Nyckeltalssamverkan Nyckeltal 2010 Hälso- och sjukvård Nysam arbetar för ökad medlemsnytta genom att utveckla och ta fram nyckeltal som ger möjlighet till jämförelser och analys inom hälso- och sjukvård. April 2011
Nyckeltal 2010 Hälso- och sjukvård 0. Inledande text sida 1 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet sida 4 2. Landstingens kostnader sida 11 3. Vårdkonsumtion sida 21 4. Primärvård sida 25 5. Somatisk sjukvård sida 28 6. Psykiatri sida 49 7. Habilitering sida 56 8. Medicinsk service sida 58
Nyckeltalssamverkan 2010 Nysam Nysam är ett nätverk för nyckeltalssamverkan inom hälso- och sjukvård mellan landsting och regioner. Nyckeltal används som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning samt prioritering av aktiviteter och resurser. Ansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen i verksamheten för att kunna göra nödvändiga förändringar. Varje landsting/region ska också kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med andra landsting och regioner. Varje år presenterar Nysam nyckeltal för hälso- och sjukvård i en generell huvudrapport, en landstingsspecifik huvudrapport per deltagande landsting samt specialitetsrapporter. Av rapporterna framgår vilka landsting/regioner, kliniker och verksamheter som deltar inom de olika områdena. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens, psykiatrins och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Landstingen har tagit fram, kvalitetssäkrat och levererat verksamhetsstatistik för år 2010, baserat på enhetliga definitioner. Nysam har för deltagande landsting och regioner utvecklats till ett generellt system för uppföljning av och jämförelser inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. I utvecklingsarbetet har gemensamma krav på ett sådant system definitioner, metoder, registreringsrutiner med mera diskuterats och formulerats. Viktiga utvecklingsområden för Nysam är kvalitetsdata och data för effekter av hälso- och sjukvårdens insatser. Sjukvårdens verksamhet beskrivs ofta i form av konsumtionsdata, aktiviteter, resursinsatser och produktivitetsmått men genom att komplettera med indikatorer om kvalitet och hälsoförhållanden införs en ny dimension. För Nysams styrgrupp Bengt Malmqvist (ordförande) Karin Jonsson, Christer Svensson (Nysams arbetsutskott) Dag Gjesteby (operatör Helseplan) Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga Nysamlandsting och Helseplan. Nyckeltalen presenteras i följande specialitetsrapporter: Ekonomi/kostnader, vårdkonsumtion med individdata och diagnoskapitel, primärvård, barnrespektive vuxenpsykiatri, medicin, infektion, onkologi, hudsjukvård, barn- och ungdomsmedicin, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögonsjukvård, ÖNH-sjukvård, barnrespektive vuxenhabilitering, logopedi, operation/anestesi, IVA/postop, radiologi, blodcentral, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi samt patologi och cytologi, akutmottagning, tolkverksamhet, syncentral, hörselvård, hjälpmedelscentral och ambulansverksamhet. 1
Kort om Nysam Landstingets kostnader 2010 Landstingens totala kostnader varierar mellan landstingen/regionerna från 21 443 kronor till 25 296 kronor per invånare. För region var kostnaden 25 296 kronor per invånare och 8,4 % högre än medianvärde. Totala nettokostnader 2010 (inklusive läkemedelskostnad) Landstingets avvikelse i kronor per invånare från Nysam medianvärde (23 338) -2 000-1 750-1 500-1 250-1 000-750 -500-250 0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 1 958 1 093 894 802 271-271 -284-1 333-1 552-1 895 Kostnader för Hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet, men inklusive läkemedel varierar mellan landstingen/regionerna från 19 841 kronor till 23 072 kronor per invånare. För region var kostnaden 23 072 kronor per invånare och 9,2 % högre än medianvärdet. Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2010 (exkl tandvård och politisk verksamhet, inkl läkemedel) Avvikelse i kronor per invånare från Nysam medianvärde (21 124 kr) -2 000-1 500-1 000-500 0 500 1 000 1 500 2 000 1 948 1 375 1 039 915 307-307 -364-1 110-1 145-1 283 2
Vårdkonsumtion Befolkningens konsumtion av vård per 1 000 invånare, egenproducerad och köpt vård: Nysam Vårdkonsumtion Länsnivå 2010 % avvikelse från Nysam medianen 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VTF Medicinska spec Vårdtid Medicinska spec VTF Kirurgiska spec 20% 12% 9,2% Vårdtid Kirurgiska spec 14% VTF Psykiatriska spec 45% Vårdtid Psykiatriska spec 27% Läkarbesök Medicinska spec Läkarbesök Kirurgiska spec Besök totalt Psykiatriska spec 41% 12% 29% Läkarbesök Primärvård 9,2% Antal vårdplatser Antal disponibla vårdplatser per landsting inklusive vård som sålts till andra landsting men exklusive IVA/UVA-platser varierar mellan landstingen/regionerna från 220 till 308 vårdplatser per 100 000 invånare. Region hade totalt 243 disponibla vårdplatser under året och avvek från medianvärde med: totalt -5 % medicinska specialiteter +21 %, kirurgiska specialiteter -41 % psykiatriska specialiteter -21 % Antal disp vårdplatser per 100 000 invånare år 2010 (inkl vpl såld vård) 350 Psykiatriska specialiteter Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter 300 250 200 150 100 50 0 3
1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Nysam Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har tydligt utvecklats under de senaste decennierna. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god hälsa i befolkningen samt erbjuda en hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, medicinska resultat och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och är snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av utvecklingsgruppen Befolkningens hälsa, som försöker spegla just dessa perspektiv. Gruppens arbete har tidigare redovisats bl.a. i en återkommande delrapport - Befolkningens Hälsa. Eftersom det skett en utveckling där så gott som alla landsting idag har en egen redovisning av befolkningsdata utifrån epidemiologiska register och egna befolkningsundersökningar så har behovet av denna redovisning minskat. Samtidigt har nya nationella redovisningar kommit till stånd. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen genomför regelbundet rapporteringar inom ramen för Öppna jämförelser. Kapitlet Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen där nationella jämförbara data finns redovisade. Syftet är att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. Här ges en kortfattad sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. Tidigare har data från Folkhälsoinstitutets befolkningsenkät Hälsa på lika villkor redovisats. På grund av små urval har dessa nationella data visat sig stämma dåligt med landstingens egna undersökningar, med stora urval. Av denna anledning redovisas inga data från Folkhälsoinstitutets nationella enkät. Bakgrundsfaktorer De livsvillkor en person lever under påverkar den personliga hälsan. Bostadsort och befolkningssammansättning kan ses som olika livsvillkor. Detta är viktig bakgrundskunskap när de resultat som redovisas i förevarande kapitel, som handlar om befolkningens hälsa, ska tolkas. Variabler som redovisas är antal kommuner och befolkningsstorlek som varierar mellan länen. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och därför redovisas andelen barn och andelen äldre. Undersökningar har visat att det finns samband mellan hälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som visar den sociala strukturen i befolkningen. Ett nyckeltal som kan användas för att beskriva den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än högutbildade. 4
