Dagens presentation Prevention i teori & praktik Visst finns det evidens för framgångsrikt förebyggande arbete mot droger Charli Eriksson Professor emeritus in folkhälsovetenskap, Tidigare: Institutionen för hälsovetenskap, Örebro universitet Nu: Gästforskare Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet Om förebyggande arbete Om ANDT-prevention Om fungerande prevention Om nationell drogpolitik Om internationell standard Varför drogprevention? Om förebyggande arbete - prevention Människovärdet Förekomsten av droganvändning, missbruk och beroende Betydelse för hälsa och välfärd Sociala och ekonomiska kostnader Varför kunskapsbaserad prevention? Den goda viljan inte tillräcklig Kunskapsbasera verksamheten Kunskap från kontrollerade undersökningar under optimala förutsättningar Kunskap från olika former av utvärderingar från vanlig verksamhet Lära från naturliga experiment Reflektera över praktiska erfarenheter Kunskap Teoretisk-vetenskaplig kunskap Att veta PRIORITERING Praktisk produktiv kunskap Att kunna Kunskap som praktisk klokhet Att vara klok KOMPETENS 1
Utmaningar Två mentala bilder Välbefinnande & Hälsa Möjligheter Stärkande faktorer Att göra rätt insatser = Prioritering Kartlägg vilka behoven är! Att göra insatser rätt = Kompetens Bygg allianser och ta tillvara kunskap som finns Aktörer Orsaker Risker Folkhälsoproblem Arenor Riskfaktorer och skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorer samspelar Individnivå Familjenivå Kamratnivå/Socialt nätverk Skolnivå/Arbetsplats Närsamhället kommunen, regionen Nationen samhället/lagar/regler Internationellt Risk och Skyddsfaktorer FLODEN en människa håller på att drunkna Riskfaktorer Tidigt aggressivt beteende Avsaknad av föräldrastöd Droganvändning Tillgång på droger Fattigdom Domän Individ Familj Kamrater Skola Lokalsamhälle Skyddsfaktorer Impulskontroll Föräldrastöd Akademisk kompetens Drogfri policy Stark anknytning till bostadsområdet Livräddning Vård Bygga en säker bro Förebyggande Lära simma Hälsofrämjande Resiliens Stämma i bäcken Samhällsplanering Restriktiv drogpolitik 2
Orsakskedja med bestämningsfaktorer Om ANDT-prevention ANDT-prevention Ett vanligt synsätt på drogprevention, speciellt bland lekmän, är att det består av att varna unga människor för de farliga effekterna av användning av droger. Men att enbart ge information om drogers effekter, vanligtvis genom mediakampanjer, har enligt aktuell forskning ingen effekt på droganvändningen. Vetenskap gör det möjligt för oss att berätta en mer komplicerad historia Preventionsnivåer Universell prevention riktar sig till alla i en viss grupp, exempelvis alla föräldrar, inte bara dem som är utsatta för en risk. Ett exempel är universella föräldrastödsprogram. Selektiv prevention riktar sig till en riskgrupp, till exempel föräldrastödsprogram riktade till föräldrar som har barn med beteendeproblem. Indikerad prevention riktar sig mot personer med ett identifierat problem, till exempel individuella råd- och stödsamtal Miljö- och strukturinriktad prevention rör interventioner i samhälle och system Preventiva strategier, baserade på vetenskaplig evidens, för familjer, skolor och lokalsamhället, kan möjliggöra att barn och unga, inklusive de mest marginaliserade och fattiga, utvecklas och blir hälsosamma och trygga vuxna. Drogprevention är en integrerad del av insatser som gör att unga blir mindre sårbara och mer resilienta. Genom att inriktas på tidiga bestämningsfaktorer i stället för missbruksproblem senare i tonåren kan interventioner reducera drogbrukets negativa påverkan såväl på den utvecklande hjärnan som associerade skador. Mellanliggande hälsoutfall/ resultat Resultat av folkhälsoarbete Folkhälsoarbete HÄLSA Hälsosam Livsstil Hälsokompetens Health Literacy Information, Utbildning, kommunikation död, sjukdom, funktionsnedsättning livskvalitet, deltagande, jämlikhet Effektiv vård, skydd och service Social aktion Och inflytande Social Mobilisering Stödjande miljöer Hälsofrämjande policy och organisation Förespråka folkhälsa Efter Nutbeam 3
