SIOS VERKSAMHETSPLAN 2016

Relevanta dokument
SIOS VERKSAMHETSPLAN för 2019

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Seminariet om Överenskommelsen inom integrationsområdet. Eskilstuna 1 mars 2014

Samverkan i Laxå kommun

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N

Integrationsprogram för Västerås stad

Strategi för integration i Härnösands kommun

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

K O RT V E R S I O N

biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Regional biblioteksplan Kalmar län

Antagen av kommunfullmäktige

Ku2018/ Kulturdepartementet

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Antagen av kommunfullmäktige

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek

Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Funktionshinderpolitiskt program

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Regional biblioteksplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

Villkor för ideella föreningar och trossamfund. Civila samhällets villkor 2014

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen

Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Strategi för medborgardialog

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010

Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden med inriktning på konstnärlig gestaltning

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Linköpings personalpolitiska program

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Överenskommelsen Värmland

Med Tyresöborna i centrum

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Policy för kommunikation

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Haninge kommuns internationella program

Transkript:

SIOS VERKSAMHETSPLAN 2016 SIOS verksamhetsplanen 2016 utgår ifrån SIOS Idéprogram. De prioriterade verksamhetsmålen har som yttersta syfte att uppfylla SIOS visioner och mål avseende en politik som erkänner etnisk och kulturell mångfald, en mångfaldspolitik inom alla samhällssektorer samt förverkliga ett öppet, demokratiskt och mångkulturellt samhälle. SIOS verksamhetsplan 2016 bygger också på de prioriterade strategierna för 2015-2017 som urskiljer omedelbara behov som berör SIOS fortlevnad och förnyelse. SIOS målsättningar inom mångfaldspolitiken innefattar fokusområden: Språk, kultur och identitet; Jämlikhet och mångfald; Utveckling av demokratin och fullvärdigt medborgarskap samt Samverkan, Infrastruktur och Ekonomi. SIOS målen ska följas upp vid styrelsemöten under verksamhetsåret och kan bli föremål för revidering i samband med den årliga uppföljningen på Representantskapsmöte. Utveckling av demokrati och ett fullvärdigt medborgarskap SIOS är ett unikt t interetnisktsamarbetsprojekt som skapats och erkänts av staten för att huvudsaklig bedriva verksamheter som är identitetsbyggande (språk, kultur och identitet), intresserepresentation (röstbärarroll) samt delaktighet i samhället (mångfaldspolitik). Samverkan mellan majoritetsbefolkning och minoriteter är av väldigt stor betydelse. För att utveckla demokratin är det nödvändigt med en samsyn på samhällets grundvärderingar och ur minoritetsaspekten, det mångkulturella samhällets utveckling. I den offentliga diskursen lyfts nyttan och betydelsen fram av de etniska organisationernas engagemang, omfattande verksamhet, öppenhet och samverkan, både för medlemmar och samhället i stort. Trots detta ifrågasätts organisationerna, samhällets stöd är obefintligt och därmed möjligheten till samverkan, delaktighet och inflytande. SIOS förutsätter att i en ny mångfaldspolitik krävs ett perspektivskifte i synen på de etniska minoriteternas roll i beslutsprocesser som berör utvecklingen av ett demokratiskt och mångkulturellt Sverige. MÅL SIOS verkar för att de etniska organisationerna skall erkännas som fullvärdiga medlemmar inom det civila samhället och därmed behandlas lika när det gäller samhällsstöd. I detta sammanhang krävs, dels en väsentlig höjning av anslaget till de etniska organisationerna, dels en omedelbar ändring av ansvar från arbetsmarknadstill kultur och demokrati departementet.

