PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 Brf Vattenkonsten 1, omfattande Nynäsvägen 323-325 samt Stora Gungans väg 8 i Enskede, har sökt tillstånd att integrera överliggande vind till underliggande lägenhet och till detta ska en kompletterande luftkvalitéutredning göras med avseende på ett nytt luftintag på taket. Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften av partiklar (PM10) och kvävedioxid ( NO 2) i a nslutning till det planerade luftintaget. Syftet med denna utredning är att bedöma luft kvalitén kring det planerade luftintaget och avgöra om det finns risk för överskridande av mi l jökvalitets normen där luftintaget ska placeras. Utöver att de lagr eglerade miljökvalitetsnormerna klaras är det viktigt att se till att människor utsätts för så låga luftföroreningshalter som möjligt med tanke på negativa hälsoeffekter. Figur 1 visar det aktuella området med Nynäs vägen och Stora Gungans väg, samt placering av aktuell byggnad. Stora G ungans väg Figur 1. Aktuellt område samt pla cering av aktuell byggnad (röd markering). Nynäsvägen och Stora Gungans väg är markerade med gult. SLB - analys Tekniska nämndhuset 08/50828 905 Miljöförvaltningen Fleminggatan 4 Box 8136 Stockholm E - mail: S - 10420 Stockholm jennie. hurkmans @slb.nu
Det nya luftintaget är planerat att sitta på taket som vetter in mot gården i öster enligt figur 2. Figur 2. Aktuell byggnad samt planerat nytt luftintag (markerat med rött). Bilden visar husets fasad mot gården i öster. Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Den utredda byggnaden är belägen intill Nynäsvägen som trafikeras av ca 80 000 fordon/dygn. Nynäsvägen den dominerande lokala källan till luftföroreningar i området kring Brf Vattenkonsten 1. Bebyggelse som ligger utmed en starkt trafikerad väg har i många fall relativt stora skillnader i luftföroreningshalter på vardera sidan om byggnaden. Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt höga jämfört trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner i höjdled, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. Därför är det av vikt att placeringen av luftintag görs med eftertanke så att halterna hålls på en så låg nivå som möjligt där frisk luft ska tas in. För denna bedömning har spridningsberäkningar gjorts för luftföroreningshalter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2, för ett nuläge år 2015. Beräknade halter har jämförts med gällande miljökvalitetsnormer för PM10 och NO 2 enligt förordningen SFS 2010:477 [1]. Följande bedömning har baserats på beräkningar utförda med SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell som använts för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter i taknivå [2]. Beräkningsresultaten inkluderar haltbidraget från källor utanför regionen som bestämts genom mätningar i länens ytterområden. Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellen vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna har Östra Sveriges luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas använts [3]. I databasen finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. Beräkningarna har gjorts för nuläget år 2015 med emissionsfaktorer för olika fordon och vägtyper enligt HBEFA-modellen (ver. 3.2) [4]. För beräkningarna av PM10 antas en dubbdäcksandel på 50-60 % vilket är den andel som har uppmätts år 2013 av Trafikverket Region Stockholm och av SLB-analys.
Miljökvalitetsnormer, miljökvalitetsmål och hälsoeffekter av luftföroreningar Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats nationellt i anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande för myndigheter, kommuner och andra aktörer. Tabell 1 och 2 visar gällande miljökvalitetsnormer för PM10 respektive NO 2. Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och effekter på människors hälsa [5, 6]. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna underskrider gränsvärdena enligt miljöbalken [7, 8]. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken [6]. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. Tabell 1: Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [1]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Kalenderår 40 Värdet får inte överskridas 1 dygn 50 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår Tabell 2: Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa [1]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Kalenderår 40 Värdet får inte överskridas 1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per kalenderår 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per kalenderår