Antal kommuner Antalet kommuner i landstingen varierar, alltifrån som endast består av en kommun, till med 16 kommuner.,,,, samt Sörmland har alla färre än tio kommuner. Hela området som Nysam omfattar bestod år 2010 av 88 kommuner, vilket motsvarar 30 procent av samtliga 290 kommuner i Sverige och 23 procent av Sveriges befolkning. Folkmängd 2010-12-31 Landsting Antal Antal kvinnor Antal män Totalt kommuner 5 75 378 77 849 153 227 15 138 222 138 825 277 047 1 28 890 28 379 57 269 10 138 348 138 160 276 508 6 150 438 149 046 299 484 8 63 338 63 353 126 691 8 91 197 92 743 183 940 Sörmland 9 136 151 134 587 270 738 16 136 830 136 435 273 265 10 126 706 126 050 252 756 Totalt Nysam 88 1085 498 1085 427 2170 925 Källa: SCB Folkmängd Totalt bor 2.2 miljoner människor i Nysamlandstingen. är minst med en befolkning på drygt 57 000. Förutom, och har de övriga landstingen ungefär 250 000 till 300 000 invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistiken. Siffrorna rörande bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhetsmarginaler. Alla landsting har ökat sin folkmängd jämfört med året innan. Andel barn Antalet nyfödda varierar mellan landstingen och över tid. Behovet av hälso- och sjukvård varierar därefter. Andelen barn 0-6 år i riket år 2010 var 8,2 %, andelen 7-12 år var 6,3 % och andelen 13-17 år var 5,9 %. En femtedel av befolkningen var således under 18 år. I diagrammet nedan, liksom i övriga diagram i detta kapitel, redovisas faktiska avvikelser (differensen mellan aktuellt Nysamlän och riket) från riket och inte procentuella avvikelser. Flickor Pojkar 0-2 -1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2-2 -1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 Andel 0-6 år, 2010. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB 5
Av Nysamlandstingen var det som hade störst andel barn 0-6 år i befolkningen. hade lika stor andel flickor och pojkar som riket. Övriga landsting hade en lägre andel av pojkar och flickor än riket. Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen har fortsatt på 2000-talet. Ökningen stoppades dock från 2006, till stor del beroende på det stora antalet nyfödda. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2010 var för kvinnor 10,1 procent och för män 6,8. Under de senaste åren har den yngre pensionärsgruppen, 65 79-åringar, ökat och kommer att fortsätta att öka alltefter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Successivt kommer allt fler femtiotalister in i dessa åldrar samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen och då minskar antalet 65-79-åringar. Runt år 2020 börjar den äldre åldersgruppen att öka i antal. Kvinnor Män 2,2-2 -1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2-2 -1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 Andel 75 år och äldre, 2010. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Alla Nysamlandstingen hade en större andel äldre i befolkningen jämfört med riket. Störst andel hade,,, och. Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2009 hade nära en fjärdedel av befolkningen (24,2 % av männen och 20,6 % av kvinnorna), 16-74 år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor Män -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 Andel med endast förgymnasial utbildning år 2009, 16-74 år. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB 6
Alla landsting utom har en högre andel lågutbildade. Högst andel med lågutbildade kvinnor fanns i Sörmland med 3,4 procentenheter och för män i med 4,1 procentenheter. Hälsa Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten hjärtinfarktincidens och cancerincidens. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd och åtgärdbar dödlighet. Hjärtinfarkt Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till död och en av de vanligaste orsakerna till invaliditet i Sverige. Akut hjärtinfarkt, som 2008 drabbade närmare 35 000 individer, är den vanligaste dödsorsaken bland hjärt-kärlsjukdomarna. Vården av akut hjärtinfarkt har genomgått snabba förändringar under den senaste tioårsperioden, vilket medfört en påtagligt minskad dödlighet. År 2008 var incidensen för akut hjärtinfarkt i åldrarna 20-84 år i riket 27,6 per 10 000 kvinnor och 38,8 per 10 000 män. Kvinnor Män -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Incidens per 10 000-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 Incidens per 10 000 Hjärtinfarktincidens per 10 000, 2008 Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Hjärtinfarktregistret, Socialstyrelsen. Högst incidens hade med en avvikelse på 11,9 per 10 000 kvinnor och 18,6 per 10 000 män. Lägst incidens hade bland kvinnorna med minus 3,1 och bland männen med minus 5,0. Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancerfallen har ökat under de två senaste decennierna med i genomsnitt 1,9 procent för män och 1,3 procent för kvinnor. Ökningen förklaras till viss del av förändring i befolkningens åldersstruktur men även av screening och förbättrade diagnostiska metoder. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 29 procent av de diagnostiserade fallen. Den genomsnittliga årliga ökningstakten för bröstcancer har varit 1,2 procent under de senaste tjugo åren. Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer som svarar för 36 procent av fallen under 2009. Incidensen av prostatacancer har i genomsnitt ökat med 2.7 procent per år sett över de senaste 20 åren. De senaste fyra årens nedåtgående trend bryts i år och nu observeras åter en ökning. Incidensen av prostatacancer är relaterad till användningen av PSA-test i vården och således är det oklart hur incidenstrenden kommer utvecklas de kommande åren. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos idag förväntas leva lika länge som sina jämnåriga. År 2009 var incidensen i riket 49,7 per 10 000 kvinnor och 64,9 per 10 000 män. 7
