ANTAGANDEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige 2005-04-27 25 Dnr 2005.62
Vindkraft i Strömsunds kommun Tillägg till översiktsplan Strömsunds kommun INNEHÅLL Innehållsförteckning 2 Förord..3 Inledning.4 Landskapet 6 Vindenergi 9 Riksintressen, skydd för särskilda miljöer 10 Vägar,ledningsnät 11 Beskrivning av förslaget...12 Vindkraft i översiktsplanering för fjällområden pilotprojekt Härjedalen.. 15 Risker och störningar. Miljöbalken 17 Avveckling.18 Sammanfattning.19 Kartor 20 2
FÖRORD Intresset för etablering av vindkraft i Strömsunds kommun har ökat. Till Strömsunds kommun har ett antal ansökningar om bygglov inkommit och förfrågningar rörande etablering av vindkraft inom kommunen har ökat. Fördelarna med energiutvinning från vindkraftverk är många men vindsnurrorna utgör samtidigt ett helt nytt inslag i landskapet. De är synliga på långt håll och fångar uppmärksamhet, speciellt i de storvulna landskap som fjällområdena ofta utgör. Genom det av regeringen fastlagda planeringsmålet med en årlig produktion av 10 TWh år 2015 har planeringsarbetet intensifierats på länsstyrelsenivå och bör också följas upp på kommunnivå. Kommunen är inte i behov av ytterligare elproduktion för egen förbrukning men är i grunden positiv till en omställning till miljövänlig produktion ur det nationella perspektivet. I dokumentet Agenda 21, antagen av fullmäktige i november 2000 har man ställt sig positiv till en utbyggnad men endast inom vissa koncentrerade områden för att inte störa alltför mycket av det fria naturoch djurlivet. Vid en etablering av vindkraft skall andra intressen noga vägas in vid val av platser. Detta sker bäst i en planprocess med ett omfattande samråd med de som är berörda av en utbyggnad, det gäller såväl olika samhällsfunktioner, föreningar och organisationer som enskilda berörda. För att söka en helhetslösning när det gäller lokalisering av vindkraft har kommunen valt att upprätta ett förslag till fördjupad översiktsplan som behandlar vindkraft i Strömsunds kommun. Förslaget, som är en del av översiktsplanen för Strömsunds kommun, skall leda fram till ett dokument som kan vägleda kommande lokalisering av vindkraft inom kommunen. Strömsund 2004-01-27 Anne Dahlgren Stadsarkitekt Boverket har på regeringens uppdrag redovisat ett planerings-underlag för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havs- och fjällområden. Boverket föreslår att den huvudsakliga utbyggnaden skall ske i havsområden och i Vänernområdet men att en viss utbyggnad kan ske i fjällmiljö. Ett yttrande från miljö- och byggnämnden har givits ( 68/2003) Energimyndigheten har pekat ut ett antal områden som föreslås utgöra riksintresse för vindkraft. I förslaget har stora delar av insjöarna i Frostviken redovisats som av riksintresse för att exploateras för vindkraft. Frågan skall behandlas vidare innan beslut fattas. Det är här av stor vikt att vindkraftsutbyggnad och vindkraftens intresseområden behandlas i kommunens översiktsplan. Kommunen har givit ett yttrande över förslaget ( Dnr 2003.402,373) 3
INLEDNING Bakgrund Vindkraft i Strömsunds kommun är ett tillägg till gällande översiktsplan för kommunen och är ett uppdrag från kommunstyrelsen. Den kommunomfattande översiktsplanen antogs 1991 och gäller fortfarande. Därefter har ett antal delplaner upprättats som när de antagits blir en del av den för hela kommunen gällande. Det har visat sig vara lättare att hantera delplanerna då de som regel berör ett begränsat område eller som i det här fallet ett begränsat utbyggnadsintresse. De planer som tidigare upprättats är fördjupade översiktsplaner över Hammerdal, Rossön och Strömsunds tätort. Vindkraft i Strömsunds kommun-frostvikenområdet Ett planförslag med syfte att peka ut de områden som kan vara lämpliga för byggande av vindkraft samt redovisa de områden som skall skyddas från denna typ av etablering upprättades i november 2002. Eftersom Frostviken-området var den del av kommunen som var mest intressant begränsades förslaget till denna del. Förslaget skickades på samråd under tiden december 2002 tom. mars 2003. Ett stort