2. BESKRIVNING AV RESULTATET 2.1. Effekt, ekonomi och produktivitet 2.1.1. Grundutbildningen Det kvantitativa målet för grundexamina är i genomsnitt 540 avlagda grundexamina årligen under 2001-2003. Enligt vetenskapsområde är målet som följer: teologi 15, humaniora 90, pedagogik 95, samhällsvetenskaper 90, psykologi 10, hälsovårdsvetenskap 15, merkantila vetenskaper 70, naturvetenskaper 75, tekniska vetenskaper 80. Tabell 3. Grundexamina avlagda vid Åbo Akademi Område Examensmål 2001 2003 Medeltal 2000 2002 2000 2001 2002 Teologiska 15 14 7 16 18 Humanistiska 90 88 78 96 91 Pedagogiska 95 82 84 60 102 Samhällsvetenskapliga 90 79 73 72 92 Psykologiska 10 11 12 10 10 Hälsovetenskapliga 15 14 15 15 11 Merkantila 70 46 42 39 57 Naturvetenskapliga 75 63 64 49 77 Tekniskvetenskapliga 80 50 42 53 54 Summa 540 446 417 410 512 Lägre examina Barnträdgårdslärare 40 38 34 40 39 Farmaceut 18 18 28 18 7 Vice-/Rättsnotarie 9 9 15 6 5 Summa 67 64 77 64 51 Kandidat- och licentiatexamina avlagda vid Åbo Akademi Kandidatexamina Licentiatexamina Område 2001 2002 2001 2002 Teologiska 2 1 1 0 Humanistiska 9 13 7 6 Pedagogiska 27 13 1 3 Samhällsvetenskapliga 13 17 6 8 Psykologiska 2 2 0 0 Hälsovetenskapliga 1 4 0 1 Merkantila 19 31 0 0 Naturvetenskapliga 6 9 4 4 Tekniskvetenskapliga 0 0 5 7 Summa 79 90 24 29 Under år 2002 avlades 141 lägre högskoleexamina. Av dessa var 90 inom de utbildningar där man kan avlägga högre examen. Tio år tidigare avlades inga sådana examina. 9
Under året avlades 512 högre högskoleexamina vilket är långt över tioårsmedeltalet (430 examina) men något under det överenskomna målet om 540 examina. På alla utbildningsområdena har man nått upp till tioårsmedeltalet. Examensmålet underskreds på det hälsovetenskapliga, merkantila och tekniska området och överskreds märkbart på det teologiska och det pedagogiska området. I pedagogikens utexaminering ingick en stor grupp som hör till fakultetens biståndsarbete i Tanzania. Ett särskilt utvecklingsområde under senare år har varit informations- och kommunikationsutbildningen. Den är fördelad på informationsbehandling (naturvetenskap) där en utbyggd grundutbildning inleddes 1996, informationssystem (ekonomi) från 1999, informationsförvaltning (samhällsvetenskap) från 2001 och datateknik (tekniska området) från 1996. Vid utbildningen i informationsbehandling inskrevs 1997 24 studerande och i datateknik 21 studerande. I den förstnämnda utbildningen utexaminerades år 2002 14 magistrar och i den senare 4 diplomingenjörer. I ämnet informationssystem avlades 4 magistersexamina och i informationsförvaltning 2 magistersexamina. Akademins andel av totalantalet högre högskoleexamina i Finland år 2002 var 4,2 % vilket är en ökning från tidigare (2001 3,5 % och 2000 3,6 %). Antalet presterade studieveckor ökade till 150 802 (+ 7,2 %). Särskilt stora ökningar märks vid KTF (oorganisk kemi) och vid PF (lärarutbildning och specialpedagogik). Per den 31 juli 2002 hade av samtliga år 1995 inskrivna studerande 48,7 % avlagt examen inom sju år. Av samma grupp hade 27,8 % avbrutit utan att avlägga examen. De avlagda examinas omfång var i genomsnitt 181,4 sv vilket kan jämföras med tioårsmedeltalet 179,9 sv. De minsta examina avlades vid SVF:s hälsovetenskapliga utbildning (170,4 sv) medan de största avlades i psykologi (205,9 sv). Medianstudietiden för alla examina vid akademin var 6 år. Medianstudietiden i humaniora var för första gången så kort som 6 år, medan den i ekonomutbildningen och lärarutbildningen var 5 år. Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för grundexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 5 har medtagits användningen av alla anslag under resultatområdet grundutbildning och därtill hörande forskning år 2000, 2001 och 2002 dividerat med medeltalet av antalet grundexamina per år under perioden 1998 2000, 1999 2001 och 2000 2002 Tabell 4. Antalet högre grundexamina/undervisningspersonal Utbildningsområde 1998 1999 2000 2001 2002 Teologiska 1,9 1 0,5 1,3 1,4 Humanistiska 1,3 1,3 1,4 1,8 1,8 Pedagogiska 1,2 1,1 1,2 0,9 1,4 Samhällsvet. 2,1 1,5 1,7 1,6 2,1 Psykologiska 2 2,4 2,4 2,5 2,5 Hälsovårdsvet. 1,7 2,1 2,1 2,1 1,6 Merkantila 2,4 3,4 1,8 1,4 2 Naturvetensk. 1 1,1 1,1 0,8 1,3 Tekniskvet. 1,4 1,2 0,9 1,1 1,1 Medeltal 1,3 1,2 1,2 1,1 1,4 10
Tabell 5. Kostnad per magistersexamen utbildningsområdesvis samt budgetfinansieringens andel åren 2000 2002. Område Kostnad 2000 % budgetanslag Kostnad 2001 % budgetanslag Kostnad 2002 % budgetanslag Teologiska 39 020 91 37 506 89 42 288 90 Humanistiska 37 338 89 35 824 88 33 254 88 Pedagogiska 39 861 92 20 961 91 54 708 92 Samhällsvet. 28 256 90 24 219 88 23 234 88 Psykologiska 20 687 89 26 237 88 28 673 89 Hälsovårdsvet. 22 705 92 16 482 90 20 256 91 Merkantila 24 219 88 27 583 86 35 848 86 Naturvetensk. 51 970 88 56 511 90 55 773 91 Teknisktvet. 40 870 92 52 811 91 61 845 92 ÅA medeltal 36 160 90 41 542 88 42 981 89 Hela landet 42 383 93 45 775 94 Internationellt samarbete Det internationella studentutbytet har fortfarande varit mycket aktivt. Sammanlagt bedrev 214 akademistuderande utbytesstudier vid utländska universitet. Detta överskrider såsom tidigare målsättningen 205 men visar på en liten minskning jämfört med de fem senaste åren. Utbytesstudier bedrevs främst inom ramen för programmen ERASMUS, NORDPLUS och ISEP samt inom bilaterala avtal. En del studerande skaffade även sina studieplatser i utlandet på egen hand. Av 30 mottagarländer var Sverige, Norge och Tyskland de mest populära. Största delen av de utresande studerandena var från HF och ESF. Antalet utbytesstuderande som kom till akademin ökade igen en aning och uppgick nu till 196 personer. Hälften av dessa bedrev studier vid ESF. På grund av bristande resurser måste akademin fortfarande begränsa antagningen av utbytesstuderande i de ekonomiska ämnena. Utbytesstuderande kom främst från Tyskland, Spanien och Frankrike. Samarbetet med universiteten i Coimbra- och Santandergrupperna fortsatte. Inom Coimbragruppen fortsatte studentutbytesprogrammet Coimbra Group Student Exchange Network sin verksamhet och intresset för programmet ökade bland akademins studerande. Coimbra gruppens stödprogram Hospitality Scheme, inom