Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. Vi har ett samhällssystem som på många sätt fungerar bra, med utrymme för mångfald och möjlighet som individ att få kunna förverkliga dina drömmar och mål. Tack vare våra demokratiska rättigheter och yttrandefrihet, så även förenings- och opinionsfrihet, så garanteras varje medborgare att fritt få delta i demonstrationer och föra fram sina åsikter och idéer. 1:a maj är en sådan tradition, eller fackets varsel om strejk vid löneförhandling ett annat. Sverige har kommit långt sedan efterkrigstiden 1945 och det finns mycket att lyfta som är till det positiva, i en värld som förändras i allt snabbare takt. - En sak har dock inte förändrats nämnvärt och det är myndighetens syn på barns behov av båda sina föräldrar. Att prata om barns behov ute i världen går bra. "UNICEF" och "Rädda Barnen" satsar enorma summor pengar för att vi skall, från tv-soffan, "skänka pengar till barn i Afrika" eller "Rädda en flicka i Indien". Samtidigt är det Tabu att prata om våra egna problem som vi har innanför våra egna gränser. - Ett problem som ingen kanske vill veta av, men som idag är fakta och inte längre går att ignorera - Barns växande psykiska ohälsa. I media vill man lyfta "skolan" som en utav grundorsakerna, eller att samhället har blivit mer mångfaldigt vilket ger utslag på statistiken. Experter står eniga och nickar instämmande att vi måste göra något, men ingen pekar på källan till problemet. - Barnets anknytning till sina biologiska föräldrar, eller snarare avsaknaden. Idag har vi ca 400.000 barn som lever med ökad risk för psykisk ohälsa, de allra flesta växer upp med endast en förälder, vissa är även placerade i fosterfamilj. Den "frånvarande föräldern" lyfts nästan aldrig upp och om det görs så är det främst för att ha en hackkyckling att slå på. Det faktiska orsakerna lyft mer sällan... Många utav dessa "frånvarande föräldrar" har blivit det för att systemet uppmuntrar och tvingar bort dessa, inte för att de självmant valt det. På denna punkt gäller det både mammor, som pappor - Allt på bekostnad av våra barn! - Den gemensamma nämnaren för de flesta barnen som börjar utveckla psykiska problem är återkommande avsaknaden av kontakt med sina biologiska föräldrar. För att Sverige skall rubricera en problem som ett "folkhälsoproblem" så brukar man säga att det fodras "ca 2% av befolkningen". Om vi har ca 400.000 barn i åldrarna 0-17år, så blir det ca 21% av alla våra barn, eller 4 barn i varje skolklass med 20 elever. - Mot hela befolkningen dubbelt så mycket som anges som ett "folkhälsoproblem", med ca 4,2% (av 9,5 milj.) medborgare i Sverige 1
Vi lever fortfarande, 2012, i en värld full av fördomar och okunskap när det kommer till myndigheternas syn på barn och vad dessa behöver. Bakom de mest välvilliga avsikterna döljer sig ofta de största skadorna - Så gäller speciellt myndigheternas syn på våra barn. Myndigheter tror sig skydda barnen genom att "plocka bort" den del som för stunden upplevs som störande. Vid en vårdnadstvist tar de bort den ena, vid HVB och LVU tar de bort föräldrarna helt. Denna stympning är den främsta bidragande orsaken till att barnet utvecklar psykisk ohälsa. Alla utredningar pekar på samma sak: - Barn som har en nära kontakt med båda sina föräldrar mår bäst och barn som fråntas en naturlig kontakt med den ena föräldern mår omgående sämre. Sämst mår barn som inte har regelbunden kontakt alls med sina föräldrar. Man kan tydligt se i statistiken över "kriminalitet", "prestation i skolan" och "psykiska sjukdomar" att de är direkt relaterade till barnets uppväxt och i vilken omfattning de haft anknytning till sina föräldrar. - Vilka tror ni är överrepresenterade i statistiken för brott, prestation och psykisk ohälsa? - Barn med dålig eller obefintlig anknytning till sina biologiska föräldrar toppar listan! Ett vanligt argument som socialtjänsten brukar motivera till fosterhems-placering av barnet är: - "Hur skulle det sett ut om barnet hade fått bo kvar hemma?" Att slentrianmässigt luta sig på ett sådan simpelt argument visar endast bristerna i vårt system. Idag saknas det helt stöd för föräldrarna att få ordning på sin livssituation. Istället lämnas de åt sitt öde att klara den uppgiften själv. Staten satsar ca 13,9 miljarder på stödinsatser för vård av barn och ungdomar, men inte en krona går till Föräldrastöd som skulle kunnat stävja problemet och säkra barnets behov och rätt till sina föräldrar, vilket även skulle minska risken för psykisk ohälsa och på sikt skapa stabilitet. Barn som har en nära kontakt med sina föräldrar mår bäst och denna, vetenskapligt bevisade fakta, kan inte ersättas med något statligt substitut. - Ett aktivt föräldrastöd borde därför alltid ha ett företräde före ett borttvingande, oavsett grundorsak om föräldrarna vill vara delaktiga i barnets uppväxt. 2
