i den betydelsen att kommunen kontrollerar att tillsynsobjektet klarar att kontrollera och styra sin verksamhet i enlighet med gällande regelverk. Tillsynen ska inte innefatta bedömning av yrkes- eller kvalifikationskrav eller granskning av den teknik som används. Vidare är det även av vikt att kommunen får möjlighet att själv bedöma i vilken omfattning tillsynen ska bedrivas och att kommunen får möjlighet att besluta om avgift och taxa för att täcka de kostnader som kommunen har samband med tjänster som omfattas av den nya lagen. Klagomål Utredningen föreslår att om en konsument anser sig ha blivit felbehandlad eller vill framföra klagomål ska denne i första hand vända sig till näringsidkaren för att få rättelse. Om näringsidkaren helt eller delvis motsätter sig ett krav från konsumenten på grund av ett avtal mellan dem ska näringsidkaren informera konsumenten om att denna Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(37)
kan för att få sitt ärende prövat vända sig till en alternativ tvistlösningsnämnd, allmänna reklamationsnämnden eller allmän domstol. Reklamerar konsumenten inte inom skälig tid förlorar denne rätten att åberopa felet. 7(37) Konsument och medborgarservice tillstyrker förslaget men anser att förslaget riskerar bli tandlöst om det inte är kopplat till några rättigheter eller påföljder vid felbehandling. Övriga remissinstanser har valt att inte kommentera förslaget särskilt Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget om klagomål. Om felbehandling fastställs av alternativ tvistlösningsnämnd, allmänna reklamationsnämnden eller av allmän domstol så träder skadeståndslagstiftningen in och ger konsumenten rätt till lämplig ekonomisk kompensation. Att därutöver bestämma sanktioner mot näringsidkaren anser Stadsledningskontoret vara en drakonisk åtgärd. I det fall näringsidkaren bryter mot vissa av bestämmelserna i lagen riskerar näringsidkaren att träffas av straffbestämmelser med en straffskala från böter till upp till fängelse i sex månader. Nationell, webbaserad informationstjänst för konsumenter och samarbete mellan myndigheter Utredningen föreslår att regeringen skapar en nationell, webbaserad informationstjänst för oberoende information om kroppsbehandlingar vars syfte är att ändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Ambitionen med informationstjänsten är att nå konsumenten före en behandling genomförs men att även efterbehandlingsproblematik kommer att hanteras. Informationstjänsten ska inte vara en klagomålsinstans. För att konsumenten ska känna förtroende för informationen bör arbetet med informationstjänsten bygga på ett samarbete mellan relevanta myndigheter. Konsumentverket föreslås bli huvudansvarig för informationstjänsten. Därutöver föreslås följande myndigheter samverka och ansvara för sina respektive kompetensområden: Socialstyrelsen, IVO, Folkhälsomyndigheten, Stålsäkerhetsmyndigheten, Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen och Allmänna reklamationsnämnden. Utredningen föreslår att även Sveriges Kommuner och landsting bör ingå i sammansättningen till följd av kommunernas tillsynsansvar för hygientekniska verksamheter som erbjuder kroppsbehandlingar. Remissinstanserna ställer sig positiva till förslaget. Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget om en nationell, webbaserad informationstjänst i enlighet med förslaget. Ingen generell åldersgräns införs Utredningen anser att kroppsbehandling är en konsumenttjänst och en personlig angelägenhet. Ur konsumentperspektiv är frågan om huruvida barn under 18 år får göra en kroppsbehandling eller inte främst en fråga mellan vårdnadshavaren och barnet. Utredningen anser att om en generell åldersgräns på 18 år skulle införas för kroppsbehandlingar skulle det bland annat innebära att barn som till exempel har besvärande hårväxt på kroppen, barn med utstående öron eller missprydande ärr eller barn med svår acne inte skulle kunna göra dessa behandlingar före 18 års ålder. Utredningen föreslår således ingen generell åldersgräns eftersom utredningen bedömer att det skydd som redan finns i föräldrabalken (1949:281), socialtjänstlagen (2001:453) samt Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) utgör ett tillräckligt samhällsskydd för barn under 18 år. Utredningen rekommenderar dock att utvecklingen följs i denna del. Social resursförvaltning har reservation mot förslaget. Förvaltningen anser att utredningen bör skärpa skrivningen kring vilken myndighet som skall vara ansvarig för att bedöma särskilda krav för behandling av minderåriga. Förvaltningen anser det Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(37)
