Utbildningsinspektion i Stora Högaskolan, grundskola F 9

Utbildningsinspektion i Stenungssunds kommun Stora Högaskolan Dnr 53-2005:1527 Utbildningsinspektion i Stora Högaskolan, grundskola F 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Stora Högaskolan den 17 och 18 november 2005. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Stora Högaskolan dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Stora Högaskolan intervjuades rektorer, personal och elever. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Beskrivning av skolan Stora Högaskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 222 Förskoleklass 47 Grundskola 718 Särskola 4 Stora Högaskolan är en F 9 skola som år 1999 byggdes ut för att ge plats även för årskurserna 7 till 9. Till förskoleklassen kommer elever i närområdet, i årskurs 4 tillkommer eleverna från Tvetenskolan och i årskurs 7 eleverna från Jörlandaskolan. Inflyttningen har varit stor och skolan har därför vuxit kraftigt och är kommunens största grundskola. Skolan är organiserad så att elever och personal tillhör olika arbetslag. Vid tillfället för inspektionen har en av rektorerna nyligen anställts. Fritidshem finns i skolans lokaler som består av sex fritidsavdelningar samt en fritidsklubb. Inspektionen vid Stora Högaskolan genomfördes med medverkan av Andreas Svensson och Carl Fredriksson från elevorganisationen. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Stora Högaskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Utbildningen vid Stora Högaskolan erbjuder som helhet en utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Eleverna trivs och visar förmåga till demokratisk insikt och vilja till lärande och ges i stort sett goda förutsättningar till utveckling och lärande. I Stora Högaskolan finns ett handlingsprogram mot kränkande behandling som motsvarar författningarnas krav. Skolan har också goda förutsättningar att ge eleverna möjlighet att nå målen. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Alla elever bör få kännedom om målen för utbildningen och möjlighet att ta ansvar för den gemensamma samvaron. - Former för att dokumentera elevernas utveckling och lärande bör utvecklas så att eleverna garanteras kontinuitet och progression i sitt lärande. - Den pedagogiska verksamheten bör analyseras. - Innehållet i åtgärdsprogrammen bör utvecklas, så att de svarar mot författningarnas krav. - Skolan bör ge alla elever möjlighet till delaktighet och inflytande. 2

Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper Skolan skall, enligt läroplanen, klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Det åligger skolan att följa upp elevernas kunskapsutveckling och utvärdera resultaten i relation till de nationella målen. I skolans uppdrag ingår även mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära, strategier för det egna lärandet, tillit till den egna förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med andra, inta ett kritiskt förhållningssätt, förmåga att lyssna, diskutera samt se helheter och sammanhang. Eleverna vid Stora Högaskolan har varierande kännedom om målen för utbildningen och detta beror, enligt eleverna, på att lärarna i olika grad informerar om målen. I vissa rum finns kursplan och betygskriterier uppsatta samt även de gemensamma regler som elever och lärare tillsammans har kommit fram till. Inspektörerna ser också exempel på undervisning där eleverna inte vet vad de skall lära sig och där lärarna själva har bestämt vilka regler som gäller för samvaron. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör ge alla elever kännedom om målen för utbildningen och möjlighet att ta ansvar för den gemensamma samvaron. Resultaten vid de nationella proven i årskurs 5 år 2005 visar att av 67 elever uppnådde 91 procent målen i svenska, 88 procent målen matematik och 91 procent målen engelska. Jämfört med år 2004 har resultatet i ämnet matematik något försämrats. De nationella proven i årskurs 9 år 2005 visar att av 88 elever uppnådde 100 procent målen i svenska, 96,5 procent målen matematik och 100 procent målen engelska. Jämfört med år 2004 har resultaten förbättrats. Inspektörerna bedömer att Stora Högaskolan visar på goda kunskapsresultat. Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9. Stora Högaskolan Stenungsund Riket 2004 2005 2004 2005 2004 2005 Meritvärde 1 208,5 213,4 210,4 215,4 206,9 206,3 Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 90,7 % 98,9 % 89,7 % 89,8% 75,9 % 75,5 % 89,7 % 95,4 % 92,9 % 94 % 89,6 % 89,2 % 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 3

