TTIP OCH REGLERING EN ÖVERSIKT Europeiska kommissionen Sida 1 av 19 den 10 februari 2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM DET HÄR DOKUMENTET... 3 1. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED REGLERINGSSAMARBETE I TTIP?... 4 2. HUR VET VI ATT TTIP INTE FÖRSÄMRAR DET NUVARANDE SKYDDET I EU OCH I USA?... 6 3. HUR SKA TTIP-TEXTEN OM REGLERINGSSAMARBETE STRUKTURERAS?... 8 3.1. Övergripande bestämmelser... 8 3.1.1. Regleringssamarbete... 8 3.1.2. Hantera framtida regleringsproblem genom ett regleringssamarbetsorgan... 8 3.1.3. Tekniska handelshinder... 9 3.1.4. Sanitära och fytosanitära åtgärder... 11 3.2. Områdesspecifika bestämmelser... 12 3.2.1. Kemikalier... 12 3.2.2. Kosmetiska produkter... 13 3.2.3. Verkstadsindustri... 14 3.2.4. Medicintekniska produkter... 14 3.2.5. Motorfordon... 15 3.2.6. Läkemedel... 16 3.2.7. Tjänster... 17 3.2.8. Textilier och kläder... 18 3.2.9. Regleringssamarbete och små och medelstora företag... 18 Sida 2 av 19
Om det här dokumentet I det här dokumentet ges en översikt över EU:s ståndpunkter i förhandlingarna om regleringssamarbete inom ramen för TTIP. Det grundläggande målet för förhandlingarna om ett transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap (TTIP) är att göra EU:s och USA:s regelverk mer kompatibla med varandra. Det är den del av förhandlingarna som har störst potential för att bidra till jobb och tillväxt. Det ger också ökad valfrihet för konsumenterna och starkare inte svagare regelverk. Hur våra regelverk kommer att påverkas har också stått i centrum för en stor del av den offentliga debatten om TTIP. En del är oroliga över att en ökad förenlighet mellan EU:s och USA:s regelverk skulle leda till sämre normer för hälsa och säkerhet, miljö, konsumentskydd och finansiell stabilitet. Så kommer det inte att bli. I det här dokumentet kommer vi att beskriva EU:s mål för TTIP genom att besvara tre frågor: 1. Varför är det viktigt med regleringssamarbete i TTIP? 2. Hur ska TTIP upprätthålla skyddet i EU och i USA? 3. Vilka är våra konkreta förslag? Du hittar mer information om allt detta på Europeiska kommissionens TTIP-webbplats. Sida 3 av 19
1. Varför är det viktigt med regleringssamarbete i TTIP? Länder använder regleringar för att skydda invånarna mot risker på områden som hälsa och säkerhet, miljö osv. Men skillnaderna i regelverk kan också begränsa handeln. En del av dessa skillnader är ofrånkomliga, särskilt när målen för regleringarna skiljer sig åt. I många fall beror skillnaderna inte på den skyddsnivå man vill uppnå. Det kan t.ex. handla om att lagstiftare i olika länder har tagit fram lösningar som baseras på nationella hänsyn i stället för på samarbete med lagstiftare i andra länder. I sådana fall kan ett regleringssamarbete leda till en minskning av onödiga skillnader eller motsägelser och därmed underlätta handeln med produkter och tjänster, sänka kostnaderna och öka den ekonomiska tillväxten. Det är de här skillnaderna som TTIP ska ta itu med. De europeiska och amerikanska regleringssystemen hör till de mest avancerade och sofistikerade i världen. De ger invånarna ett effektivt skydd i de flesta fall också ett likvärdigt skydd, fast ofta på olika sätt. Det betyder också att det finns stora möjligheter att använda regleringssamarbete för att skapa nya ekonomiska möjligheter och ökad valfrihet för konsumenterna. Det bör också leda till bättre kvalitet och bättre tillämpning av regelverken samt ökade möjligheter att påverka kvaliteten i globala bestämmelser. Fyra anledningar till att det är viktigt med regleringssamarbete 1. Jobb och tillväxt Mer kompatibla regler mellan EU och USA kommer att sänka kostnaderna för att bedriva handel över Atlanten. Det betyder att företag kan nå nya kunder och utöka sin verksamhet, vilket leder till tillväxt, nya jobb och högre löner. Förklaringen till detta är att företagen slipper en rad olika onödiga kostnader, eftersom de inte behöver utveckla och tillverka två olika uppsättningar av produkter för försäljning på ömse sidor om Atlanten. De slipper dubbla tester och intyg om överensstämmelse och de slipper bestämmelser som varierar eller är inkonsekventa. Den här typen av kostnader kan hindra många företag, framför allt små och medelstora sådana. Det här går att hantera utan att det påverkar den skyddsnivå som reglerna på båda sidor ger. Regleringssamarbetet inom ramen för TTIP är inriktat på områden som redan sysselsätter mer än 30 miljoner människor i Europa t.ex. läkemedel, biltillverkning och medicintekniska produkter (du hittar hela listan i avsnitt 3.2). Alla delar av ekonomin bör dock gynnas. Små och medelstora företag kommer att höra till dem som drar störst nytta av det här, eftersom de drabbas oproportionerligt mycket av regleringshindren för handel. 2. Ökad valfrihet för konsumenterna När EU:s och USA:s bestämmelser blir mer kompatibla kommer konsumenterna att få fler produkter att välja bland. Biltillverkarna tror till exempel att TTIP kommer att göra det möjligt för dem att sälja Sida 4 av 19