önskvärt att Socialstyrelsen fick i uppdrag att upprätta riktlinjer för hur verksamheterna skall agera när det gäller ingrepp på barn och unga. Särskilt viktig är att verksamhetsföreträdarna blir skyldiga att se till barnets bästa och blir anmälningspliktiga om barnets vårdnadshavare inte bedöms agera i enlighet med detta. Konsument och medborgarservice tillstyrker förslaget men anser att ansvaret att informera sig om vad som rekommenderas ur medicinska aspekter på en kropp som kanske inte nått en mognad som den bör innan en kroppsbehandling utförs inte helt bör ligga på konsumenten. Förvaltningen tycker det vore önskvärt att en åldersgräns införs med vissa undantag. Övriga remissinstanser har valt att inte kommentera förslaget särskilt. 8(37) Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget om att ingen generell åldersgräns införs och instämmer i utredningens slutsats att det inte vore rimligt med en generell åldersgräns på 18 år eftersom det bland annat skulle innebära att barn med besvärande hårväxt på kroppen, barn med utstående öron eller missprydande ärr eller barn med svår acne inte skulle kunna göra dessa behandlingar före 18 års ålder. Förslaget ligger i linje med idén om barnets bästa och dess delaktighet i beslut som rör barnets självt, där inflytande över beslut ska anpassas efter ålder, mognad och utveckling. För barn och unga kan en behandling mot svår akne, utåtstående öron eller annan upplevd svår avvikelse i utseende vara avgörande för barnets psykiska välmående. En absolut lag om 18 år skulle i detta fall ha motsatt effekt till barnets bästa. Stadsledningskontoret instämmer däremot med Social resursförvaltning om att det vore önskvärt att Socialstyrelsen fick i uppdrag att upprätta riktlinjer för hur verksamheterna skall agera när det gäller ingrepp på barn och unga. Stadsledningskontoret anser även att det är av särskild vikt att verksamhetsföreträdarna blir skyldiga att se till barnets bästa och blir anmälningspliktiga om barnets vårdnadshavare inte bedöms agera i enlighet med detta. Övriga remissinstanser har valt att inte kommentera förslaget särskilt. Ingen obligatorisk försäkring för näringsidkare Utredningen föreslår inte någon obligatorisk försäkringslösning för personskador i samband med en kroppsbehandling i syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Utredningens bedömning är att det är svårt att ställa krav på att näringsidkaren ska teckna en försäkring. Skälet för detta är att flera olika verksamheter bedöms av försäkringsbolagen utgöra högriskverksamheter och premien skulle därmed bli för hög för att vara intressant för försäkringstagaren. Ingen av remissinstanserna har valt att kommentera förslaget särskilt. Stadsledningskontoret har inget att anmärka mot förslaget om att ingen obligatorisk försäkring föreslås för näringsidkare. Stadsledningskontoret Ela Skorupska Stadsjurist Markus Landahl t.f Förste stadsjurist Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(37)
9(37) Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-03-22 Yttrande till kommunstyrelsen (0465/16) över remiss från Socialdepartementet 2015/07738/FS, Kroppsbehandlingar. Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100 36, 02608/16 Beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Miljöförvaltningen ställer sig bakom utredningens förslag och anser att en ny lag gällande kroppsbehandlingar är ett bra sätt att lösa identifierade problem. Avgörande för förvaltningens ställningstagande är att den kommunala tillsynsmyndigheten endast får i ansvar att bedriva tillsyn i enlighet med utredningens förslag, alltså över det hygieniska området och tillsyn av egenkontroll. Underlag för beslut Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer 02608/16 daterat den 15 mars 2016. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Vid protokollet Agneta Lundin Dahlberg 2016-03-30 Ordförande Derya Tumayer Justerare Axel Darvik Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(37)