Följande krav ställer vi på vår regering: Föräldrar som på olika sätt hamnar i en livskris, speciellt efter en separation, skall aldrig kunna påverka barnets behov och rätt till båda sina föräldrar. Det är här vårt skyddsnät borde vara konsekvent och föregå med beslutsamhet, oavsett var i landet man bor. Idag tvingar domaren bort den ena föräldern (intermistiskt) i tron att "barnet" skonas från konflikten, ofta får barnet stanna kvar hos den föräldern som initierade konflikten. En ond spiral med psykisk ohälsa på våra barn sätts igång. Vi kräver "ett aktivt föräldrastöd" som kan gå in och stävja en ev. konflikt! Ett barn skall inte behöva bli lidande för att två vuxna inte kommer överrens. Och föräldrarna kan man vara utmärkt på var sitt håll. Barnen anpassar sig till de två olika miljöerna, vilket också är vetenskapligt bevisat! - Varje fall skall behandlas unikt och varje påstående skall få sin unika prövning utan påverkan av förutfattade meningar. Denna sk. "karbonpappermentalitet" skall upphöra och professionella utredare skall, med utgångsläge för "modern kunskap" om barns behov, anknytning och utveckling, tillämpas som underlag till de rekommendationer som senare skall ligga till grund för beslut. - Utgångsläget skall alltid vara barnet behov och rätt till båda föräldrarna! Vi kräver att personal inom domstol inte får besluta i fråga om barn utan att de genomgått utbildning i "barns anknytning och psykiska utveckling", så de förstår konsekvensen av sitt handlande. - Idag massproduceras trasiga barn som en följd av okunskap, baserad på rena irrläror. Att tvinga en förälder att träffa sitt älskade barn tre timmar (!) med kontaktperson, var tredje vecka... Är helt befängt. Ännu mer absurt blir det om barnet innan var van med en normalt liv och nu plötsligt skall träffa sin förälder som om den var på permission... - Hur skall man kunna bli en bra förälder med dessa kriterier? - Och hur kränkande är det att bli behandlas som brottsling, speciellt om man inte gjort något? Och hur förklarar man det för barnet? Denna arbetsmetod kanske gick hem 1945, men ter sig otroligt primitivt och verklighetsfrämmande, inte alls värdigt ett modernt samhälle år 2012! Detta vittnar endast om att vårt rättsystem och socialtjänst saknar relevant kunskap i sakfrågan. - Förälder blir man genom att umgås med barnet och barnen växer genom att känna identitet och samhörighet med sina föräldrar. 3
Vi kräver att lagen från 2006 ses över, att man "minst" lägger till; "Den föräldern som försvårar för barnets naturliga kontakt och umgänge med den föräldern som barnet inte bor med, efter en separation, skall antas vara främsta orsak till problemet. Vid upprepad företeelse skall vårdnaden fråntas och övergå till den andra föräldern om den föräldern kan anses mer lämplig att tillvarata barnets behov av båda föräldrarna." - Som förälder skall det aldrig löna sig att påbörja en konflikt bara för att den anser att den andra föräldern är olämplig, eller anser sig ha den rätten. Det beslutet får barnet fatta själv den dagen den blir stor nog och om det är uppenbara brister så kommer det att framkomma vid en oberoende utredning. Personal inom socialtjänst och familjerätten som arbetar med barn skall ha samma strikta krav på utbildning och fortlöpande kompetensutveckling inom gällande kunskap om anknytning och psykisk ohälsa. Vi kräver att barn skall ha rätt att åter få kontakt med sina borttvingade föräldrar Alla de tusentals föräldrar som på gamla och förutfattade meningar genom åren blivit borttvingade från sina barn skall kunna få stöd och hjälp åter få kontakt med sina barn. Många barn längtar efter en frånvarande förälder utan varken stöd eller svar på varför vederbörande försvann. Skapar vi förutsättningar för att återföra dessa barn och föräldrar så kommer vi att kunna stoppa en liten del av den växande psykiska