Framtidens serviceutbud Strategi: Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2019-2030
Strategi för serviceutbudet Om uppdraget från regionstyrelsen - Belysa serviceorternas betydelse och funktioner samt effektivitet och kvalitet - Särskilt beakta servicen i områdena Fårö, Östergarnslandet och Storsudret - Bedömt servicebehov utifrån befolkningsprognos - Region Gotlands platsbundna service - Kommersiell service hanteras i separat strategi
Varför behövs en strategi? - Samhället står i ständig förändring, men i allt högre takt - Demografisk förändring - Urbanisering på Gotland? - Kostnadsutveckling i välfärden - Digitaliseringens påverkan och möjligheter - Regional attraktionskraft - Ett vägval i riktning mot ett utsatt mål
Syfte och mål Landsbygdssäkring - Hantera anpassning utifrån förändring på ett landsbygdssäkert sätt Attraktionskraft och lokal/regional utveckling - Stärka attraktionskraften för boende, besökare och företag
Inkomna synpunkter Sammanfattning - Analysen och bilden av utmaningarna delas i stort - Önskemål om att service ska finnas på hela Gotland - Kollektivtrafik och skolskjutsar är viktiga - Kompetensförsörjning är en utmaning - Vad som kan anses vara skälig tillgänglighet i tid är inte fastställt - Det finns oro för förändringar - Digitalisering och nya arbetssätt lyftes inte i någon större omfattning
Kunskapsunderlag - Centralortsteorin Walter Christaller - Behovet av en anpassningspolitik Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier - Stad och land, strukturbild Region Skåne - Lokal attraktionskraft Pilotprojekt inom Tillväxtverket
Demografisk förändring Enligt befolkningsprognosen - Ökande befolkning, men primärt i Visby med omnejd - Störst andel äldre i riket, i höga åldrar en större andel kvinnor - En mycket hög försörjningskvot - Relativt sätt större andel yngre i Visby med omnejd - Större andel äldre utanför Visby
Ekologisk hållbarhet Persontransporter är oundvikligt på Gotland Två sätt att minska miljöbelastningen: miljövänliga bränslen samordnade transporter Vid digitalisering kan transportbehovet upphöra eller minska
Ekonomisk hållbarhet Kostnaderna för välfärdsproduktionen förväntas öka Gotland har redan idag ett högt kostnadsläge Ekonomin är begränsad: Ökad tillväxt ger möjlighet till en ökad finansiering av servicen Effektiviseringar kan spara kostnader Ö-läget medför ett högre kostnadsläge avseende sjukvård och gymnasium Alternativkostnad annan användning av pengarna?
Social hållbarhet Rätt till en likvärdig service, oaktat geografi och tillhörighet Svårt att upprätthålla kvaliteten i verksamheten på små enheter Kompetensförsörjningen i legitimationsyrken är en utmaning Serviceutbudet har betydelse för förmågan att hantera kriser och extraordinära händelser Valfriheten gör att brukarna väljer bort tidigare naturliga utbudspunkter
Effekterna av gentrifieringen Studentuppsats vid Uppsala universitet studerar områdena: Fårö, Östergarnslandet och Storsudret. Gentrifiering föreligger (en socialgrupp ut och en annan in): Minskning av bofasta, ökning av delårsboende Områdena har blivit säsongssamhällen, med ett flerdubbelt antal boende på sommaren De delårsboende är mer förmögna än gotlänningar i allmänhet, vilket skapat en hög prisbild på fastigheterna De delårsboende ses som en resurs för bygden
Befolkningsstruktur Storsudret
Gemensamma utgångspunkter 1. Kostnadseffektivitet och kvalitet Ett serviceområde ska ha ett tillräckligt underlag för att kunna leverera service med kvalitet och effektivitet i fokus Nödvändigt att ta höjd för turister och delårsboende Bra verksamheter = attraktivitet som arbetsgivare Kvalitet i verksamheten = regional attraktionskraft Rätten till likvärdig kvalitet är en demokratifråga, oavsett var den bedrivs
Gemensamma utgångspunkter 2. Ett sammanhållet och inkluderande Gotland Servicen i områdena Fårö, Östergarnslandet och Storsudret skall särskilt beaktas Även södra Gotland skall särskilt beaktas 78 % bor på norra Gotland 22 % på den södra Gotland Verksamheter som bedrivs i perifera områden får lov att kosta mer, men inte ha sämre kvalitet Landsbygdssäkring - servicen är en del av ett system Ingen geografisk del lämnas utan service inom skäligt tillgänglighet i tid
Gemensamma utgångspunkter 3. Ökad samordning och utveckling av servicepunkter Utveckla servicepunkter på landsbygden, med fokus på den nära servicen Servicepunkterna samlar ett flertal verksamheter som till exempel: Bibliotek Digital servicestation Trygghetspunkt Turisminformation Annan medborgarservice? En servicepunkt kan även innefatta vissa typer av kommersiell service och samverka med ideell sektor
Serviceområden Serviceområden istället för serviceorter - I de flesta fall finns en ort i serviceområdet, som är den naturliga utbudspunkten - Strategin fastställer vilken typ av service som ska finnas tillgänglig för områdena - Antalet utbudspunkter kan vara en eller flera, förutsatt att kvalitet kan garanteras - Serviceområden i fyra nivåer: 8-4-2-1
Serviceområden Närservice - Förskola - Skola F-6 - Bibliotek - Äldreboende - Trygghetspunkt, där vårdcentral inte finns - Servicepunkter
Serviceområden Tredingarna och Visby - Högstadium - Ungdomsgård
Serviceområden Nord och Syd - Vårdcentral - Badhus - Ishall
Serviceområden Hela Gotland - Akutsjukhus/lasarett - Gymnasium
Strategins genomförande Roll- och ansvarsfördelning Antas av regionfullmäktige Utgör planeringsförutsättning för förvaltningar och nämnder Nämnderna ansvarar att förhålla sig dess geografiska struktur Regionstyrelsen ansvarar för att hålla samman och följa upp genomförandet Ordinarie budgetbeslut sätter ekonomiska prioriteringar Tidplan 2019-2030 följs upp varje mandatperiod för beslut
Tre faktorer att balansera En balans mellan dessa måste till: Verksamhetens kostnad sätter ramarna Verksamhetens kvalitet får inte prutas på Tillgänglighet i tid ska vara skälig
Genomförande Verktygslådan för utveckling och anpassning: Strukturell effektivisering Digitalisering och nya arbetssätt Transporter (cykel- och vägnät, kollektivtrafik och skolskjuts, parkeringar) Samverkan och servicepunkter