Kvinnor Män 10,5-10 -5 0 5 10 Incidens per 10 000-10 -5 0 5 10 Incidens per 10 000 Cancerincidens per 10 000, 2009 Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2009, Socialstyrelsen. Nysamlandstingen avviker något från rikets incidens. hade den högsta incidensen för kvinnor med en avvikelse från riket på 9,4 per 10 000 och hade den högsta incidensen för män med en avvikelse på 10,5 per 10 000. Lägst incidens bland kvinnorna fanns i där avvikelsen var minus 7,4 per 10 000. I fanns den lägsta incidensen för män och avvikelsen där var minus 8,8 per 10 000. De två vanligaste cancerformerna är bröstcancer för kvinnor och prostatacancer för män. Skillnaderna i total cancerincidens kan till stor del förklaras i skillnaderna i dessa cancerformer. År 2009 var incidensen i riket för bröstcancer 14,5 per 10 000 kvinnor och prostatacancer 22,4 per 10 000 män. Bröst, Kvinnor 0-10 -5 0 5 10 Incidens per 10 000 Prostata, Män -10-5 0 5 10 Incidens per 10 000 Cancerincidens per 10 000, 2009, bröstcancer och prostatacancer. Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2009, Socialstyrelsen. hade den högsta incidensen av bröstcancer med en avvikelse från riket på 2,7 per 10 000 och hade den högsta incidensen av prostatacancer med en avvikelse på 6,2 per 10 000. Lägst incidens för bröstcancer var det i med minus 3,1 per 10 000 och för prostatacancer var lägst med minus 4,2 per 10 000. Medellivslängd Medellivslängden (förväntad medellivslängd vid 0 års ålder) i Sverige har ökat under en längre tid. För kvinnorna var 5-årsmedelvärdet i riket år 2006-2010 83,3 år och för männen 79,1 år. Detta är en ökning på 1,5 år för kvinnorna och 2,2 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. För dem som uppnått 65 års ålder var den förväntade återstående livslängden år 2006-2010 20,9 år för kvinnorna och 18,0 år för männen. Detta är en ökning med 0,9 år för kvinnorna och 1,6 år för männen, i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. En viss del av den ökande medellivslängden hänger alltså samman med en ökad överlevnad i åldersgrupperna under 65 år. 8
Kvinnor Män Sörmland Sörmland 0-1 -0,5 0 0,5 1 År År avvikelse vid födelsen År avvikelse vid 65 års ålder -1-0,5 0 0,5 1 År År avvikelse vid födelsen År avvikelse vid 65 års ålder Förväntad medellivslängd vid 0 och 65 års ålder, 2010 Avvikelser från rikets medellivslängd. Källa: SCB Trenddiagrammen för medellivslängden mellan åren 1994-2008 visar att det är och som under denna period har haft en högre medellivslängd än riket medan, och hela tiden har legat under rikets medellivslängd. En mindre positiv utveckling uppvisar, där medellivslängden inte ökar i samma takt som för riket som helhet. Åtgärdbar dödlighet Sedan mitten av 1980-talet har ett arbete bedrivits inom EU med jämförelser av hälso- och sjukvården i medlemsländerna med hjälp av ett mått på så kallad åtgärdbar dödlighet. Med åtgärdbar dödlighet menas dödsfall som skulle ha kunnat åtgärdas med hjälp av medicinska insatser eller hälsopolitiska insatser. Åtgärdbar död delas in i två olika huvudgrupper, hälsopolitiska indikatorer och sjukvårdsindikatorer. Sjukvårdsindikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med medicinska insatser är dödlighet i diabetes, astma, stroke och blindtarmsinflammation. Fyraårsmedelvärdet år 2005-2008 för dödstal per 100 000 invånare i åldern 1-79 år var i riket för sjukvårdsindikatorer 37,9 för kvinnor och 54.8 för män. Kvinnor Män Sörmland -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Sörmland -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Sjukvårdsindikatorer, avvikelser från riket, dödstal per 100 000 i åldern 1-79 år 2005-2008, ålderstandardiserat. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Sörmland hade högst andel åtgärdbara dödsfall bland kvinnorna och hade högst för männen. I fanns de lägsta dödstalen för båda könen. 9
Hälsopolitiska indikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med hälsopolitiska insatser är dödlighet i lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motortrafikolyckor. Fyraårsmedelvärdet år 2005-2008 för dödstal per 100 000 invånare i åldern 1-79 år var för riket vid hälsopolitiska indikatorer 34,4 för kvinnor och 54,8 för män. Kvinnor Män Sörmland Sörmland 0-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Hälsopolitiska indikatorer, avvikelser från riket, dödstal per 100 000 i åldern 1-79 år 2005-2008, ålderstandardiserat. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen hade högst andel åtgärdbara dödsfall bland kvinnor och och Sörmland bland män. hade lägst dödstal bland kvinnor och bland män. 10
2. Landstingens kostnader Nysam I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknade. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting. Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelskostnaderna på olika nivåer och olika specialitetsområden inom organisationen. För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i rapport ekonomi. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på om landstingen valt att endast medverka på en övergripande nivå eller om landstingen ej har möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi se rapport ekonomi. Kostnader per huvudområde I tabellen nedan redovisas huvudmännens nettokostnader per huvudområde och invånare. Det som ingår i Övrig verksamhet framgår av delrapporten. Under året har ett antal av landstingen gjort olika stora strukturförändringar. I tabellen redovisas därför också kostnaderna exklusive kostnaderna för avveckling/omstrukturering som kan definieras som engångsposter under innevarande år för att anpassa den framtida organisationen. Nettokostnad, kronor per invånare år 2010, inklusive läkemedelskostnad. Totalt och per delområde. Landsting Total nettokostnad Varav Hälso- och sjukvård inkl tandvård o politisk verksamhet Avveckling / omstrukturering Övrig verksamhet 25 296 23 840 0 1 456 24 431 23 451-51 1 031 24 232 22 874 0 1 358 24 140 22 812 9 1 319 23 609 21 555 31 2 023 23 067 22 018 104 946 23 055 21 576 0 1 478 22 005 20 649 21 1 335 21 786 20 468 96 1 223 21 443 20 708 0 735 11
Kostnader - Hälso- och sjukvård per delområde Nysam De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabellen nedan på hälso- och sjukvård exkl tandvård samt politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten Politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per invånare och delområde. År 2010. Landsting Totala kostnader hälsooch sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård 23 840 23 072 585 183 23 400 22 499 695 206 22 874 22 164 535 176 22 821 22 040 663 118 22 122 21 431 567 124 21 586 20 818 580 188 21 576 20 760 677 139 20 708 20 014 574 121 20 671 19 979 552 140 20 564 19 841 576 147 Nysam - Totala kostnader hälso- och sjukvård Kronor per invånare (exkl tandvård och politisk verksamhet, inkl läkemedel) 24 000 Nysam-median Min Max 23 000 22 000 Kronor per inv 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 2006 2007 2008 2009 2010 12
Läkemedel 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Landstingens kostnader - Läkemedel Kostnad i kronor per invånare Nysam 2008 2009 2010 Tandvård 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Landstingens kostnader - Tandvård Kostnad i kronor per invånare 2008 2009 2010 Politisk verksamhet hälso- och sjukvård 250 200 150 Landstingens kostnader - Politisk verksamhet Kostnad i kronor per invånare 2008 2009 2010 100 50 0 13