vilket medlemsuniversiteten bjuder in unga forskare från balkanområdet, fortsatte med samma intensitet som under de senaste åren. Akademin har hittills bjudit in sju unga forskare som fått bedriva några månaders forskning på någon av akademins institutioner. Samarbetet med Åbo universitet och Åbo handelshögskola fortsatte inom konsortiet International University of Turku/Åbo (IUTÅ). Inom samarbetet ordnades bl.a. den gemensamma orienteringskursen för nya utländska studerande i början av höst- och vårterminen samt informationsspridning om undervisning på engelska i Åbo. Arbetsforum Åbo Akademis sysselsättningsbefrämjande verksamhet, Arbetsforum, har under verksamhetsåret 2002 omfattat åtgärder för att öka studerandenas kontakter till arbetslivet. Utökat antal praktikplatser i kommuner och lokala organisationer, ökad förmedling av arbetsplatser i regionen samt samarbete med lokala utvecklingscentraler inom ramarna för graduförmed- 11
lingsprojektet Gradunet har under året utgjort de regionala sysselsättningsbefrämjande åtgärderna. Aktuellt under år 2002 har även varit den kommande examensreformen och åtgärder för att öka arbetsmarknadsrelevansen för högre och lägre universitetsexamina. Forskarutbildades såväl som nyutexaminerades sysselsättningssituation undersöktes och rapporterades i den årliga statistikrapporten Placering på arbetsmarknaden. Utexaminerade från Åbo Akademi 2001. Åbo Akademi förmedlade under år 2002 567 månader praktik (2001 542,5 och 2000 515). Antalet delfinansierade praktikplatser var år 2002 113 (2001 101 och 2000 78). Antalet praktikanter år 2002 var 205 (2001 198 och 2000 181). 2.1.2. Forskarutbildningen Målet är i medeltal 55 årligen avlagda doktorsexamina för perioden 2001-2003. Enligt vetenskapsområde är målet för antalet doktorsexamina följande: teologi 4, humaniora 6, pedagogik 3, samhällsvetenskaper 6, psykologi 2, hälsovårdsvetenskap 2, merkantila vetenskaper 2, naturvetenskaper 18 och tekniska vetenskaper 12. Tabell 6. Doktorsexamina avlagda vid Åbo Akademi Område Examensmål Medeltal 2001 2003 2000 2002 2000 2001 2002 Teologiska 4 4 4 4 5 Humanistiska 6 7 9 6 6 Pedagogiska 3 3 5 0 3 Samhällsvetenskapliga 6 5 1 8 7 Psykologiska 2 1 2 0 2 Hälsovetenskapliga 2 2 2 2 3 Merkantila 2 3 1 2 5 Naturvetenskapliga 18 15 16 12 18 Tekniskvetenskapliga 12 14 10 15 16 Summa 55 55 50 49 65 Antalet avlagda licentiatexamina (se tabell 3) är fortfarande i sjunkande, då 31 examina avlades mot tioårsmedeltalet 35,6. Examen förefaller ännu ha en betydelse i humaniora och samhällsvetenskaper. Akademins andel av samtliga licentiatexamina i landet uppgick år 2002 till 4,4 % vilket är en ökning från tidigare (2001 3,5 % och 2000 3,6 %). Doktorsexamina uppgick till 65 vilket är alla tiders rekord för akademin och skall jämföras med tioårsmedeltalet 37,2. Resultatet var också en klar överskridning av examensmålet 55. Till skillnad från året innan avlades doktorsexamina på alla utbildningsområden och på varje område uppnåddes examensmålet. Överskridningarna i förhållande till examensmålet skedde i teologi, samhällsvetenskaper, hälsovetenskap, ekonomi och teknik. I informationsoch kommunikationsvetenskaperna avlades inga doktorsexamina. 12
Akademins andel av samtliga doktorsexamina i landet uppgick år 2002 till 5,3 % vilket är en ökning från tidigare (2001 4,1 % och 2000 4,3 %). Av de nationella forskarskolorna har 7 letts från akademin: informationsbehandling, kemisk processteknik, bioinformatik och strukturell biologi, materialforskning, miljöforskning och teknologi, stokastik samt människorättsforskning. Forskarstuderande från akademin har också deltagit i 19 av andra universitet ledda forskarskolor. Under året bedrev 100 studerande knutna till akademin forskarstudier inom de nationella forskarskolorna. Tabell 7. Medianåldern respektive medelåldern för de nya doktorerna åren 2000 2002 utbildningsområdesvis År 2000 År 2001 År 2002 Område medelålder median medelålder median medelålder median Teologiska 45 44 39 39,5 36,6 37 Humanistiska 41,5 41 41,6 40 40 40,5 Pedagogiska 45,7 53 - - 42 42 Samhällsvet. 32 34 35,7 35 36 36 Psykologiska 30 30 - - 40 40 Hälsovårdsvet. 47,5 47,5 47 47 49,6 50 Merkantila 36 36 41,5 41,5 35 35 Naturvetensk. 32,9 30 35,4 33,5 32,7 31 Tekniskvet. 40,6 35 33,3 31 32 31,5 Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för doktorsexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 9 har medtagits kostnaderna under resultatområdet forskarutbildning och därtill hörande forskning åren 2000 2002 dividerat med medeltalet av antalet doktorsexamina per år under perioden 1998 2000, 1999-2001 och 2000-2002. Tabell 8. Doktorsexamina per professor (inkl. biträdande professorer) Område 2000 2001 2002 Hela landet 2001 Hela landet 2002 Teologiska 0.7 0.7 0.8 0.6 0.8 Humanistiska 0.6 0.4 0.4 0.5 0.4 Pedagogiska 0.5 0 0.3 0.6 0.6 Samhällsvet. 0.1 0.5 0.4 0.4 0.5 Psykologiska 1 0 1 0.5 0.5 Hälsovårdsv. 1 1 1.5 1 1.3 Merkantila 0.1 0.3 0.6 0.4 0.3 Naturvetensk. 0.9 0.7 1.1 0.7 0.8 Tekniskvet. 0.6 0.8 0.8 0.5 0.5 Medeltal 0.5 0.5 0.7 0.5 0.6 13
Tabell 9. Kostnad per doktorsexamen utbildningsområdesvis (1 000 euro) samt budgetfinansieringens andel åren 2000, 2001 och 2002 Område 2000 2001 2002 kostnad budg % kostnad budg % kostnad budg % Teologiska 129 65 137 63 120 58 Humanistiska 257 66 302 59 294 53 Pedagogiska 264 68 358 61 365 68 Samhällsvet. 515 54 292 50 313 55 Psykologiska 194 64 170 71 136 62 Hälsovårdsvet. 115 78 124 74 143 72 Merkantila 1 143 38 964 41 367 44 Naturvetensk. 465 58 376 53 463 56 Tekniskvet. 