Samer. Sveriges urbefolkning

Relevanta dokument
Samernas religion. Årskurs 4

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Historia (SO) svenska och bild Samer 1-3

Sagor. Årskurs 2 Vårterminen D-skolan Oxelösund

Lärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans tidigare år (f-åk 5)

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Nu ska vi åka till Sverige

Elevernas likabehandlingsplan

SÁPMI. Vår del av världen

Nationella minoriteter i förskola och skola

Mänskliga rättigheter i Sverige

Läsnyckel. På plats i tiden 1 Vide i Lund. Åsa Storck Ill.: Anders Végh Blidlöv

Minoritetsspråken i Sverige

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

EN UNGDOMSMUSIKAL STUDIEMATERIAL. Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland. avsett för grundskolan årskurs 7-9

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Tigern och geten jagar ett byte - tillsammans. Se upp det kommer ett tåg! Text 1. Text 2

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Våra gemensamt skrivna sagor

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

På besök i rovdjurens land

Se, jag gör allting nytt.

Nya vänner i Västerbotten

SmåSagors Läsutmaning 2019

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström

Författare: Svea Assarsson. Rymdresan. PS: Läs inte boken på kvällen.

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Läsnyckel. Doktor Blek och blodbanken. Text: Annie Graves Bilder: Glenn McElhinney. Innan du läser. Medan du läser

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. (SV åk 7 9)

Biejvieh! Att skildra den samiska kulturen. Arvidsjaurs kommunbibliotek

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Kristendomen. Inför provet

Vad Gud säger om Sig Själv

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret tro hop p& k ä rlek

Språkhandbok för att bevara samiskan

Pluggvar familjens bästa vän!

Några kända sagor som han har skrivit: Den lilla flickan med svavelstickorna, Den stoltaktiga tändsoldaten, de vilda svanarna och svinaherden.

Den nedtystade historien måste vi lära oss av

Advent. Adventsljusstaken. Adventsstjärnan

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Karavanen. Läsförståelse. Elevmaterial NIKLAS KROG SIDAN 1. Namn: Om Traz. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET:

Den hemliga dörren...

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Ett odjur i Jämtland. Adams pappa satt framför datorn. Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Vilka ord på dialekt känner du till?

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Svenska och historia (SO) Samer 1-3

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

UHR:s främjandeuppdrag

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

VINJETT. bland samer. Man har bland annat fått höra om Stallo som åker till Ikea och Stallo som rockartist.

Livet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö

Allan Zongo störtar. Nypon förlag LÄSFÖRSTÅELSE. Liv i rymden. Sidan 1 HENRIK EINSPOR. Elevmaterial. Namn:

UPPSTÅNDELSEN & LIVET


Annorlunda superhjältar. Av: Åk 2 från Jäderfors, Gullhed, Hedäng och Montessoriskolan

kapitel 4 en annan värld

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen

Övning 1: Vad är självkänsla?

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

De är snart Om 7 dagar är de sommarlov i Sverige och alla barn får sommarlov ha ett härligt sommarlov. PS, titta inte på baksidan!

Om författaren. Om boken Den här boken handlar om en tjej som heter Andrea som är med om sitt livs äventyr.

SJUNG MED PETTSON SÅNGTEXTER

Kejsare skämmer ut sig

Sagan om Nallen Nelly

Sammanfattning det allra, allra viktigaste

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Årsberättelse 2014/2015

Facit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3

Transkript:

Samer Sveriges urbefolkning

En liten film om Sapmí: (3:53 min) https://www.youtube.com/watch?v=jm13u5rjcmk

För länge sedan levde samer av att jaga vilda djur och av att fiska. Samerna jagade bland annat vilda renar som levde i Sápmi. De fångade också renar och gjorde dem tama. Av renarna fick man kött, mjölk, skinn och horn. Renskinnen sålde de för pengar. Renar behöver få vandra fritt för att hitta bete. Därför följde samerna renarna, och bodde då också på olika platser. Samerna bodde i kåtor. En kåta bygger man med ställningar av trä. På vintern täckte man ställningen med näver och torv som då blev en varm bostad. På somrarna bodde de i tältkåtor. Samerna historia

Samernas religion Förut hade samerna en egen tro där de delade upp världen i tre delar: den underjordiska världen, den jordiska världen och den himmelska världen. Alla tre världarna hade egna gudar. Nåjden kunde ta kontakt med andevärlden. Senare blev samer kristna under tvång. Men också många av fri vilja. Den gamla naturreligionen finns egentligen inte kvar. Bara minnen och tankar om livet.

