Varmt välkomna till Fredensborgs Herrgård

Relevanta dokument
Syns vi inte så finns vi inte!

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

Bakgrunden till PF-Certifiering. Bengt- Erik Löfgren. B-E Löfgren

Statistikrapport nr

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Ett axplock från verksamheten Telefon

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Statistikrapport nr

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Förnybarenergiproduktion

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Det hände under året som gått.

Statistikrapport nr

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

John Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Vindpark Töftedalsfjället

Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Kyltekniska föreningen Malmö. Bo Westman

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:

Jämförelse med uppsatta mål

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Certifieringssystem för installatörer. Anna Carlén

Finsk energipolitik efter 2020

Statistikrapport nr

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Vill du utveckla framtidens sol, vind och elnät för en hållbar klimatomställning?

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Sysselsättningseffekter

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Kent Nyström Lars Dahlgren

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Bioenergi Sveriges största energislag!

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)

Marknadstrender Den internationella solcellsmarknaden

Biokraftvärme isverigei framtiden

Energisituation idag. Produktion och användning

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Eftermiddagens program

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Cer$fiering av installatörer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Så gör vi Sverige 100% förnybart

Bioenergin i EUs 2020-mål

Vindkraft. Sara Fogelström

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Läget på energimarknaderna

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Framtida prisskillnader mellan elområden

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Behövs det en spindel som håller samman nätet?

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Klimatpolitikens utmaningar

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Förnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Transkript:

Varmt välkomna till Fredensborgs Herrgård

Om Pelletsåret som gått. Tre händelser: 1. Klimatmöten i Paris & Marrakech 2. Miljömålsberedningens betänkande 3. Energikommissionens slutrapport

Klimatavtalet Avtalet i korthet : Det allra viktigaste i överenskommelsen är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader, att länderna ska uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och att klimatbiståndet ska öka. men visst finns det orosmoln

Miljömålsberedningen Den 22 juni lämnade Miljömålsberedningen sitt slutbetänkande om klimatpolitiskt ramverk och en samlad luftvårdspolitik till regeringen. Biobaserade bränslen som ersätter fossila bränslen har ett mycket stort värde för samhället i en klimatomställning. Produkter från skogen kommer att behövas i en ökad utsträckning för att nå målen Miljömålsberedningen slutbetänkande inkluderar även en strategi för en samlad luftvårdspolitik. I betänkandet föreslår beredningen fyra nya etappmål. Målen omfattar vägtrafik, småskalig vedeldning, import av luftföroreningar från andra länder och takdirektivets åtaganden. PF anser: Gammal vedteknik orsakar problem med luftkvalitén En skrotningspremie ger även klimateffekt (BC) Utökad kontroll vid installation och utbyte Svanen- kriterier på pellets

PelletsFörbundet granskar underlaget När det gäller emissionsberäkningar har vi utgått ifrån de emissionsmätningar som RISE (fd SP) tagit fram och baseras på tester utförda av SP år 2007 och 2013. PF föreslår: Ålderskrav på gammal teknik Bättre uppföljning vid installation Skrotningspremie Ej el-baserad uppvärmning

Energikommissionen Den 9 januari 2017 överlämnade Energikommissionen sitt betänkande Kraftsamling för framtidens energi till regeringen. En satsning på energiforskning, produktutveckling och energitjänster bidrar positivt till sysselsättning, ekonomisk utveckling och export. Vår kunskap och teknik är globalt efterfrågad. Svenska företag har stora möjligheter att erbjuda varor och tjänster på en global energimarknad. IVA identifierar en stor potential i elproduktion från biobränsle, från dagens 10 TWh till max 60 TWh. PF agerar: Biokraft är viktig balanskraft Orosanmälan ang bioenergi kommit bort Aktivt deltagande hos Boverket, Naturvårdsverket Internationell medverkan

Orosanmälan till Energiministern angående framtiden för vår bioenergi ERIK BRANDSMA GD, Energimyndigheten 60,0 Under de senaste åren har vi inom branschorganisationerna 54,2 54,4 52,5 uppmärksammat att bioenergin hamnat lite 48,8i skuggan 49,0 trots att flera 50,0 46,9 47,4 kärnkraftblock står inför en 44,6utfasning. Samtidigt talas det mycket om en 41,3 omfattande elektrifiering av 39,5 vårt samhälle. En 40,3 kall 40,1 vinterdag 40,8 kan 39,9 40 % av 40,0 38,2 tillgänglig elproduktion gå till eluppvärmning av bostäder 108,6 och lokaler. 108,3 Vi ser därför att effektfrågan kommer att vara ett framtida problem 30,0 95,9 98,6 99,1 52,6 51,9 41,8 42,2 42,9 Som exempel vill vi 20,0 nämna 93,5att Bioenergin hos t ex Energimyndigheten inte är speciellt högt prioriterad. När man besöker Energimyndighetens 11,8 12,1 hemsida och 8,5 9,3 8,7 9,0 9,5 10,3 10,4 klickar på länken Förnybart 10,0 finns inget direkt om bioenergi, men i vänstermarginalen finns en rubrik Hållbara Bränslen och klickar man där så hamnar man på drivmedel. Den 0,0 termiska användningen finns inte med. Som besökare måste man gå ganska långt ner i menyerna innan man hittar nått om bioenergi Förädlat trädbränsle Oförädlat trädbränsle Avlutar för värme, kyla och elproduktion på Energimyndighetens hemsida 101,6 104,0 107,0 1,0 1,5 1,2 1,0 0,8 1,5 2,2 1,9 1,8 2,0 105,1 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Övriga fasta biobränslen Anv. Fasta Biobränslen TWh TOTALT 8,2 130,0 125,0 120,0 115,0 110,0 105,0 100,0 95,0 90,0 85,0 80,0

Alla problem kan inte lösas med elproduktion från vind och sol..