576 50 525 49 206 51 Medeltal 406 55 412 53 369 55 Hela landet 318 68 309 64 2.1.3. Forskningsverksamheten Åbo Akademi har förbundit sig att identifiera ett begränsat antal styrke-/satsningsområden inom forskningen. Vid behandlingen av verksamhets- och ekonomiplanen 1998 2000 den 6 februari 1997 fastställde akademistyrelsen kriterier för satsningsområden, samtidigt som man indelade områdena i olika faser. Med tillämpande av dessa kriterier har identifierats ett antal områden i utvecklingsfasen (aggressionsforskning, kvinnoforskning, beslutsplanering och informationssystem, välfärd och inkomstfördelning samt barnlitteratur. högskolepedagogik, miljöforskning, välfärdsforskning) och områden i styrkefasen (litteraturpragmatik, exegetik, mänskliga rättigheter, informationsbehandling och datateknik, materialforskning, kemiteknik och bioteknik). I egenskap av svenskt vetenskapssamfund har universitetet satsat speciellt på medierelaterad forskning och utbildning och på högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbildning. I egenskap av internationellt vetenskapssamfund har akademin satsat speciellt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: Processkemi, exegetik, informationsbehandling och datavetenskap, miljö- och biovetenskap och Unizon-projektet. Vid nomineringen av nya spetsforskningsenheter för perioden 2000 2005 har Finlands Akademi utsett forskargruppen för processkemi vid Åbo Akademi och forskargruppen för utformningen av tidig judisk och kristen ideologi som är gemensam för de exegetiska institutionerna vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet och räknat från år 2002 också forskargruppen i programmeringsteknik till spetsforskningsenheter. Som en indikation på hög kvalitet i forskningsverksamheten har förutom nominering till spetsenhet också betraktats finansieringen via Finlands Akademi på grund av den granskningsprocess som ansökningarna om finansiering genomgår. Som positivt kan därför noteras att den finansiering via Finlands Akademi som gått via Åbo Akademis bokföring fortsatt att öka. Utgifterna från denna källa var år 2002 4 894 978 euro; en ökning med 12,2 % jämfört med år 2001. 14
När det gäller de kvalitativa målen kan man med tillfredsställelse konstatera att 40 % av ansökningarna från akademin inom EU:s femte ramprogram har fått finansiering medan det europeiska medeltalet ligger på 20 %. Målsättningen att öka den externa nationella och internationella forskningsfinansieringen uppfylldes successivt under de föregående åren genom att den externa finansieringens andel av forskningsfinansieringen kontinuerligt ökade, men av tabell 12 kan man se denna utveckling åtminstone tillfälligt avstannat, eftersom budgetfinansieringens andel år 2002 är något högre än år 2001. Antalet rapporterade vetenskapliga publikationer har under de senaste sex åren varierat mycket kraftigt både inom utbildningsområdena, inom Åbo Akademi som helhet och inom hela landet. Akademins nationella andel av alla publikationer har varierat mellan 4,8 och 5,2 % och av publikationer utgivna utomlands mellan 4,8 och 5,7 %. Siffrorna för hela landet rörande år 2002 finns ännu ej tillgängliga, men det är sannolikt att det minskade antalet publikationer 2002 innebär att akademins relativa andel minskar. För år 2002 kan man speciellt notera den starka ökningen av publikationer på det merkantila området medan minskningen på det samhällsvetenskapliga området varit stark och man också för det pedagogiska området kan notera en fortsatt nedgång vad beträffar totalantalet publikationer. Av tabell 11 kan man se att antalet publikationer per professor, som vid Åbo Akademi tidigare överstigit medeltalet för hela landet, nu förefaller att närma sig landets medeltal. Tabell 10. Vetenskapliga publikationer åren 2000 2002 Antal publikationer sammanlagt Varav publicerade utomlands Område 2000 2001 2002 2000 2001 2002 Teologiska 39 52 41 15 23 15 Humanistiska 154 124 129 81 62 83 Pedagogiska 50 28 24 10 13 14 Samhällsvet. 134 151 92 59 98 49 Psykologiska 21 24 20 15 19 18 Hälsovårdsvet. 14 14 11 5 9 9 Merkantila 70 55 100 59 49 72 Naturvetenskapl. 304 287 282 253 240 232 Teknistkvet. 206 251 223 185 215 200 Farmaceutiska 5 5 2 3 4 1 ÅA totalt 1 011 1 014 924 699 750 709 Hela landet 20 614 20 837 13 983 14 580 ÅA % 4,90 4,87 5,0 5,1 Tabell 11. Antalet vetenskapliga publikationer per professor åren 2000 2002 Område 2000 2001 2002 Teologiska 6,5 8,7 6,8 Humanistiska 9,6 7,8 8,6 Pedagogiska 5 2,8 2,7 Samhällsvet. 10,2 9,4 5,8 Psykologiska 10,5 12 10 Hälsovårdsvet. 7 7 5,5 Merkantila 8,8 6,9 12,5 Naturvetenskapl. 16,9 16,4 16,5 Teknisktvet. 11,4 12,6 11,2 Farmaceutiska 2,5 2,5 1 ÅA i medeltal 10,3 10,1 9,5 Hela landet 9,8 9,5 15
Tabell 12. Kostnader för forskning som inte inkluderar forskarutbildning (1 000 euro) 2000 2002 Område 2000 % budget- 2001 % budget- 2002 % budgetanslag anslag anslag Teologiska 390 60 581 58 626 57 Humanistiska 1 195 63 1 023 55 1 067 55 Pedagogiska 879 68 634 61 636 68 Samhällsvet. 2 420 50 3424 44 3 427 44 Psykologiska 124 64 92 71 128 59 Hälsovårdsvet. 167 75 120 72 143 69 Merkantila 1 547 36 2 153 37 2 182 41 Naturvetensk. 5948 43 6 266 42 6 175 42 Teknisktvet. 5 879 34 5 712 33 5 766 35 Farmaceutiska 56 88 75 88 79 91 Juridiska 50 72 101 75 107 74 Totalt 18 659 44 20 181 41 20 337 42 Hela landet 431 751 41 450 992 40 2.1.4. Vuxenutbildningen Akademins mål är att antalet studerande som på basis av studier inom den öppna universitetsundervisningen godkänns för examensstudier årligen skall vara sammanlagt 40. Inom det öppna universitetet är målsättningen under avtalsperioden att det kalkylerade antalet hetidsstudieplatser skall uppgå till minst 1 100 per år. År 2002 övergick 11 personer till examensinriktade studier på basis av studier inom öppen universitetsundervisning. Motsvarande tal för år 2001 var 10 och för 2000 12, vilket innebär att Åbo Akademi ännu ligger under målsättningen 40. Antalet kalkylerade heltidsstudieplatser uppgick år 2002 till 1 001 medan motsvarande noteringar för 2001 var 1 069 och för 2000 1 204, vilket ger medeltalet 1 091 på tre år, vilket innebär att akademin är mycket nära målsättningen, även om de nya grunderna för beräkning av heltidsstudieplatser som tagits i bruk från år 2002 inte gagnar Åbo Akademi. Akademins andel av heltidsstudieplatserna i hela landet var år 2002 5.6 %, vilket är något lägre än 2001 (5.9 %). Antalet avlagda studieveckor var år 2002 18 64 vilket innebär en ökning med 3.5 % jämfört med 2001 (17 845). Också den nationella andelen har ökat obetydligt från 5.56% till 5.61 %. Nettoantalet studerande var år 2002 4 545 vilket är något flera än 2001 (4 506). Den nationella andelen var 5.34% vilket är något lägre än 2001 (5.42 %). Utbudet av undervisning inom det öppna universitetet var år 2002 1 243 sv, dvs. något lägre än år 2001 (1 303 sv). Under året har satsningen på hög kvalitet i verksamheten, vilken belönats genom att vuxenutbildningen vid akademin av högskolornas utvärderingsråd utsetts till nationell kvalitetsenhet räknat från år 1999, fortsatt bl.a. genom satsning på flerformsstudier med ökade inslag av informations- och kommunikationsteknologi och på utveckling av utvärderingsmetoder inom skolväsendet samt inom ett särskilt kvalitetsprojekt (Pro Q). Åbo Akademi använde år 1998 av sina totala utgifter 8,0 % och av sina budgetanslag 4,8 % för vuxenutbildning. År 1999 sjönk andelen av de totala utgifterna till 6,9 % och av de budgetfinansierade till 4,2 % på grund av att anslagen för fortbildning minskat. Den nedåtgående trenden har fortsatt ännu åren 16