Av Skolverkets statistik framgår att det stora är skillnader i meritvärdet mellan pojkar och flickor. Flickornas meritvärde är år 2004, 222,6 medan pojkarnas är 195,1. I vissa ämnen är betyget Mycket väl godkänt betydligt vanligare för pojkar och i andra för flickor. I ämnet idrott och hälsa når 44 procent av pojkarna målen för Mycket väl godkänt och i ämnet hemkunskap når 40 procent av flickorna målen för Mycket väl godkänt. Inspektörerna bedömer att skolan bör finna rutiner för att bättre kvalitetssäkra bedömning och betygssättning. Dessutom bör skolan analysera skillnader i flickors och pojkars resultat och diskutera orsaker till dessa skillnader. Vid en jämförelse i Skolverkets analysredskap SALSA 2, där skolans betygsresultat jämförs med ett modellberäknat värde med hänsyn taget till bland annat skolans socioekonomiska förutsättningar, uppvisar Stora Högaskolan ett betydligt högre resultat än det modellberäknade. Normer och värden I läroplanen står att barn och elever skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja samt lust att lära. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet samt utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Inspektörerna noterar att det råder ett gott klimat och att eleverna uttrycker att de trivs på skolan. Eleverna ger ett engagerat och intresserat intryck och inspektörerna ser exempel på att de möts av lärarna med respekt och visar också respekt för dessa. I vissa arbetslag får eleverna vara med och bestämma och eleverna betonar att det är viktigt för då är det roligt att gå i skolan. I andra arbetslag är arbetet mer styrt av lärarna och eleverna har ingen större möjlighet till delaktighet och inflytande. Inspektörerna bedömer att skolan bör ge alla elever möjlighet till delaktighet och inflytande Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Skolan skall enligt författningarna samverka med elevernas vårdnadshavare i frågor vad gäller skolverksamheten i stort och i frågor som rör den enskilda eleven. Skolan skall även befrämja elevernas förmåga till ansvarstagande och arbeta för att eleverna successivt får ett allt större inflytande över såväl det egna lärandet som skolans verksamhet i stort. 2 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor 4