antal svar kom in. En sammanfattning av dessa redovisas i samrådssvar, sammanställning av inkomna yttranden. Samrådet resulterade i ett förlängt samråd med möjlighet att utveckla planen i den riktning som några representanter från de politiska partierna i Frostviken, hade önskat. Fortsatt handläggning Underhand har områden utanför det ursprungliga planområdet blivit intressanta. Förslaget utgår från en sammanvägning av det som framkommit under samråd och andra kontakter med lokalbefolkning och på annat sätt berörda samt en lokalisering som ur exploateringssynpunkt kan vara intressant - områden med tillräckligt goda vindförhållanden och med närhet till infrastruktur. För exploatering har undantagits naturreservat, områden med riksintresse för natur- och kulturmiljöer samt natura 2000-områden. Eftersom motståndet bland många boende, fritidsboende samt tillfälliga besökare var stort när det gäller vissa etableringar inom just Frostviken är det fördelar med att ta ett större grepp om planeringen och nu titta på hela kommunen. 4
Samrådet I översiktlig planering där samrådet är omfattande och många synpunkter vägs in är samrådsfasen den del i planeringen som är viktig för den slutliga utformningen. Efter samrådet har man en god uppfattning om hur markanvändningen skall se ut och därmed en bra grund för beslut om lokalisering. När det nya samrådsförslaget nu läggs fram omfattar det hela kommunen. Ansökningar av bygglov gällande etablering av vindkraft i Strömsunds kommun kommer att kunna behandlas och beviljas innan tillägget till Översiktsplan över Strömsunds kommun är antaget. Flera av byggloven har legat länge i avvaktan på planläggning. Tidplan Ett förnyat samråd genomförs under vintern/våren 2004. Inkomna yttranden sammanställs. Utställning sker under hösten 2004. Därefter sker beslut om antagande. 5
LANDSKAPET Landskapet varierar i kommunens olika delar. Jordbruksbygd i lågland i kommunens södra delar avlöses av skogsbygd med kullar och skogbeväxta lågfjällsområden mellan dalgångarna där Ströms Vattudal, Flåsjön och Tåsjön sträcker ut sig. Kommunens norra del och porten in i fjällbygden tar vid med den karaktäristiska siluetten av Kalberget. Ett storvulet landskap öppnar sig, ett antal fjällryggar blir synliga på långt håll. Landskapets olika karaktärer ger olika förutsättningar för vindkraftsetableringens påverkan på landskapsbilden. Landskapsbilden förändras eftersom kraftverken innebär ett nytt inslag i landskapet. Vindkraftverken påverkar närområdet på det sättet att det medför ett behov av utbyggnad av anslutningsvägar samt anslutningar till elnätet. Etableringen medför en förändring vad gäller villkoren för djur- och växtliv. Inom några av de avgränsade vindkraftsområdena kan ett större antal verk tillåtas, medan andra endast tål en mindre exploatering. Det vore dock olyckligt om de små anläggningarna med upp till tre verk växer upp på en mängd platser och splittrar sönder landskapet. Som ett skydd för landskapsbilden bör en restriktiv hållning intas och ett bygglov på en plats innebär ett stopp för utbyggnad av vindkraft inom ett geografiskt avgränsat område. De landskapstyper som kan sägas vara mer känsliga för vindkraftsinslag är några av de exponerade fjällryggarna och områden nära de stora vattendragen, vilka som regel har stora värden i upplevelsen av landskapet då mycket av bebyggelsen, bitvis kulturhistorisk bebyggelse finns invid vattendragen. De större vägarna och turiststråken går också utmed sjösystemen. 6
