Sammanträdesprotokoll

1 (72) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen, kl. 13.00 21.30 ande Se sida 2 Övriga deltagare Johan Forssell, kommunsekreterare Inger Ronkainen, kommunsekreterare Utses att justera Mats Johansson och Eva-Britt Danielsson Justeringens tid och plats Kommunledningskontoret, måndag 27 oktober 2014, kl.12.30 Paragrafer 136-175 Sekreterare Inger Ronkainen Ordförande Lars-Olof Pettersson Maj-Britt Lindström, 136 Justerande Mats Johansson Eva-Britt Danielsson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande 2014-10-27 Anslags nedtagande 2014-11-18 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift/anslaget av Inger Ronkainen

2 (72) Närvaroförteckning Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N S Peter Roslund X S Helena Stenberg X V Maria Holmquist Ek X M Elisabet Berg X S Lena Vikberg X C Majvor Sjölund X S Mats Johansson X NS Johnny Åström X S Beatrice Åström X MP Ann-Louise Hagström X V Helena Nilseriksdotter X S Stefan Askenryd X M Daniel Bergman X S Agneta Nilsson X SD Magnus Häggblad X S Ferid Letic X FP Åke Forslund X C Eva-Britt Danielsson X S Ruth Rahkola X S Christer Lindström X V Mikael Borgh X NS Martin Åström X KD Helén Lindbäck X SkolP Anders Nordin X M Lage Hortlund X S Ida Johansson X S Lars U Granberg X S Peter Eriksson utom vid 149 X MP Simon Granberg X S Agnetha Eriksson X S Roland Olofsson X S Maj-Britt Lindström X C Andreas Nilsson X M Charlotte Elworth X V Brith Fäldt X S Lennart Sundberg X S Ida Lindgren X S Elisabeth Vidman X S Sven Gösta Pettersson X C Marika Risberg X NS Monika Karlsson X M Karl-Erik Jonsson X

3 (72) Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N V Per Lönnberg X S Marianne Hedkvist X MP Catrin Gisslin X KD Christina Lund X SD Elin Håkansson X FP Sofia Stenman X S Bo Olovzon X S Anna Bogren Dalberg X C Johannes Johansson X M Ulf Karlsson X S Lars-Olof Pettersson X

4 (72) Innehållsförteckning... Sid 136 Val av ordförande i kommunfullmäktige mandatperioden 2014-2018... 6 137 Val av 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige mandatperioden 2014 2018... 7 138 Val av 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige mandaperioden 2014 2018... 10 139 Ajournering... 11 140 Val av kommunfullmäktiges valberedning mandatperioden 2014 2018... 12 141 Val av ordförande och vice ordförande i kommunfullmäktiges valberedning mandatperioden 2014 2018... 13 142 Områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget... 14 143 Ajournering... 16 144 Områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket... 17 145 Förvärv av fastigheterna Stadsön 5:52 och Stadsön 5:55, Piteå... 19 146 Nyttjande av reservfond till större investeringar... 20 147 Delårsrapport januari - augusti 2014 för Piteå kommun och koncernen... 22 148 Ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna för år 2013 i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet... 23 149 Svar på motion angående mer fysisk aktivitet i skolan... 24 150 Svar på motion om ungdomsboende... 29 151 Svar på motion om införande av servicegaranti... 31 152 Svar på motion om införande av anhörigkonsulenter till stöd för anhörigvårdare... 33 153 Svar på motion angående offensiv satsning av hemrehabilitering för äldre... 37 154 Svar på motion om kommunal IT-strategi för skolan... 42 155 Svar på medborgarförslag om gratis material från Reprisen till förskola- skola... 46 156 Svar på medborgarförslag angående ungdomsboende i Piteå... 48 157 Svar på medborgarförslag gällande ökad öppenhet vid sammanträden... 50 158 Svar på medborgarförslag om avgift för anmälan återanvändning avfall... 53 159 Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag... 56 160 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL), kvartal 2 2014... 57 161 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kvarltal 2 2014... 58 162 Medborgarförslag gällande trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder inom Hedenområdet, Öjebyn... 59 163 Medborgarförslag gällande rökförbud vid fotbollsplaner och läktare... 60

5 (72) 164 Medborgarförslag om möjlighet att deltaga i den demokratiska processen på ett adekvat sätt... 61 165 Medborgarförslag om uppstramning och ökad respekt för de demokratiska beslutsformerna... 62 166 Medborgarförslag om samma personaltäthet på äldreboenden under helger som under vardagar... 63 167 Medborgarförslag om att införa skulpturen "Livslust" som en Piteå kommun symbol... 64 168 Medborgarförslag om att upprätta informations- och välkomsttavlor till Piteå... 65 169 Medborgarförslag gällande utredning avseende kommunalrådsfunktionen... 66 170 Medborgarförslag angående viltvårdare/kommunjägare i Piteå kommun... 67 171 Medborgarförslag angående servering av mellanmjölk med D-vitamin till barn och ungdomar... 68 172 Medborgarförslag angående målning av innertak i cykel/gångtunnlar... 69 173 Medborgarförslag angående plantering av fruktträd på skolgårdar... 70 174 Medborgarförslag om närvarorätt vid nämndsammanträden... 71 175 Avsägelse av uppdrag som kommunfullmäktigeledamot... 72

6 (72) 136 Val av ordförande i kommunfullmäktige mandatperioden 2014-2018 Diarienr 14KS377 Kommunfullmäktige utser Lars-Olof Pettersson (S), Hambogatan 23, 943 32 Öjebyn till ordförande i kommunfullmäktige mandatperioden 2014 2018.

7 (72) 137 Val av 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige mandatperioden 2014 2018 Diarienr 14KS378 Kommunfullmäktige utser Lena Vikberg, Ensgränd 1, 945 33 Rosvik till 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige för mandatperioden 2014 2018. Reservation Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Norrbottens sjukvårdsparti och Skolpartiet reserverar sig mot beslutet enligt bilaga 14KS378-1. Yrkanden Lage Hortlund (M): Kommunfullmäktige utser Daniel Bergman (M) till 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Mats Johansson (S): Kommunfullmäktige utser Lena Vikberg (S) till 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige utser Lena Vikberg (S) till 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Votering begärs. Omröstningen är sluten eftersom ärendet avser val. Justerarna Mats Johansson (S) och Eva-Britt Danielsson (C) utses till rösträknare. Omröstningsresultat 29 röster för Lena Vikberg (S), 20 röster för Daniel Bergman (M), 1 röst förklaras ogiltig och 1 ledamot är frånvarande vid omröstningen. Voteringslista bifogas protokollet.