fler modeller i både Europa och i USA. Minskade handelskostnader bör också leda till lägre priser. 3. Kraftfullare reglering som verkställs bättre TTIP kommer inte att medföra ett sämre skydd eller lägre säkerhetskrav (se avsnitt 2). Tvärtom kommer konsumenterna sannolikt att få bättre garantier för att de köper säkra och lagliga produkter, med ett stärkt regleringssamarbete genom TTIP. Båda sidor har bland de bästa regelverken i världen och de hanteras av några av de högst kvalificerade experterna. Regleringssamarbetet innebär att vi gemensamt kan ta vara på begåvningar, erfarenheter och vetenskapligt kunnande, vilket främjar båda parter. Det betyder också att reglerna kommer att verkställas bättre, vilket är en stor utmaning för myndigheterna. Eftersom TTIP undanröjer onödigt dubbelarbete (till exempel fabriksinspektioner för läkemedel och medicintekniska produkter) kommer detta att frigöra resurser för viktigare uppgifter. Ett närmare samarbete mellan EU och USA kommer också att göra det lättare att ta itu med gemensamma problem, till exempel när det gäller att se till att produkter som importeras från andra länder följer våra regler. Däremot kommer det inte att leda till att produkter som inte uppfyller EU-kraven blir tillåtna på EU-marknaden. 4. Ökat internationellt inflytande Vi lever i en global ekonomi. Därför krävs det internationellt samarbete för att hantera regleringsproblem. Många regleringsfrågor diskuteras i internationella organisationer. Ett närmare regleringssamarbete mellan EU och USA inom ramen för TTIP kan ge en skjuts åt utvecklingen, uppdateringen och genomförandet av internationella regler och normer. Om USA och EU kommer överens om en strategi är chanserna mycket större att andra ansluter sig till den. Den här typen av partnerskap kommer att bli allt viktigare i takt med att tillväxtekonomierna får större betydelse internationellt. Ett utökat samarbete mellan EU och USA kommer att bidra till minskade handelshinder i hela världen. Dessutom kommer det att göra det lättare att se till att internationella bestämmelser ger så starkt skydd som möjligt och återspeglar EU:s och USA:s gemensamma värderingar om respekt för individen, rättsstatsprincipen och öppna marknader. Sida 5 av 19
2. Hur vet vi att TTIP inte försämrar det nuvarande skyddet i EU och i USA? Den offentliga debatten om TTIP-avtalet i många EU-länder är positiv för den europeiska demokratin. Ju fler åsikter som får komma till uttryck, desto mer välgrundat kommer resultatet att bli. Det har dock kommit fram många farhågor. Det är viktigt att få fram korrekta fakta och rätta till eventuella missförstånd. För tydlighetens skull: TTIP kommer inte att försämra det lagstadgade skyddet för människor eller för miljön. De exempel som vi tar upp här visar att EU:s och USA:s regelverk ger likvärdigt skydd inom många områden. På de områdena kan vi göra våra system mer kompatibla utan att skyddet försämras. Inom andra områden har EU och USA olika regleringsstrategier som medför olika skyddsnivåer. EU har till exempel en mycket detaljerad lagstiftning om hur och när genetiskt modifierade produkter får odlas eller säljas inom EU. Våra regler tillåter att vissa produkter importeras eller odlas, men de är mycket strängare än motsvarande amerikanska regler. I det här fallet går det inte att göra systemen kompatibla, eftersom vi har fattat olika demokratiska beslut genom våra lagstiftningsprocesser om vilka regler som fungerar bäst i vårt samhälle. TTIP kommer inte att påverka de lagarna. Detsamma gäller för hormonbehandlat kött. EU-lagstiftningen innehåller krav på detta och det kommer inte att förändras i och med TTIP. Kemikaliesektorn är ett liknande exempel, men med vissa skillnader. EU och USA reglerar kemikalier på olika sätt. Enligt den viktigaste EU-lagstiftningen Reach måste kemikalier som säljs inom EU vara registrerade hos Europeiska kemikaliemyndigheten. Registreringen måste åtföljas av en omfattande uppsättning data. Amerikansk lagstiftning framför allt Toxic Substances Control Act (lagen om kontroll av giftiga ämnen) innehåller inga krav på registrering eller inlämning av data. Inte heller här kommer TTIP att ändra den underliggande