I tabellen nedan framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden. Nysam Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet år 2010 men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt HoS i kronor per invånare. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politisk verksamhet Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS 23 072 15 226 66% 3 857 17% 2 005 9% 1 985 9% 22 499 13 708 61% 5 328 24% 2 285 10% 1 178 5% 22 164 13 016 59% 5 712 26% 1 700 8% 1 734 8% 22 040 12 766 58% 5 302 24% 1 922 9% 2 052 9% 21 431 12 682 59% 5 011 23% 2 138 10% 1 601 7% 20 818 11 848 57% 5 207 25% 1 720 8% 2 043 10% 20 760 12 767 61% 4 549 22% 1 920 9% 1 526 7% 20 014 11 861 59% 5 026 25% 1 621 8% 1 510 8% 19 979 12 607 63% 4 194 21% 2 000 10% 1 177 6% 19 841 12 539 63% 3 912 20% 1 889 10% 1 502 8% Nyckeltal 2010 - Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde inklusive läkemedelskostnad, exkl tandvård och politisk verksamhet Kronor per invånare 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt HoS 14
Nysam - Kostnadsutveckling Totala kostnader somatik (inkl läkemedel) Nysam-median somatik Min Max 15 500 14 500 Kronor per inv 13 500 12 500 11 500 10 500 9 500 2006 2007 2008 2009 2010 Nysam - Kostnadsutveckling Totala kostnader primärvård (inkl läkemedel) Nysam-median primärvård Min Max 6 000 5 500 Kronor per inv 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2006 2007 2008 2009 2010 15
Nysam - Kostnadsutveckling Totala kostnader psykiatri (inkl läkemedel) Nysam-median psykiatri Min Max 2 400 2 200 2 000 Kronor per inv 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 2006 2007 2008 2009 2010 Nysam - Kostnadsutveckling Totala kostnader övrigt hälso- och sjukvård Nysam-median Min Max 2 500 2 300 2 100 Kronor per inv 1 900 1 700 1 500 1 300 1 100 900 700 2006 2007 2008 2009 2010 16
Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabellen nedan redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård och barnoch ungdomsmedicin. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (inklusive läkemedelskostnad) Kronor per invånare år 2010 Medicin mm (1) 6 267 5 916 6 648 6 049 4 946 6 485 6 082 6 155 5 918 Hud (5) 98 122 119 131 149 126 126 164 Barnmedicin 798 880 1 208 909 953 1 155 862 824 797 Habilitering 302 329 307 250 355 258 258 223 323 S:a med vård 7 465 7 247 8 163 7 327 6 385 8 047 7 328 7 328 7 202 Andel med vård (%) 54% 57% 54% 56% 54% 64% 58% 57% 57% Kirurgi mm (2) 2 854 2 315 3 567 2 158 2 360 1 731 2 112 2 320 2 337 Ortopedi (3) 1 610 1 435 1 662 1 677 1 672 1 161 1 398 1 373 1 516 Kvinnosjukvård 1 018 814 989 955 781 613 975 786 876 Ögon 376 448 356 412 340 480 326 364 336 ÖNH (4) 385 506 490 486 309 507 469 595 414 S:a kirurgisk vård 6 243 5 518 7 064 5 689 5 463 4 492 5 280 5 439 5 481 Andel kir vård (%) 46% 43% 46% 44% 46% 36% 42% 43% 43% Somatisk vård totalt 13 707 12 765 15 227 13 016 11 848 12 539 12 607 12 767 12 682 1. I medicin m.m. inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik 2. I kirurgi m.m. inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi samt neurokirurgi 3. I ortopedi ingår Handkirurgi 4. I ÖNH inkluderas logopedi och audiologi 5. redovisar hud inkluderat i medicin mm 17
Kostnader medicinsk vård 2010 Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare Hud ingår här i Medicin mm 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 Medicin mm Hud Barn- och ungdomsmedicin Habilitering Kostnader kirurgisk vård 2010 Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH I tabellen nedan redovisas nettokostnaderna per invånare för psykiatrisk vård fördelat på vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Ett av landstingen,, särredovisar dessutom psykogeriatrisk vård. Observera att kostnaderna för specialiteterna redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. 18
Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, psykiatrisk vård. Kronor per invånare år 2010. *På finns en integrerad barn- och ungdoms och vuxenpsykiatrisk klinik Nyckeltal 2010 - Kostnader psykiatrisk vård Kostnader i kronor per psykiatrisk huvudspecialitet och invånare inkl BUP 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Vuxenpsykiatri BUP Psykogeriatrik I tabellen nedan redovisas nettokostnaderna per invånare för primärvård. Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, primärvård. Kronor per invånare år 2010. * Vuxenpsykiatri 1 833 1 575 2 006 1 426 1 270 1 471 1 619 1 722 1 590 1 763 Barn- och ungdomspsykiatri 294 347 0 274 351 248 270 278 330 374 Psykogeriatrik 157 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Psykiatri totalt 2 285 1 922 2 006 1 701 1 621 1 719 1 889 2 000 1 920 2 137 Primärvård 5 328 5 301 3 856 5 712 5 026 5 207 3 912 4 195 4 549 5 011 Vid analys och jämförelser av primärvård, hänvisning till Nysams primärvårdsprofil (finns i rapport primärvård), som visar väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen, t.ex inom hemsjukvård. 19
Nyckeltal 2010 - Kostnader primärvård Kostnader i kronor per invånare 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Primärvård Profil hälso- och sjukvårdskostnader 2010 Nettokostnader hälso- och sjukvård 2010 (inklusive läkemedelskostnad) Avvikelse i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (för de 10 landsting som ingår på specialitetsnivå) Medianvärde i parantes Primärvård (5011) Medicin mm (6082) Hud (126) Barn- o ungdomsmed (880) Habilitering (302) Kirurgi mm (2320) Ortopedi (1516) Kvinnosjukvård (876) Ögon (364) ÖNH (486) Vuxenpsykiatri (1619) Barn- o ungdomspsykiatri (294) Övrig hälso- och sjukvård (1601) -400-300 -200-100 0 100 200 300 400-1155 565 Ingår i medicin, mm 327 5 1247 145 113-9 4 386 Ingår i vuxenpsyk 384 20
3. Vårdkonsumtion Materialet belyser befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Den hälso- och sjukvård som primärkommunerna ansvarar för ingår ej. Redovisning av vårdtid, vårdtillfällen, dagsjukvård, besök läkare, besök sjuksköterska samt besök hos annan hälso- och sjukvårdspersonal. Uppgifterna redovisas separat för vård producerat vid landstingets egna enheter och köpt vård totalt, d.v.s. vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Materialet är ej åldersstandardiserat. 14% 12% Vårdkonsumtion Antal VTF per 1000 invånare % andel köpt vård 2008 2009 2010 10% 8% 6% 4% 2% 0% 45% 40% Vårdkonsumtion Antal läkarbesök per 1000 invånare % andel köpt vård 2008 2009 2010 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 21
Vårdkonsumtion 2010 Antal vårdtillfällen per 1000 inv alla specialiteter Egenprod vård Köpt vård 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 Vårdkonsumtion totalt Antal vårdtillfällen per 1000 inv MEDIAN MIN MAX 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 2006 2007 2008 2009 2010 22
Vårdkonsumtion 2010 Vårdtid i dagar per 1000 inv alla specialiteter Egenprod Köpt totalt 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Vårdkonsumtion totalt Antal vårdtid i dagar per 1000 inv MEDIAN MIN MAX 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 2006 2007 2008 2009 2010 23