Bedömning av luftkvaliteten i området och kring det planerade luftintaget Figur 3 visar beräknade halter av PM10 och NO 2 för det 36:e respektive 8:e värsta dygnet för nuläget år 2015, vilket normalt sett motsvarar de gränsvärden som är svårast att klara i Stockholmsområdet (dygnsnormen). Halterna gäller i taknivå för ett meteorologiskt normalt år. För att miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa ska klaras får PM10-halten och NO 2-halten inte överstiga 50 µg/m 3 respektive 60 µg/m 3. För områden kring den utredda byggnaden görs bedömningen att normvärdet av PM10 kommer att klaras. Utmed Nynäsvägen ligger halterna över normvärdet, i intervallet 50-80 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) vilket kan jämföras med motsvarande miljökvalitetsnorm på 50 µg/m 3. Runt den utredda byggnaden bedöms PM10-halterna ligga i intervallet 35-50 µg/m 3, vilket därmed är under normvärdet. Dock bedöms partikelhalterna skilja sig relativt mycket åt mellan byggnadens västra (mot Nynäsvägen) och östra (mot innergården) sida, där halterna bedöms vara lägre på östra sidan i skydd av byggnaden. I framtiden tros andelen bilar med dubbdäck minska, vilket tillsammans med minskat antal tillåtna dubbar i däcken samt förkortad dubbdäcksperiod innebär lägre halter av partiklar, PM10. I nuläget bedöms miljökvalitetsnormen till skydd för hälsan för kvävedioxid, NO 2, att klaras både längs med Nynäsvägen och i övriga områden i anslutning till den utredda byggnaden. Runt den utredda byggnaden bedöms PM10-halterna ligga i intervallet 36-48 µg/m 3, vilket därmed är under normvärdet. På samma sätt som för PM10 görs bedömningen att partikelhalterna är lägre på byggnadens östra sida jämfört med den västra. I framtiden förväntas utsläppen av kväveoxider från trafiken minska till följd av skärpta avgaskrav. PM10 NO 2 PM10 20-25 µg/m 3 25-30 µg/m 3 30-35 µg/m 3 35-50 µg/m 3 > 50 µg/m 3 NO 2 24-30 µg/m 3 30-36 µg/m 3 36-48 µg/m 3 48-60 µg/m 3 > 60 µg/m 3 Figur 3. Beräknade halter av PM10 och NO 2 i taknivå år 2015. Kartorna redovisar dygnsmedelhalterna av PM10 och NO 2, för det 36:e respektive 8:e värsta dygnet. Normvärdet som inte får överskridas är 50 µg/m 3 respektive 60 µg/m 3. Ungefärlig placering för nytt luftintag är markerat med svart fyrkant.
Sammanfattning Följande bedömning avser beräkningar av luftföroreningshalter, kvävedioxid (NO 2) och partiklar (PM10), vid fastigheten Vattenkonsten 1, omfattande Nynäsvägen 323-325 samt Stora Gungans väg 8 i Enskede, där överliggande vind planeras att integreras med underliggande lägenhet och nytt luftintag på taket. Syftet med denna utredning är att bedöma luftkvalitén kring det planerade luftintaget, avgöra om det finns risk för överskridande av normer för partiklar PM10 och kvävedioxid NO 2 samt ge en bedömning av vald placering för luftintag. SLB-analys har på uppdrag av Brf Vattenkonsten 1 bedömt om risk för överskridande av gällande miljökvalitetsnorm för PM10 och NO 2 föreligger för ett nuläge år 2015. Bedömningen av luftkvalitén i området och kring det planerade luftintaget baseras på modellberäkningar med SMHI-Airviro gaussmodell och vindmodell som båda ingår i Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för luftmiljöövervakning. För områden kring den utredda byggnaden görs bedömningen att normvärdet av PM10 och NO 2 klaras för nuläget år 2015. Dock bedöms partikelhalterna skilja sig relativt mycket åt mellan byggnadens västra och östra sida, där halterna antas vara lägre mot innergården i öster jämfört med den starkt trafikerade Nynäsvägen i väster. Därför är det ur hälsosynpunkt viktigt att det planerade luftintaget placeras där de lägsta halterna bedöms vara. Då byggnaden ger ett visst skydd mot de höga halterna utmed Nynäsvägen bör luftintaget placeras mot innergården (enligt plan). Luftföroreningarna från Nynäsvägen kan påverka mer i taknivå än på innergården varför det kan vara mer fördelaktigt att luft inte tas från taknivå utan istället en bit ner mot innergården, dock inte i marknivå. Slutligen bör det nämnas att modellberäkningar av luftföroreningar är förknippade med osäkerheter relaterade till trafikflöden, emissionsfaktorer, bakgrundshalter, etc, men SLB-analys bedömning är att miljökvalitetsnormen för både PM10 och NO 2 klaras och kommer att göra det även fortsättningsvis för i nuläget gällande normvärden, förutsatt att trafikflödet inte ökar kraftigt. Utmed Nynäsvägen löper ett bullerplank vilket inte har tagits hänsyn till, men bedömningen är att detta har en mindre påverkan på luftföroreningshalterna. Referenser 1. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477), Miljödepartementet 2010, SFS 2010:477. 2. SMHI Airviro Dispersion: http://www.smhi.se/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846 3. Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Utsläppsdata för år 2012. Östra Sveriges Luftvårdsförbund, LVF-rapport 2015:12. 4. HBEFA, http://www.hbefa.net/e/index.html 5. Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007:14. 6. Miljöhälsorapport 2013, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ISBN 978-91-637-3031-3, Elanders, Mölnlycke, Sverige, april 2013. 7. World Health Organization (WHO), Air quality and Health, Fact sheet no 313, September 2011, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs313/en/ 8. World Health Organization (WHO), Air quality guidelines for particulate matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide, Global update 2005 - Summary of risk assessment, WHO Press, World Health Organization, Geneva, Switzerland, 2006.