Landskapstyperna i kommunens olika delar samt en beskrivning av tänkbar påverkan vid en etablering av vindkraft. I grova drag kan kommunen delas in i tre olika landskapstyper. Inom de olika delområdena är landskapsbilden inte helt homogen. Nedanstående beskrivning är dock ett försök att i stora drag sammanfatta det typiska för varje del och att visa skillnaderna mellan de olika delarna i kommunen. För att skapa något som på längre avstånd och fjärran upplevs som ordning vid en etablering, bör man eftersträva att följa linjer i landskapet, t ex höjdkurvorna. Den medvetna placeringen av verken där linjerna i anläggningen samverkar med landskapets linjer är mycket viktig för helhetsupplevelsen. Kraftverken placeras för maximal effekt på höjderna och kommer därför att exponeras över en stor yta. Frostviken Frostviken är den del av kommunen där riksintressen har största inverkan på utbyggnadsmöjligheten. Naturreservat och obrutet fjällområde samt rennäringen upptar större delen av ytan. De tre sjöarna Kvarnbergsvattnet, Lilljorm/Storjorm och Stora Blåsjön delas av höjdryggar. Landskapet upplevs i många stycken som orörd fjällnatur, där den besöksnäring som finns tar fasta på upplevelsen av vildmark, såsom fiske, jakt, och turridning. Sjösystemen är utbyggda för vattenkraften och präglas av stora sänkningar av vattennivån vissa tider på året. Bitvis orörd fjällnatur där höjdryggarna avlöser varandra i utblickar över landskapet. Enligt energimyndigheten bedöms energiinnehållet i stora delar av Frostviken vara riksintressant för utvinning av vindkraft. 7
Alanäs, Fjällsjö, Ström, Tåsjö, Bodum Den här delen av kommunen karaktäriseras av ett skogslandskap med kullar och lågfjällsområden. Den bebyggelse och de bosättningar som finns här är huvudsakligen belägna vid de större vattendragen De långsträckta vattendragen. Tåsjön, Flåsjön och Ströms Vattudal ger långa perspektiv över landskapet.. Skogsbruket med ett stort antal skogsbilvägar samt järnvägen är inslag som påverkar upplevelsen av landskapet. Ett skogslandskap med lågfjäll och långsträckta vattendrag.. Gåxsjö,Hammerdal Stora delar av kommundelen präglas av jordbruksbygd med inslag av skogsområden, våtmarker och långsträckta åsar, på några håll lite högre kullar. Ett landskap med många små byar med några ännu levande jordbruk och med en i förhållande till övriga delar av kommunen,småskalighet i landskapet. Jordbrukslandskap med bebyggelse på långsträckta åsar och kullar karaktäriserar landskapet. 8
VINDENERGI Vindresurserna har översiktligt kartlagts av HushållningsSällskapet i Jämtlands län våren 1999. Karteringen bygger på vinddata från SMHI-stationer på Hemavan, Frösön,st Stensjön, Storlien och Idre. Vindstatistiken från dessa mätplatser har med hjälp av terrängdata och ett program som använts av bl a SMHI i södra Sverige flyttats till nya beräkningspunkter i ett 500 meters rutsytem. Metoden för att bedöma potential för utvinning av vindenergi är otillräcklig men någon annan mätning eller bedömning finns inte att tillgå. Den visar ett översiktligt teoretiskt framräknat material, där flera faktorer som påverkar vindenergin inte finns med som underlag. Noggrannare mätningar bör göras i samband med utbyggnadsplaner inom ett visst område. Raukasjö Ankarvattnet Storjola Stora Blåsjön Jormlien Jormvattnet Härbergsdalen Viken Rolands- Mon torp Björkvattnet Sandnäset Trångmon Inviken Nyhem Norrsjön GÄDDEDE Guss- vattnet Tjärnmyrberget Norråker Häggnäset Håkafot Risede Harrsjön S Skansnäset Västra Tåsjö Svaningen Lidsjöberg Brattbäcken Gubbhögen Kyrk-Tåsjö Gärdnäs Ringvattnet Alanäset A Lövvik Östibyn Rörström Hillsand HOTING Anders- A Havsnäs näset Öjarn Lövberga ROSSÖN Henningskälen Bredkälen Tullingsås STRÖMSUND BACKE Hallviken Stamsele Mårdsjön Sör-Edsta Gåxsjö Fagerdal Förklaring för _vindenergi Raftsjöhöjden Sikås 10000 HAMMERDAL Ede Görvik Sörviken 5000 Fyrås 4000 Lorås 3000 2400 2000 9
RIKSINTRESSEN OCH SKYDD FÖR SÄRSKILDA MILJÖER Riksintressena (redovisas på kartor) innebär följande restriktioner: Markområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. (Miljöbalken 3 kap, 6 ). Inom fjällområdet, där större delen av Frostvikenområdet ingår skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.