Vårdkonsumtion 2010 Läkarbesök totalt per 1000 inv alla specialiteter Läkarbesök sjukhus Läkarbesök primärvård 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Vårdkonsumtion totalt Antal läkarbesök per 1000 inv MEDIAN MIN MAX 3 200 3 000 2 800 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 2006 2007 2008 2009 2010 24
4. Primärvård Nysam Primärvården redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på läns- och kommunnivå i rapport primärvård. Till respektive landsting redovisas dessutom data på enhetsnivå och på faktablad. Talen är beräknade efter SCB:s officiella invånarantal för respektive kommun och län. Nysams utvecklingsgrupp primärvård arbetar med att utveckla verksamhetsstatistiken inom ramen för Nysamlandstingen. Primärvården är olika organiserad i landstingen. Oberoende av organisation och driftsform efterfrågas data för alla de verksamhetsformer som ingår i primärvård, d.v.s. allmänläkarverksamhet, sjuksköterskeverksamhet, barnhälsovård, mödrahälsovård, sjukgymnastik, arbetsterapi, jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård, sluten primärvård och övrig primärvård. Primärvårdsgruppen i Nysam har tagit fram en beskrivning Primärvårdsprofil som avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen. Vid analys och jämförelser av primärvård, hänvisning till Nysams primärvårdsprofil (finns i rapport primärvård), som visar väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen, t.ex. inom hemsjukvård. Redovisningen omfattar såväl privata som offentliga vårdgivare. Primärvård 2010 Nedan visas ett urval av nyckeltal på länsnivå. Vid analys och jämförelser av primärvård, hänvisning till Nysams primärvårdsprofil (finns i rapport primärvård), som visar väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen. Primärvård ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal läkarbesök totalt per 1000 invånare 2 000 2007 2008 2009 2010 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 US US US 25
Primärvård ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal SSK+DSK+BM+USK-besök totalt per 1000 invånare 3 000 2007 2008 2009 2010 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 US US US Primärvård 2010 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare / årsarb. spec i allmänmedicin Antal invånare / årsarb. läkare totalt US 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 26
Primärvård 2010 Distriktsläkar- / Distriktssköterskeverksamhet Personalkostnad i kronor per inv ånare Primärvård 2010 Distriktsläkar- / Distriktssköterskeverksamhet Antal läkarbesök per årsarbetande läkare US US US 0 300 600 900 1200 1500 1800 2100 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Primärvård 2010 Distriktsläkar- / Distriktssköterskeverksamhet Andel (%) besök som resulterer i remiss till annan specialist US Primärvård 2010 Distriktsläkar- / Distriktssköterskeverksamhet Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal jourläkarbesök/ 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott och i hemmet / 1000 inv Antal hemsjukvårdsbesök av SSK+DSK+USK / 1000 inv 0% 5% 10% 15% 20% 25% 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 27
5. Somatisk sjukvård Somatisk sjukhusvård redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på länsoch kliniknivå/motsvarande i respektive specialitetsrapporter. Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik/motsvarande i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I grundmaterialet finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå/motsvarande för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter: medicin mm/infektion, infektion, onkologi, hud, barn- och ungdomsmedicin, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon och ÖNH/ audiologi/ HC. På kliniknivå är data produktionsrelaterat, medan data (exklusive utomlänspatienter) på länsnivå är relaterad till länets befolkning. Rapportstruktur: Somatisk sjukvård Medicin mm Kirurgi mm Infektion Ortopedi Onkologi Kvinnosjukvård Hud Ögonsjukvård Barn och Ungdomsmedicin ÖNH / Audio Det finns rapporter inom respektive specialitet där nyckeltal framgår både på länsnivå och på kliniknivå/motsvarande. Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2010-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-17 år) och kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+). 28
Medicin, mm/ Infektion länsnivå Nyckeltal Medicin, mm / Infektion Antal VTF egna lt per 1000 inv Median Min Max 100 90 80 70 60 50 40 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal Medicin, mm / Infektion Antal läkarbesök egna lt per 1000 inv Min Max Median 325 300 275 250 225 200 175 150 2006 2007 2008 2009 2010 Observera inom Medicin,mm att: redovisas exkl data Reumatologi (köpt vård Spenshult) Pers.kostnad : exkl dialysverksamheten (köpt vård Diaverum AB) Pers.kostnad : exkl Fagersta (köpt vård "Mitt hjärta") 29
Medicin, mm/ Infektion länsnivå Nyckeltal 2010 Medicin,mm länsnivå Antal disp VPL per 100.000 inv totalt Nyckeltal 2010 Medicin,mm länsnivå Personalkostnad per invånare totalt 0 20 40 60 80 100 120 140 0 500 1000 1500 2000 2500 Nyckeltal 2010 Medicin,mm länsnivå Läkarbesök per årsarb läkare Nyckeltal 2010 Medicin,mm länsnivå Antal VTF per disp vårdplats 0 100 200 300 400 500 600 0 10 20 30 40 50 60 70 80 30
Infektion länsnivå Nyckeltal Infektion Antal VTF egna lt per 1000 inv Median Min Max 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal Infektion Antal läkarbesök egna lt per 1000 inv Min Max Median 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2006 2007 2008 2009 2010 31
Infektion länsnivå Nyckeltal 2010 Infektion länsnivå Antal vårddagar egna lt per 1000 inv Nyckeltal 2010 Infektion länsnivå Antal disp VPL per 100.000 inv VGR-Södra Älvsborg Jönköping Skåne - Kristianstad VGR-Södra Älvsborg Jönköping Skåne - Kristianstad 0 20 40 60 80 100 120 0 5 10 15 20 25 Nyckeltal 2010 Infektion länsnivå Personalkostnad per invånare Nyckeltal 2010 Infektion länsnivå Läkarbesök per årsarb läkare VGR-Södra Älvsborg Jönköping Skåne - Kristianstad Jönköping Skåne - Kristianstad VGR-Södra Älvsborg 0 50 100 150 200 250 300 350 400 0 100 200 300 400 500 600 32
Onkologi länsnivå Nyckeltal Onkologi Antal VTF egna lt / 1000 inv 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Antal individer behandlade i kliniken totalt Egna landstinget Hemmahörande annat landsting OBSERVERA! har avtal med, har avtal med 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 33
Onkologi länsnivå Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Antal disp VPL per 100 000 inv Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Antal VTF per disp vårdplats slutenvård 0 5 10 15 20 0 10 20 30 40 50 60 70 Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Personalkostnad i kronor per invånare Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Antal vårdagar per vårdtillfälle 0 100 200 300 400 0 2 4 6 8 10 12 34