10(37) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-03-10 Dnr MF 2608/16 Dnr KS 465/16 Miljötillsynsavdelningen Andreas Severinsson 031-368 37 61 e-post: andreas.severinsson@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över remiss från Socialdepartementet (2015/07738/FS) om Kroppsbehandlingar Kommunstyrelsen har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande senast den 8 april 2016. Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Miljöförvaltningen ställer sig bakom utredningens förslag och anser att en ny lag gällande kroppsbehandlingar är ett bra sätt att lösa identifierade problem. Avgörande för förvaltningens ställningstagande är att den kommunala tillsynsmyndigheten endast får i ansvar att bedriva tillsyn i enlighet med utredningens förslag, alltså över det hygieniska området och tillsyn av egenkontroll. Ärendet Kommunstyrelsen har gett miljö- och klimatnämnden i uppdrag att yttra sig över en utredning från Socialdepartementet om Kroppsbehandlingar (SOU 2015:100). Utredningen föreslår en ny lag för kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk. Marknaden för dessa typer av behandlingar är idag delvis oreglerad och utredningen föreslår bland annat ett stärkt konsumentskydd, att det ska införas tillståndsplikt för vissa typer av kroppsbehandlingar och att kommunen ska få tillsynsansvar för det hygieniska området och verksamhetsutövarens egenkontroll. Utredningen omfattar inte kroppsbehandlingar som faller inom ramen för hälso- och sjukvård. Miljöförvaltningen har valt att i första hand yttra sig över de delar av utredningen som berör tillsyn och tillståndsplikt. Förvaltningens synpunkter Risker Idag finns det ett relativt stort mörkertal vad gäller anmälningspliktiga verksamheter i enlighet med 38 (1998:899) miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Miljöförvaltningen ser att det med nu föreslagen lagstiftning kan bli svårt för både verksamhetsutövare och den kommunala tillsynsmyndigheten att bedöma om en verksamhet faktiskt är tillståndspliktig eller ej. Detta mot bakgrund av att det är syftet med behandlingen som ska avgöra om en verksamhet är tillståndspliktig eller ej. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(37)
11(37) Miljöförvaltningen ser också en risk med att ett antal verksamheter kommer att falla inom ramen för tillsyn från både IVO och den kommunala tillsynsmyndigheten. Verksamhetsutövaren kan uppfatta detta som ineffektivt och onödigt kostsamt, vilket i sin tur kan påverka förtroendet för tillsynsmyndigheten och viljan hos verksamhetsutövaren att söka tillstånd. Miljöförvaltningen anser att kostnaderna för tillsynsmyndighetens tid och arbete ska belasta verksamhetsutövaren och inte skattekollektivet. Det är således av stor vikt att kommunen får möjlighet att besluta om lämplig avgift och taxa. Det är också av stor vikt att kommunen får möjlighet att själva bedöma i vilken omfattning tillsynen ska bedrivas. Särskilt positiva delar Miljöförvaltningen anser att det är positivt med: Upprättandet av ett nationellt register över aktuella verksamheter. En nationell webbaserad informationstjänst. Svenska standarder för skönhetsbehandlingar. Övriga synpunkter Miljöförvaltningen anser att det är av stor vikt att eventuella sanktioner för underlåtelse att söka tillstånd är tydliga och kännbara. Miljöförvaltningen önskar klargörande kring eventuella övergångsbestämmelser. Ekonomiska perspektivet Lagförslaget innebär skärpta krav och ökade kostnader för verksamhetsutövaren. Detta kan förväntas innebära höjda avgifter på i utredningen nämnda behandlingar, vilket påverkar den enskilde konsumenten. Verksamhetsutövaren kommer att behöva betala en avgift för att söka tillstånd, uppskattningsvis 6000 10000 kronor. Verksamhetsutövaren kommer också att behöva betala för den tid som tillsynsmyndigheten tar i anspråk för tillsyn, vilket förmodas kunna differentieras beroende på tillsynsbehov. För tillsynsmyndigheten uppstår en kostnad i samband med framtagande av nya rutiner för handläggning samt för kompetensförsörjning. Barnperspektivet Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Se under rubriken Förvaltningens synpunkter. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(37)
12(37) Omvärldsperspektivet Utredning ger flera exempel på hur kroppsbehandlingar regleras i flera andra europeiska länder. Miljöförvaltningen har inte funnit anledning att kommentera detta ytterligare. Göteborg den 15 mars 2016 Anna Ledin direktör Jennica Kjällstrand avdelningschef Bilagor Remissen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(37)
13(37) Bilaga 3 Utdrag ur protokoll Social resursnämnd Sammanträdesdatum 2016-03-23 93, Diarienummer 0260/16 Remiss från Socialdepartementet - Kroppsbehandlingar. Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100 Social resursförvaltning har 2016-03-13 upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Social resursnämnd beslutar: att tillstyrka i allt väsentligt förslagen i föreliggande utredning gällande kroppsbehandlingar som kan innebära en betydande hälsorisk, med reservation för kommunens utökande ansvar för tillsyn för sådan verksamhet att översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen. Vid protokollet Jesper Lindkvist Justeringsdatum: 2016-03-29 Ordförande Marina Johansson Justerare Kristina Bergman Alme Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(37)