Elever och lärare upplever att inte finns några allvarliga mobbnings- eller utfrysningsfall bland eleverna. Tidigare har, enligt eleverna, problem funnits och de menar att det då gick lång tid innan lärarna tog problemen på allvar. Vid skolan finns s.k. Kamratstödjare och elever i alla åldrar uttrycker att arbetet med kamratstödjare är positivt, och att det gör att skolan upplevs tryggare. En utvärdering som skolan har gjort bland elever i årskurs 4 visar också att verksamheten är uppskattad. Eleverna uttrycker överlag att de kan vända sig till de vuxna i de fall problem uppstår. Skolan har en bra handlingsplan mot kränkande behandling som innefattar kränkningar elever emellan, elever och vuxna samt vuxna och elever. Föräldrar kontaktas och hålls informerade direkt om deras barn blir kränkta eller kränker andra. Dock känner alla elever inte till att denna plan finns. Inspektörerna bedömer att skolan bör informera eleverna om innehållet i planen samt involvera dem i kommande revideringar av planen. En del elever upplever att flickor och pojkar inte alltid behandlas lika av lärarna. Speciellt nämner de att i vissa ämnen gör lärarna skillnad på könen. Vid skolan finns föräldraråd, klassråd, lagråd och elevråd. Elevrådets verksamhet är inte helt känd bland eleverna. Vid tillfället för inspektionen finns på väggen i cafeterian resultaten från en enkätundersökning som redovisade vad eleverna ville med cafeterian. Vissa av intervjuade elever berättar att de har varit med och utformat sina ordningsregler och att de även var medvetna om dem. Andra elever uttrycker att de inte har fått vara med i diskussionen och beslutet om de gällande ordningsreglerna. En viss osäkerhet om vilka regler som över huvud taget gällde finns också hos eleverna. I stort uttrycker eleverna att det beror på läraren om eleverna har möjlighet till delaktighet i skolans inre arbete. Organisation och arbetssätt i undervisningen Organisationen av skolans undervisning har sin utgångspunkt i såväl läroplanens mål som de enskilda elevernas förutsättningar och behov. Skolan skall, enligt författningarna, främja elevernas lust att lära. Eleverna skall även ges möjlighet att stegvis ha inflytande på bland annat arbetsformer och successivt ta ett allt större ansvar för sin utbildning. Enligt skolans webbplats vill skolan bevara och utveckla elevernas lust att lära, ta vara på deras kreativitet och öppna möjligheter för dem att själva hitta vägar och sätt att lösa olika uppgifter på. Skolan är organiserad så att eleverna efter årskurs 3 går över till årskurs 4 och i årskurs 6 till årskurs 7. Dessa tydliga övergångar skapar, enligt rektorer och personalen, svårigheter att ge eleverna en helhet i utbildningen. Lärare som arbetar i de senare årskurserna betonar att de inte alltid har kunskaper om elevernas tidigare lärande och utveckling och att det finns en tendens att lärare som tidigare har undervisat eleverna snarare beskriver elevernas personlighet än deras studieresultat. De lärare som arbetar med de yngre eleverna menar att lärare som tar emot deras elever inte alltid visar intresse för dokumentationen av elevernas resultat. Skolan har ingen gemensam rutin för hur elevers kunskapsutveckling skall följas upp. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla sina former för att följa upp och utvärdera elevernas utveckling och lärande så att eleverna garanteras kontinuitet och progression i sitt lärande. 5

Inspektörerna noterar att flera av undervisningssituationerna ger eleverna stimulans och utmaningar med möjlighet att arbeta på olika sätt. På olika vis håller också vissa av lärarna en individuell kontakt med eleverna bland annat genom loggböcker. Under inspektionen noterar inspektionsteamet också exempel på pedagogiskt arbete som inte kan anses vara helt i linje med läro- och kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten, eftersom den är av varierande kvalitet, bör bli föremål för analys. Individanpassning och stöd I skollagsstiftningen står angivet att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolan skall, under rektorns ansvar, upprätta åtgärdsprogram för att stödja elevens kunskapsinhämtning. Enligt lärarna är det ett prioriterat arbete att ge alla elever det stöd de behöver och skolan har en målsättning att erbjuda elever stöd inom klassens ram. Skolan har inga särskilda undervisningsgrupper och alla arbetslag har specialpedagogiskt stöd. För de elever som är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram, men dessa är av varierande kvalitet. Vissa saknar perspektivet att vara både långsiktigt och kortsiktigt och lyfta fram elevens starka sidor. Ett åtgärdsprogram skall vara ett redskap och hjälpmedel för skolans personal att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten runt den enskilde individen. Programmet skall föregås av en utredning som innehåller en analys av elevens problem. Utredningen skall utgå från en helhetssyn på eleven. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla innehållet i åtgärdsprogrammen. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Enligt författningarna skall läraren, eleven och elevens förälder/vårdnadshavare genomföra utvecklingssamtal. Samtalet skall handla om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling och grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna. Enligt vad eleverna uttalar finns det ingen kvalitetssäkring av betygen på skolan. De menar att det är lättare att få högre betyg i ett av arbetslagen. Elever som varit frånvarande vid prov eller inlämningstillfällen, även på grund av sjukdom, har inte samma möjlighet att få betygen Väl godkänt eller Mycket väl godkänt, menar eleverna. Lärarna ger dock exempel på kvalitetssäkring, vid t ex bedömning av temaarbeten och de nationella proven, då dessa bedöms av minst två lärare. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt författningarnas krav skall skolan följa upp och utvärdera sina resultat med utgångspunkt i nationella mål och årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Kvalitetsredovisningen utgår från en gemensam mall för Stenungsunds kommun. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning inte kan ses som helt tillfredsställande. Underlag för kvalitetsarbetet görs bl.a. genom årliga enkätundersökningar bland eleverna. Analyserna av dessa bör kunna utvecklas så att de ger en bättre ledning i det fortsatta kvalitetsarbetet. Arbetet med kvalitetssäkring tas även upp i den övergripande kommunrapporten för Stenungsund. 6