Hud länsnivå Nyckeltal - Hud länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 invånare Nysam-median Min Max 80 70 60 50 40 30 20 10 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal - Hud länsnivå Personalkostnad i kronor per invånare Nysam-median Min Max 80 70 60 50 40 30 20 10 2006 2007 2008 2009 2010 35
Hud länsnivå Nyckeltal 2010 Hud Länsnivå Nyckeltal 2010 Hud Länsnivå Ant årsarb läkare per 100 000 inv Antal annan HoS-personal per årsarbetande läkare Östergötland Östergötland 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Nyckeltal 2010 Hud Länsnivå Antal läkarbesök hud+std / årsarb. läkare totalt öv Nyckeltal 2010 Hud Länsnivå Antal besök hud+std + beh + tester / årsarb annan HoS pers öv Östergötland Östergötland 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 0 500 1000 1500 2000 36
Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Nysam i samarbete med BLF) Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå Antal vårdtillfällen per 1000 barn 0-17 år 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal VTF barnmedicin Antal VTF icke barnmedicin Västerbotten Skåne Örebro Östergötland Norrbotten Stockholm (SöS) Kalmar Jönköping Nyckeltal Barn- och ungdomsmedicin länsnivå Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv Min Max Median 550 500 450 400 350 300 250 200 2006 2007 2008 2009 2010 37
Barn- och ungdomsmedicin länsnivå Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal vårdplatser per 100.000 invånare Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år) Personalkostnad per invånare Östergötland Örebro Skåne Västerbotten Örebro Östergötland Skåne Västerbotten Stockholm (SöS) Jönköping Norrbotten Kalmar 0 20 40 60 80 100 Jönköping Stockholm (SöS) Norrbotten Kalmar 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Västerbotten Skåne Östergötland Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal läkarbesök per årsarb läkare Örebro Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal vårddagar per ssk+usk/bitr/bsk Östergötland Skåne Västerbotten Örebro Kalmar Stockholm (SöS) Norrbotten Jönköping 0 200 400 600 800 1000 1200 Stockholm (SöS) Kalmar Jönköping Norrbotten 0 50 100 150 200 250 38
Kirurgi / Urologi länsnivå Nyckeltal - Kirurgi / urologi - länsnivå Antal VTF egna lt per 1000 invånare 45 Min Max Nysam-median 40 35 30 25 20 15 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal - Kirurgi / urologi - länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 invånare Nysam-median Min Max 200 180 160 140 120 100 80 2006 2007 2008 2009 2010 39
Kirurgi / Urologi länsnivå Nyckeltal 2010 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt per 1000 inv Nyckeltal 2010 - Kirurgi, mm länsnivå Antal disp vårdplatser per 100 000 inv 0 5 10 15 20 25 30 0 10 20 30 40 50 Nyckeltal 2010 - Kirurgi, mm länsnivå Personalkostnad i kronor per invånare Nyckeltal 2010 - Kirurgi, mm länsnivå Antal VTF per disp vårdplats 0 150 300 450 600 750 900 0 20 40 60 80 100 120 40
Ortopedi länsnivå Nyckeltal - Ortopedi länsnivå Antal vårdtillfällen eget lt per 1000 invånare Nysam-median Min Max 20 18 16 14 12 10 8 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal - Ortopedi länsnivå Antal läkarbesök eget lt per 1000 invånare Nysam-median Min Max 225 200 175 150 125 100 75 50 2006 2007 2008 2009 2010 41
Ortopedi länsnivå Nyckeltal 2010 Ortopedi Länsnivå Antal årsarb läkare per 100.000 invånare Nyckeltal 2010 Ortopedi Länsnivå Antal vårdplatser per 100.000 invånare Stockholm US Stockholm US Östergötland US Uppsala Östergötland Kalmar Uppsala Kalmar 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 30 35 Nyckeltal 2010 Ortopedi Länsnivå Antal läkarbesök per årsarb läkare Nyckeltal 2010 Ortopedi Länsnivå Antal VTF per vårdplats Stockholm US Stockholm US Uppsala US Uppsala Kalmar Östergötland Kalmar Östergötland 0 200 400 600 800 1000 1200 0 20 40 60 80 100 42
Kvinnosjukvård länsnivå Nyckeltal - Kvinnosjukvård länsnivå Antal VTF per 1000 kvinnor >15 år Min Max Nysam-median 55 50 45 40 35 30 25 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal - Kvinnosjukvård länsnivå Antal läkarbesök per 1000 kvinnor >15 år Min Max Nysam-median 400 350 300 250 200 150 100 2006 2007 2008 2009 2010 43
Kvinnosjukvård länsnivå Nyckeltal 2010 Kvinnosjukvård länsnivå Antal op-tillfällen (sv+öv) per 1000 invånare Slutenvård Dagkirurgi Övrig öppenvårdskirurgi Nyckeltal 2010 Kvinnosjukvård länsnivå Personalkostnader per invånare 0 5 10 15 20 25 30 35 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Nyckeltal 2010 Kvinnosjukvård länsnivå Antal disp vårdplatser per 100 000 invånare Nyckeltal 2010 Kvinnosjukvård länsnivå Antal vårdplatser förlossn/bb per 1000 förlossningar 0 10 20 30 40 50 0 2 4 6 8 10 12 14 44
Ögon länsnivå Nyckeltal - Ögon länsnivå Antal besök totalt (läkare + ortoptist + övr SSK) egna lt / 1000 inv Min Max Nysam-median 240 220 200 180 160 140 120 100 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal - Ögon länsnivå Antal operationstillfällen katarakt per 100.000 inv Min Max Median 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 2006 2007 2008 2009 2010 45
Ögon länsnivå Nyckeltal 2010 Ögon länsnivå Antal besök per 1000 invånare Nyckeltal 2010 Ögon länsnivå Antal oper (inkl köpt vård) per 100 000 inv Besök läkare Besök ortoptist Besök SSK övrigt Op.tillf katarakt Op.tillf övriga LS Kalmar LS Ryhov Kalmar Jönköping 0 50 100 150 200 250 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Nyckeltal 2010 Ögon länsnivå Personalkostnad per inv Nyckeltal 2010 Ögon länsnivå %-avvik från medianvärde (1777 besök) Antal läkarbesök per årsarb läkare LS Kalmar -12% -7% -6% -6% 0% LS Ryhov 0% 2% 12% LS Kalmar 14% 16% LS Ryhov 47% 0 50 100 150 200 250-40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 46
ÖNH/ audiologi/hc länsnivå Nyckeltal - ÖNH länsnivå Antal vårdtillfällen egna lt per 1000 invånare 6 Min Max Nysam-median 5 4 3 2 1 0 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltal - ÖNH länsnivå Antal läkarbesök per 1000 invånare Min Max Nysam-median 120 110 100 90 80 70 60 50 40 2006 2007 2008 2009 2010 47
ÖNH/ audiologi/hc länsnivå Nyckeltal 2010 - ÖNH/Audio/HC länsnivå Antal individer som fått hörapparat per 100 000 inv (egen prod vård) Första hörapp Övriga Ofördelat Nyckeltal 2010 - ÖNH/Audio/HC länsnivå Antal audionombesök egna lt per 100.000 inv US US 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 0 2 000 4 000 6 000 8 000 Nyckeltal 2010 - ÖNH/Audio/HC länsnivå Antal op tillfällen (sv+öv) inkl köpt vård per 1000 inv Slutenvård Dagkirurgi Övrig öppenvårdskirurgi Nyckeltal 2010 - ÖNH länsnivå %-avvik från medianvärde (1.382 besök) Antal läkarbesök per årsarb läkare -21% -9% -5% -4% -2% 2% 5% 7% 20% 30% 0 5 10 15-40%-30%-20%-10% 0% 10% 20% 30% 40% 48