2000, 2001 0ch 2002, då andelen av de totala utgifterna uppgick till 5,7, 5,3 och 4,7 % och av de budgetfinansierade till 4,0, 3,9 och 3,5%. Tabell 13. Kostnader för vuxenutbildning (1 000 euro) Område 2000 % budget- 2001 % budget- 2002 % budgetanslag anslag anslag Teologiska 29 95 63 95 65 95 Humanistiska 72 94 81 94 80 94 Pedagogiska 181 93 193 93 221 93 Samhällsvet. 86 95 26 95 99 60 Psykologiska 4 93 1 92 1 93 Hälsovårdsvet. 7 94 4 94 4 95 Merkantila 45 95 31 95 34 95 Naturvetensk. 28 94 162 94 163 95 Tekniskvet. 52 95 23 95 27 95 Farmaceutiska 4 91 6 91 Juridiska 9 92 2 92 2 92 Ospecificerade 2 993 35 2 865 35 2 625 34 (inkl. FC o FC/ÖH) Totalt 3 509 43 3 502 43 3 253 45 2.1.5. Stödfunktionerna Förvaltningen Styrelsen antog den 25 mars 2002 en ny allmän strategi för Åbo Akademi ( Åbo Akademi år 2010 - ett personligt toppuniversitet ) samt fastställde vid samma möte en strategi för lärarutbildningen vid Åbo Akademi ( Läraren 2010 ). Under året fattades beslut om att interna hyror tas i bruk från ingången av år 2003. Förvaltningsinstruktionen ändrades den 30 september 2002, då de beslutande organens mandatperioder ändrades från 2 till 3 år. I kraft av förvaltningsinstruktionen har även en intern arbetsordning för förvaltningsämbetet fastställts den 13 juni 2002. Styrelsen beslöt den 14 november att bruksnamnet på Åbo Akademis verksamhet i Vasa skall vara Åbo Akademi i stället för Österbottens högskola. Utvärderingsverksamheten Tre terminer På hösten 2001 införde akademin, som första universitet i Finland, ett system med tre undervisningsterminer. Styrelsen beslut utgjorde ett led i utvecklingsarbetet med mål att nå bättre resultat när det gäller utexamineringen av magistrar. I maj 2002 skickade Kvalitetsnämnden ut ett frågeformulär till anställda och studerande. Avsikten var att samla in synpunkter om fördelar och nackdelar som uppdagats under det första läsåret. Svaren sammanställdes i rapporten TRE TERMINER Nulägesanalys. Analysen visade att det nya systemet med noggrann och övergripande planering ger möjligheter för studerandena att ta flera kurser och därigenom påskynda sina studier. Att nå goda resultat med reformen försvåras dock av akademins mångfasetterade utbildningsutbud med stor variation rörande krav och förutsättningar. En idé med över- 17
gången var att den undervisande personalen skulle kunna använda en av terminerna åt forskning medan de två andra skulle vara inriktade mer på undervisning. Vid små enheter har detta inte gått att genomföra. Andra negativa sidor är dels de snabba terminsövergångarna, där julen tidigare varit en naturlig avdelare, dels att studerandena inte kunnat utnyttja möjligheten att studera i maj. Efter endast ett läsår kan man dock inte göra en alltför ingående analys om hur införandet av tre terminer utfallit. På basen av åsikterna som refereras i Nulägesanalysen utarbetade Kvalitetsnämnden ett antal rekommendationer, vars syfte var att försöka motverka problem som uppkommit. Med stöd av rekommendationerna och enheternas egna utredningar om ämnesspecifika behov fortsätter arbetet med att förbättra de anställdas och studerandenas möjligheter att utnyttja systemet optimalt. Under år 2004 kommer Kvalitetsnämnden att låta utföra en mer omfattande utvärdering av systemet. Utvärderingen skall utgöra underlag för akademins viktigare beslut under år 2005. Under våren 2005 skall styrelsen besluta om det terminindelningssystem som skall användas fr.o.m. hösten 2005 då akademin övergår till en ny examensstruktur. Oberoende vilket terminindelningssystem som väljs har övergången till systemet med tre terminer visat att akademin har en god beredskap att möta förändringar. Överlag har samarbetet mellan den administrativa personalen, lärare och studerande fungerat bra vilket är A och O för en organisation mitt inne i en förändringsprocess där förmågan till samarbete och anpassning testas varje dag. Extern utvärdering I april 2001 tog styrelsen ett beslut om att genomföra en extern utvärdering av utbildningen. Avsikten med utvärderingarna är att få information om bl.a. examinas sammansättning och genomförbarhet. Genom att granska hur de olika detaljlösningar bygger upp helheten och med hjälp av jämförelser med andra universitets motsvarande lösningar samt analys av samhällets behov försöker man få kunskap om utbildningarnas konkurrenskraft och samhällsutvecklingens inflytelse på utbildningsområdet. Den externa utvärderingen av akademins fakulteter kommer att pågå under tre år. Under år 2002 utvärderades följande magisterutbildningar:! Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens samhällsvetenskapliga utbildning! Humanistiska fakulteten! Samhälls- och vårdvetenskapliga fakultetens samhällsvetenskapliga utbildning! Samhälls- och vårdvetenskapliga fakultetens vårdvetenskapliga utbildning De fyra utvärderingsgrupperna hade en likartad sammansättning, nämligen en professor från ett annat universitet, en professor från en annan fakultet vid akademin samt en person som utexaminerats från respektive utbildning för ca 5 15 år sedan. Professorerna från ett annat universitet representerade motsvarande utbildningsområde som det utbildningsområde som utvärderades vid ÅA. Vid valet av representanter för de utexaminerade fästes vikt vid att personen ifråga är aktivt verksam i det omgivande samhället. Utvärderingarna följde ett likartat mönster. Under våren läste utvärderarna in sig på området och planerade hur de ville genomföra utvärderingen. Besöken