SIOS verkar för att de etniska minoritetsorganisationernas roll som en samlad och stark röst för medlemmar och grupper skall främjas för att stärka deras delaktighet och inflytande. SIOS vidareutvecklar sin roll som en viktig aktör inom det civila samhället i kampen mot rasism och alla former av intolerans. SIOS verkar för att jämställdhet mellan män och kvinnor skall främjas, utifrån ett intersektionellt perspektiv (kön, klass och etnicitet). SIOS förstärker dialogen med myndigheter och organisationer inom det civila samhället för att aktivt förebygga och bekämpa rasism och olika former av intolerans. SIOS stödjer medlemsförbunden i att synliggöra sin roll i kampen mot rasism och andra former av intolerans. SIOS tar initiativ till att forskning om de etniska organisationernas engagemang och bidrag till utveckling av demokratin i Sverige ska tillföras resurser. ÅTGÄRDER SIOS uppvaktar kultur och demokratiminister och politiska partier som ingår i och stödjer regeringen. SIOS medverkar i CIVOS, Partsgemensamt forum och andra fora inom det civila samhället samt i referensgrupperna i utredningarna om Ett starkt och självständigt civil samhälle och demokratiutredning. SIOS initierar kompetensutveckling för att medvetandegöra medlemsförbunden i jämställdhetsfrågor. SIOS stärker sin roll i kampen mot rasism, den rasistiska praktiken och alla former av intolerans inom att inneha den samordnade funktionen i projektet Agera Tillsammans Nu. SIOS anordnar utbildning (konferenser, seminarier, workshops) riktad till anställda, förtroendevalda inom organisationen samt medlemmar inom medlemsförbunden (nationellt, regionalt, lokalt). SIOS utvecklar samarbetet med myndigheter och de civila samhällets organisationer och skapar gemensamma mötesplatser/aktiviteter i det nationella arbetet mot rasism och andra former av intolerans. SIOS genom en årlig granskning av utförd forskning om de etniska organisationernas förutsättningar för delaktighet och inflytande i samhället samt medverkar i IDEELL ARENA:s verksamhet som berör forskning om det civila samhället.

Språk, kultur och identitet Modersmålsundervisning är en central språkpolitisk fråga och därför en angelägenhet för hela samhället. Satsningar på modersmål och svenska som andra språk skulle vara ett tydligt ställningstagande för det mångspråkiga samhället. Sådana satsningar är av yttersta vikt, inte minst i en tid då mångkultur som samhällsideal är på kraftig tillbakagång i Europa Angående utbildningspolitiken kan man konstatera att i den utbildningspolitiska retoriken har modersmålsundervisningens betydelse för flerspråkiga barn och ungdomar upprepats i decennier. Språkrådet belyser med stöd i en nyutkommen rapport att Det finns fortfarande en utbredd uppfattning om att modersmålsundervisning är negativ för barns förmåga att lära sig svenska medan väl etablerat forskning visar på motsatsen.( ) Flerspråkiga elevers skolresultat kopplas alltmer ihop med behovet av mer undervisning i svenska, medan satsningar på modersmålsundervisning lyser med sin frånvaro. Varför denna klyfta mellan styrdokument och praktisk verklighet? Trots att man i den officiella retoriken länge har lyft fram värdet om mångfald och mångkultur saknas flerspråkiga perspektiv inom skolans värld. Beträffande språkpolitik fortsätter den nuvarande regeringen en politik som inte lever upp till lagstadgade rättigheterna i Språklagen(paragraferna 14 och 15) och i skolförfattningarnas bestämmelser om modersmålundervisning. Vidare har inte stärkts tillräckligt de språkbevarande insatserna för de nationella minoritetsspråken och för svenskar med annat modersmål än svenska. Den övergripande vision och mål för kulturpolitiken gäller fortfarande d. v. s. krav på ett perspektivskifte inom kulturpolitiken så att etniska organisationer kan genomgöra riktade insatser inom syftet för sin existens. Vi saknar idag en väldefinierad kulturpolitik riktade till de etniska minoriteterna. Man kan konstatera att medverkan av de etniska organisationerna i de regionala kulturplanerna uteblev i stort. Därför är det av strategiskt vikt att, regeringen inom kulturdepartementet med hänsynstagande till en helhetsbild inom kulturpolitiken, inrättar ett särskilt riktat bidrag till etniska organisationer för att bedriva kultur och bildningsverksamhet. MÅL SIOS återupptar uppföljning av målen inom språkpolitik och utbildningspolitik för barn och ungdomar med ett annat modersmål än svenska. SIOS verkar för att en språkpolitik och en utbildningspolitik för språkbevarande skall tillgodose de etniska minoriteternas språkliga och utbildningsmässiga rättigheter i ett 1-19 års perspektiv, från individens första språk inom barnomsorg, förskola via grundskola och gymnasieskola. SIOS verkar för ett utbildningssystem från förskola till universitet som främjar flerspråkighet och mångkulturalism. Utbildningssystemet ska tillvarata barns, ungdomarnas och vuxnas kunskaper och erfarenheter, i strävan att skapa förståelse och solidaritet mellan olika folk och kulturer. Ett interkulturellt synsätt som möjliggör att det mångkulturella Sverige speglas, skall tillämpas i undervisningen. I detta ingår både