Skolledning och intern kommunikation Läroplanen anger tydliga ansvarsområden för rektorn och personal för skolornas inre organisation och arbete. Läroplanen anger att rektorn skall vara pedagogisk ledare och ansvara för att skolverksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Skolans två rektorer skolledning har pedagogisk utbildning och är förtrogna med verksamheten. De har dock vid tillfället för inspektionen bara arbetat en kort tid tillsammans, men inspektörerna bedömer att Stora Högaskolan har en fungerande organisation för att genomföra, utveckla och administrera skolans verksamhet. Ansvarsfördelningen mellan de båda rektorerna är tydlig och känd. Goda rutiner för information finns och fungerar väl. Som lärare på skolan är det självklart att man kontrollerar sin e-post två gånger per dag. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Tillgång till utbildning och information Eleverna har enligt författningarna rätt till elevens val. Elevens val skall syfta till att bredda eller fördjupa elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Eleverna skall även få information och underlag för att kunna välja fortsatt utbildning. Stora Högaskolan har en webbplats där skolans verksamhet presenteras. I kommunen finns ett intranet som är under uppbyggnad. Information om gymnasieskolans utbildningar görs av studie- och yrkesvägledaren. Under hösten före gymnasievalet arrangeras en utbildningsmässa för samtliga elever i årskurs 9 i Göteborgsregionen (GR) som omfattar 13 kommuner i Göteborgsregionen (GR). Efter det att eleverna fritt kan söka skola (infördes 2000/01) inom hela regionen, finns ingen geografisk koppling mellan grundoch gymnasieskola. Ändå är kommunens egen gymnasieskola ett naturligt val för många Stenungsundselever. Inspektörerna bedömer att tillgången till och informationen om utbildning vid Stora Högaskolan och inför gymnasieskolan är god. Personalens kompetens är god och i stort sett alla har utbildning för den verksamhet de arbetar i, enligt rektorerna. Inspektörerna noterar dock att skolans organisation innebär vissa lärare arbetar med uppgifter de saknar utbildning för. Skolan har också en kompetensutvecklingsplan upprättad som är formulerad på ett övergripande plan för planeringen inför läsåret och satsningar på grupp/arbetslags/ämnesnivå. Enligt rektorerna är fördjupade insikter om att arbeta mot kursplanemålen och att öka elevernas möjlighet till inflytande prioriterade områden Stenungsunds kommun har som princip för att fördela resurser som baseras på ett delningstal för barn i förskoleklass på 16 barn, för årskurserna 1 till 3 på 25 elever och för årskurserna 4 9 28 elever. Fritidshemmen tilldelas resurser för en årsarbetare på 19 barn och fritidsklubben 1 årsarbetare per 30 barn. Rektor 7

tillsammans med personal skapar sedan en för skolan lämplig organisation. Av arbetslagens utvecklingsplaner framgår att skolans olika arbetsuppgifter är fördelade bland personalen samt att det är en strävan att efter elevernas behov skapa flexibla grupperingar. Enligt uppgift från rektorerna är lärartätheten vid inspektionstillfället 8,5 lärare per 100 elever vid grundskolan. Lokalerna är fräscha och väl utrustade. Skolans bibliotek ger ett välkomnande intryck och tillgången på läromedel och material god. Datorer finns och används. Utemiljön inbjuder till olika aktiviteter. Inspektörerna bedömer att eleverna har goda förutsättningar att nå målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Datum Ort 2006-05-12 Göteborg Agneta Kristensson Sonja Henriksson 8