8 (72) Voteringslista KF 137 Val av 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Sluten votering S Peter Roslund X X S Helena Stenberg X X V Maria Holmquist Ek X X M Elisabet Berg X X S Lena Vikberg X X C Majvor Sjölund X X S Mats Johansson X X NS Johnny Åström X X S Beatrice Åström X X MP Ann-Louise Hagström X X V Helena Nilseriksdotter X X S Stefan Askenryd X X M Daniel Bergman X X S Agneta Nilsson X X SD Magnus Häggblad X X S Ferid Letic X X FP Åke Forslund X X C Eva-Britt Danielsson X X S Ruth Rahkola X X S Christer Lindström X X V Mikael Borgh X X NS Martin Åström X X KD Helén Lindbäck X X SkolP Anders Nordin X X M Lage Hortlund X X S Ida Johansson X X S Lars U Granberg X S Peter Eriksson X X MP Simon Granberg X X S Agnetha Eriksson X X S Roland Olofsson X X S Maj-Britt Lindström X X C Andreas Nilsson X X M Charlotte Elworth X X V Brith Fäldt X X S Lennart Sundberg X X S Ida Lindgren X S Elisabeth Vidman X X S Sven Gösta Pettersson X X C Marika Risberg X X NS Monika Karlsson X X

9 (72) Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Sluten votering M Karl-Erik Jonsson X X V Per Lönnberg X X S Marianne Hedkvist X X MP Catrin Gisslin X X KD Christina Lund X X SD Elin Håkansson X X FP Sofia Stenman X X S Bo Olovzon X X S Anna Bogren Dalberg X X C Johannes Johansson X X M Ulf Karlsson X S Lars-Olof Pettersson X X

10 (72) 138 Val av 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige mandaperioden 2014 2018 Diarienr 14KS379 Kommunfullmäktige utser Daniel Bergman (M), Tranbärsstigen 6, 941 41 Piteå till 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige för mandatperioden 2014 2018. Yrkanden Lage Hortlund (M): Kommunfullmäktige utser Daniel Bergman, Tranbärsstigen 6, 941 41 Piteå till 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Mats Johansson (S): Bifall till Lage Hortlunds (M) förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige utser Daniel Bergman (M) till 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige.

11 (72) 139 Ajournering Kommunfullmäktige ajournerar mötet kl.13.30 för en kortare information till nyvalda kommunfullmäktige. Kommunsekreterare Johan Forssell informerar. Förhandlingarna återupptas kl. 13.50.

12 (72) 140 Val av kommunfullmäktiges valberedning mandatperioden 2014 2018 Diarienr 14KS351 Kommunfullmäktige utser följande ledamöter och ersättare i kommunfullmäktiges valberedning för mandatperioden 2014 2018. Ledamöter S Ruth Rahkola, Hälleströmsvägen 518, 945 93 Sjulsmark M Lage Hortlund, Magnusvägen 18, 944 31 Hortlax C Majvor Sjölund, Björkhedsvägen 89, 942 03 Koler V Majvor Lindström, Wåhlinsgatan 3 A, 941 61 Piteå MP Suzanne Hevarve, Sundsgatan 35, 941 32 Piteå NS Johnny Åström, Ängsvägen 17, 945 33 Rosvik FP Åke Forslund, Bisittarevägen 34, 944 32 Hortlax KD Richard Brännström, Lingonstigen 20, 941 41 Piteå SD Magnus Häggblad, Jönsbyvägen 63, 945 91 Norrfjärden Skolp Louise Lundberg, Backträskvägen 130, 945 92 Altersbruk Ersättare S Sven-Gösta Pettersson, Älvvägen 34, 943 33 Öjebyn M Daniel Bergman, Tranbärsstigen 6, 941 41 Piteå C Johannes Johansson, Soldatvägen 49, 944 91 Hortlax V Gösta Turesson, Porsnäsvägen 68, 945 32 Norrfjärden MP Jasmine Johnson, Källbogatan 57, 941 36 Piteå NS Monika Karlsson, Prästgårdsgatan 47, 941 32 Piteå FP Sofia Stenman, Brogatan 27, 945 31 Norrfjärden KD Erling Sandström, Rismyrlidvägen 159, 946 40 Svensbyn SD Robert Håkansson, Knabben 9, 945 92 Altersbruk Skolp Rubert Pettersson, Rensbolvägen132, 945 93 Sjulsmark

13 (72) 141 Val av ordförande och vice ordförande i kommunfullmäktiges valberedning mandatperioden 2014 2018 Diarienr 14KS350 1. Kommunfullmäktige utser Ruth Rahkola (S), Hälleströmsvägen 518, 945 93 Sjulsmark till ordförande i kommunfullmäktiges valberedning för mandatperioden 2014 2018. 2. Kommunfullmäktige utser Lage Hortlund (M), Magnusvägen 18, 944 31 Hortlax till vice ordförande i kommunfullmäktiges valberedning för mandatperioden 2014 2018.