Pellets en joker i energiomställningen Energikommissionen konstaterar: Elbaserad värme har en kall vinterdag ett samlat effektuttag på mellan 7 och 10 GW enligt olika uppskattningar. Detta motsvarar mellan 25 och 40 procent av det maximala effektuttaget i elsystemet. Därutöver kommer bortfallet av 2,3 GW möjlig effekt när de 4 kärnreaktorerna i Barsebäck och Oskarshamn har stängts. PF agerar: Biovärme frigör elproduktion vintertid Genom att ersätta eluppvärmning under den kallaste perioden kan tillgänglig elproduktion användas för andra ändamål utan att vare sig elproduktion eller överföringskapacitet behöver byggas ut

Pelletspriset ett starkt argument - Om vi ser till prisutvecklingen sedan 2010 kan vi konstatera att pelletspriset är fortsatt stabilt. Priset är det aktuella för varje år. - Elprisindex är hämtat från SCB och gäller för en elvärmd villa med rörligt elpris. - Det fallande elpriset 2014-2015 har inte påverkat pelletspriset som under samma period legat i princip helt stilla. - Vi kan under 2016 se en prisökning både på olja och el. På kansliet märker vi ett ökat intresse från kunder som redan eldar pellets och är i behov av att uppgradera sin anläggning.

PelletsFörbundets målsättning i förhållande till RES-direktivet (BFS 2015:4 CIN 2 )

Pelletsanvändning 2016 Stora Mellan Villa 598 558 ton 442 297 ton 565 491 ton 1 606 346 ton (jmf 2015-43 000 ton)

Export och Import Statistiken för export och import hämtas från SCB:s redovisning som månadsvis presenteras på kod KN 440131 Det är framförallt importen från Ryssland och Lettland som minskat, medan importen från Estland under 2016 har ökat. Exporten går till framförallt till Danmark.

Internationell utblick I AEBIOM Statistical report 2016 redovisas 849 st pelletsfabriker i 53 olika länder runtom i världen, med en produktionskapacitet på 58,4 miljoner ton. År 2015 tillverkades 27,7 milj. ton, varav 20,3 milj. ton hamnade i Europa. Inom EU producerades 14,1 miljoner ton pellets som täcker 70% av efterfrågan. Tyskland är största producent av i Europa med 2 milj. ton, följt av Sverige, Lettland och Estland Pelletsanvändningen för elproduktion ökade inom EU-28 med 14,9%

PelletsFörbundets visioner & mål PF ska vara drivande när det gäller förnybar energianvändning och verka för ett ökat intresse för användandet av bioenergi Ökad användning av bioenergi leder till minskade utsläpp av växthusgaser och minskade miljö- och hälsovådliga emissioner Bioenergiproduktion och användning ger varaktiga arbetstillfällen och skatteintäkter Lägre uppvärmningskostnader för energiproduktion gör att mer pengar stannar i den lokala ekonomi Bioenergi är (skall vara) ett naturligt och attraktivt alternativ för värme, kyla och som balanskraft vid elproduktion. Export av teknik och kunnande kan ge betydande intäkter för vår industri

Tack alla ni som jobbat för biovärme under 2016

Frivillig Certifiering av Energiinstallatörer

Certifierad Installatör Enligt EU:s RES-direktiv med kunskapskraven specificerade i Boverkets BFS 2015:4 CIN 2. Certifieringen som i Sverige ska vara ackrediterad av SWEDAC är frivillig. Sverige gäller certifieringen för fastigheter med ett maximalt effektbehov vid DVUT på 20 kw. Certifieringssystemet gäller för installatörer av värmepumpar, solel, solvärme och biobränsleanläggningar Syftet med direktivet är att åstadkomma en ökad användning av förnybar energi för uppvärmning av mindre fastigheter i Europa.

Framtidens installatörer måste kunna kombinera olika systemlösningar Så här går det till Två veckor innan kursstart i Härnösand, får du kursmaterialet med post. Som stöd i dina självstudier får du tillgång till vår e-learningplattform med bl a läsanvisningar och självtester. Första kursdagen ägnas åt viktiga teoretiska moment i kursen. Dessutom får du information om hur certifieringen går till och vad som krävs. Andra dagen, ägnas åt praktiska moment i labbet. Dagen avslutas med en kort individuell genomgång/examination av det praktiska momentet och ett teoretiskt prov

De första tolv Bioenergi-installatörer är nu godkända Nästa Bioenergikurs Tid: 17-18 maj Start kl 10:00 dag ett och avslutning ca 17:30 dag två Plats: Heta Utbildningar i Härnösand, Gånsviksv. 2 Antal platser: 12 st. Kostnad: 7 900 kr ex moms Rabatt: Vid anmälan till fler kurser kurs 2 med 20% kurs 3 med 25% kurs 4 med 30% Paula Ode Baltic Suntech AB Ullstorp 1343 273 94 Tomelilla paula.ode@balticsuntech.se