lagstiftningen. Ämnen som inte uppfyller kraven i Reach kommer inte att få säljas i EU, oavsett om de får marknadsföras eller användas i USA. TTIP påverkar inte någondera sidans rätt att införa nya regleringar. Inget i TTIP kommer att undergräva EUfördragen eller medlemsstaternas grundlagar, där regeringarnas rätt att stifta lagar och andra författningar i allmänhetens intresse fastställs. I TTIP bekräftas uttryckligen den suveräna rätten att ta nya lagstiftningsinitiativ, införa reglering för att uppnå legitima offentliga politiska mål, liksom att se till att våra lagar och vår politik skapar och främjar ett gott skydd för miljö, hälsa, säkerhet, konsumenter och arbetstagare samt leder till finansiell stabilitet, i enlighet med EU-fördragen. EU:s mål för ett framåtblickande samarbete i kommande regleringar är att uppmuntra Sida 6 av 19
myndigheterna att samarbeta i ett så tidigt skede som möjligt i sitt regleringsarbete. Syftet är att så långt det är möjligt undvika onödiga tekniska skillnader som bara ökar efterlevnadskostnaderna utan att ge några fördelar i fråga om skyddet. Om det inte går att hitta sådana lösningar kommer lagstiftarna dock att vara fria att välja sin egen väg, precis som de gör i dag. TTIP tvingar dem inte på något sätt att i sitt framtida beslutsfattande sätta handelshänsyn eller ekonomiska hänsyn före skyddet av det allmänna intresset. Inte heller kommer TTIP att innebära några krav på vårt beslutsfattande som skulle försena regleringsarbetet. TTIP kommer inte att undergräva de olika parlamentens, regeringarnas eller enskilda intressenters roll i lagstiftningsprocessen. Avtalet kommer inte att förändra de principer och förfaranden som anges i EU-fördragen och som definierar hur vi inför våra regler. Båda sidor har mycket höga lagstadgade skyddsnivåer EU-förordningarna håller mycket hög kvalitet, men det är en myt att de alltid ger en högre skyddsnivå än de amerikanska. På flera områden har USA några av de mest utvecklade och effektiva reglerings- och verkställandemekanismerna i världen. I Amerika betraktas till exempel solskyddsmedel och många andra kosmetiska produkter som receptfria läkemedel, vilket betyder att de måste vara vetenskapligt bedömda och godkända av myndigheterna innan de får säljas till konsumenter. I Europa måste kosmetikföretagen istället visa att deras produkter är säkra och innehåller säkra ingredienser. Därefter kan de registrera sina produkter innan de släpps ut på marknaden. Detta betyder inte att EU måste kopiera USA:s bestämmelser eller vice versa, eller att EU erbjuder ett sämre skydd. Det är bara ett exempel på att olika metoder används. Det betyder att Europeiska kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram förslag och att Europaparlamentet och Europeiska unionens råd kommer att fortsätta att vara medlagstiftare. Närmare föreskrifter kommer även i fortsättningen att antas genom delegerade akter och genomförandeakter, i enlighet med EU-fördraget. TTIP i sig måste i sin helhet godkännas demokratiskt och öppet av både Europaparlamentet och EU-länderna. När TTIP har antagits kommer regleringssamarbetet inte att förändra de båda sidornas regleringsmetoder. Båda sidor förväntas vara öppna mot varandra och mot allmänheten och informera om sina lagstiftningsplaner. Detta kommer att öka informationsutbytet mellan lagstiftarna och bidra till ett bättre resultat. Sida 7 av 19
3. Hur ska TTIP-texten om regleringssamarbete struktureras? De troliga kommande bestämmelserna om reglering kan i princip delas in i två grupper: Övergripande delar av TTIP kommer att handla om hur vi bedriver vårt regleringsarbete och beskriva gemensamma principer och bästa praxis. Här ska det också anges metoder för samarbetet mellan regleringsmyndigheterna. De områdesspecifika delarna kommer att handla om reglerna för specifika ekonomiska sektorer. Syftet med den här uppdelningen är att undvika onödiga dubbleringar i regelverken och att sätta en agenda för det framtida samarbetet. Två andra delar i avtalet om tullar och små och medelstora företag påverkar också regleringssamarbetet. 