14(37) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-03-13 Diarienummer 0260/16 Stöd till familjer och individer Marie Larsson Telefon 031-367 90 16 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Yttrande över remiss gällande SOU 2015:100; Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att tillstyrka i allt väsentligt förslagen i föreliggande utredning gällande kroppsbehandlingar som kan innebära en betydande hälsorisk, med reservation för kommunens utökande ansvar för tillsyn för sådan verksamhet att översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen Sammanfattning Social resursnämnd har getts möjlighet att yttra sig gällande en remiss från Socialdepartementet, SOU 2015:100. Utredningen innehåller förslag på åtgärder för förstärkt konsumentskydd som skall gälla vid kroppsbehandlingar som kan innebära en betydande hälsorisk. Förslaget innebär bland annat en utökning av kommunens tillsynsansvar. Förvaltningen anser det önskvärt att den typ av ingrepp som utredningen avser, blir föremål för ökad tillsyn och tydligare reglering. Det är också önskvärt att ansvarsförhållande klargörs och att informationsmöjligheterna för den enskilde ökar. Förvaltningen ställer sig därför i allt väsentligt bakom förslagen som presenteras. Det finns dock två områden i utredningen som förvaltningen har vissa reservationer kring. Förvaltningen ställer sig frågande till den ökade tillsynsskyldigheten för kommunen. Den verksamhet som skall bedrivas bedöms ligga närmare hälsosjukvårdsverksamhet och tillsyn bör ske på samma sätt och av samma aktörer som för andra hälso- och sjukvårdsinrättningar. Gällande kroppsbehandlingar på minderåriga anser förvaltningen att utredningen bör skärpa skrivningen kring vilken myndighet som skall vara ansvarig för att bedöma särskilda krav för behandling av minderåriga. Önskvärt vore om Socialstyrelsen fick i uppdrag att upprätta riktlinjer för hur verksamheterna skall agera när det gäller ingrepp på barn och unga. Särskilt viktigt är att verksamhetsföreträdare blir skyldiga att se till barnet/ den unges bästa och blir anmälningspliktiga om barnets vårdnadshavare inte bedöms agera i enlighet med detta Social resursförvaltning Michael Ivarson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(37)
15(37) Förvaltningsdirektör Bilagor Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd Ärendet Social resursnämnd har getts möjlighet att yttra sig gällande en remiss från Socialdepartementet, SOU 2015:100. Utredningen innehåller förslag på åtgärder för förstärkt konsumentskydd vid kroppsbehandlingar som kan innebära en betydande hälsorisk. Förslaget innebär en utökning av kommunens tillsynsansvar. Bakgrund Regeringen beslutade den 24 april 2014 att tillkalla en särskild utredare för att stärka skyddet för den enskilde vid kroppsbehandlingar och ingrepp som kräver medicinsk kunskap och erfarenhet eller kan innebära betydande hälsorisker, men som inte är hälsooch sjukvård eller tandvård. I uppdraget ingår att ta ställning till vilka ändringar som krävs för att säkerställa att den enskilde ges en god och säker behandling samt ett tillräckligt konsumentskydd. Kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet är en konsumenttjänst som kan innebära en betydande hälsorisk. Det saknas i dag en samlad reglering för under vilka förutsättningar dessa kroppsbehandlingar får genomföras. Flera myndigheter har olika tillsynsansvar och det råder vissa oklarheter om var ansvaret börjar respektive upphör. Detta gör att det finns allvarliga brister i förutsättningarna för konsumenten att genomgå en säker behandling. Bristen på statistik gör det svårt att fastställa antal verksamheter, förekomsten av olika behandlingar, eventuella komplikationer och marknadens utveckling. Vidare finns det inga särskilda krav på näringsidkaren om informationsskyldighet, försäkring eller vilken kompetens som krävs för att utföra olika kroppsbehandlingar. Det brister också i förutsättningarna för att konsumenten ska kunna göra ett aktivt och medvetet val, eftersom det saknas lättillgänglig, samlad och oberoende information om vilken reglering som gäller, vad det innebär att genomgå en kroppsbehandling samt vilka risker den