vid Akademin och fakulteten förlades till hösten. Utgående från bakgrundsmaterialet och diskussionerna med anställda och studerande sammanställdes en slutrapport med bl.a. förslag till förändringar. Under 2003 kommer Kvalitetsnämnden att ordna uppföljningsseminarium för de fakulteter som utvärderades under året som gick. Pedagogiska meritportföljer Vid ansökningar om lärartjänst vid akademin skall sökande till ansökningshandlingarna bifoga en beskrivning av sina pedagogiska meriter, en s.k. pedagogisk meritportfölj. Kvalitetsnämnden arrangerade i november ett seminarium där man behandlade frågor om portföljens innehåll och utformning. Egenlärare I augusti anordnade Kvalitetsnämnden diskussionstillfällen för egenlärare i Åbo och i Vasa. Meningen med tillfällena var att sprida information om vad begreppet egenlärare inbegriper. Personer från fakulteter där egenlärarsystemet använts en längre tid delade med sig av sina erfarenheter. De positiva och negativa sidorna dryftades. Därmed fick nyblivna egenlärare mer praktiska insikter om sin uppgift inför starten på det nya läsåret. 18
Bioteknikutvärdering Under året deltog Akademin i den nationella utvärderingen av bioteknikområdet. Utvärderarnas rapport utgör underlag för de beslut som på nationell nivå skall fattas om inriktningen av den fortsatta finansieringen av den biotekniska forskningen och utbildningen. Informationstekniken Åbo Akademis styrelse antog den 14 december 2000 en ny utvecklingsplan för datatbehandlingen och informationsförvaltningen för åren 2000 2004. Till planen ansluter sig även en datasäkerhetspolicy om vilken styrelsen fattade beslut den 8 juni 2000. Verksamheten har utvecklats i enlighet med riktlinjerna i denna plan, vilket bl.a. inneburit fortsatta satsningar på e-lärande och det virtuella universitetet, på närstödet för enheterna och på datasäkerheten. Vad den sistnämnda beträffar har speciellt e-postfunktionen under året visat sig sårbar. Biblioteksverksamheten Centrala mål för Åbo Akademis bibliotek är förbättrad tillgång till bibliotekets material, ändamålsenlig vård och konservering av samlingarna, förbättring av verksamhetens fysiska ramar och utnyttjandet av nya informationstekniska möjligheter. På alla dessa områden har skett en betydande utveckling under året. Speciella satsningar har gjorts på digitalisering av material (kulturarvet). Vasa vetenskapliga bibliotek (Tritonia) inledde sin verksamhet sommaren 2001 och verksamheten har kommit väl igång med gott mottagande av kunderna, samtidigt som ökade satsningar har gjorts på personal, litteraturanskaffning och informationsverksamhet inte minst inom det lärocenter som verkar inom Tritonia och som utvecklas i form av ett för de tre universiteten gemensamt projekt. Möjligheterna att anskaffa relevant ny litteratur har tryggats genom att akademin kommit i åtnjutande av avkastningen av Gösta Branders forskningsfond. Rektors beslut att för fjärde året i rad befria studerande för grundexamen från avgifter för fjärrlån genom att bevilja biblioteket ett specialanslag för att täcka de utgifter fjärrlånen medför har mottagits ytterst positivt. 2.1.6. Samhällelig verksamhet Åbo Akademi utvecklar ytterligare sina insatser för samhällsservice och förvaltar det finlandssvenska kulturarvet Åbo Akademi har strävat att förbättra effektiviteten i sin verksamhet genom att utöka sina forsknings- utbildnings- och andra kontakter till omgivningen, vilket också framkommit i avsnitten ovan avseende grundutbildning, forskning och vuxenutbildning. Den centrala målsättningen för Åbo Akademi att vara ett kulturbärande samfund och att förvalta det finlandssvenska kulturarvet har uppfyllts genom att akademin vidareutvecklat sina museer, arkiv och samlingar och ställt dem till forskningens, undervisningens och allmänhetens disposition och genom att understöda den verksamhet som sker inom sångkörer och orkestrar och de olika ämnes- och specialföreningar som verkar i anslutning till Studentkåren vid Åbo Akademi. Som ett led i upprätthållandet av den värdefulla byggnadsmiljön i området kring Åbo Domkyrka har Stiftelsen för Åbo Akademi under året, förutom de årliga underhållsarbetena i de 19
fastigheter som Stiftelsen ställer till akademins förfogande, också företagit en grundreparation av huvudbyggandens andra våning. Planeringsarbetet har framskridit enligt tidtabellen på de särskilda satsningar som under avtalsperioden görs för att i årsskiftet 2003 2004 ta i bruk enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, dels för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arkenprojektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, dels genom det s.k. Strandkvarnprojektet, som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhälls-vårdvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa. Genom sin samhällsdelegation och sin informationsverksamhet (bl.a. Meddelanden från Åbo Akademi, tidningen Skärgård och nya elektroniska media, t.ex. webben) har akademin fortsättningsvis breddat sin växelverkan och informationen till samhället. Fortbildningscentralerna i Åbo och Vasa har genom sitt utbud av undervisning inom det öppna universitetet och fortbildningen och genom projekt i samarbete med kommuner och statliga myndigheter skapat en betydande samhällelig kontaktyta. Tack vare extern finansiering från olika fonder har upprätthållits det Finlandssvenska läromedelscentret i Vasa med uppgift att främja tillgången till och informationen om finlandssvenska läromedel. Åbo Akademi har också tillsammans med Svenska studiecentralen inrättat ett center för lokal utveckling LUC, som driver lokala utvecklingsprojekt runtom i Svenskfinland, t.ex. beträffande informationsteknologi. I Vasa har man genom Mediahuset skapat kontakter till massmedia, lokala myndigheter och också till tv-bolag och privata filmproducenter. Universiteten i Åbo har i anslutning till Åbo teknologicentrum byggt upp en miljö med bred anknytning till näringslivet via organisationer för teknologi och kunskapsöverföring. Dessa satsningar har fått ökad synlighet och samordning genom konceptet Turku Science Park. Som ett led i satsningen på extern finansiering och överföringen av teknologi, innovationer och forskningsresultat till näringslivet samordnade och fysiskt sammanförde universiteten i Åbo år 2000 sina administrativa resurser för forskningsservice och industrikontakter. Denna verksamhet har vidareutvecklats under året. Åbo Akademi har samarbetat med landets övriga universitet inom projektet Det virtuella universitetet. Insatserna har berört examensutbildning, öppen universitetsutbildning och akademisk fortbildning samt utbildningens stödfunktioner. Av tabell 14 framgår att akademin ökat sina satsningar på samhällsservice. Ökningen jämfört med år 2001 är 9,9 %. År 2000 använde Åbo Akademi av sina totala utgifter 8,03 % och av sina budgetanslag 10,1 % för samhällsservice. Siffrorna för 2001 var 7,97 respektive 10,01 %. År 2002 har andelen av totalfinansieringen ökat till 8,4 % medan andelen av budgetfinansieringen sjunkit något till 9,87 %. 20