3.1. Övergripande bestämmelser 3.1.1. Regleringssamarbete Den första delen i regleringspelaren omfattar system för att främja samarbete mellan regleringsmyndigheter på båda sidor. Målet är att införa system som gör det möjligt för regleringsmyndigheterna i EU och i USA att samverka med sina motparter när de utformar nya regler och ser över befintliga regler. Ökad användning av elbilar När det till exempel gäller elbilar samarbetar myndigheterna i EU och i USA redan för att utforma gemensamma standarder för laddningsuttag och den infrastruktur som kommer att behövas för att elbilar ska kunna användas i stor skala. Ingendera parten kommer att införa den andras regleringsmetod. Syftet är att bygga broar mellan de båda systemen. Genom att samarbeta tidigt i processen kan myndigheterna i EU och i USA dela med sig av sakkunskap och idéer om hur man bäst ska lösa problem som kräver regleringsinsatser. Detta bör leda till en mer kompatibel reglering, men den kan också bli mer effektiv och ändamålsenlig. Det innebär i sin tur färre handelshinder, bättre kvalitet i regleringen och effektivare verkställighet. Inte heller här finns det något som hindrar någondera parten från att ta fram en egen lösning, om det inte går att komma överens. Båda sidor har dock åtagit sig att föra en dialog och överväga olika alternativ. En av de frågor som diskuteras i detta kapitel är god regleringspraxis. Det handlar till exempel om samråd med intressenter och om hur konsekvensbedömningar ska utformas så att de ger en tydligare bild av vilka konsekvenser de föreslagna regleringarna får för den internationella handeln och inte bara visar samhälls- och miljökonsekvenser. 3.1.2. Hantera framtida regleringsproblem genom ett regleringssamarbetsorgan EU föreslår att TTIP ska inrätta ett organ för regleringssamarbete med högre tjänstemän från EU:s och USA:s
regleringsmyndigheter som ska fastställa prioriteringar för regleringssamarbetet. Ett gemensamt organ skulle fungera som plattform för diskussioner om idéer och planering av samarbetet i fråga om ny teknik och nya risker och hur vi reglerar dem. Organet skulle ge möjlighet till utbyte mellan regleringsmyndigheterna om den här typen av frågor. Det skulle inte ha befogenhet att anta rättsakter. Den här verksamheten kommer aldrig att ersätta administrativa förfaranden och regleringsåtgärder på ömse sidor om Atlanten. Regleringsbesluten kommer fortfarande att ligga hos de inhemska reglerings- och lagstiftningsorganen. Det gemensamma organet kommer också att användas för att fastställa prioriteringar och öka insynen i det befintliga regleringssamarbetet, som i dag sker på ad hoc-basis. Organet ska regelbundet publicera rapporter och samverka med andra intressenter, såsom fackföreningar, konsumenter, företag, icke-statliga organisationer och allmänheten. Ingen av dessa intressenter varken företag eller någon annan skulle alltså vara medlemmar i det gemensamma organet. Organet kommer också att behöva involvera EU:s och USA:s lagstiftningsmyndigheter. 3.1.3. Tekniska handelshinder Det är vanligt att länder inför tekniska krav på utformningen av produkter, så att de är säkra, kompatibla med andra system (till exempel mobiltelefoner och nätverk) och håller hög kvalitet. När dessa krav skiljer sig mellan två marknader, till exempel den europeiska och den amerikanska, kan de fungera som handelshinder genom att företagen tvingas tillverka två olika produkter, trots att båda är lika säkra. De tester som krävs för att kontrollera att produkterna uppfyller de tekniska kraven (så kallad bedömning av överensstämmelse) kan också fungera som hinder eftersom det kan vara svårare eller dyrare för utländska aktörer att få sina produkter testade och certifierade än för inhemska producenter. Mer kompatibla produktkrav och tester EU vill att TTIP ska bidra till mer enhetliga eller kompatibla tekniska krav och bedömningar av överensstämmelse i EU och USA utan att skyddet försämras. Det kan uppnås till exempel genom att standardiseringsorganen i EU och USA uppmuntras att titta på de standarder som har tagits fram på andra sidan Atlanten när de utformar sina egna. Det kan också åstadkommas genom samarbete mellan EU:s och USA:s myndigheter. Skillnader i standarder och bedömningar av överensstämmelse har identifierats som ett stort hinder för EU-företagens export till USA, framför allt för små och medelstora företag. Sida 9 av 19
Ett av de viktigaste resultaten av det internationella regleringssamarbetet är Världshandelsorganisationens (WHO) avtal om tekniska handelshinder. En tidig version av det avtalet trädde i kraft 1980. Det omfattar lagar, föreskrifter och standarder som berör produkters egenskaper, hur de bör märkas, samt metoder för att kontrollera att produkterna uppfyller kraven. När produktegenskaper fastställs i bindande rättsakter kallas dessa för tekniska föreskrifter. När produktegenskaper fastställs i beskrivningar som inte är obligatoriska enligt lag kallas dessa för standarder. I standarder beskrivs specifika tekniska lösningar. De utformas i samförstånd med alla intressenter och kan användas som stöd för tekniska föreskrifter. Förfarandena