Minska tillgång och minska efterfrågan Använder olika metoder men kan fungera synergistiskt. Om fungerande drogprevention Strategier att minska tillgång baseras på lagstiftning, narkotikabekämpning och förbudsverksamhet riktad mot drogers tillgänglighet (för bruk och missbruk). Strategier att minska efterfrågan omfattar universell, selektiv och indicerad prevention och även insatser riktade till andra hälsorelaterade frågor, inklusive HIV/AIDS prevention, och behandling och vård med särskild focus på sårbara grupper Det finns en ökande evidensbas för vad som fungerar och vad som inte fungerar inom det drogpreventiva området Vilka källor har vi att söka evidens och kunskap? Publicerade översikter och meta analyser, SBU m fl Sakmyndigheter inom området: Svenska: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen,.. Internationellt: United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC), International Standards on Drug Use Prevention second updated version (2018) WHO.. Basera beslut på kunskap evidensbaserade verksamheten Fatta beslut på bästa tillgängliga kunskap Fatta beslut på basen av säkraste kunskapen = vissa kontrollerade randomiserade studier Evidensekvationen: Metod x Kontext = Nytta Nationell drogpolitik 4
Den svenska ANDT-strategin ANDT strategin: Ett gemensamt övergripande mål för alkohol, narkotika, dopnings och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär: en nolltolerans mot narkotika och dopning förhindra all skadligt alkoholkonsumtion bl.a. genom minska konsumtionen och skadliga dryckesvanor minskning av allt tobaksbruk Exemplet Island Handlingsplan 1997 Initiera och stödja forskning som en bas Preventivt arbete och utbildning Aktiva idéburna organisationer Samarbete med föräldraföreningar Unga i riskzonen Samarbetande arbetsgrupper mod droger nationellt och lokalt Kampanjer mot rökning riktat till barn Drogfria Island Island är det land som senast framgångsrikt minskade tonåringars användningen av olagliga droger Ett nationell koordinerat preventionsprogram och användningen cannabis från 17 % bland 15-16 åringar 1998 till 9 % 2006. Amfetaminanvändningen från 7 % 1998 till 4 % 2006 Nyckeln till den framgångsrikt drogpolicyn var anammandet av ett drogfritt samhälle, årliga undersökningar för att lokalisera problemen, ett focus på pojkars högre droganvändning och föräldrastödsprogram. Source: Substance Abuse, Treatment, Prevention & Policy 2008, 3:12 5
Internationell standard för drogprevention UNODC: Internationell standard för drogprevention Spädbarn och tidig barndom: Interventioner riktade till gravida kvinnor Hembesök från BVC Tidig utbildning till stöd för social och kognitiv utveckling hos föreskolebarn (2-5 år) i utsatta Charli Eriksson 2018 04 26 Randomiserad kontrollerad studie av KSAN: Om små saker Har tidig information om alkohol till gravida kvinnor någon effekt på alkoholkonsumtion? Klusterrandomisering (barnmorskor) utskick av informationsmaterial efter telefonkontakt, uppföljning vid första besöket av båda grupperna Informationsgruppen avstod helt från alkohol i större utsträckning (91,6 vs 82,1%) (n=167 vs 287) Bortes, C., Geidne, S. and Eriksson, C. (2015) Preventing Alcohol Consumption during Pregnancy: A Randomized Controlled Trial. Health, 7, 289 299. http://dx.doi.org/10.4236/health.2015.73033 UNODC forts Barn I åldern 6-10 år: Föräldraprogram stödjer föräldrar att bli bättre föräldrar Stöd till socialt och emotionellt lärande Program att förbättra klassrumsmiljön Policies för att främja elevers närvaro Uppmärksamma barns mentala problem Charli Eriksson 2018 04 26 Charli Eriksson 2018 04 26 6
RESCUR (Resiliens Curriculum 2012 2015) RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! Malta Italien Mindfulness-övning inleder varje aktivitet Sagor och berättelser Kroatien Portugal Grekland Sverige ekorren Sherlock igelkotten Zelda Aktiviteter lekar/övningar Hemuppgifter Packa din väska med tre styrkor/saker du är bra på! B Effektstudie Treårigt RCT projekt pågår Metoden prövas i Elever i år 1 och 4 i skolor Grupper inom Junis Grupper via Socialtjänsten Mätningar före, sex månader och ett år med självrapporter och vuxnas bedömning Genomförandet studeras genom observationer, rapporter och enkäter/intervjuer www.rescur.se eller www.rescur.eu B 7
UNODC forts Positiv utveckling hos barn och ungdomar Tidiga tonår: Preventiv utbildning baserad på personliga och sociala förmågor och social inflytande Skolpolicy om missbruk av droger Program för hela skolan för att förbättra skolmiljön Uppmärksamma individers psykologisk sårbarhet Mentorskap Den saknade pusselbiten M J Elias Koordinerade familj-, skol- och kommunprogram Socialt, emotionellt och akademisk lärande Skolframgång Hälsa Personlig utveckling Engagerad medborgare Charli Eriksson 2018 04 26 CASEL at UIC UNODC Ungdom och vuxen ålder: Korta interventioner bestående av personliga rådgivningssessioner (+ via internet) Arbetsplatsprogram med flera komponenter Tobaks- och alkoholpolicy Samhällsbaserade flerkomponentsprogram Mediakampanjer för att sätta frågor på dagsordningen Nöjesplatser Kunskapsluckorna skall göra oss försiktiga Men inte avhålla oss från att agera Charli Eriksson 2018 04 26 Tack för uppmärksamheten 8