(miljöbalken 4 kap, 2 ). Exploatering och ingrepp i miljön kan tillåtas endast om det kan ske på ett sätt som inte skadar ovan nämnda värden. Skydd för särskilda miljöer (redovisas på kartor) gäller följande områden: Fjällområden Inom obrutna fjällområdet Frostviken- Borgafjäll samt Hotagsfjällen, får bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. (Miljöbalken 4 kap, 5 ). Detta riksintresse innebär att utbyggnad av vindkraft inte kan motiveras. Naturreservat Inom kommunen finns också tre stora naturreservat. (Ett utpekat naturreservat skyddas inom Miljöbalken 7 kap, 4 ). Dessa föreslås i denna plan skyddas från exploatering för vindkraft. Natura 2000 Ett antal sk. Natura 2000-områden finns utpekade inom kommunen. Det är mindre områden som utifrån riktlinjer inom Europeiska Unionen avser att ge ett skydd åt särskilda livsmiljöer och arter och på så sätt slå vakt om den biologiska mångfalden. Dessa intresseområden för naturvård skall skyddas från utbyggnad av vindkraft. Skydd för landskapsbilden Ett förordnande, utfärdat av länsstyrelsen, till skydd för landskapsbilden gäller för vissa områden inom kommunen.(förordnandet har stöd i Miljöbalken 7 kap, 7 ). Förordnandet innebär att vindkraft ej skall byggas inom områdena. Försvarsmaktens riksintressen är redovisade på separata samrådskartor. Dessa ingår inte i detta dokument. 10
VÄGAR, LEDNINGSNÄT Utbyggnaden av vindkraften är beroende av den infrastruktur som består av vägar och befintligt ledningsnät. De större vägarna, länsvägar och riksväg 45 genom landskapet är betydelsefulla ur turistsynpunkt, från dessa finns flera utsiktspunkter över landskapet. Som en viktig förutsättning för en utbyggnad av vindkraft finns ett stort antal vägar byggda för skogsbruket, dessa gör vindkraftsintressanta områden tillgängliga. Kraftledningsnätet är utbyggt med 220 kv ledning med sträckning enligt redovisning på delområdeskarta. Det finns ett flertal tänkbara etableringar, som på ett relativt kort avstånd kan anslutas till detta. En överkapacitet på befintligt ledningsnät har gjort att en etablering inom området är intressant för vindkraftbyggare. 11
BESKRIVNING AV FÖRSLAGET Vindkraft eller inte vindkraft i Frostviken diskuterades mycket under första samrådet En viktig fråga i debatten har varit om de möjliga vinsterna i form av delägarskap eller avsatta pengar till bygden och arbetstillfällen kan väga upp det man riskerar att förlora då en teknik förs in i landskapet som man trots de undersökningar man gjort inte med säkerhet vet om det på sikt har en betydelse för besöksnäring mm. Den diskussionen har resulterat i att den plan som här presenteras till stora delar innebär ett bevarande av områden som utgör exponerade fjällområden. Alanäs-Tåsjö-området Den del av kommunen som här föreslås vara lämplig för en utbyggnad av större skala är inte lika sårbar när det gäller turism och rörligt friluftsliv. Stora värden finns också i dessa områden, men en etablering inverkar inte fullt så tydligt i de långa perspektiven. Landskapet kring de större vattendragen har höga naturvärden och attraktion ur turistsynpunkt. Dessa områden behandlas restriktivt i detta planförlag. Omgivningspåverkan I samband med bygglovprövning skall en utförlig redovisning av omgivningspåverkan följa. Ett fotomontage skall ge en föreställning om den visuella upplevelsen. Bullerförhållanden och påverkan av skuggor och reflexer skall klarläggas. Samtliga berörda skall ha tillgång till materialet i samband med bygglovprövning för de enskilda vindkraftverken/grupper av verk. En bedömning kan då också göras hur en utbyggnad påverkar natur- och kulturvärden i ett längre perspektiv. Byggandet av vindkraftverk mindre än 125 KW ( gräns för anmälan till kommunens miljönämnd) bör föregås av samråd med länsstyrelsen enl. 12 kap 6 Miljöbalken. Vid en utbyggnad nära gränsen till annan kommun, dvs. då avståndet understiger 20 km, skall samråd med berörd kommun hållas. Ur försvarssynpunkt måste områdets lämplighet för etablering hinderprövas innan beslut om etablering sker. 12