det globala perspektivet som uttryck för den globaliseringsprocess som pågår och närperspektivet, d v s relationen mellan den svenska majoriteten och de etniska minoriteterna. SIOS verkar för att mångfaldspolitik ska tillgodose etniska minoriteternas behov av att få information på sitt eget språk. SIOS verkar för att mångfaldspolitik inom kulturpolitiken ska tillgodose de etniska minoriteternas möjligheter att odla och utveckla den egna kulturen samt nya former av kultur som uppkommer i en mångkulturell miljö SIOS verkar för att forskning om minoriteternas språk och kulturer i Sverige ska tillföras resurser. ÅTGÄRDER SIOS uppvaktar kultur- och demokratiminister, utbildningsminister, minister för Högskoleutbildning, politiska partier på riks- och kommunal nivå, Skolverket och Statens Kulturråd. SIOS granskar och följer upp några kommuners skolplaner och kvalitetsredovisningar inom barnomsorg och andra skolformer samt vuxenutbildning(sfi). SIOS verkar för att regeringen skapar inom ramen för kulturpolitiken en särskild finansieringspott för att stödja etniska organisationers kulturverksamhet. SIOS utvecklar former för samarbete nationellt (Ideell kulturallians) och kommunalt (regionala kulturplaner). I detta avseende har Regional SIOS en ledande roll. SIOS tillsätter en arbetsgrupp inom styrelsen som följer upp forskning inom språk, kultur och utbildningsområden. Jämlikhet och mångfald Ett perspektivskifte inom mångfaldspolitiken erfordras om den etniska och språkliga mångfalden skall ges möjlighet till inflytande över sin egen vardag och få stöd för sina rättmätiga sociala och ekonomiska krav. Vidare krävs ett interkulturellt förhållningssätt för att förstå andras villkor och bakgrunder samt ett intersektionellt perspektiv som utgår från etnicitet, kön, ålder, funktionsförmåga och sexuell läggning MÅL SIOS tar initiativ till att mångfaldsplaner skall upprättas inom alla samhällsområden. SIOS bekämpar alla former av strukturell och institutionell diskriminering.