Tabell 14. Kostnader för samhällsservice (1 000 euro) Område 2000 % budget- 2001 % budget- 2002 % budgetanslag anslag anslag Teologiska 103 95 58 94 59 95 Humanistiska 444 94 238 94 236 94 Pedagogiska 404 93 195 78 277 67 Samhällsvet. 286 95 686 95 1 114 76 Psykologiska 27 93 25 92 25 93 Hälsovårdsvet. 23 94 114 94 127 95 Merkantila 114 95 319 94 357 95 Naturvetensk. 577 80 649 79 618 79 Tekniskvet. 229 95 124 95 145 95 Farmaceutiska 8 91 18 91 20 91 Juridiska 15 92 37 92 38 92 Ospecificerat 2 705 68 2 797 64 2 767 62 (PET, FÄ, FC m.fl) Totalt 4 936 78 5 260 76 5 783 72 Ett mått på samhälleliga och internationella kontakter är också antalet lärar- och forskarbesök, både avseende de egna lärarnas och forskarnas besök utomlands och gästforskares och -lärares besök vid det egna universitetet. Tabell 15 ger vid handen att antalet besök överlag tycks vara på nedgående i hela landet, men att också Åbo Akademis relativa andel av besöken tycks vara på nedgång. Ett problem som upprepade gånger påpekats av vetenskapssamfundet för de statistikförande myndigheterna är att korta besök som understiger två veckor inte alls bokförs, trots att deras betydelse t.ex. i de internationella samarbetsprojekten ofta är större än de långa vistelsernas. 21
Tabell 15. Lärar- och forskarbesök åren 2000 2002 Område Lärar- och forskarbesök utomlands >1 månad antal besök/antal mån. Lärar- och forskarbesök utomlands 2v. -1 mån antal besök/antal mån. Gästforskare & -lärare >1 månad, antal besök /antal mån. Gästforskare & -lärare 2v-1månad antal besök/antal mån. 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 Teologiska 4/20 3/15 2/12 2/2 3/4 1/1 -/- -/- -/- -/- -/- -/- Humanistiska 8/20 5/10 7/17 15/9 12/8 4/4 3/9 4/29 2/13 3/2 2/1 -/- Pedagogiska 2/9 2/9 -/- 8/6 4/4 3/3 -/- -/- -/- 1/1 1/1 2/1 Samhällsvet. 3/9 8/26 4/11 2/2 8/6 4/4 4/19 -/- 2/3 -/- 2/2 3/2 Psykologiska -/- -/- 2/13 -/- -/- 1/1 -/- -/- 1/3 -/- 1/1 1/1 Hälsovårdsvet. -/- -/- -/- -/- -/- -/- 1/1 -/- -/- 3/2 -/- 1/1 Merkantila 5/22 2/6 1/6 3/3 2/2 2/1 2/14 1/2 3/7 2/1 -/- -/- Naturvetenskapl. 8/39 9/27 12/ 10/5 11/9 11/8 18/ 18/ 19/ 16/9 8/5 12/8 34 77 95 113 Teknisktvet. 11/ 11/ 5/13 5/3 1/6 5/5 24/ 18/ 13/ 2/1 4/4 3/2 52 33 139 110 87 Farmaceutiska 1/1 -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- Juridiska 1/1 -/- -/- -/- 1/1 -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- Summa ÅA 43/ 173 40/ 126 33/ 106 45/ 30 51/ 40 31/ 27 52/ 259 41/ 236 40/ 226 28/ 17 18/ 14 22/ 15 Hela landet 743/ 3435 735/ 3093 664/ 2573 726/ 455 617/ 404 554/ 347 1153/ 5602 1030/ 5345 1076/ 5403 859/ 532 713/ 463 756/ 448 ÅA% 5,8/ 5,0 5,4/ 4,1 5,0/ 4,1 6,1/ 6,6 8,2/ 9,9 5,6/ 7,8 4,5/ 4,6 4,0/ 4,4 3,7/ 4,2 3,3/ 3,2 2,5/ 3,0 2,9/ 3,3 2.1.7. Riksomfattande uppgifter Av verksamheten vid Åbo Akademi har farmaceututbildningen, rättsnotarieutbildningen, specialiseringsstudierna för lärare, ett lektorat som baserar sig på ett utbytesavtal inom kultursektorn samt det medicinska PET-centret som är gemensamt med Åbo universitet givits status som riksomfattande enheter. 2.1.8. Vasa övningsskola Vasa övningsskola har ca 800 elever, ca 80 lärare och ca 20 personer inom övrig skolpersonal. Skolan erbjuder för närvarande ett brett språkprogram med fyra A-språk (fi, en, ty, fra) som kompletteras av TCE undervisning (ämnesundervisning på engelska) inom hela grundutbildningen. I gymnasiet erbjuds utöver ordinarie gymnasiekurser fördjupade bildkonst- och musikprogram samt en IB-linje. Vasa övningsskola och Åbo Akademi har under året ingått ett avtal för den närmaste fyraårsperioden, där skolans mål- och tyngdpunktsområden preciseras. Avtalet klargör skolans inriktning och underlättar fokuseringen i det egna utvärderings- och utvecklingsarbetet. Skolan strävar till att stå för högsta kvalitet när det gäller undervisning och lärande, lärarutbildning och handledning, inlärningsmiljö och undervisningsmateriel. Skolan betjänar den finlandssvenska lärarutbildningen så att professionellt handledd utbildningspraktik tillhandahålls för blivande klasslärare, ämneslärare, lärare i slöjd, bildkonst, musik, huslig ekonomi, gymnastik, specialundervisning och elevhandledning. Övningsskolan har år 2002 haft ett nära samarbete med Åbo Akademis pedagogiska fakultet för att utveckla lärarutbildningen och utbildningspraktiken. I den interna fortbildningen har 22
skolan särskilt satsat på en fördjupad handledarkompetens. Som exempel kan nämnas den hearingomgång som genomfördes under året, där samtliga lärare utgående från aktuella teoretiska referensramar i reflekterande gruppsamtal presenterade och diskuterade sina handledarprofiler. Processen går vidare också i samverkan med fakulteten. Under år 2002 har studerande haft totalt 1.493 sv utbildningspraktik inom Vasa övningsskola mot 1.349 sv år 2001. Den nu aktuella läroplansreformen har under året förberetts på det nationella planet och Vasa övningsskola deltar i den finlandssvenska pilotgruppen. En del av skolans lärare har också engagerats som läroplansutvecklare inom sina ämnen på nationell nivå. Kompetens i pedagogisk tillämpning av informations- och kommunikationsteknologi är en viktig del i den professionella lärarens arbete i dag. En datapedagogisk central (DPC) har år 2002 grundats inom Vasa övningsskola som ett till en början treårigt projekt för att dels stöda skolans egna lärares och