Rekommendationer för utbyggnad Kommunens markområde kan utifrån en landskapsanalys, med stöd i det som framkommit i första samrådet samt hittills kända och bedömda vindförhållanden och förutsättningar vad gäller anslutning till kraftledningar, vägnät mm. delas i områden med följande rekommendationer: -Exploateringsområden, utbyggnadsområde för ett större antal verk. -Bevarandeområden, ingen utbyggnad av vindkraft bör komma till stånd. -Områden lämpade för en utbyggnad av ett mindre antal verk -För sjöar och vattendrag gäller att det inom vattenområdena, dvs sjöar och vattendrag fram till strandlinjen, inte får etableras vindkraft. Dispenser från gällande strandskydd skall normalt inte beviljas. De skyddsområden av riksintresse som markerats bör skyddas från vindkraftsutbyggnad, undantag från detta utgör riksintresse för friluftsliv. Minimiavstånd mellan kraftverk och grupper av verk För att inte riskera att landskapet skall upplevas rörigt och splittrat rekommenderas ett väl tilltaget avstånd mellan verk eller anläggningar på områden som ligger utanför de sk. exploateringsområdena. Inom de områden som redovisas lämpliga för enstaka verk och små anläggningar (upp till tre verk) bör avståndet mellan verk/anläggningar vara så stort att synbarhet mellan dem undvikes. En bedömning skall göras i det enskilda fallet i samband med bygglovprövningen. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftanläggningar redovisas vindkraftverkens visuella omgivningspåverkan. En dansk studie (gällande havsbaserade verk) visar att verken försvinner på ett avstånd på mellan 12,5 och 25 km. En etablering i fjällmiljö talar för att en synlighet på långa avstånd är trolig. Luften är ofta klar och kan ge god sikt över ett stort område. Så kallade gårdsverk omfattas inte av denna markanvändningsplan. 13
Delområde 1 Inom Frostvikenområdet föreslås en ytterst begränsad utbyggnad. Möjlighet att uppföra en mindre anläggning på Murufjället föreslås. Delområde 2 En utbyggnad i större skala föreslås lokaliseras till den mellersta delen av kommunen En utbyggnad på höjderna inom dessa områden bör inte medföra en negativ påverkan på landskapet eftersom inte några exponerade fjällområden berörs av detta inslag. Skönhetsvärdena här återfinns snarare i bebyggelsen och naturen vid de stora vattendragen. Förslaget innebär därför att de stora vattenområdena inom hela kommunen skall skyddas från en utbyggnad. Stränderna är idag skyddade genom strandskyddsbestämmelser i miljöbalken. En utbyggnad av vindkraft inom strandområdena är inte önskvärd, därför skall normalt inte några strandskyddsdispenser för byggande av vindkraftverk beviljas. Delområde 3 Förutsättningar för en större etablering av vindkraft inom kommunens södra del är begränsade. Utrymme för mindre anläggningar med maximalt tre verk inom ett begränsat område kan prövas inom delområde 3. Skyddet av landskapet så att kraftverken inte orsakar ett splittrat och snurrande landskap är att avståndet mellan varje verk alternativt grupp om tre verk minimeras så att synbarhet mellan verken/anläggningarna undvikes. 14
VINDKRAFT I ÖVERSIKTSPLANERING FÖR FJÄLLOMRÅDEN Med Härjedalen som exempel har ett nationellt pilotprojekt för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling genomförts. Denna presenterades i juni 2002. Bakom projektet står Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Jämtlands län samt Härjedalens kommun. Även om nu aktuellt förslag delvis behandlar andra typer av landskap än fjällandskap så är de olika delstudierna intressanta för planen. Särskilda delstudier inom projektet behandlar: -Påverkan på landskapsbilden, Anders Bramme,landskapsarkitekt -Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län, Madeliene Larsen, Mitthögskolan -Attityder till vindkraft bland fjällturister, ETOUR -Lokalt ägande av vindkraft, ett redskap för landsbygdsutveckling, Jämtlands läns hushållningssällskap Sammanfattningar av de olika delarna följer här: Landskapet kan värderas i en analys där topografi, rumslighet, orienterbarhet, kulturhistoriska värden, höga naturvärden och identifikation av landskapets användare m fl. faktorer är viktiga begrepp. Man betonar att upplevelsen är avhängig vem som betraktar landskapet, vilken relation man har till platsen och vilken inställning man har till vindkraft. I planarbetet skall dessa värden vägas mot den samhälleliga nyttan som vindkraftetableringar innebär. När det gäller vindkraftens påverkan på rennäringen finns ingen dokumenterad kunskap att falla tillbaka på. Vissa studier har gjorts och man kan konstatera att det finns idag ingenting som