kan medföra. Utredningens uppdrag omfattar även att bedöma om det behövs en särskild åldersgräns för kroppsbehandlingar med en betydandehälsorisk och om det ska införas krav på näringsidkare om en obligatorisk försäkring. I syfte att stärka skyddet för den enskilde vid kroppsbehandling som kan innebära en betydande hälsorisk föreslår utredningen: en ny lag gällande kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk en nationell, webbaserad informationstjänst med oberoende information om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Förändringarna innebär bland annat att tillståndsplikt införs. Utredningen föreslår att kommunen blir ansvarig tillsynsmyndighet för all verksamhet som omfattas av lagen. Lagförslaget innebär att kommunernas tillsynsuppdrag därmed vidgas till att även omfatta tillsyn över verksamheter där legitimerad personal erbjuder kroppsbehandlingar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(37)
16(37) med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Utgångspunkten är att tillsynen ska vara en form av systemtillsyn i den betydelsen att kommunen kontrollerar att tillsynsobjektet klarar att kontrollera och styra sin verksamhet i enlighet med gällande regelverk. Tillsynen innefattar däremot varken bedömningar av yrkes- eller kvalifikationskrav eller granskning av den teknik som används. Kommunen ska meddela IVO om verksamhet med legitimerad personal, t.ex. brister i hygienen eller avsaknad av föreskriven dokumentation. IVO ges även rätt att självständigt, efter anmälan eller på eget initiativ, utöva tillsyn gällande enskild legitimerad personal Utredningen föreslår att IVO ska ha ansvar för ett nytt, nationellt register över verksamheter med tillstånd att bedriva verksamhet enligt denna lag. Då kan konsumenten enkelt hitta information om verksamheten, t.ex. om den har tillstånd, för vilka behandlingar tillståndet gäller, vart verksamheten bedrivs och vem som är verksamhetsansvarig. Man föreslår också en nationell, webbaserad informationstjänst för konsumenter så att de får bättre förutsättningar till saklig och oberoende information. Ju mer medveten konsumenten är om de risker som kan vara förknippade med en påtänkt kroppsbehandling, desto bättre förutsättningar för konsumenten att göra väl avvägda val. Det är i samhällets intresse att konsumenter av kroppsbehandlingar är välinformerade, eftersom eventuella komplikationer kan komma att belasta den offentliga hälso- och sjukvården. Informationstjänsten ska vara ett samarbete mellan berörda myndigheter för att kvalitetssäkra att informationen är saklig och oberoende. Konsumentverket föreslås bli huvudansvarig för informationstjänsten. Därutöver föreslås följande myndigheter samverka och ansvara för sina respektive kompetensområden: Socialstyrelsen, IVO, Folkhälsomyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen och Allmänna reklamationsnämnden. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslås ingå i denna sammansättning till följd av kommunernas tillsynsansvar för hygieniska verksamheter som erbjuder kroppsbehandlingar. Utredningen föreslår ingen generell åldersgräns eftersom man bedömer att det skydd som redan finns i föräldrabalken (1949:381), socialtjänstlagen (2001:453) samt Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är ett tillräckligt samhällsskydd för barn under 18 år som vill genomgå en kroppsbehandling med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Utredningen rekommenderar dock att utvecklingen följs och att lämplig myndighet närmare bedömer dels vilka kroppsbehandlingar som på grund av medicinska hälsorisker eller av kulturella skäl kan bedömas behöva särskilda krav på eller rekommendationer om åldersgräns, dels om några undantag ska göras. En kroppsbehandling är en konsumenttjänst och en personlig angelägenhet och ur ett konsumentperspektiv är frågan om huruvida barn under 18 år får göra en kroppsbehandling eller inte främst en fråga mellan vårdnadshavaren och barnet. Om en generell åldersgräns på 18 år skulle införas för kroppsbehandlingar skulle det bland annat innebära att barn som har besvärande hårväxt på kroppen, barn med utstående öron eller missprydande ärr eller barn med svår acne inte skulle kunna göra dessa behandlingar före 18 års ålder. Utredningen föreslår inte någon försäkringslösning för personskador i samband med en kroppsbehandling i syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. En kroppsbehandling är en konsumenttjänst som erbjuds enligt olika villkor och förutsättningar på en kommersiell marknad. Det är konsumentens ansvar att informera sig om vilket försäkringsskydd som finns för given behandling och komplettera sitt försäkringsskydd därefter. Utredningens bedömning är att det är svårt att ställa krav på att näringsidkaren ska teckna en försäkring. Skälet för detta är att flera Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(37)