ohälsan. Vi kräver ett nytt synsätt och hantering avseende LVU och HVB-hem All form av LVU och HVB skall endast vara i syfte att vara en temporär lösning med utgångspunkt att samtidigt hjälpa föräldrarna att få ordning på sina liv. Så även att "nära anhörig" eller "den andra föräldern" skall ha ett naturligt företräde före fosterhem och institution. Idag tillfrågas alltför sällan den "andra biologiska föräldern" vid en separation innan beslut om HVB, eller LVU fattas. Det som är praxis idag, att ompröva var 6:e månad, skall göras om så att man fortlöpande och med omedelbar verkan kan ompröva ett beslut om HVB-boende. Idag bor barn onödigt länge hos fosterfamiljer med förtvivlade barn och föräldrar, vilket sätter onödigt press på alla inblandade parter. Fosterhemspersonal, barnen, föräldrar och inte minst på socialtjänsten. Så även skall kontakten mellan barn och föräldrar vara mer flexibelt under tiden barnet bor på fosterhem. Oftare och längre kontakt och umgänge om situationen medger detta. En oberoende organisation, som inte representeras av socialtjänst skall finnas eftersom en myndighet som fattat ett beslut garanterat kommer att vara jävig. Barnet blir således fråntagen sin lagliga rätt att bli hörd och rätt till skydd vid missförhållanden. Barnen idag är rättslösa! 4
Vi kräver också att barnen skall ha tillgång till denna oberoende organisation regelbundet under sin vistelse och inte som idag där socialtjänsten "pratar med barnet 1-4 ggr. per år". Som individ lever vi genom varje andetag och som barn kan en timme upplevas som en evighet, speciellt vid missförhållanden. - Tänk Er då att barnet har kontakt endast 2 gånger per år! Vi kräver att fosterhemsföräldrar - slutar kalla sig för "mamma och pappa" Vi kräver också att fosterhemsföräldrar slutar att titulera sig som "mamma och pappa", speciellt om de biologiska föräldrar finns som en naturlig del av barnets liv. Denna företeelse är direkt kränkande och missvisande för barnet som har rätt till sitt ursprung och sina biologiska föräldrars suveränitet. Undantag är självklart permanent bortgång. Finns de biologiska föräldrarna i barnets liv så bör det istället vara en självklarhet att barnet vet vilka som är deras riktiga biologiska föräldrar dvs. "mamma och pappa" och vilka som är deras fosterföräldrar. Att vara tydlig i denna kommunikation inger också trygghet. - Barn som är boende på fosterhem är också beroende av sitt ursprung och identitet. Vi kräver att Regeringen avsätter medel öronmärkta till föräldrastöd Vi kräver att minst 20% av den årliga budgeten avseende "Barn och ungdomsvård" skall öronmärkas till ekonomisk stöd som främjar föräldrastöd. Slutord Sverige är ett fantastiskt land med många saker att vara stolta över, men dessa brister är en kvarleva, en tumör som fortsätter att växa om den inte tas bort. Denna förändring kan heller inte ske genom att vi alla nickar och är rörande överrens och att bara prata om problemet. Om alla våra riksdagspartier nu verkligen menar vad de skriver om "barn bästa" och "barns behov och rätt till båda föräldrarna" så är det nu hög tid att bevisa det. - Inte i ord, utan i handling - För varje dag räknas för dessa barn och föräldrar "Barns bästa" är regelbunden och trygg (och självklar) kontakt med BÅDA sina föräldrar, speciellt efter en separation! Tack för Ert deltagande //Niklas Sundqvist Huvudarrangör 5
Relaterade skrivelser och artiklar i gällande ämne: Regering: "Nationell strategi "Barns rätt etc." http://www.pappamanualen.se/dokument/reg_direktiv_barn_2010.pdf PM: "10 pappafrågor till våra riksdagspartier" http://www.pappamanualen.se/valspecial/10pf/10_pappafragor_riksdagspartiernas_s var.pdf PM: "Barn bästa vid separation" http://www.pappamanualen.se/dokument/barns_basta_vid_separation_2012-01.pdf PM: "Pappan och föräldraskapet" http://www.pappamanualen.se/pof/pof_2011-08.pdf DN: "Barn behöver båda sina föräldrar": http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/barnen-behover-bada-sina-foraldrar Aftonbladet: "Inkompetenta socialarbetare ödelägger liv" http://www.aftonbladet.se/debatt/article2335589.ab DN: "Utredningar baseras på skvaller" http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/utredningar-baseras-pa-skvaller Sydsvenskan: "Omhändertagna barn far ofta illa" http://www.sydsvenskan.se/sverige/omhandertagna-barn-far-ofta-illa/ 6