tyder på att utbyggnad av vindkraft har en negativ påverkan. Det är dock av stor vikt att samråd med rennäringsintressena sker då etableringen innebär intrång i verksamheten, också genom den utbyggnad av vägar och kraftledningar som måste till. I den delstudie som presenteras har en enkät- eller intervjuundersökning valts för att undersöka vilka konsekvenser som kan tänkas uppstå för rennäringen vid en vindkraftsetablering inom näringens nyttjandeområde. En sammanfattning av resultatet av undersökningen visar att man i stort sett är eniga om att vindkraften funnits för kort tid för att dra några slutsatser om störningar. De störningar som är troliga konstaterar man uppstår vid drift och i samband med utbyggnad och anslutningar till vägar och kraftledningar. Samebyarna ser det som mycket viktigt att få komma in tidigt i processen och ge synpunkter på en lokalisering innan låsning skett. 15
I delrapporten Turisters attityder till vindkraft i fjällen konstaterar man att en storslagen fjällnatur ofta är en viktig förutsättning för fjällturismen.. Studien baseras på enkäter till ett urval av svenska fjällturister. Ett antal fotoscenarios har presenterats för de som utvalts för undersökningen. Att kombinera vindkraft och turism är möjligt men de miljöer som upplevs som mest attraktiva för en viss turistaktivitet är samtidigt de mest känsliga för vindkraftsutbyggnad. Upprepade möten med enstaka verk upplevs som mer negativt än enstaka möten med10-12 verk. Vinterturisterna är överlag mer negativa till vindkraft. De som utför motoriserade aktiviteter, exempelvis snöskoteråkning, upplever en vindkraftsutbyggnad mindre negativ. Mest negativa är fiskare och de som går på flerdagstur och turistar på sommaren. Vindkraft för landsbygdsutveckling Behandlar bl a ekonomiska mervärden kopplat till utbyggnaden av vindkraft: Värden som kommer från: -Ägande/kapitalavkastning -Markersättning -Ersättning för utförda tjänster -Frivillig eller reglerad ersättning för nyttjande av lokal resurs Ett lokalt ägande medför att acceptansen för det visuella intrång som vindkraften utgör blir större. Man konstaterar vidare att lokalt initiativ för investering och ägande av vindkraft kräver en längre startsträcka och att det tar tid att bygga upp kunskap, att informera och att mobilisera människorna i en bygd. Ersättning av marken är ett annat ekonomiskt mervärde som kan komma lokalbefolkningen till del. Lokalt upphandlade tjänster och uppbyggnad för service tillför bygden ett mervärde, liksom ersättning för förändring och nyttjande av landskapsbilden. Det finns inget lagskydd för ersättning i samband med nyttjande av vindresurser. på samma sätt som bygdemedel utgår för de ingrepp man gjort i samband med vattenkraftsutbyggnaden. Vindkraftsprojektörer har dock deklarerat att man avser upprätta frivilliga fonder. Följande faktorer bidrar till att uppnå mervärden på lokal nivå : Delaktighet i planering och process, där kommunernas planer, detaljplaner och bygglovprövning bör ha en bred förankring i bygden. En bred kunskapsuppbyggnad inom området genom bla en samlande kompetent Internetportal, satsning på traditionell folkbildning inom området samt rådgivning till lokala grupper. För att främja andelsägande och lokalt ägande behövs tydligare regler och långsiktiga beslut vad gäller finansiering,beskattning osv. 16
RISKER OCH STÖRNINGAR Störningar som vindkraftverk kan ge upphov till är: -en visuell dominans i omgivningen -skuggor och reflexer -ljud En viss risk för isras och iskast från rotorbladen föreligger. Denna risk finns alltid i närheten av master och högre byggnader. Ännu har ingen personskada med iskast från vindkraftverk förekommit. Frågan bör uppmärksammas vid placeringen så att direkt närhet till skoter/skidspår och liknande kan undvikas. Varningsskyltar skall finnas. Säkerhetsavstånd till väg Om planerad placering av vindkraftverk kommer att ske i närhet av allmän väg ska säkerhetsavståndet till vägområdet vara minst totala byggnadshöjden. Den visuella påverkan på landskapet har olika innebörd beroende på bl a personlig inställning till inslaget. De i förslaget redovisade bevarandeområdena belägna utanför riksintresseområdena syftar till att bevara storslagen fjällnatur och turiststråk i de norra delarna av kommunen. För att minska risken för ljud- och reflexstörningar bör avståndet mellan boende och vindkraftverk vara minst 1000 meter. Trots att ett stort avstånd hålles kan störningar av detta slag ändå uppstå, därför skall frågan om omgivningspåverkan utredas ytterligare i samband med bygglovprövning. Ett riktvärde på maximalt 40 dba utomhus vid bostäder skall gälla, Vid fritidshus bör samma värde vara något lägre, 35 d BA. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftverk anges gränsvärden vad gäller störning av periodiska skuggor från vindkraftverk. Dessa skall utgöra riktvärden vid prövning av de enskilda byggloven. Fåglar och däggdjur har hittills inte visat några påfallande problem med störningar från verken. Rennäringen (som tidigare i planen behandlats genom sammanfattning av särskild utredning) hävdar vissa riksintresseområden för flyttleder,kalvnigsoch betesmark Ett sådant riksintresse sammanfaller i planen med föreslaget utbyggnadsområde. Vid utbyggnad i dessa områden skall samråd med berörd sameby hållas i ett tidigt skede. Delar av några av de utbyggnadsområden som markerats kan vara oförenliga med bestämmelser inom Miljöbalken, detta prövas när lokaliseringen av de enskilda verken prövas. 17
AVVECKLING En av fördelarna med vindkraft är att en återgång till ursprungliga förhållanden på platsen är möjlig. Då ett verk eller en grupp av verk prövas för bygglov skall en avvecklingsplan redovisas. Den skall beskriva hur återställning av mark och hantering av avfall skall ske. Planen skall även visa vem eller vilka som är ansvariga för att avvecklingsplanen fullföljs. Marken skall så långt möjligt återställas till ursprungligt skick. Fundament skall bilas ned till ett djup av 60 cm och ytan skall därefter täckas med matjord. I samband med avveckling och rivning av ett vindkraftverk skall varje typ av avfall tas om hand för deponi eller återanvändning. Detta skall ske i enlighet med gällande rekommendationer. Vägar skall återställas om markägaren kräver detta. 18
SAMMANFATTNING Om vindkraften blir en energikälla som kommer att finnas kvar under överskådlig tid vet vi inget om idag. En stor etablering är en investering som kostar mycket pengar så ett beslut om en etablering kommer att påverka landskapet under lång tid. Denna översiktsplan är kommunens syn på lokalisering av vindkraft. En exploatering skall dessutom alltid prövas i Miljöbalken. Prövning av vindkraftverk enligt Miljöbalken är beroende av den sammanlagda uteffekten för gruppstation eller enskilt verk. Gruppstationer eller enstaka verk med uteffekt på 125 kw-1mw skall anmälas till kommunen, effekt 1MW-10 MW prövas av länsstyrelsen och anläggningar större än 10 MW prövas av regeringen. Förnyelse av planen En stor osäkerhet om vilka områden som är de bästa lägena för etablering av vindkraft råder. Likaså kan en del av bevarandeområdena komma att omprövas framöver. Den tekniska utvecklingen inom energiutvinning från vinden samt kunskap om landskapets förutsättningar utvecklas hela tiden. Det är därför av vikt att planen liksom andra planer av översiktlig karaktär behandlas och aktualiseras med jämna mellanrum, när behov uppstår eller en gång under varje mandatperiod. Publikationer: Vindkraft i översiktsplanering för fjällområden,med delrapporter,(sid 13) Planering och prövning av vindkraftsanläggningar Boverket 2003,(sid 15) Kartor: Bosse Larsson, Miljö- och byggavdelningen, Strömsunds kommun 19