handledares kompetensutveckling, dels ge lärarkandidaterna optimala möjligheter att utvecklas inom detta kompetensområde under sin studietid och i utbildningspraktiken i skolan. Nära samarbetsparter både i strategisk planering och implementering är pedagogiska fakulteten och ansvariga inom mediapedagogiken. Projekt för utökad internationalism har genomförts i alla skolstadier inom Vasa övningsskola. Som exempel kan nämnas att gymnasiesamarbete med skolor i Frankrike, Schweiz, Italien och Belgien pågår. Skolan samarbetar med universitet i Österrike, Norge och Danmark så att årskurserna F-6 har lärarstuderande från dessa länder i utbildningspraktik. Under år 2002 inleddes ett intressant samarbete mellan Vasa övningsskola, arkitektutbildningsenheten vid universitetet i Krakow och Vasa yrkeshögskolas internationella byggmästarutbildning. Eleverna inom engelska linjen i årskurserna 4 6 arbetade tillsammans med studerande och deras professorer och lärare kring byggplanering i samhället ur olika perspektiv. Utredningar och planering för en omstrukturering av den grundläggande utbildningen har pågått hela året. Man har utrett olika alternativ för en möjlig flyttning av verksamheten inom förskola åk 6 med utgångspunkt från att fastigheter i anslutning till nuvarande åk 7 9 töms i samband med ÅA:s utflyttning till det nya campusområdet Akademill vid årsskiftet 2003 04. Det mest ändamålsenliga alternativet för en sammanhållen grundutbildning, som i framtiden också kan tjäna lärarutbildningens behov av professionellt handledd utbildningspraktik, syns nu vara en lätt ombyggnad och utbyggnad av det intilliggande huset Didacticum. Därmed bör goda synergieffekter mellan olika slag av lärarkompetenser kunna nås till förmån för elevernas och de blivande lärarnas lärande. Skolan uppfyller sålunda lagens anda om den grundläggande utbildningen och kan förhoppningsvis skapa mångsidiga, ändamålsenliga och goda lärmiljöer för samtliga aktörer. 2.2. Lönsamhet Kostnadsmotsvarighetskalkylerna för kundtjänsten och de offentligrättsliga prestationerna (se s. 25) visar att målet för intäkterna av akademins kundtjänst, som prissätts enligt företagsekonomiska principer, uppnåtts till 96 %. Motsvarande siffra för år 2001 var 93 %. Målet i resultatavtalet för år 2002 är 4,1 M och resultatet 3,9 M. Målet beträffande lönsamheten är 124 000 (3 % av intäkterna) och resultatet enligt kostnadsmotsvarighetskalkylen endast 18 539, dvs. 0,5 % av intäkterna. För att förbättra tillförlitligheten i kostnadsmotsvarighetskalkylerna har andelen tjänstearbete i de externa projekten utretts med hjälp av en förfrågan till de olika ämnena. På basen av de erhållna svaren har kostnaderna för arbete i projekten inom ramen för den egna tjänsten mer än fördubblats jämfört med år 2001. Samtidigt har man försökt förbättra kalkyleringen av de belopp som visar projektens andel av gemensamma 23
kostnader, dvs. kostnader för utrymmen, bibliotek, ADB, ekonomihantering, löneräkning mm. Enligt tabellen på s. 26 angående utgifter och inkomster för gemensamt finansierad verksamhet visar TEKES-projekten ett överskott om 0,3 M och EU-projekten 0,2 M. Om man på motsvarande sätt som för kundtjänsten kalkylerar andelen av stödfunktionerna och utrymmeskostnaderna med användande av årsverken och dessutom lägger till andelen tjänstearbete i den gemensamt finansierade forskningen, förvandlas ett överskott om 0,5 M till ett underskott om 1,5 M. Men som redan namnet säger är detta fråga om gemensamt finansierad forskning där akademin bidrar med infrastrukturen. 24
Kostnadsmotsvarighetskalkyler Kundtjänst prissatt enligt företagsekonomiska principer Offentligrättsliga prestationer 25 2000 2001 2002 2003 (mål) Ändr % 01-02 2000 2001 2002 30 Intäkter 3 702 315 4 219 400 3 948 361 4 350 000-6 101 024 102 125 113 769 125 000 11 Kostnader Särkostnader 410 löner 1 304 713 1 618 008 1 315 747 1 425 000-19 449 017 509 269 530 137 500 000 4 å tjänstens vägnar 1) 185 007 146 996 327 000 360 000 122 33 638 49 952 115 000 118 000 130 4110-4114 lönebikostnader 299 654 369 084 288 477 313 000-22 103 798 114 983 115 585 110 000 1 lönebikostnader å tjänstens vägnar 2) 42 455 33 208 71 404 79 000 115 7 719 11 285 25 111 26 000 123 40 material 289 771 258 208 215 379 270 000-17 2 385 17 717 8 418 9 000-52 42 hyror 31 284 58 307 166 148 175 000 185 1 448 1 510 4 43 köpta tjänster 401 222 407 269 423 714 420 000 4 50 316 45 921 39 287 40 000-14 450 etc övriga särkostnader 286 955 319 826 237 852 260 000-26 9 706 20 087 19 563 20 000-3 Särkostnader totalt 2 841 061 3 210 906 3 045 721 3 302 000-5 656 579 770 662 854 611 823 000 11 Driftsåterstod 861 254 1 008 494 902 640 1 048 000-11 -555 555-668 537-740 842-698 000 11 % av intäkterna 23,3 23,9 22,9 24,1 Andel av gemensamma kostnader stödfunktioner 3) 259 951 337 116 311 353 340 000-8 44 692 46 924 101 892 90 000 117 avskrivningar 4) 180 754 189 898 164 039 150 000-14 16 819 16 800 15 000 15 000-11 räntor 5) 14 148 18 730 16 630 14 000-11 2 296 2 500 1 500 1 400-40 utrymmeskostnader 6) 314 230 317 890 392 079 428 000 23 67 036 45 074 128 310 113 000 185 Andel av gemensamma kostnader totalt 769 083 863 634 884 101 932 000 2 130 843 111 298 246 702 219 400 122 Kostnader totalt 3 610 144 4 074 540 3 929 822 4 234 000-4 787 422 881 960 1 101 313 1 042 400 25 Öppna universitetets anslag 643 319 714 799 735 000 730 000 3 Överskott/underskott 92 171 144 860 18 539 116 000-87 -43 079-65 036-252 544-187 400 288 % av omsättningen 2,5 3,4 0,5 2,7-42,6-63,7-222,0-149,9 Volymändring % 5,9 14,0-6,4 10,2 0,9 1,1 11,4 9,9 2003 (mål) Ändr % 01-02 1) Andelen tjänstearbete i externa projekt har utretts med hjälp av en förfrågan till de olika ämnena. 2) ÅA:s lönebikostnadsprocent är 22,948 för år 2000, 22,591 för år 2001, 21,836 för år 2002 och 21,967 för år 2003. 3) Andelen av stödfunktionerna är 3 466 /årsverke år 2000, 4 748 /åv år 2001, 4 852 /åv år 2002 och 4 998 /åv år 2003. 4) Den beräknade avskrivningstiden är 4 år. 5) Uträknat enligt en nominell ränta om 3,9 % år 2000, 5,3 % år 2001,4,9 % år 2002 och 4,2 % år 2003. 6) Andelen av utrymmeskostnaderna är 4 190 /årsverke år 2000, 4 477 /åv år 2001, 6 110 /åv år 2002 och 6 293 /åv år 2003.