för att kontrollera att en produkt uppfyller en teknisk föreskrift eller standard kallas bedömningar av överensstämmelse. Enligt WTO:s bestämmelser får inga föreskrifter eller standarder vara diskriminerande och de får inte hindra handeln mer än nödvändigt för att uppnå legitima mål som hälsa, säkerhet, konsument- eller miljöskydd. I TTIP vill EU gå längre än de nuvarande bestämmelserna i WTO-avtalet om tekniska handelshinder, när det är möjligt. Målet är att upprätthålla en hög säkerhetsnivå i de produkter som man handlar med och samtidigt undvika onödiga handelshinder som inte bidrar till skyddsnivån, och att stärka tillväxten och sysselsättningen. EU föreslår bland annat följande: Utöka samarbetet mellan EU och USA i de internationella organ som utarbetar tekniska föreskrifter och standarder. Främja ett närmare samarbete mellan EU:s och USA:s standardiseringsorgan. Arbeta för en större acceptans i USA för testresultat från laboratorier i EU i amerikanska bedömningar av överensstämmelse. Öka insynen i arbetet med att utforma och anta tekniska föreskrifter och standarder. Sida 10 av 19
3.1.4. Sanitära och fytosanitära åtgärder Så kallade sanitära och fytosanitära åtgärder är lagar och föreskrifter som syftar till att öka livsmedelssäkerheten och djur- och växthälsan. De är nödvändiga för att skydda folkhälsan, men också för att upprätthålla allmänhetens förtroende för jordbruks- och livsmedelssektorn som skapar inkomster för många EU-invånare både i städerna och på landsbygden. Som påpekades tidigare har EU och USA olika syn på vissa områden av livsmedelsregleringen, medan vi inom andra ligger närmare varandra. Genom att stärka samarbetet inom dessa områden kan TTIP skapa nya möjligheter för många EU-invånare. Snabbare förfaranden för jordbruksexport USA har strikta regler för att hindra att nya skadegörare importeras av misstag. Det betyder att europeiska produkter måste godkännas av amerikanska myndigheter innan de får säljas där. Problemet är att den här processen tar många år processen för europeiska persikor har till exempel pågått i tolv år och är ännu inte klar vilket skadar EUproducenterna. EU föreslår att TTIP ska innehålla tydliga tidsfrister och förfaranden för godkännande- och certifieringsprocessen och att EU:s regler och kontroller i vissa fall ska kunna betraktas som likvärdiga med USA:s kontroller, vilket helt skulle undanröja behovet av amerikanska inspektioner. Ömsesidigt erkännande av livsmedelsstandarder som faktiskt är likvärdiga EU och USA har visserligen olika syn på vissa aspekter av livsmedelssäkerhet, men i andra fall har vi bara olika men helt likvärdiga lösningar på samma problem. För att till exempel garantera att ostron är fria från skadliga bakterier testar man de vatten där ostron odlas i USA. I Europa testar vi själva ostronet. Vetenskapsmännen bekräftar att båda metoderna är lika effektiva. TTIP skapar en möjlighet för våra myndigheter att erkänna varandras metoder. Det innebär att nederländska och spanska ostronodlare kan få tillgång till en ny, lönsam marknad. Precis som i förhandlingarna om tekniska handelshinder utgår dessa samtal från att vi ska bygga vidare på WTO:s bestämmelser. Syftet med 1994 års WTOavtal om sanitära och fytosanitära åtgärder är att se till att det ska gå lätt att handla med säkra och enbart säkra produkter och att förhindra spridning av djur- och växtsjukdomar (som galna kosjukan eller fågelinfluensa). I WTO-avtalet fastställs grundläggande regler till exempel om användning av internationella standarder och tillämpning av vetenskapliga principer. Även här anser EU att TTIP är en möjlighet att gå längre än vad WTO:s bestämmelser gör. Vi vill bland annat göra följande: Skynda på och öka förutsägbarheten och insynen i förfarandena för att godkänna import från särskilda gårdar och anläggningar för livsmedelsberedning. Sida 11 av 19
Båda sidor tillämpar sina regler för sanitära och fytosanitära åtgärder på den andra sidans territorium som helhet, förutsatt att samma livsmedelssäkerhetsregler gäller båda territorierna i sin helhet. USA erkänner inte alltid att samtliga EUmedlemsstater tillämpar samma regler. Båda sidor accepterar principen om regionalisering när det gäller specifika sjukdomsutbrott. Sjukdomar kan ha en mycket begränsad geografisk utbredning. Om de är väl avgränsade finns det inga skäl för att blockera export från hela den andra sidans territorium. Erkännande av likvärdighet för specifika regler, testningsförfaranden och inspektioner. 