14 (72) 142 Områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget Diarienr 14KS286 Kommunfullmäktige antar områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget, enligt miljö- och byggnämndens förslag 8 september 2014, 58. Reservation Elisabet Berg (M), Daniel Bergman (M), Lage Hortlund (M), Charlotte Elworth (M), Karl- Erik Jonsson (M), Ulf Karlsson (M), Majvor Sjölund (C), Eva-Britt Danielsson (C), Andreas Nilsson (C), Marika Risberg (C), Johannes Johansson (C) och Anders Nordin (Skolp) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag om avslag. Ärendebeskrivning Miljö- och byggnämnden beslutade 8 september 2014, 58, att föreslå kommunfullmäktige anta områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget. Områdesbestämmelserna syftar till att säkerställa riksintresse för totalförsvaret. Hela planområdet ligger inom riksintresse för totalförsvaret. Områdesbestämmelserna omfattar ett område på ca 2 400 hektar, beläget i utkanten av Stridholm och Pålberget i Piteå kommun. Målsättningen är att säkerställa en störningsfri miljö för den verksamhet och den utrustning som finns och används i området. Områdesbestämmelserna avser enbart att reglera förekomsten av objekt som kan orsaka störningar på denna utrustning. Områdesbestämmelserna förtydligar störningskänsliga åtgärder för att underlätta vid plan- och bygglovsärenden. Utökad lovplikt innebär ett antal restriktioner för den mark som ligger inom det avgränsade planområdet. Bestämmelserna berör enbart ny bebyggelse. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 29 september 2014, 187 kommunfullmäktige besluta att anta områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget, enligt miljöoch byggnämndens förslag 8 september 2014, 58. Yrkanden Peter Roslund (S), Christer Lindström (S), Bo Olovzon (S), Brith Fäldt (V) och Ann-Louise Hagström (MP): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Elisabet Berg (M), Anders Nordin (Skolp), Majvor Sjölund (C), Johnny Åström (NS) och Lage Hortlund (M): Ärendet återremitteras. I andra hand avslag på kommunstyrelsens förslag.

15 (72) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslaget om återremiss och finner att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Härefter ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag och Elisabet Bergs (M) m.fl. avslagsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Miljö- och byggnämndens beslut 8 september 2014, 58, med bilagor Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 16 september 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 139 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 187

16 (72) 143 Ajournering Kommunfullmäktige ajournerar sammanträdet kl. 15.00 för information om Kommunförbundet Norrbotten. Kommunförbundet Norrbottens direktör Roger Kempainen informerar. Förhandlingarna återupptas kl. 15.45.

17 (72) 144 Områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket Diarienr 14KS287 Kommunfullmäktige antar områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket, enligt miljö- och byggnämndens förslag 8 september 2014, 59. Jäv Lage Hortlund (M) deltar inte i beslutet på grund av delikatessjäv. Reservation Elisabet Berg (M), Daniel Bergman (M), Charlotte Elworth (M), Karl-Erik Jonsson (M), Ulf Karlsson (M), Majvor Sjölund (C), Eva-Britt Danielsson (C), Andreas Nilsson (C), Marika Risberg (C), Johannes Johansson (C) och Anders Nordin (Skolp) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag om avslag. Ärendebeskrivning Miljö- och byggnämnden beslutade 8 september 2014, 59, att föreslå kommunfullmäktige anta områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket. Områdesbestämmelserna syftar till att säkerställa riksintresse för totalförsvaret. Hela planområdet ligger inom riksintresse för totalförsvaret. Områdesbestämmelserna omfattar ett område på ca 900 hektar, beläget söder om Hortlax i Piteå kommun. Målsättningen är att säkerställa en störningsfri miljö för den verksamhet och den utrustning som finns och används i området. Områdesbestämmelserna avser enbart att reglera förekomsten av objekt som kan orsaka störningar på denna utrustning. Områdesbestämmelserna förtydligar störningskänsliga åtgärder för att underlätta vid plan- och bygglovsärenden. Utökad lovplikt innebär ett antal restriktioner för den mark som ligger inom det avgränsade planområdet. Bestämmelserna berör enbart ny bebyggelse. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 29 september 2014, 188 kommunfullmäktige besluta att anta områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket, enligt miljö- och byggnämndens förslag 8 september 2014, 59. Yrkanden Peter Roslund (S), Åke Forslund (FP), Magnus Häggblad (SD), Johnny Åström (NS) och Ann-Louise Hagström (MP): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Elisabet Berg (M), Marika Risberg (C) och Anders Nordin (Skolp): Ärendet återremitteras. I andra hand avslag på kommunstyrelsens förslag.

18 (72) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslaget om återremiss och finner att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Härefter ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag och Elisabet Bergs (M) m.fl. avslagsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Miljö- och byggnämndens beslut 8 september 2014, 59, med bilagor Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 16 september 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 140 Kommunstyrelsens protokolll 29 september 2014, 188

19 (72) 145 Förvärv av fastigheterna Stadsön 5:52 och Stadsön 5:55, Piteå Diarienr 14KS329 1. Kommunfullmäktige godkänner förvärvet av fastigheterna Stadsön 5:52 och Stadsön 5:55, Piteå 2. Köpesumman på 7,15 miljoner kronor finansieras genom medel ur kommunens egna kapital. Ärendebeskrivning Fastigheterna Stadsön 5:52 och 5:55 i Piteå omfattar delar av bangårdsområdet i Piteå och har en yta på ca 4,5 hektar. Nuvarande ägare, Jernhusen AB, har uttryckt intresse för att sälja fastigheterna samtidigt som Piteå kommun har önskat förvärva dessa. Detta utifrån fastigheternas strategiska läge inför framtida utveckling av Piteå centrum. Förhandlingarna har skett utifrån gjord markvärdering, som visat på ett fastighetsvärde på totalt 8 miljoner kronor. Piteå kommun kommer att ta ansvaret för de kostnader som kan komma att uppstå vid en framtida förädling av området, samtidigt som kommunen även är medveten om att viss järnvägstrafik även fortsättningsvis kommer att bedrivas på de järnvägsspår som löper i närheten av fastigheterna. Teknik- och servicenämnden beslutade 8 september 2014, 72, att överlämna ärendet till kommunstyrelsen, samt att föreslå kommunstyrelsen finansiera inköpet via kommunstyrelsens centrala pott. Denna innehåller dock inte medel i den omfattning som här är aktuell, om inte medel omfördelas från redan beslutade projekt. Yrkanden Peter Roslund (S) och Johannes Johansson (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Teknik- och servicenämndens protokoll 8 september 2014, 72, med bilagor Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 16 september 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 141 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 189