olika verksamheter bedöms av försäkringsbolagen utgöra högriskverksamheter och premien skulle därmed bli för hög för att vara intressant för försäkringstagaren. Samverkan med personalorganisationerna Samverkas i FSG, inför nämndmöte. 17(37) Samverkan inom kommunen och med andra aktörer Remissen är också översänd till Miljöförvaltningen, Konsument och medborgarservice, samt tre stadsdelsnämnder. Svaren sammanställs av stadsledningskontoret. Förvaltningens överväganden Förvaltningen anser det önskvärt att den typ av ingrepp som utredningen avser, kroppsbehandlingar som kan innebära en betydande hälsorisk, blir föremål för ökad tillsyn och tydligare reglering. Det är också önskvärt att ansvarsförhållande klargörs och att informationsmöjligheterna för den enskilde ökar. Förvaltningen ställer sig därför i allt väsentligt bakom förslagen som presenteras. Det finns dock två områden i utredningen som förvaltningen har vissa reservationer kring. Det ena är kring kommunernas utökade tillsyns ansvar och det andra gäller skrivningarna i gällande kroppsbehandlingar på minderåriga. Tillsynsansvar Förvaltningen ställer sig frågande till den ökade tillsynsskyldigheten för kommunen. Den verksamhet som skall bedrivas bedöms ligga närmare hälso- sjukvårdsverksamhet och tillsyn bör ske på samma sätt och av samma aktörer som för andra hälso- och sjukvårdsinrättningar. Kroppsbehandling på barn och unga Utredningen föreslår ingen åldersgräns för kroppsbehandlingar, då man anser att det måste vara möjligt att utföra ingrepp även för minderåriga. Som exempel nämner man korrigeringar som inte är medicinskt nödvändiga, men som ändå kan vara viktiga för barnet eller den unge, som besvärande ärr eller hårväxt. Det framstår som önskvärt att det finns möjlighet till denna typ av ingrepp, men det är viktigt att det finns särskilda rutiner kring barn och unga för att skydda denna målgrupp från ingrepp som kan vara riskfyllda och som de själva saknar tillräcklig förmåga att överblicka konsekvenserna av. I utredningen hänvisas dels till lagar som hänvisar till föräldrars ansvar för minderåriga barn (Föräldrabalken) och dels till de lagar och regelverk som syftar till att skydda barn, bevaka deras rättigheter och behov, som socialtjänstlag och barnkonvention. Man anser också att lämplig myndighet skall bedöma om det finns behov att ha särskilda krav när det gäller kroppsbehandling för minderåriga. Förvaltningen anser att utredningen bör skärpa skrivningen kring vilken myndighet som är ansvarig för att bedöma särskilda krav för behandling av minderåriga. Önskvärt vore om Socialstyrelsen fick i uppdrag att upprätta riktlinjer för hur verksamheterna skall agera när det gäller ingrepp på barn och unga. Särskilt viktigt är att verksamhetsföreträdare blir skyldiga att se till barnet/ den unges bästa och blir anmälningspliktiga då barnets vårdnadshavare inte bedöms agera i enlighet med detta Ekonomiska konsekvenser Det utökade ansvaret för tillsyn innebär en ytterligare arbetsuppgift för kommunen som kommer medföra kostnader. Hur stora dessa kostnader blir beror på hur många av de verksamheter som lagförslaget berör, som etablerar sig inom kommunen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(37)
Barnperspektivet Barnperspektivet lyfts särskilt i förvaltningens övervägande gällande resonemanget kring åldersgräns 18(37) Jämställdhetsperspektivet Beskriv här om ärendet har betydelse för jämställdhetsperspektivet. Du kan exempelvis skriva att du tycker att jämställdheten antingen ökar eller minskar på grund av ärendet du skriver om. Om du inte tycker något så kan du skriva så här: Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(37)
19(37) Bilaga 4 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-04-26 Remiss från Socialdepartementet - Kroppsbehandlingar. Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100 25 Diarienummer 0027/16 Ärendet Kommunstyrelsen har begärt yttrande över betänkande av skönhetsutredningen åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100). Redovisning av synpunkterna följer dispositionen i SOU 2015:100. Handling Tjänsteutlåtande upprättat 2016-04-01. Beslut Enligt förvaltningens förslag: 1. Nämnden för Konsument- och medborgarservice översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Nicklas Kristiansson 2016-04-26 Ordförande Yasmine Posio Nilsson Justerare Björn Jedvert Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(37)