6. Psykiatri Nysam Med psykiatri avses såväl vuxenpsykiatri som barn- och ungdomspsykiatri. Vuxenpsykiatri Nyckeltal för vuxenpsykiatri redovisas på länsnivå, på en aggregerad enhetsnivå (alla kliniker/ driftsenheter i landstinget är summerade till en driftsenhet) och på enhetsnivå. Utvecklingsgruppen arbetar fortlöpande med att förbättra och utveckla frågorna och definitionerna. Detta ger ett visst utrymme för olika tolkningar, vilket kan leda till att inrapporteringen för året kan variera lite från landsting till landsting. Barn- och ungdomspsykiatri Nyckeltal för barn- och ungdomspsykiatri redovisas på länsnivå, på en aggregerad enhetsnivå (alla kliniker/ driftsenheter i landstinget är summerade till en driftsenhet) och på enhetsnivå. Med enhetsnivå avses mottagningar, avdelningar etc. Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård har oftast det primära ansvaret för ett bestämt upptagningsområde vilket gör det intressant att fokusera på de enskilda enheterna och inte på kliniknivå. För utvecklingsgruppen har det varit viktigt att fastslå att alla enheter kan redovisa de olika typerna av beslutade och definierade prestationer. Därför kan te x vårdavdelningar redovisa sin produktion i form av såväl vårddagar, besök, prestationsbesök och dagvårdsbesök. Det viktiga är således vad som utförs, inte var. Landstingsprofiler psykiatri Psykiatrimaterialet presenteras uppdelat på vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri för att visa hur det enskilda landstinget skiljer sig från medianvärdena från alla Nysamlandstingen. Landstingsprofiler visar vissa nyckeltal för respektive vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri på länsnivå. För mer detaljerad information kring vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri, se separata rapporter vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. 49
Vuxenpsykiatri Nyceltal 2010 Vuxenpsykiatri länsnivå (*exkl rättspsyk enheter) Antal vårddagar per 1000 invånare 18 år+ Vdg totalt Vdg HSL Vdg LPT Vdg LRV * * * * VGR Södra Älvsborg * VGR Kunälv * 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Nysam Vuxenpsykiatri länsdata Antal VTF per 1 000 inv 18 år+ MEDIAN MIN MAX 16 14 12 10 8 6 4 2009+2010 exkl LRV enheter 2006 2007 2008 2009 2010 50
Nyceltal 2010 Vuxenpsykiatri länsnivå (*exkl rättspsyk enheter) Antal läkarbesök / 1000 inv 18 år+ Antal besök annan HoS personal (inkl dagsjv) / 1000 inv 18 år+ VGR Kungälv * * VGR Södra Älvsborg * * * * 0 100 200 300 400 500 600 Nysam Vuxenpsykiatri länsdata Antal besök (läkare + annan HoS-personal) per 1000 invånare 18 år+ MEDIAN MIN MAX 700 600 500 400 300 200 100 2009+2010 exkl LRV enheter 2006 2007 2008 2009 2010 51
Nyceltal 2010 Vuxenpsykiatri länsnivå (*exkl rättspsyk enheter) Antal disp vårdplatser / 100 000 inv 18 år+ * * * VGR Södra Älvsborg * * VGR Kungälv * 0 10 20 30 40 50 60 Nyceltal 2010 Vuxenpsykiatri länsnivå (*exkl rättspsyk enheter) Antal årsarb.totalt / 100 000 inv 18 år+ * * * * * VGR Kungälv * VGR Södra Älvsborg 0 50 100 150 200 250 300 52
Barn- och ungdomspsykiatri Nyceltal 2010 Barn och ungdomspsykiatri länsnivå (*BUP lt med slutenvård) Antal besök egna lt / 1000 inv VGR Kungälv * * * * * * 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Nysam BUP länsdata (*BUP-lt med slutenvård) Antal besök totalt per 1000 inv 0-17 år 450 MEDIAN MIN MAX 400 350 300 250 200 150 100 2006 2007 2008 2009 2010 53
Nyceltal 2010 Barn och ungdomspsykiatri länsnivå (*BUP lt med slutenvård) Antal årsarbetare totalt / 10 000 inv VGR Kungälv * * * * * * 0 5 10 15 20 25 Nysam BUP länsdata Antal årsarbetare totalt per 10.000 inv 0-17 år MEDIAN MIN MAX 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 54
Nysam BUP länsdata Personalkostnader i kronor per invånare 0-17 år MEDIAN MIN MAX 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 2006 2007 2008 2009 2010 Nyceltal 2010 Barn och ungdomspsykiatri länsnivå (*BUP lt med slutenvård) Prestationsbesök totalt per årsarbetare (ex adm pers) i öv Prestationsbesök totalt per årsarbetare i öppenvård US VGR Kungälv * * * * * * 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 55
7. Habilitering Nysam Habilitering kan ha olika omfattning, målgrupp och organisation. I NYSAM-samarbetet har vi enats om en gemensam definition för att kunna jämföra vad habilitering är. Målet för habiliteringsverksamheten är att underlätta tillvaron för personer med funktionsnedsättningar och därigenom skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Helhetssyn, kontinuitet och tillgänglighet utgör viktiga grundstenar. Förhållningssättet bygger på att den enskilde är delaktig på egna villkor i utformningen av sin habilitering. Centrala aktiviteter i habiliteringsarbetet är: Habiliteringsplanering. Den enskilde ska vara delaktig i kartläggning, planering och genomförande av alla habiliteringsinsatser. Habiliteringsplanering är över tid en ständigt pågående arbetsprocess, som innehåller kartläggning, prioritering av angelägna områden för insatser, mål för aktiviteterna, arbetsfördelning och tidsplan för genomförande och utvärdering. Denna överenskommelse dokumenteras i en habiliteringsplan som systematiskt utvärderas. Samverkan. Habilitering till barn, ungdomar och vuxna sker i nära samverkan med föräldrar, anhöriga, gode män och med det nätverk som finns runt den enskilde. Det innebär att man har ett konsultativt arbetssätt, där kunskapsförmedling till nätverk och omgivning är en central del. Rådgivning och annat personligt stöd som riktar sig till föräldrar, anhöriga, brukaren och innefattar information, kunskapsöverföring och vägledning. Behandling vilket även inkluderar förskrivning av hjälpmedel. Habiliteringsverksamheten är delvis en icke verksamhetsbunden verksamhet, och området är olika organiserat från landsting till landsting vilket försvårar framtagning av enhetliga upplysningar/ statistik. Det är ett mål att ta fram data och nyckeltal för de delar av habiliteringsfunktionen som är gemensam, samt att beskriva det övriga på mesta möjliga enhetliga sätt. I Nysam är data på enhetsnivå produktionsrelaterat, medan data på länsnivå dessutom är relaterat till befolkningsunderlaget. Med habilitering avses såväl vuxenhabilitering (18år och äldre) som barnoch ungdomshabilitering (0-17 år). Nyckeltal 2010 - Habilitering länsnivå Antal brukare barn totalt per 1000 inv 0-17 år Antal brukare vuxna totalt per 1000 inv 18år+ 40 30 20 10 0 Östergötland Centrala + Västra Örebro Västerbotten Kalmar Uppsala Västra Götaland Stockholm Ej aktuellt Ej aktuellt 56
Profil - Nyckeltal 2010 - Barn- och Ungdomshab %-avvik från Nysam-median Inv = 0-17 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal brukare totalt per 1000 inv 0-17år 38% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10.000 inv 0-17år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad totalt per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -22% -30% 2% 11% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -36% 8% 36% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -23% 30% Profil - Nyckeltal 2010 - Vuxenhab %-avvik från Nysam-median Inv = 18 år och äldre -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18år+ 5% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10.000 inv 18år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad totalt per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -10% 7% 0% US VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avsluttade sin kontakt Andel nya brukare -100% 60% 119% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -9% U 57