20 (72) 146 Nyttjande av reservfond till större investeringar Diarienr 14KS323 1. Kommunfullmäktige beslutar att delar av reservfonden vid behov får nyttjas till likviditetsförstärkning enligt ärendebeskrivningen nedan. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inarbeta nyttjandet av reservfonden enligt detta beslut i de befintliga riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserven (RUR). Ärendebeskrivning Piteå energi AB ägdes tidigare gemensamt av Piteå kommun(50%) och Vattenfall(50%). Piteå kommun hade lånat ut medel till det gemensamma bolaget. I samband med att Piteå Energi AB 1997 löste detta lån togs beslut att inrätta en reservfond att nyttjas till framtida pensionsutbetalningar och investeringar. 1997 erhölls en likvid på 71,8 mkr som avsattes i fonden. Åren 1998-1999 avsattes 10 mkr per år och åren 2000 2003 avsattes 15 mkr per år till reservfonden. År 2001 nyttjades 49,2 mkr ur fonden för utbetalning av individuella delen av pensionen för åren 1998-1999. Reservfonden utgör en egen post i det egna kapitalet. Fonden har under åren vuxit med räntor och avkastning på kapitalförvaltningen och uppgår per augusti 2014 till 177,7 mkr. I bilaga 14KS323-2 framgår fondens utveckling 1997-2014. Den stora investeringsvolym som är beslutad medför behov av likvidförstärkning till kommunens utbetalningskonton. Därför är förslaget att nyttja reservfonden vid behov för att så långt som möjligt kunna skjuta upp behovet av eventuell upplåning. Fonden utgörs av ett antal olika typer av placeringar varav korta placeringar 62 mkr. Det är de korta placeringarna som avses i detta beslut. I samband med beslut om budget och verksamhetsplan för 2015 2017 tas beslut om fortsatt avsättning till reservfonden. Den årliga avkastningen ska tillgodoräknas reservfonden. För att underlätta hanteringen av eventuellt behov av förstärkning av likviditeten föreslås att kommunchefen får delegation att ta beslut om överföring från reservfonden till kommunens bankkonton. Yrkanden Peter Roslund (S) och Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag.

21 (72) sunderlag Ekonomi- och inköpsavdelningens tjänsteskrivelse 15 septermber 2014 Bilaga14KS323-2: Specifikation reservfond 1997-2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 138 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 190

22 (72) 147 Delårsrapport januari - augusti 2014 för Piteå kommun och koncernen Diarienr 14KS332 Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport per 31 augusti 2014. Ärendebeskrivning Ekonomi- och inköpsavdelningen har sammanställt delårsrapport per 31 augusti 2014 samt helårsprognos per 31 december 2014. Piteå kommun uppvisar ett resultat för perioden januari augusti 2014 på plus 41mkr. För helåret prognostiseras ett resultat på plus 13,2 mkr. I förhållande till helårsprognosen, som presenterades i den fördjupade månadsrapporten januariapril 2014, är det en förbättring med 8,8 mkr. Resultatförbättringen kan framförallt härledas till att nämnderna sammantaget nu prognostiserar med ett mindre underskott jämfört med prognosen i april samt en förbättrad skatteavräkning. För kommunkoncernen redovisas ett resultat per augusti 2014 på plus 100,8 mkr vilket är 3,6 mkr högre än motsvarande period 2013. Yrkanden Peter Roslund (S), Helena Stenberg (S), Mats Johansson (S), Brith Fäldt (V), Majvor Sjölund (C), Ann-Louise Hagström (MP), Johnny Åström (NS) och Elisabet Berg M): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Delårsrapport januari augusti 2014 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 191 Kommunrevisorernas bedömning av delårsrapporten per 2014-08-31

23 (72) 148 Ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna för år 2013 i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Diarienr 14KS311 Kommunfullmäktige beviljar direktionen samt de enskilda ledamöterna i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet ansvarsfrihet för år 2013. Jäv Johnny Åström (NS), Helena Stenberg (S) och Majvor Sjölund (C) deltar inte i beslutet på grund av jäv. Protokollsanteckning På initiativ av Vänsterpartiet enas kommunfullmäktige om följande protokollsanteckning: Med beaktande av innehållet i revisionsrapporterna kommer Piteå kommun att följa utvecklingen i direktionen Ärendebeskrivning Revisorerna i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet under år 2013. Enligt kommunallagen 9 kap, 20 ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Revisorerna i kommunalförbundet har avgett revisionsberättelse i vilken tillstyrks att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna i kommunalförbundet. Yrkande Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Revisionsberättelse för år 2013- Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Årsredovisning 2013 Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 5 september 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 148 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 192

24 (72) 149 Svar på motion angående mer fysisk aktivitet i skolan Diarienr 14KS57 Kommunfullmäktige beslutar att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Reservationer Helén Lindbäck (KD), Christina Lund (KD), Anders Nordin (Skolp), Elisabet Berg (M), Daniel Bergman (M), Lage Hortlund (M), Charlotte Elworth (M), Karl-Erik Jonsson (M), Ulf Karlsson (M), Majvor Sjölund (C), Eva-Britt Danielsson (C), Andreas Nilsson (C), Marika Riksberg (C), Johannes Johansson (C), Magnus Häggblad (SD), Elin Håkansson (SD), Johnny Åström (NS), Martin Åström (NS), Monika Karlsson (NS), Åke Forslund (FP) och Sofia Stenman (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning Helén Lindbäck (KD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Många barn och ungdomar rör sig för lite och har dåliga kostvanor. Det har visat sig att goda upplevelser av idrott och motion under barndomen har stor inverkan på benägenheten att röra sig och vara fysiskt aktiv även senare i livet. Det finns också studier som visar på samband mellan fysisk aktivitet och högre skolresultat. I Brunkeflostrand utanför Malmö har forskare under nio år studerat effekterna på 200 barn som fått mer motion och idrott i skolan. En grupp elever fick ha daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter och kontrollgruppen hade idrott två gånger per vecka. Brunkeflomodellen började som en studie av flickors benmassa men utvecklades senare till att jämföra barns akademiska, fysiska och mentala utveckling beroende på hur ofta man hade fysisk aktivitet i skolan. Slutrapporten visade att 96 procent av eleverna i den grupp som haft daglig aktivitet klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan. Bland dem som hade idrott två gånger i veckan var motsvarande siffra 89 procent. Det är framför allt pojkarnas resultat som påverkas (83 procent i kontrollgruppen). Pojkarna med daglig fysisk aktivitet hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa än de övriga pojkarna. En annan studie visar att eleverna som deltog i gruppen som idrottade mer generellt fick lättare att koncentrera sig i skolan och att de orkade mer under dagen. Svenska elever har mindre schemalagd fysisk aktivitet än eleverna i många andra europeiska länder. Enligt timplanen ska grundskolan ha totalt 500 idrottstimmar; i snitt 1,5 timmar i veckan. Men skolorna har stora möjligheter att bestämma detta själva de kan både minska antalet med 20 procent eller lägga in fler idrottspass.