3.2. Områdesspecifika bestämmelser EU anser att ett seriöst avtal om regleringssamarbete också bör gå in på specifik reglering för vissa ekonomiska sektorer. Redan från förhandlingarnas början har regleringsmyndigheter från båda sidor arbetat intensivt med att identifiera områden där TTIP kan resultera i konkreta regleringsbesparingar inom särskilda sektorer. Arbetet bör syfta till att undanröja befintliga handelshinder utan att på något sätt undergräva målen för regleringarna. Det bör också fastställa en agenda för det framtida samarbetet när avtalet genomförs. Hittills har EU lagt fram förslag inom sju områden (kemikalier, kosmetiska produkter, verkstadssektorerna, medicintekniska produkter, motorfordon, läkemedel och textilier). Det bör påpekas att den transatlantiska industrin arbetar för gemensamma regleringsmål inom flera av dessa områden. Här nedan sammanfattar vi EU:s viktigaste förslag: 3.2.1. Kemikalier I dag är skillnaderna mellan EU:s och USA:s kemikaliereglering så stora att det varken är möjligt med harmonisering eller ömsesidigt erkännande. EU anser att det finns möjligheter till samarbete inom fyra områden, inom gränserna för vad våra respektive regler tillåter: Prioritera kemikalier för bedömning. Anpassa klassificering och märkning av kemikalier. Sida 12 av 19
Identifiera och ta itu med nya eller framväxande problem. Göra det lättare att dela uppgifter och samtidigt skydda konfidentiell företagsinformation. På detta sätt skulle vi kunna effektivisera våra system och minska företagens och regleringsmyndigheternas kostnader. Samarbete vid kemikaliebedömningar Trots att det finns mycket stora skillnader, finns det områden där EU:s och USA:s system kemikaliereglering tillåter samarbete. Regleringsmyndigheterna kan till exempel komma överens om att samarbeta under sina bedömningar av samma kemikalier. Förfarandena för att utvärdera kemikalier skulle inte förändras, men regleringsmyndigheterna kunde bedöma samma ämnen samtidigt och utbyta information under tiden. Detta skulle minska kostnaderna både för företagen, eftersom samma tester skulle kunna användas samtidigt, och för regleringsmyndigheterna, som måste utvärdera testerna men det skulle inte påverka den skyddsnivå som fastställs i EU-lagstiftningen. 3.2.2. Kosmetiska produkter EU:s och USA:s regleringsmyndigheter har redan ett nära samarbete i fråga om kosmetiska produkter. EU föreslår att detta ska utökas genom att i största möjliga mån införa mer likartade vetenskapliga bedömningsmetoder och sätt att testa produkter på, utveckla och använda alternativ till djurförsök, införa mer likartade märkningskrav, arbeta närmare varandra inom det internationella regleringssamarbetet för kosmetiska produkter (ICCR), där regleringsmyndigheter från EU, USA, Kanada, Japan och Brasilien samlas. Handeln med solskyddsmedel underlättas I EU får endast vetenskapligt bedömda, säkra och godkända UV-filter användas i solskyddsmedel. Detsamma gäller i USA, men där används ett annat godkännandeförfarande. Därför måste tillverkare ansöka om godkännande i EU och i USA utifrån olika säkerhetsbedömningar. TTIP kan bidra till utbyte av vetenskapliga bedömningar av befintliga eller nya UVfilter mellan regleringsmyndigheter från båda sidor och på så sätt skynda på godkännandet på den ena marknaden av produkter som redan har godkänts på den andra. Sida 13 av 19
Konsumenterna skulle därmed få ett större utbud av innovativa och säkra produkter. 3.2.3. Verkstadsindustri undersöka möjligheter att effektivisera förfaranden för bedömning av överensstämmelse och undvika dubbla tester eller certifieringar. Verkstadsindustrin omfattar mekanisk, elektrisk och elektronisk utrustning och mekaniska, elektriska och elektroniska produkter. EU:s mekaniska verkstadsindustri kan lättare konkurrera i USA. EU är mycket framgångsrikt när det gäller att ställa om fabriksmaskiner för tillverkning av andra produkter. Exporten till USA hämmas eftersom USA ofta inte tillämpar internationella standarder (ISO- /IEC-standarder i det här fallet) och på grund av höga kostnader för bedömning av överensstämmelse. Eftersom endast ett fåtal av dessa produkter tillverkas åt gången de är skräddarsydda för varje kund blir de fasta kostnaderna mycket höga. EU anser att TTIP kan vara ett sätt att få amerikanska och europeiska maskinregleringsmyndigheter att samarbeta närmare, för att underlätta handeln. EU föreslår att TTIP ska utgöra en grund för samarbete mellan regleringsmyndigheter för att främja en anpassning av kommande regleringar, uppmuntra samarbete mellan berörda standardiseringsorganisationer för att i framtiden utveckla så många gemensamma standarder som möjligt, innehålla bestämmelser om samarbete mellan verkställande