ÅBO AKADEMI Utgifter och inkomster för gemensamt finansierad verksamhet (t ) Att använda 2000 Användning 2000 Att använda 2001 Användning 2001 Att använda 2002 Användning 2002 Ändr. % Anv 01-02 TEKES 6 592 5 661 5 666 5 222 5 229 4 905-6,1 - TEKES 5 714 4 438 4 394 - företagsfinansiering 878 1 118 835 - övriga samarbetspartners 0 110 0 EU 872 851 1 026 960 1 343 1 154 20,2 Övrig gemensamt finansierad verksamhet 2 596 2 525 3 268 2 415 3 817 2 611 8,1 Donationsmedel 5 165 3 942 5 722 4 270 3 911 2 718-36,3 Gemensamt finansierad verks. totalt 15 225 12 979 15 682 12 867 14 300 11 388-11,5 26
Årsverken vid Åbo Akademi per personalkategori 31.12.2002 Professor Överass. Assistent Lektor Timl. i hs Timl. i bs Forskn.pers. Doktorand Bitr. pers. Bibl.pers. ADB-pers. Förv.pers. Servicep. Övrigt Totalt HF 18,57 13,06 18,28 4,99 15,64 4,59 6,11 8,46 1,41 91,11 MNF 18,97 11,60 18,05 13,41 0,99 3,62 54,14 12,10 61,55 0,23 9,27 0,86 4,31 209,10 ESF 21,30 5,00 14,81 13,37 2,90 3,75 40,67 7,13 9,89 1,80 7,63 19,34 0,72 148,31 KTF 20,70 12,18 7,49 7,98 1,79 71,28 21,93 57,52 0,96 9,79 3,86 215,48 TF 6,00 3,00 3,23 0,70 8,36 2,58 1,00 1,60 0,17 26,64 PF 9,67 5,14 6,26 29,05 15,19 8,54 1,35 5,76 0,55 0,45 17,79 2,72 0,95 103,42 SVF 7,00 2,00 2,97 7,10 2,29 8,44 2,00 2,60 6,72 0,67 41,79 ÅAB 0,02 1,46 49,24 4,54 0,85 1,15 57,26 Datacentr. 33,21 1,25 34,46 Cyklotr.-PET-inr. 2,50 4,00 0,17 6,67 Språktj. 1) 10,55 2,86 4,75 3,95 2,14 0,33 24,58 FC/Åbo 7,76 36,31 44,07 FC/Vasa 4,61 0,08 0,98 16,84 0,33 22,84 Bioteknikcentr. 4,07 1,16 3,59 0,87 9,69 TUCS 0,89 5,29 32,33 3,70 3,94 46,15 MediaCity 0,14 2,59 6,38 0,17 9,28 Förvaltn./Vasa 2) 0,48 7,76 2,86 0,17 11,27 Förvaltn./Åbo 2) 74,50 13,15 2,32 89,97 102,21 35,92 65,64 102,97 21,94 44,32 211,82 83,82 164,70 51,59 42,48 226,63 20,44 17,60 1 192,08 1) Åbo + Vasa 2) Timl. i bs ej separerade 27
Övrig personal per fakultet år 2002 enligt personalkategori (årsverken) Fakultet/frist. institution o. dyl. Forskn.- personal Doktorand Bitr. personal Bibliotekspersonal ADBpersonal Förvaltn.- personal Servicepersonal Övrigt Sammanlagt HF 15,64 4,60 6,11 8,45 1,42 36,22 MNF 54,13 12,11 61,54 0,23 9,26 0,86 4,31 142,44 ESF 40,66 7,12 9,90 1,80 7,63 19,33 0,73 87,17 KTF 71,26 21,93 57,51 0,96 9,78 3,88 165,31 TF 8,35 2,58 1,00 1,60 0,17 13,69 PF 1,35 5,75 0,55 0,45 17,79 2,72 0,95 29,57 SVF 8,43 2,00 2,60 6,71 0,66 20,40 ÅAB 1,46 49,24 4,54 0,85 1,15 57,24 Datacentralen 33,21 1,25 34,45 Cyklotron-PET-inr. 2,50 4,00 0,17 6,67 Språktjänsten 3,95 2,14 0,33 6,42 FC/Åbo 36,31 36,31 FC/Vasa 0,08 0,98 16,84 0,33 18,23 Bioteknikcentrum 4,07 1,16 3,59 0,87 9,69 TUCS 5,29 32,33 3,70 3,94 45,26 MediaCity 2,59 6,38 0,17 9,14 Förvaltn./Åbo 74,50 13,15 2,32 89,96 Förvaltn./Vasa 7,76 2,86 0,17 10,78 211,77 83,83 164,67 51,59 42,48 226,57 20,44 17,61 818,95 Övrig personal per fakultet år 2002, årsverken enligt finansieringskälla Budgetfinansiering Avg.bel. serv./samfin. avt.forskn. Finlands Akademi Arbetsmin. Övrig finansiering Årsverken totalt HF 19,24 0,26 8,76 0,71 7,25 36,22 MNF 54,38 40,20 39,86 0,09 7,93 142,44 ESF 27,61 25,97 16,79 0,84 15,95 87,17 KTF 59,69 82,46 19,69 3,47 165,31 TF 5,07 6,68 1,94 13,69 PF 25,74 0,97 2,86 29,57 SVF 12,91 0,12 0,42 6,95 20,40 ÅAB 50,37 0,59 2,12 4,16 57,24 Datacentralen 25,82 1,33 7,30 34,45 Cyklotron-PET-inr. 3,92 2,75 6,67 Språktjänsten 6,17 0,08 0,17 6,42 FC/Åbo 9,01 12,16 15,14 36,31 FC/Vasa 5,73 0,74 0,34 11,42 18,23 Bioteknikcentrum 2,16 0,25 3,44 3,84 9,69 TUCS 33,33 3,95 7,97 45,26 MediaCity 3,40 0,77 4,96 9,14 Förvaltningen/Åbo 36,36 46,70 0,57 6,33 89,96 Förvaltningen/Vasa 9,79 1,00 10,78 ÅA totalt 390,71 215,35 99,59 4,67 108,64 818,95 28