25 (72) Kristdemokraterna tror att utökad fysisk aktivitet i Piteå kommuns skolor skulle kunna vara gynnsamt på flera plan, både när det gäller att stimulera till hälsa och goda motionsvanor, men också utifrån förbättrade skolresultat. Brunkeflomodellen innebar att civilsamhälle, skola och forskning samverkade och där lokala idrottsföreningar fick en framträdande roll. Kristdemokraterna föreslår därför: - att Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten till ett testprojekt med utökad fysisk aktivitet i någon av Piteå kommuns skolor med målet att höja måluppfyllelsen i skolan och stimulera till ökad motion för våra skolbarn. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 17 februari 2014, 28 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Barn- och utbildningsnämndens yttrande 28 april 2014, 49: Piteå kommuns förskolor och skolor har över tid arbetet med att utöka den fysiska aktiviteten för barn och elever på uppdrag av Barn- och utbildningsnämnden samt utifrån de mål som finns i läroplanen. Barn- och utbildningsnämnden formulerade i Barn- och utbildningsplanen 2012 2014 ett uppdrag till förvaltningen; Alla förskolor/skolor ska avsätta minst 30 minuter till daglig fysisk aktivitet. I läroplanen för förskolan finns mål angående hälsa och välbefinnande under området Utveckling och lärande; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet finns angivet i första kapitlet att Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Samma kapitel anger att hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Under avsnittet Kunskaper i kapitel två finns målet Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Det centrala innehållet i kursplanerna för till exempel biologi, religion, idrott och hälsa, hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap anger mål kring hälsa och livsstilsfrågor.

26 (72) Barn- och utbildningsnämnden följer upp hur förskolor och skolor arbetar för att genomföra sitt uppdrag att avsätta tid för fysisk aktivitet i sitt systematiska kvalitetsarbete. I den rapport som delgivits Barn- och utbildningsnämnden 2013-01-17 framgår att: målet om 30 minuters daglig fysisk aktivitet som lätt att uppnå i förskolan elever i förskoleklass-årskurs 6 har daglig utevistelse på raster och de flesta elever är fysiskt aktiva minst 30 minuter per skoldag. Skolorna arbetar medvetet för att stimulera fysiska aktiviteter genom att erbjuda inbjudande utemiljöer, tipspromenader, bad, Skol IF, idrott, promenader och dans. eleverna i årskurs 7-9 erbjuds fysisk aktivitet genom olika rastaktiviteter, idrottsundervisning, dans, exkursioner i naturen, tipspromenader och olika typer av dagar med innehåll av fysiska aktiviteter. på gymnasiets yrkesprogram är fysisk aktivitet en del av lektionerna och skolan strävar efter att stimulera och möjliggöra fysisk aktivitet genom exempelvis längre raster och Skol-IF. några få rektorer upplever att den nya läroplanen gör att målet blir svårare att uppnå och att det är svårare att organisera den fysiska aktiviteten. Barn- och utbildningsnämnden konstaterar vid sammanträdet 2013-01-17 att det genom åren varit svårt att nå full måluppfyllelse vad gäller uppdraget om 30 minuter fysisk daglig rörelse, men ser att aktiviteterna har ökat. Enkätundersökningen Personligt 2012 visar att antal tillfällen då eleverna deltagit i minst 30 minuters fysisk aktivitet under skoltid har ökat framförallt i skolår sju, där ökningen är 15 procent för aktivetet alla dagar. Totalt är det hälften av eleverna som nu har fysisk aktivitet mer än 3 dagar per vecka. Personligt 2013 visar på liknande resultat men andel elever som deltar i fysisk aktivitet på skoltid varje dag har minskat något men elever som utövar fysisk aktivitet på fritiden har ökat. För närvarande har Piteå kommun ett antal förskolor och skolor med inriktning mot hälsa och fysisk aktivitet, kommunen har även fotbollsklasser vid Hortlax skola och vid Christinaskolan bedrivs en statlig dansarutbildning. Barn och utbildningsnämnden har prioriterat och driver två stora utvecklingsprojekt gällande matematik och SFHU (Skola för hållbar utveckling) som omfattar samtliga kommunens förskolor och skolor. Barn- och utbildningsnämnden beslut 28 april 2014, 49: I Piteå kommun förekommer det fysisk aktivitet på förskolor och skolor, i olika omfattning och därmed anser barn- och utbildningsnämnden att det inte finns behov av att utreda möjligheten om att starta ett testprojekt med utökad fysisk aktivitet som föreslås i motionen.

27 (72) Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: I motionen föreslås att barn och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten till ett testprojekt med ökad fysisk aktivitet i någon av Piteå kommuns skolor. Det är mycket viktigt att vi bygger upp en god hälsa för våra barn/elever, att vi gör dem medvetna om hur viktigt det är med motion och goda kostvanor. Ett av målen i Barn och utbildningsplanen 2012 2014 är att alla barn/elever ska ges förutsättningar för en god hälsa och barn- och utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att alla förskolor och skolor ska avsätta minst 30 minuter per dag till fysisk aktivitet. Som framgår av barn- och utbildningsnämndens yttrande så följer nämnden upp hur förskolor och skolor arbetar med att genomföra sitt uppdrag. Resultatet visar på att det har varit vissa svårigheter att nå full måluppfyllelse med 30 minuters fysisk aktivitet per dag och att resultatet även varierar beroende på åldersgrupperna i skolan. Enkätundersökningarna Personligt visar olika resultat, år 2012 en ökning av aktiveterna och år 2013 en liten minskning. I 2013 års undersökning är det dock glädjande att elever som utövar fysisk aktivetet på fritiden har ökat. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att öka den fysiska aktiveten i skolan och mängden aktiviter som erbjuds har ökat. Det är något som bedrivs inom den dagliga, ordinarie verksamheten och jag instämmer därmed i barn- och utbildningsnämndens förslag att det inte finns behov av att utreda möjligheten till att starta ett särskilt testprojekt. Med ovan anförda föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Kommunstyrelsens föreslår vid sammanträde 29 september 2014, 193 kommunfullmäktige besluta att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Yrkanden Helena Stenberg (S), Ruth Rahkola (S), Simon Granberg (MP) och Brith Fädt (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Helén Lindbäck (KD), Anders Nordin (Skolp), Elisabet Berg (M), Majvor Sjölund (C), Magnus Häggblad (SD), Johnny Åström (NS) och Åke Forslund (FP): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag.