myndigheter, 3.2.4. Medicintekniska produkter EU menar att TTIP kan bidra till ett fördjupat samarbete med USA i fråga om medicintekniska produkter inom en rad områden, till exempel följande: Granskningar/inspektioner av tillverkares kvalitetssäkringssystem, för att kontrollera att sådana system finns och leder till tillverkning av säkra produkter. Ett ömsesidigt erkännande av varandras inspektioner skulle spara tid och pengar för både regleringsmyndigheter och industri. System för att identifiera och spåra medicinteknisk utrustning. Om systemen för unik produktidentifiering (UDI) var harmoniserade skulle de vara mer effektiva och ändamålsenliga. Ansökningsblanketter för företag som ansöker om tillstånd att sälja nya produkter. En gemensam ansökan skulle göra det lättare att ansöka om godkännande i båda jurisdiktionerna samtidigt. Unik produktidentifiering för medicintekniska produkter Att kunna identifiera enskilda medicintekniska produkter (till exempel pacemakers eller höftproteser) är oerhört viktigt när produkter måste återkallas. Just nu arbetar båda sidor med framtidens identifieringssystem för medicintekniska produkter. Om de här systemen blir Sida 14 av 19
kompatibla kommer detta att stärka handeln och också garantera att produkter går att spåra vid behov, oavsett var de har tillverkats. 3.2.5. Motorfordon EU:s mål är att TTIP ska leda till större kompatibilitet mellan motorfordonsreglerna, utan att standarderna ska försämras för någondera sidan. Ömsesidigt erkännande av bilsäkerhetsstandarder USA och EU har olika säkerhetsföreskrifter för bilar men de leder till jämförbara resultat när det gäller säkerheten. Man får redan köra vissa USA-godkända bilar i EU, inom ramen för ett särskilt europeiskt system för godkännande. Genom TTIP vill kommissionen att regleringsmyndigheterna formellt ska erkänna att vissa delar av våra två regleringssystem i stort sett är likadana i fråga om säkerhet och skulle kunna godtas på båda sidor om Atlanten. Detta skulle ge en stor skjuts för handeln inom bilsektorn, eftersom regelskillnaderna anses ha mycket större betydelse än tullarna när det gäller exportkostnaderna till USA. EU har tre huvudmål: Erkänna en kritisk massa av varandras befintliga standarder och föreskrifter. Ta fram ett program på medellång sikt för andra befintliga föreskrifter i syfte att utarbeta globala säkerhetsföreskrifter inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece). Samarbeta närmare för att utarbeta föreskrifter i framtiden, särskilt om ny teknik. Sida 15 av 19
3.2.6. Läkemedel Regleringsmyndigheterna för läkemedel har redan ett mycket nära samarbete. EU föreslår flera områden för ytterligare gemensamma insatser, bland annat följande: Erkännande av varandras inspektioner av god tillverkningssed i produktionsanläggningar, för att undvika dubbelarbete och merkostnader. Tillåta utbyte av konfidentiell information för att underlätta fler gemensamma bedömningar av nya läkemedel. Det är en onödig kostnad för producenterna. Överflödiga inspektioner är dessutom inte ett effektivt sätt att nyttja våra myndigheters resurser. EU vill att TTIP ska skapa en formell ram för förtroendefulla förbindelser mellan myndigheterna på båda sidor, så att de kan lita på varandras inspektörer. Detta skulle spara tid och pengar för alla, samtidigt som säkerheten förbättras genom att myndigheternas begränsade resurser används mer produktivt. Harmonisera våra krav för att godkänna så kallade biosimilarer produkter som liknar redan godkända biologiska läkemedel. Effektivisera systemen för att godkänna generiska läkemedel. Samarbeta för att uppdatera de internationella riktlinjerna för att testa läkemedel för barn. Färre överflödiga inspektioner Fabriker som tillverkar produkter som läkemedel och medicinteknisk utrustning måste inspekteras av myndigheter för att se till att de tillverkar säkra produkter av hög kvalitet. Detsamma gäller för anläggningar som producerar livsmedel. Om producenter vill sälja i både EU och USA måste de i dag inspekteras av myndigheter från båda sidor, ibland även när det gäller kontroll av överensstämmelse med samma regler. Sida 16 av 19