8. Medicinsk service Medicinska servicespecialiteter redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på läns- och kliniknivå i respektive rapporter. Under rubriken Medicinsk service redovisas akutmottagning, röntgen/mammografi, operation/ anestesi, IVA/postop/UVA, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi och cytologi, blodcentral och logopedi på länsnivå och kliniknivå. På länsnivå är data relaterat till befolkningsunderlaget medan data på kliniknivå är produktionsrelaterat. Det finns egna delrapporter inom respektive specialitet där nyckeltal framgår både på länsnivå och på kliniknivå, utom för laboratoriemedicin där nyckeltalen presenteras endast på länsnivå. För mer detaljerad information kring medicinska servicespecialiteter - se respektive rapport. Rapportstruktur : Medicinsk service Röntgen / Mammografi Akutmottagning Klinisk kemi IVA/postop/UVA Klinisk mikrobiologi Operation/Anestesi Klinisk patologi och cytologi Logopedi Blodcentraler 58
Nyckeltal 2010 - Akutmottagning länsnivå %-avvikelse från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal individer akutmott.besök egna lt/1000 inv Antal akutmott.besök egna lt/1000 inv 5% 13% RESURSDATA Pers.kostn akutmott ex ITA och läkare / inv Pers.kostn ex läkare och ITA / akutmott.besök Pers.kostn SSK/USK ex ITA / akutmott.besök Antal årsarb personal totalt ex läkare / 100 000 inv Antal årsarb SSK/USK totalt / 100 000 inv Antal årsarb receptionist/läkarsekr totalt / 100 000 inv Antal arb timmar ex läkare och ITA / akutmott.besök 0% -10% -5% -19% -15% 3% 44% PRODUKTIVITETSDATA Antal akutmott.besök/pers ex läkare och ITA 18% VERKSAMHETSPRAXIS Andel läkarbesök av läkarbesök/sköterskebesök Andel sköterskebesök av läkarbesök/sköterskebesök -50% 1% Profil - Nyckeltal 2010 - Logopedi %-avvik från Nysam-median och redovisar "insatser" exkl slutenvård -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal insatser egna lt / 100 000 inv Antal inkomna remisser / 100 000 inv -8% -15% RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnad / insats Pers.kostn / arbetad timme pers. totalt Antal personal totalt / 100 000 inv Antal logopeder / 100 000 inv Antal adm.pers / logoped -10% 45% 39% 1% 48% 49% PRODUKTIVITETSDATA Antal insatser totalt / logoped Antal nybesök / logoped -27% -57% MEDICINSK PRAXIS Andelen nybesök av antal insatser totalt -26% 59
Nyckeltal 2010 Röntgen länsnivå (Exklusive mammografi) % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Ant rtg us tot / 1000 inv Ant MRT us / 1000 inv Ant CT us / 1000 inv 3% 11% 4% RESURSDATA Ant rtg us rum / 1.000.000 inv Ant årsarb läkare / 100 000 inv länet Ant årsarb annan HoS pers. kärngr / 100 000 inv Pers.kostn kärnpers. / inv Pers.kostn kärnpers / röntgenpoäng 32% 20% 3% 0% 4% PRODUKTIVITETSDATA Ant rtg us totalt / läkare Antal 1000 rtg poäng / läkare Ant rtg us tot / annan HoS personal kärngrupp Ant 1000 rtg poäng / annan HoS pers kärngr Ant MRT us / ant MRT kameror Ant CT us / ant CT utrustningar 4% 17% 5% 63% 4% 8% Nyckeltal 2010 Mammografi länsnivå % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Ant mammografi screeningar / 1000 kvinnor 40+ 0% RESURSDATA Ant årsarb läkare / 100 000 kvinnor 40+ Ant årsarb annan HoS pers kärngr / 100 000 kvinnor 40+ Pers.kostn kärnpers / kvinna 40+ Pers.kostn. kärngrupp per röntgenpoäng Pers kostn kärngrupp / rtg us totalt 18% 7% US 7% 7% PRODUKTIVITETSDATA Ant 1000 rtg poäng per årsarb annan HoS pers. kärngr Ant rtg us totalt / annan HoS personal kärngrupp 3% 1% 60
Nyckeltal 2010 - Operation / Anestesi länsnivå %-avvik från Nysam-median -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal timmar op.tid / 1000 inv Antal timmar patienttid / 1000 inv Antal anestesier / 1000 inv -1% US US RESURSDATA Pers.kostn SSK operation / inv Pers.kostn SSK anestesi / inv Pers.kostn an.läkare exkl IVA / inv Antal årsarb an.läkare exkl IVA / 100 000 inv Antal årsarb SSK anestesi / 100 000 inv Antal årsarb SSK operation / 100 000 inv Antal bem. opsalar dagtid / 100 000 inv -18% -15% 4% 18% 17% 16% 0% Resursdata anestesi är ej justerat för utomlänspatienter PRODUKTIVITETSDATA Antal tim op.tid / årsarb op/an tot ex IVA-läkare Antal tim op.tid / årsarb SSK operation -9% 7% MEDICINSK PRAXIS Andel dagkir op.tillf. / op.tillf. totalt Andel akuta op.tillf. / op.tillf. totalt -2% -5% Nyckeltal 2010 - IVA/postop/UVA länsnivå %-avvik från Nysam-median AKTIVITETSDATA -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% Vårdtimmar IVA (exkl HIA)/ 1000 inv Vårdtimmar postop/uva/ 1000 inv -19% 55% RESURSDATA Pers.kostnad totalt / inv Pers.kostnader läkare IVA/ inv Pers.kostn SSK/USK IVA/Postop/UVA totalt / inv Antal årsarb läkare IVA / 100 000 inv Antal årsarb SSK/USK IVA/ Po/UVA totalt /100 000 inv Antal bemannade IVA-platser / 100 000 inv Antal bemannade Po/UVA-platser dagtid / 100 000 inv 57% 64% 51% 65% 47% 49% 0% PERSONALRESURS Andel SSK av SSK/USK på IVA/Po/UVA totalt -6% 61
Nyckeltal 2010 Klinisk Kemi länsnivå % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITET Sum antal analyser grupp 1 9 80% RESURSER (kronor, analysgrupp 1 9) Personalkostnad totalt per analys Personalkostnad totalt per analyspoäng Kostnader (pers + omkostn) per analyspoäng Omkostnader per analys 7% 14% 30% 44% PRODUKTIVITET Antal analyser per årsarbetande personal totalt Antal analyspoäng per årsarbetande personal totalt 21% 25% MEDICINSK PRAXIS Vägt poängvärde per analys (grupp 1 9) 2% UTBILDNINGSGRAD Andel läkare av personal totalt 97% Nyckeltal 2010 Blodcentraler länsnivå % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITET Antal prestationer totalt Antal prestationspoäng totalt Antal som gett blod under året per 100 000 inv Antal nya blodgivare per 100 000 inv Antal transfusioner per 100 000 inv 78% 77% 4% 38% 2% RESURSER (kronor) Personalkostnad totalt per prestationspoäng Omkostnader per prestationspoäng Kostnad (pers+omkostn) per prest.poäng Antal årsarbetande läkare 94% 23% 60% 39% PRODUKTIVITET Antal prestationspoäng per årsarbetare totalt 14% MEDICINSK PRAXIS Antal prestationspoäng per prestation 3% 62
Nyckeltal 2010 Klinisk Mikrobiologi länsnivå % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITET Sum antal analyser grupp 1 7 Totalt antal analyspoäng 83% 84% RESURSER (kronor) Personalkostnad totalt per analys Personalkostnad totalt per analyspoäng Kostnad (pers+omkostn) per analys Kostnad (pers+omkostn) per analyspoäng Omkostnader per analys Antal årsarbetande läkare 98% 33% 38% 17% 23% 2% PRODUKTIVITET Antal analyser per årsarbetande personal totalt Antal analyspoäng per årsarbetande personal totalt 30% 31% MEDICINSK PRAXIS Vägt medelvärde per analys 0% 63
Vill du veta mer? Ordförande Nysam Bengt Malmqvist, Landstinget E-post: bengt.malmqvist@ltdalarna.se Nysams operatör Helseplan Nysam AB Gamla Brogatan 30 111 20 Stockholm E-post: dag.gjesteby@helseplan.se www.nysam.com www.helseplan.se