28 (72) sunderlag Barn- och utbildningsnämndens yttrande 28 april 2014, 49 Kommunstyrelsens arbetsuskotts protokoll 22 september 2014, 142 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 193

29 (72) 150 Svar på motion om ungdomsboende Diarienr 14KS147 Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Ärendebeskrivning Maria Holmquist Ek (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Samhället förändras och det betyder att problemen förändras också. Därför måste vi också hitta nya vägar att möta problemen. Vi har inte råd att förlora våra unga vuxna, vi behöver dem för att kunna bidra och utveckla vårt samhälle. I Piteå kommun har vi många unga vuxna som inte mår bra. Vi vet det genom hög ungdomsarbetslöshet och att många unga vuxna har kontakt med Vuxenpsykiatrin. Vi ser i dag en ökad grupp unga vuxna som har svårt att klara sina liv. Man klarar inte sitt boende, man riskerar att hamna i drogberoende och man kommer inte in på arbetsmarknaden. Man har kontakt med flera olika vård- och samhällsaktörer. I våra kontakter med de som arbetar med dessa unga vuxna framkommer ett behov av ett gemensamt boende för dessa unga vuxna. Ett ställe att bo på med stöd för att komma vidare i livet till studier eller arbete och bli delaktiga i samhällsgemenskapen. Vänsterpartiet föreslår - Att socialnämnden får i uppdrag att undersöka behovet av ett ungdomsboende - Att ta fram ett förslag till finansiering - Att lägga fram förslag till kommunfullmäktige att besluta Kommunfullmäktige har vid sammanträde 7 april 2014, 84 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Socialnämndens yttrande 18 juni 2014, 115: Det finns unga i Piteå som av olika anledningar inte klarar ett eget boende utan stöd. De insatser som idag finns till hands på hemmaplan, stöd i boendet från öppenvård, hemtjänst, boendestöd och gruppbostad, tillgodoser och motsvarar inte de behov som vissa unga har för att klara sin tillvaro. En annan grupp av unga är de som en period varit placerade på institution eller i familjehem och när de ska flytt hem inte kan bo med sina föräldrar. De klarar inte heller ett självständigt boende utan mer omfattande stöd än vad som kan ges idag. Ett stödboende skulle möjliggöra hemtagning tidigare.

30 (72) Tillskapande av ett stödboende för unga är ett sätt att stötta unga inte bara i deras boende utan även med allt annat som hör till, på vägen mot ett fungerande och självständigt vuxenliv. Det är ett av de förslag på hemmaplanslösningar som kommer att genomlysas i det pågående arbetet med Framtidens Stöd och omsorg. Socialnämnden beslutar att upprättat svar lämnas vidare till kommunstyrelsen. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: I motionen föreslås att socialnämnden får uppdraget att undersöka behovet av ett ungdomsboende. Som socialnämnden skriver i sitt yttrande så räcker inte alltid de stöd till som vi idag kan erbjuda unga vuxna, för att de ska klara sin tillvaro. Det finns behov av mer stöd till dessa både för att klara sitt boende och annat som hör till för att klara ett vuxenliv. Ett ungdomsboende är ett sätt att öka det stödet. I det pågående arbetet med Framtidens Stöd och Omsorg kommer frågan om ett ungdomsboende att genomlysas. Eftersom frågan ingår i det arbetet är processen beträffande behovet av ett ungdomsboende redan igång. Resultatet av genomlysningen kommer att ligga till grund för ställningstagande i frågan. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 29 september 2014, 194 kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Maria Holmquist Ek (V): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Socialnämndens yttrande 18 juni 2014, 115 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 143 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 194

31 (72) 151 Svar på motion om införande av servicegaranti Diarienr 13KS439 Kommunfullmäktige beslutar att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Ärendebeskrivning Åke Forslund (FP) och Ulla Persson (FP) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Vi vill med denna motion att de som har kontakt med Piteå kommun ska möta en kunnig och engagerad personal som hanterar pitebornas ärenden på ett professionellt sätt. Vi vill att de som arbetar i Piteå kommun ska vara tillgängliga för att lämna upplysningar, ge vägledning och råd, besvara frågor och hjälpa dem tillrätta. Piteå kommun ska med ett gott värdskap erbjuda en jämställd och likvärdig service. Vi vill erbjuda medborgarna i Piteå att de kan kontakta kommunen dygnet runt via antingen röstbrevlåda, E-post, olika e-tjänster eller via kommunens webbplats: www.pitea.se. Vi vill också att medborgare får svar på brev och E-post inom sju dagar. Behöver kommunen längre tid på sig ska de meddela vem som handlägger ärendet och hur lång tid det kommer att ta. Kommunen ska även ta emot besök av medborgare på tider som passar dem. Kommunen ska även erbjuda företagare en koordinator som samordnar ditt ärende mellan olika förvaltningar om det behövs, när det gäller ansökan om tillstånd som berör flera förvaltningar och bolag. Koordinatorn ska bjuda in till ett möte mellan berörda parter inom två veckor. Om kommunen inte håller vad de lovar ska det finnas uppgifter om hur man går tillväga. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 18 november 2013, 201 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Informationsenhetens yttrande 9 september 2014 redovisas i bilaga 13KS439-2. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Piteå kommun har tillsammans med YouCall Sverige AB, som har hand om kommunens växelfunktion, genomfört ett samarbete för att utöka servicen, bemötandet och tillgängligheten för medborgarna. Samarbetet med YouCall har lett till inrättande av en gemensam