Sagan om hur björnen blev utan svans Björnen och räven möttes en dag på isen nära en vak. Räven höll just på att äta fisk som han stulit från samernas boplats. Då frågade björnen Varifrån har du fått fisken? Räven svarade: Ned i den vaken stack jag min svans. Då satte sig också björnen med sin svans ned i vaken. Räven sa: Låt den vara riktigt länge i vattnet så att fiskarna fastnar. Björnen satt så hela natten med svansen i vaken, för att fiskarna skulle fastna riktigt bra. Räven höll sig i närheten. På morgonen ropade räven till samerna Se björnen gör en konst i vaken! Då blev björnen rädd och hoppade upp och ryckte samtidigt av svansen som frusit fast i isen. Så blev svansen kvar i vaken och från den tiden är björnen utan svans.

Under flera århundraden levde den samiska tron bredvid den kristna men under 1600-talet ville de kristna tvinga samerna att överge sin religion och istället komma till kyrkans gudstjänster och undervisning. År av diskriminering, del 1 Kyrkan använde straff av olika slag för att förbjuda samerna att utöva sin religion. Böter, fängelse eller dödsstraff var olika typer av straff. Samernas heliga platser skändades (förstördes) och trummor brändes. För samerna innebar förbudet att utöva den egna religionen stora problem. Kristendomen hindrade dem i deras vanliga liv. De tvingades lämna renhjorden för att besöka kyrkan och tvingades skicka sina barn till skolan.

År av diskriminering, del 2 Under slutet av 1800-talet blev samerna riktigt illa behandlade. Man ansåg då att samerna var mindre värda än andra människor i Sverige. Man trodde också att de inte skulle kunna bo i hus för då skulle de bli slöa och inte orka jobba och ta hand om renarna och till slut bara bli tiggare, för något annat kunde de ju inte 1928 beslutade riksdagen att förbjuda alla samer sina rättigheter, om de inte hade några renar. Även skolan blev påverkad av denna rasism. Här var det viktigt att barnen inte blev allt för civiliserade. Få ämnen och på låg nivå. För 100 år sedan delades människor in i långskallar och kortskallar. Samerna var kortskallar och därmed ansedda som en lägre stående ras. Skallmätningarna gjordes av Statens rasbiologiska institut som fanns kvar ända till slutet av 50-talet.

Samiska Det samiska språket är släkt med det finska språket och talas av samerna. I samiskan finns det många olika dialekter. Alla samer talar inte samiska idag på grund av att det genom historien inte alltid varit så lätt. Flera gånger under 1900-talet har samerna tvingats bort från språket och förbjudits att tala samiska. Men idag ser man på saken lite annorlunda, som tur är, och många unga samer ges nuförtiden möjlighet att lära sig mera om sin kultur och det samiska språken. Dagens samiska ungdomar är stolta över sin bakgrund. Allt fler vill lära sig samiska och använder samiskan i det dagliga livet. Det bidrar till att språket fortsätter att leva! Samernas nationalsång

Kolten Det är inte så många samer som använder kolten som ett vardagsplagg längre, förutom några få. Genom att kolla på kolten så kan man se var den personen är ifrån, om det är en nordsamisk, lulesamisk eller sydsamisk kolt. Färger som oftast syns i dräkterna är röd, grön gul och blå, samma som på flaggan och dessa färger är knutna till natur, där färgerna speglar olika delar i naturen, precis som vad som gäller för flaggan.

(UR) Det magiska skrinet - Sagor från minoritetsspråken: (10 min) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3129&artikel=4621288

Andrea hälsar på hos Brita: Andrea hälsar på hos Brita, del 2

Diskutera i din grupp: 1. Hur är det att leva på ett annat sätt och med andra traditioner än i det övriga samhället, tror du? 2. Skulle du våga till exempel klä dig på ett annat sätt än dina kompisar? 3. Vad är det för typ av natur där Brita bor? 4. Vad finns det för likheter och skillnader med ditt närområde? 5. Varför har många samer renar och vad har de dem till? 6. Har du ätit renskav någon gång? Hur smakade det? 7. Samerna blir ersatta om en ren blir uppäten av en varg. Är det rätt eller fel tycker du? 8. Sångstilen heter jojk. Hur låter det? 9. Varför talar inte alla samer samiska?