Hamptjärn Förklaring Riksintressen Maskien Obrutet fjällområde Naturvård MB 3 kap 6 Kulturminne MB 3 kap 6 Friluftsliv MB 4 kap 2 Leipikvattnet Gräns för obrutet fjällområde MB 4 kap. 5 Raukasjö Skydd för särskilda miljöer Ankarvattnet Storjola Naturreservat MB 7 kap. 4 Natura2000-område, skydd åt särskilda livsmiljöer enl. riktlinjer inom EU Stora Sör-Blåsjön Blåsjön Ankarede Oratjokk Skydd för landskapsbilden enl. Länsstyrelsens förordnande Befintliga förhållanden Kraftledning Mast Markanvändning enligt denna plan Jormlien Bevarandeområden Jormvattnet Härbergsdalen Exploateringsområde Område för utbyggnad av enstaka verk eller små enheter, max 3 verk inom avgränsat område Vikens kapell Viken Mon Rolands- torp Väktarmon Försvarsmaktens riksintressen är redovisade på separata samrådskartor Sandnäset Trångmon Björkvattnet Inviken Nyhem Norrsjön GÄDDEDE Guss- vattnet Tjärnmyrberget Norråker Häggnäset Håkafot Risede Harrsjön Skansnäset Torsfjärden Västra Tåsjö Obrutet fjällområde Lidsjöberg Svaningen St. Ringsjön- B ttbä k Delområde 1
Tjärnmyrberget Tjärnm Tjärnmyrberget yrberget Tjärnmyrberget Tjärnm Tjärnmyrberget yrberget Norråker Norråker Norråker Risede Risede Risede Skansnäset Skansnäset Skansnäset Skansnäset Skansnäset Skansnäset Harrsjön Harrsjön Harrsjön Harrsjön Harrsjön Harrsjön Västra Västra Västra Tåsjö Tåsjö Tåsjö Tåsjö Västra Västra Västra Tåsjö Torsfjärden Torsfjärden Torsfjärden Torsfjärden Torsfjärden Torsfjärden Torsfjärden Torsfjärden Torsfjärden Lidsjöberg Lidsjöberg Lidsjöberg Lidsjöberg Lidsjöberg Lidsjöberg Svaningen Svaningen Svaningen Svaningen Svaningen Svaningen S t. R in g s j ö n - Brattbäcken Brattbäcken Brattbäcken Brattbäcken Brattbäcken Brattbäcken S v a n in g e n Kyrk-Tåsjö Kyrk-Tåsjö Kyrk-Tåsjö Gubbhögen Gubbhögen Gubbhögen Östibyn Östibyn Östibyn Gärdnäs Gärdnäs Gärdnäs Gärdnäs Gärdnäs A la n ä s k y r k a Ringvattnet Ringvattnet Ringvattnet Lövvik Lövvik Lövvik Rörström Rörström Rörström Rörström Rörström Rörström Alanäset Alanäset Alanäset Hillsand Hillsand Hillsand Hillsand Hillsand Hillsand HOTING HOTING H o t in g s j ö n Havsnäs Havsnäs Havsnäs Havsnäs Havsnäs Havsnäs AndersAndersAnders näset näset näset näset näset Förklaring Riksintressen Naturvård MB 3 kap 6 Kulturminne M B 3 kap 6 Öjarn Öjarn Öjarn Öjarn Öjarn Öjarn Friluftsliv MB 4 kap 2 Gräns för obrutet fjällom råde MB 4 kap. 5 Naturreservat M B 7 kap. 4 Skydd för särskilda miljöer Lövberga Lövberga Lövberga ROSSÖN ROSSÖN Skydd för landskapsbilden enl. Länsstyrelsens förordnande Befintliga förhållanden Natura2000-område, skydd åt särskilda livsmiljöer enl. riktlinjer inom EU Henningskälen Henningskälen Henningskälen Kraftledning Bredkälen Bredkälen Bredkälen STRÖM STRÖMSUND SUND M ast Markanvändning enligt denna plan F å ng sjö n BACKE BACKE R ussfjä rd e n- Bevarandeom råden Exploateringsom råde H a l lv i k e n Område för utbyggnad av enstaka verk eller små enheter, max 3 verk inom avgränsat område Hallviken Hallviken Hallviken Stam Stamsele Stamsele sele Stam Stamsele Stamsele sele Sör-Edsta Sör-Edsta Sör-Edsta Mårdsjön Mårdsjön Mårdsjön Mårdsjön Mårdsjön Mårdsjön Försvarsm aktens riksintressen är redovisade på separata sam rådskartor 21 Delområde 2
H o t in g s j ö n Havsnäs Havsnäs Havsnäs Havsnäs Havsnäs Havsnäs AndersAndersAndersAndersAndersAnders näset näset näset näset näset Öjarn Öjarn Öjarn Lövberga Lövberga Lövberga Lövberga Lövberga Lövberga ROSSÖN ROSSÖN Henningskälen Henningskälen Henningskälen Bredkälen Bredkälen Bredkälen STRÖMSUND STRÖM SUND F å ng sjö n BACKE BACKE R u ssfjä rd e n- H a ll v i k e n Hallviken Hallviken Hallviken Hallviken Hallviken Hallviken Stamsele Stamsele Stam Stamsele Stamsele Stam sele sele Sör-Edsta Sör-Edsta Sör-Edsta Mårdsjön Mårdsjön Mårdsjön Förklaring Riksintressen Gåxsjö Gåxsjö Gåxsjö Naturvård MB 3 kap 6 Kulturminne MB 3 kap 6 Fagerdal Fagerdal Fagerdal Friluftsliv MB 4 kap 2 Gräns för obrutet fjällområde M B 4 kap. 5 Sikås Sikås Sikås Sikås Sikås Sikås Skydd för särskilda miljöer Raftsjöhöjden Raftsjöhöjden Raftsjöhöjden Naturreservat M B 7 kap. 4 HAMMERDAL HAMM ERDAL Ede Ede Ede Natura2000-område, skydd åt särskilda livsm iljöer enl. riktlinjer inom EU Görvik Görvik Görvik Görvik Görvik Sörviken Sörviken Sörviken Sörviken Sörviken Befintliga förhållanden Fyrås Fyrås Fyrås Kraftledning Lorås Lorås Lorås Lorås Lorås Lorås Mast Markanvändning enligt denna plan Exploateringsom råde Område för utbyggnad av enstaka verk eller små enheter, max 3 verk inom avgränsat område Försvarsmaktens riksintressen är redovisade på separata samrådskartor 22 Delområde 3