3.2.7. Tjänster Det är inte bara tillverkade varor som omfattas av regleringar. Tjänstesektorerna hör ofta till de hårdast reglerade delarna av ekonomin, och det av goda skäl. Vi vet till exempel att finanssektorn måste styras mycket noggrant och att vi behöver en stark reglering för att se till att de som tillhandahåller professionella tjänster har rätt kvalifikationer. Regleringens omfattning inom tjänsteområdet innebär att det finns ännu mer att få ut av ett regleringssamarbete. Nya möjligheter för EU-invånare med yrkesutbildning att arbeta i USA och vice versa EU anser att TTIP också bör skapa möjligheter för enskilda personer. Därför vill vi att personer med yrkesutbildning ska kunna arbeta fritt på båda sidor om Atlanten. Båda sidor skulle fritt få införa tillsynsregler för att trygga den finansiella stabiliteten, men tillsynen skulle bli effektivare, eftersom den skulle bli mer enhetlig och därmed stärka den finansiella stabiliteten. Nu håller vi till exempel på att införa regler för handeln med derivat, som utgjorde kärnan i den finansiella krisen. Där har vårt samarbete varit användbart, men det hade kunnat vara ännu effektivare och mer ändamålsenligt om vi hade haft ett strukturerat partnerskap. EU anser att det finns stora möjligheter för ett framtida samarbete om tjänster inom till exempel följande områden: Finansiella tjänster. Erkännande av yrkeskvalifikationer. Telekommunikationstjänster. Större insyn i tjänsteregleringen. EU föreslår att TTIP ska innehålla möjligheter för båda sidor att underlätta erkännande av utvalda reglerade yrken. Ökad finansiell stabilitet En av lärdomarna av den finansiella krisen 2008 är att hot mot den finansiella stabiliteten inte stannar vid gränserna. Därför har staterna intensifierat sin internationella samordning genom organ som G20 och det internationella rådet för finansiell stabilitet i krisens efterdyningar. EU anser att TTIP också kan bidra till den här samordningen genom att se till att världens två största marknader för finansiella tjänster som utgör kärnan i det globala systemet tillämpar allmänna internationella regler på mer kompatibla sätt. Sida 17 av 19
3.2.8. Textilier och kläder EU föreslår att det nuvarande transatlantiska samarbetet ska stärkas inom främst tre viktiga områden: Märkning, inbegripet ömsesidigt erkännande av symboler för tvättinstruktioner och anpassning av namn på nya textilfibrer. Produktsäkerhet och konsumentskydd däribland gemensamt arbete för att förtydliga kraven på tygers brandsäkerhet. Frivilliga standarder och testmetoder med en strävan efter konvergens inom områden som skyddskläder, tekniska textilier och barnsäkerhet. Säkra produkter och förenklad handel med textilier Oftast tänker man inte på kläder som en farlig produkt, men det kan till exempel handla om brandfarliga kläder eller bristfälliga skyddskläder som innebär verkliga risker för konsumenterna. Textilbranschen är också en av världens mest globaliserade sektorer. Både EU och USA importerar enorma mängder kläder. Genom att uppmuntra samarbete i säkerhetsbedömningen av kläder skulle det bli lättare att tillämpa reglerna för båda parter. 3.2.9. Regleringssamarbete och små och medelstora företag Mindre företag påverkas oproportionerligt mycket av regleringshinder för handeln. Att uppfylla regelverken medför ofta fasta kostnader, oavsett företagets storlek. Dessa kostnader får alltså förhållandevis större betydelse för mindre företag. Rent generellt kommer därför arbetet med regleringssamarbete sannolikt att innebära stora fördelar för små och medelstora företag. Enklare för små och medelstora företag att veta vilka bestämmelser de måste följa Mindre företag har begränsade resurser för att hålla reda på regleringarna på utländska marknader. Bara ansträngningen med att ta reda på vad som gäller kan vara nog för att avskräcka dem från en ny marknad. Därför vill EU att båda sidor ska inrätta en webbplats där små och medelstora företag lätt kan hitta alla regler som gäller för deras produkter på varje marknad, tillsammans med alla åtaganden som har gjorts inom ramen för TTIP. Webbplatsen skulle också innehålla ett webbaserat sökverktyg så att det går att få fram heltäckande information på en gång, genom att ange en standardiserad internationell kod för en viss produkt. Sida 18 av 19
EU vill se till att små och medelstora företag kan dra nytta av de här fördelarna genom att införa ett särskilt kapitel om små och medelstora företag i TTIP. Kapitlet skulle innehålla följande: Ett åtagande från båda sidor om att göra en webbplats där små och medelstora företag lätt kan hitta alla regler som gäller för deras produkter på varje marknad, tillsammans med alla åtaganden som har gjorts inom ramen för TTIP. (Se exempel 1 i avsnitt 1.) Ett förstärkt samarbete mellan EU och USA och utbyte av bästa praxis i fråga om politik som främjar små och medelstora företag. En särskild kommitté för små och medelstora företag som ska övervaka genomförandet av TTIP ur små och medelstora företags perspektiv och se till att deras särskilda behov beaktas. Sida 19 av 19