32 (72) kundtjänst, Medborgarservice. I informationsenhetens yttrande som redovisas i bilaga 13KS439-2, beskrivs utförligt vilka uppgifter som kundtjänsten har, vilka kriterier konceptet bygger på samt vilka kontaktvägar och kommunikationsvägar som finns inom kommunen. Piteå kommun har även ett antal e-tjänster på webbplatsen, vilka man hittar under www.pitea.se/medborgarservice. En del av e-tjänsterna innebär att medborgarna kan göra klart sina ärenden på en gång, medan andra innebär att medborgaren startar en process och ärendet går vidare till en handläggare. Piteå kommun arbetar med att utveckla fler e-tjänster. Kommunfullmäktige har i februari 2012 beslutat att vi ska vara med i utvecklingen av e- förvaltning, detta genom att Piteå kommun antagit den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framtagna strategin Strategi för esamhället. I strategin betonas vikten av en ökad kommunal samverkan kring utvecklingen av e-förvaltning. Kommunfullmäktige har också beslutat i juni 2013 att Piteå kommun ska ingå i den gemensamma e-nämnden för Norrbottens län. Syftet med den gemensamma e-nämnden är att minska kostnader för drift som kan ske gemensamt, att säkra kompetensförsörjning, att effektivare utnyttja resurser genom samverkan, att bidra till en snabbare utveckling inom e-förvaltning samt att implementera intentionerna i den nationella strategin för e-samhället. I det ligger naturligtvis även utveckling e-tjänster som underlättar för medborgarna att använda sig av den kommunala servicen. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra vår service till medborgarna, att ha hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Det mesta av det som efterfrågas i motionen finns redan och ambitionen är att nå vårt övergripande mål att Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service. Med ovan anförda föreslår jag kommunfullmäktige besluta att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Informationsavdelningens yttrade 21 augusti 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 144 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 195

33 (72) 152 Svar på motion om införande av anhörigkonsulenter till stöd för anhörigvårdare Diarienr 14KS115 Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Reservationer Majvor Sjölund (C), Eva-Britt Danielsson (C), Andreas Nilsson (C), Marika Riksberg (C), Johannes Johansson (C), Elisabet Berg (M), Daniel Bergman (M), Lage Hortlund (M), Charlotte Elworth (M), Karl-Erik Jonsson (M), Ulf Karlsson (M), Helén Lindbäck (KD), Christina Lund (KD), Anders Nordin (Skolp), Magnus Häggblad (SD), Elin Håkansson (SD), Johnny Åström (NS), Martin Åström (NS), Monika Karlsson (NS), Åke Forslund (FP) och Sofia Stenman (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning Majvor Sjölund (C), Erik Åslund (C) och Andreas Nilsson (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Vid Centerpartiets deltagande på samrådsmöten med föreningar som representerar de funktionsnedsatta, har stora brister pekats ut i Piteå kommuns agerande i handikappfrågor. Den vanligaste upplevda bristen anges vara i stödet till anhöriga som vårdar, hjälper eller stödjer närstående som inte klarar sin livssituation självständigt p g a långvarig sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning. Så många som var femte vuxen är anhörig till vuxen eller äldre över 18 år med funktionsnedsättning. I dag hänvisas dessa till en vanlig biståndshandläggare med 1,5 timmes telefontid per dag. (Anhörig = den som vårdare, hjälper eller stödjer en närstående. Närstående = en person som tar emot stöd och hjälp (brukare)) Centerpartiet ser därför behov av att på försök inrätta två tjänster som anhörigkonsulenter, vilket bl. a. Luleå och Boden har goda erfarenheter av, för att förbättra situationen för anhörigvårdare och därmed också för den närstående. Genom anhörigkonsulenter kan direkt och indirekt stöd ges i ett tidigt skede, inte bara biståndsansökan. Inte minst agerar anhörigkonsulenten kunskapshöjande mot både anhörig och socialtjänst för att få en god samverkan kring den närstående som tar emot hjälpen. Att vara anhörigvårdare är frivilligt och innebär såväl fysisk som psykisk och social belastning vilket kan leda till ohälsa med svårighet att bedriva yrkesarbete eller studier. Den preventiva ansatsen måste vara utgångspunkt i kommunens arbete. Det är angeläget att förebygga att den anhöriga blir fysiskt eller psykiskt utsliten och den anhörigas situation och behov av stöd måste därför uppmärksammas tidigt.

34 (72) Eftersom Centerpartiet ser samhällsekonomiska vinster vid införandet av anhörigkonsulenter i form av friskare anhörigvårdare men också i form av närstående som får ett bättre och tryggare liv, föreslår vi en finansiering från den sociala investeringsfonden. Med anledning av ovanstående yrkar Centerpartiet att: Två anhörigkonsulenter med adekvat utbildning tillsätts för att erbjuda stöd för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Finansiering sker i första hand via kommunens sociala investeringsfond. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 17 mars 2014, 62 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Socialnämndens yttrande 18 juni 2014, 114: Genom en lagändring i Socialtjänstlagen, SoL, har kommunen ansvar för stöd till anhöriga. Socialnämnden har en skyldighet att underlätta för dem som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, har funktionshinder eller är äldre. Begreppet stöd kan innefatta exempelvis: bemötande, information, råd, hjälpmedel, ekonomisk ersättning, hemtjänst samt insatser i form av exempelvis avlastning och dagverksamhet. Stödet till anhöriga är en prioriterad fråga. Socialnämnden har i maj 2014 tagit beslut om riktlinjer för anhörigstödet i kommunen. Riktlinjerna tydliggör målet, utformningen och ansvaret för anhörigstödet. Riktlinjerna beskriver även hur uppföljning ska ske. Anhörigstödet i kommunen utvecklas och stärks genom arbetet med en anhörigstödjande kultur där fokus ligger på bemötande och delaktighet. Under 2014 vidareutvecklar socialtjänsten anhörigstödet genom att underlätta kontaktvägarna. Det innebär att vi skapar en tydlig ingång för enskilda medborgare som vill komma i kontakt med socialtjänsten för att få anhörigstöd eller information om anhörigstödet. Socialnämnden har valt att ge samtliga anställda ansvar för ett väl fungerande anhörigstöd, samt en tydlig ingång till anhörigstödet. Socialnämnden beslutar att förslå kommunstyrelsen att anse motionen som färdigbehandlad. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: I motionen föreslås att kommunen anställer två anhörigkonsulenter som ska erbjuda stöd för de som vårdar sina anhöriga. Den 1 juli 2009 infördes en lagändring i SoL (Socialtjänstlagen) som handlar om socialnämndens skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.