SIOS stärker förutsättningar för att de funktionshindrade inom de etniska minoriteterna ska ha lika möjligheter och få samhällets stöd i samma utsträckning som övriga funktionshindrade. SIOS verkar för att äldreomsorg och de äldres rätt till god livskvalitet och hälsa skall tillförsäkras alla individer med en annan etnisk bakgrund. SIOS verkar för att alla nyanlända migranter ges de bästa förutsättningar för en harmonisk etablering/inkludering i det svenska samhället. ÅTGÄRDER SIOS uppvaktar berörda ministrar, främst socialförsäkrings och äldreminister och de politiska partierna på riks - och kommunal nivå. SIOS driver nuvarande och etablera nya antidiskrimineringsbyråer samt anordnar seminarier kring diskrimineringsfrågor för politiker och RF:s medlemmar. SIOS initierar projekt inom äldreomsorg. SIOS förstärker initiativ inom projekt- och seminarieverksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning inom de etniska organisationerna och deras delaktighet i samhället. SIOS planerar för ett fortsatt medverkan i Överenskommelsen inom integrationsområdet. Samverkan, Infrastruktur och Ekonomi SIOS är en paraply/multifunktionell organisation som har alltjämt stora svårigheter att kunna leva upp till sina målsättningar utan samhällsintresse och stöd samt utan sina medlemmars engagemang. Här krävs dels behov av få fram finansiering och andra institutionella resurser samt identifiering av en strategi som kan minska den asymmetriska maktbalansen som exkluderar de etniska organisationerna som ett subjekt i den svenska dialogprocessen. På liknande sätt ska formuleras en strategisk kommunikations plan för att definiera behov att förstärka dialogen mellan medlemsförbunden som i allmänhet kan bidra till en ökad kunskap och insikt om SIOS samt en aktiv diskussion om SIOS framtida roll som röstbärare i samhället i synnerhet. Beredskap krävs också för att bibehålla, utveckla och säkra SIOS kompetens inom befintliga kanslifunktioner (ekonomi, - personal- och administrativa funktioner). Detta är särskilt angeläget inför personal som kommer att gå i pension inom en treårsperiod SIOS ambitionen att vara delaktig och engagerad i det svenska samhället är underordnad också ett perspektiv skifte inom de syften och principer som gäller för Politiken för det civila samhället (2010). Det gäller framförallt frågan om statsbidrag till etniska organisationer.

Statsbidragen ska garantera de etniska organisationernas självständighet/autonomi och skapa förutsättningar för långsiktig planering samt att sprida kunskap om sin roll som röstbärare/opinionsbildare i det civila samhället. Som ett led i satsning att förstärka infrastrukturen, konsolidera/profilera sin roll som en viktig aktör inom det civila samhället ska SIOS dels fortsätta sin verksamhet inom kampen mot rasism och alla former av intolerans och diskriminering. SIOS skall också initiera utbildningsverksamhet (utbildningsorganisatör/ studieorganisation) i form av uppdrag eller andra juridiska former. Mål SIOS verkar för att statsbidragen ska garantera de etniska organisationernas självständighet/autonomi, skapar förutsättningar för långsiktig planering samt för att SIOS sprider kunskap om sin roll som röstbärare/opinionsbildare i det civila samhället. SIOS utformar en kommunikationsstrategi med utgångspunkt i de prioriterade strategierna 2015-17 i syfte att förankra SIOS organisation som ett unikt interetnisk samarbetsprojekt både internt och externt. SIOS skapar förutsättningar för at integrera ungdomsorganisationer i den gemensamma verksamheten. SIOS undersöker former för att skapa möjligheter att bibehålla och stärka kompetensen inom viktiga administrativa funktioner. Åtgärder SIOS stärker den interna och externa kommunikationen genom att utveckla den egna webben, ett nyhetsbrev för påverkan till medlemsförbunden och beslutsfattare samt skapar/processar former för att aktivt medverka inom de sociala medierna. SIOS tillsätter en arbetsgrupp för att ta fram konkreta förslag på hur ungdomsorganisationer kan engageras i verksamheten. SIOS styrelsen stödjer anställning av en kommunikatör för att säkerställa SIOS kommunikations strategier. SIOS tillsätter en arbetsgrupp i syfte att ta fram en tydlig struktur för att utveckla bildnings- och utbildningsverksamhet(utbildningsorganisatör). SIOS tillsätter en arbetsgrupp för att ta fram olika former av uppdragsutbildningar tas fram och teman bestäms. SIOS tillsätter en arbetsgrupp inom styrelsen för att genomföra en översyn av SIOS befintliga administrativa funktioner (personalia) och utreda möjligheten att utveckla en plan för anställningar.