20(37) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-04-01 Diarienummer 0027/16 Konsumentrådgivningen Paulina Daryazadeh Telefon 031-368 08 16 E-post: paulina.daryazadeh@kom.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över remiss från Socialdepartementet Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100 Förslag till beslut 3. Nämnden för Konsument- och medborgarservice översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till kommunstyrelsen. 4. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning I april 2014 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att lämna förslag som stärker skyddet för den enskilde vid behandlingar och ingrepp som kräver medicinsk kunskap och erfarenhet eller kan innebära betydande hälsorisker, men som inte är hälso- och sjukvård eller tandvård. I uppdraget har ingått att ta ställning till vilka ändringar som krävs för att säkerställa att den enskilde ges en god och säker behandling samt ett tillräckligt konsumentskydd. Förvaltningen för konsument- och medborgarservice instämmer i de flesta av utredningens förslag. Förvaltningen ser ett stort behov av att stärka skyddet för den enskilde konsumenten vid kroppsbehandlingar. När det gäller avgränsningen av att lagen endast ska gälla kroppsbehandlingar som är förenade med en betydande hälsorisk ser vi en risk med att detta exkluderar många andra behandlingar som inte medför hälsorisker men ändå är tjänster som många konsumenter har problem med. För att lagstiftningen ska ge resultat som motsvarar avsikten med lagen anser förvaltningen att man bör lagstifta om påföljder och skyldigheter för näringsidkarna i samma utsträckning som följer av konsumenttjänstlagen. Konsument- och medborgarservice Rigmor von Zweigbergk Förvaltningsdirektör Ulrika Hellquist Verksamhetschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(37)
21(37) Ärendet Kommunstyrelsen har begärt yttrande över betänkande av skönhetsutredningen åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100). Redovisning av synpunkterna följer dispositionen i SOU 2015:100. Synpunkter på utvalda delar av utredningen Avsnitt 4 Utgångspunkter och avgränsningar 4. 2. 1 Den enskilde Förvaltningens synpunkter Förvaltningen för konsument- och medborgarservice delar utredningens bedömning av att en kroppsbehandling ska anses som en konsumenttjänst. Behandlingen är något som konsumenten frivilligt väljer själv och har som syfte att förändra utseendet hos den enskilde individen. Behandlingen är inte medicinskt betingad och därmed ska det falla utanför hälso- och sjukvårdens skyddande regler. Vid en bedömning bör fokus således vara på syftet med behandlingen och därmed bör det bli enklare att avgöra vad som ska falla utanför hälso- och sjukvårdens reglering och vad som ska galla in under den påtänkta lagstiftningen. Förvaltningen får en del frågor som rör felbehandlingar och behandlingar som inte gett önskat resultat och många av dessa konsumenter som vi möter riskerar att falla utanför lagens ramar då alla behandlingar inte medför betydande hälsorisker. Det kan röra sig m tjänster så som hårflängningar, rakpermanentbehandlingar, ögonfransförlängningar m.m. Dessa behandlingar kan medföra vissa risker men inte i den omfattning som krävs för att den föreslagna lagstiftningen ska vara tillämplig. Människor reagerar på olika sätt och vissa individer kan få kraftiga reaktioner på de kemiska medel som används. Eftersom rekvisiten är så strängt formulerade blir dessa individers allvarliga biverkningar något som inte fångas upp av befintliga regler. Det hade varit önskvärt med en annan formulering eller eventuellt ett tillägg där man även kan fånga upp behandlingar som medför vissa risker som inte ses som betydande hälsorisker. Avsnitt 10 Författningskommentarer 10. 1. 3 Andra skärande ingrepp Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig frågande till varför man ser barbering som en tjänst som medför betydande hälsorisker men väljer att exkludera andra frisörtjänster som kan utföras med kniv eller sax. Det faktum att man använder en kniv nära inpå huden må visserligen vara ett moment som kan medföra vissa hälsorisker men liknande metoder kan användas vid frisörtjänster, där man kan använda kniv för vissa delar av en klippningstjänst. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(37)