35 (72) Anhörigstöd är ingen ny företeelse inom socialtjänsten. Inom stöd och omsorg kan anhöriga som har närstående under 65 år få avlastning i mån av plats på Villa Utkiken, avlastning i omvårdnadsarbetet, rådgivning vid psykisk ohälsa samt alkoholrådgivning. I äldreomsorgen kan avlastning ske via Villa Utkiken och vid dagverksamheterna Munkberga och Edlagården. På Kärnhuset sker utredningar, behovsbedömning och träning för dem som bor i eget boende. Har man hemtjänst eller bor i äldreboende så får man en kontaktperson som ska ha ett särskilt ansvar för individen och för kontakter med anhöriga. Anhörigträffar genomförs också regelbundet. I det nya Äldrecentrat som ska byggas, kommer det att finnas visst korttidsboende. Verksamheten riktar sig till personer som är i behov av tillfälligt stöd och bor i ordinärt boende samt till deras anhöriga. Verksamhetsinnehållet på äldrecentrat är växelvård, bostadsanpassning, anhörigstöd- och dagverksamhet för dementa. Inom socialtjänsten är stödet till anhöriga en prioriterad fråga och socialnämnden har fastställt riktlinjer för anhörigstödet i kommunen. Riktlinjerna innehåller målbeskrivning, utformning och ansvar för anhörigstöd samt rutiner för uppföljning. Det finns också information på kommunens webbplats om anhörigstöd, vem som kan få anhörigstöd, vilka former av stöd som finns samt vart man vänder om man har behov av eller frågor om anhörigstöd. Socialtjänsten fortsätter att utveckla anhörigstödet genom att underlätta kontaktvägarna. Det ska vara tydligt för medborgarna hur man kommer i kontakt med socialtjänsten om man är i behov av anhörigstöd eller behöver få information. Socialnämnden har valt att arbeta med en anhörigstödjande kultur inom den ordinarie verksamheten med fokus på bemötande och delaktighet. Istället för att inrätta särskilda tjänster som anhörigstödjare har man valt att ge samtliga anställda ansvar för ett bra fungerade anhörigstöd. Med ovan anförda föreslår jag att kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunstyrelsens föreslår vid sammanträde 29 september 2014, 196 kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Yrkanden Helena Stenberg (S), Agnetha Eriksson (S), Maj-Britt Lindström (S), Roland Olofsson (S), Brith Fäldt (V) och Catrin Gisslin (MP): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Majvor Sjölund (C), Elisabet Berg (M), Helén Lindbäck (KD), Anders Nordin (Skolp), Magnus Häggbland (SD), Johnny Åström (NS) och Åke Forslund (FP): Bifall till motionen.

36 (72) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Socialnämndens yttrande 18 juni 2014, 114. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 145 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2014, 196

37 (72) 153 Svar på motion angående offensiv satsning av hemrehabilitering för äldre Diarienr 13KS218 1. Kommunfullmäktige uttalar sig positiv till en utredning, men att en sådan utredning bör ske i samverkan med landstinget. 2. Motionen anses som bifallen. Ärendebeskrivning Majvor Sjölund (C) och Helén Lindbäck (KD) har lämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Från och med 1 februari 2012 tog Piteå kommun över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Personalresurser fördes över från landstinget till kommunen baserat på statistik över antalet hembesök. För Piteås del handlade det om 13,2 sjuksköterskor, 4 arbetsterapeuter och ½ sjukgymnasttjänst. Statistiken över antalet hembesök kan vara något missvisande då patienter tidigare fått sjukgymnastik på vårdcentralen och finns därför inte med i landstingets statistik. Det kan också vara så att det låga antalet sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvården påvisar att rehabiliteringen av hemsjukvården varit bristfällig. En ekonomisk förklaring till varför landstinget inte satsat nämnvärt på just hemrehabilitering kan vara att den vinst man gör inte hamnar i den egna organisationen. Den vinsten skulle kommunerna få genom till exempel minskade utgifter för hemtjänsten. Det finns många vinster med rehabilitering i hemmiljö. Den ökar patientens självständighet och möjlighet att bo kvar hemma samt minskar behov av hemtjänst, hjälpmedel och bostadsanpassning. För att de äldres resurser ska tas tillvara på bästa sätt krävs det att all personal har ett rehabiliterande synssätt. Detta uppnås endast genom nära samarbete mellan hemtjänst och rehabiliteringspersonal. Flera kommuner i Sverige som satsat på hemrehabilitering har gjort stora besparingar, t ex Östersund och Kalmar. För att bedriva en fullgod rehabilitering i hemmiljö har man i Kalmar tagit fram ett nyckeltal för antalet sjukgymnaster och arbetsterapeuter som baseras på antalet invånare över 65 år i kommunen. Kalmar har 1 sjukgymnast och 1 arbetsterapeut per 350 invånare över 65 år. I Piteå är det ½ sjukgymnast på 8 723 invånare över 65 år och 1 arbetsterapeut per 2 180 invånare över 65 år. Det finns stark evidens för att förebyggande insatser som fallprevention bland äldre har effekt och kan ge stora besparingar. Det har vi i Piteå tydligt exempel på. År 2009 hade vi 20 höftfrakturer i särskilt boende och förra året 12 höftfrakturer. Det är en minskning med ca 40%. I pengar handlar det om ca 1,6 miljoner kronor (en höftfraktur kostar 200 000 kronor). I det fallpreventiva arbetet har sjukgymnaster och arbetsterapeuter varit drivande. De har kompetensen och viljan att arbeta med fallprevention även i ordinärt boende. Tyvärr saknas resurserna.