FÖRORD Översikt 2013 beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. Lokalt är det skäl att utnyttja informationen i översikterna vid fastställandet av prioriteringarna inom säkerhetsarbetet, motiveringen av de regionala aktörerna och utvärderingen av effekterna. På lokal nivå är det viktigt att informera såväl säkerhetsaktörer som invånare och förtroendevalda om översikterna. För att lyfta fram olycksöversikterna i den lokala debatten: Rapporternas innehåll och effekter på regionens säkerhetsarbete behandlas i lokala arbetsgrupper inom säkerhetsplaneringen. Ett tema för den säkerhetsutbildning som ordnas i regionen väljs olycksfallen. Informationen på det lokala planet kan innehålla till exempel: Koppling av översikten till lokala aktörers webbsidor Meddelande i lokaltidningarna med en beskrivning av olyckssituationen i den egna kommunen eller den egna regionen Meddelande i organisationernas interna informationsforum och tidning och på organisationens webbsidor Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: antti.impinen@thl.fi. I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.thl.fi/tapaturmat. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Oktober 2013 Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2
INNEHÅLL FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 3 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA... 6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET... 8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING... 10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 21 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR... 29 3
1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4
1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2011 dog 2 766 finländare i olyckor: 1846 män och 920 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Antal dödsfall 3000 2500 2000 1500 1000 Hemma och på fritiden Trafiken Antal döda i arbetsolyckor 500 0 Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1986 2011, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbtjänsten som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.thl.fi/tapaturmat. 5
3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 1. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6
Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 2. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2011), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 18% 2% 5% 5% 31% 16% 16% 6% 182 106 Fredrikshamn 18% 2% 4% 5% 32% 16% 16% 6% 21 402 Iitti 18% 2% 4% 4% 30% 19% 17% 7% 7 004 Kotka 18% 2% 6% 6% 31% 16% 15% 6% 54 828 Kouvola 18% 2% 5% 5% 31% 16% 15% 6% 87 820 Miehikkälä 16% 2% 3% 2% 30% 18% 20% 9% 2 190 Pyttis 21% 2% 3% 4% 34% 16% 15% 6% 5 364 Virolahti 17% 2% 3% 4% 32% 17% 17% 8% 3 500 2 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 7
4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 3 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga. Dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2002 2011 enligt ålder och kön 4 5 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik <5 <5 <5 <5 6 7 17 10 Trafik, motofordon 8 10 19 11 40 21 21 <5 Fall <5 <5 <5 <5 59 64 152 297 Drunkning 5 <5 <5 <5 24 20 15 6 Kvävning <5 <5 <5 <5 15 11 16 5 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 14 11 9 <5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 11 16 16 7 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 <5 99 77 23 <5 Övriga förgiftningar 6 <5 <5 11 6 49 16 15 7 Annan olycka <5 <5 <5 <5 21 20 27 22 Totalt 20 10 30 340 260 310 360 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 33 12 50 +43% Trafik, motofordon 103 30 130 +25% Fall 327 250 580 +21% Drunkning 62 14 80 +37% Kvävning 34 16 50 +43% Eldsvåda 29 10 40 +58% Förfrysning 37 13 50 +95% Alkoholförgiftning 150 56 210 +16% Övriga förgiftningar 9 80 27 110 - Annan olycka 74 19 90 +26% Totalt 930 450 1 380 +20% 3 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 4 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 5 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 6 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 8
Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 7 2011, %. Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2002 2011, N. 7 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9
5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2002 2011, i tusen dagar. 10
Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 132 11 30 49 394 178 124 52 970 Trafik, motorfordon 308 116 192 177 646 145 124 26 1 730 Fall 735 115 312 324 2 835 1 864 2 449 1 582 10 220 Drunkning 5 <5 <5 <5 5 8 <5 <5 20 Kvävning 15 <5 <5 <5 9 7 14 6 50 Eldsvåda 11 <5 9 21 66 17 11 <5 140 Förfrysning <5 <5 <5 <5 15 19 13 <5 50 Förgiftning (orsakad av annat 38 5 13 14 90 28 23 10 220 än alkohol) Alkoholförgiftning 27 <5 <5 <5 21 7 <5 <5 60 Annan olycka 423 156 324 295 1 897 947 1 152 456 5 650 Totalt 1 690 410 890 880 5 980 3 220 3 920 2 140 19 120 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 80 12 15 12 198 119 171 73 680 Trafik, motorfordon 100 45 52 50 174 77 86 22 610 Fall 530 51 100 128 1 476 1 559 3 871 6 320 14 040 Drunkning 5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 8 <5 <5 <5 <5 <5 12 <5 30 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 10 11 <5 <5 30 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 6 8 <5 20 Förgiftning (orsakad av annat 27 <5 12 12 56 28 24 23 190 än alkohol) Alkoholförgiftning 22 <5 <5 <5 7 <5 <5 <5 30 Annan olycka 222 34 85 104 1 016 660 1 199 601 3 920 Totalt 990 150 270 310 2 940 2 460 5 370 7 050 19 550 Totalt 2 690 560 1 150 1 190 8 920 5 680 9 290 9 180 38 670 11
Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2007 2011. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 75 Fredrikshamn 142 Iitti 285 Kotka 286 Kouvola 489 Miehikkälä 624 Pyttis 935 Virolahti 12
Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden imin 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 112 11 29 42 305 130 87 33 750 Trafik, motorfordon 236 85 127 105 414 86 77 15 1 100 Fall 644 105 255 261 2 007 1 169 1 346 825 6 440 Drunkning <5 <5 <5 <5 5 8 <5 <5 20 Kvävning 15 <5 <5 <5 8 7 13 5 50 Eldsvåda 8 <5 8 12 31 11 10 <5 80 Förfrysning <5 <5 <5 <5 12 16 6 <5 40 Förgiftning (orsakad av annat 37 5 13 14 74 23 21 10 200 än alkohol) Alkoholförgiftning 27 <5 <5 <5 16 7 <5 <5 60 Annan olycka 380 141 271 253 1 438 721 724 243 4 070 Totalt 1 380 340 680 630 3 810 1 950 2 040 1 030 11 390 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 64 10 11 10 158 91 121 58 520 Trafik, motorfordon 77 39 40 29 125 51 45 17 420 Fall 470 45 88 104 1 080 1 014 2 101 2 910 7 550 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 8 <5 <5 <5 <5 <5 10 <5 30 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 5 8 <5 <5 20 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 5 <5 10 Förgiftning (orsakad av annat 25 <5 10 8 52 23 20 22 160 än alkohol) Alkoholförgiftning 22 <5 <5 <5 7 <5 <5 <5 30 Annan olycka 190 34 69 92 771 466 780 426 2 770 Totalt 820 130 210 240 2 020 1 520 2 760 3 170 10 470 Totalt 2 210 470 890 870 5 830 3 480 4 800 4 210 21 860 13
Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 323 15 54 106 2 030 1 669 1 367 609 6 170 Trafik, motorfordon 1 087 428 1 865 1 429 7 622 1 975 1 902 706 17 010 Fall 1 452 269 1 444 1 118 16 385 17 138 36 685 28 283 102 770 Drunkning 25 7 <5 <5 7 47 23 <5 110 Kvävning 22 <5 <5 <5 52 16 68 26 190 Eldsvåda 123 11 32 235 748 132 60 <5 1 340 Förfrysning <5 <5 <5 <5 73 150 308 11 550 Förgiftning (orsakad av annat 44 8 18 24 225 92 78 59 550 än alkohol) Alkoholförgiftning 29 <5 12 19 123 13 <5 <5 200 Annan olycka 918 356 815 1 035 8 097 5 240 9 934 9 058 35 450 Totalt 4 020 1 100 4 250 3 970 35 360 26 470 50 430 38 750 164 350 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 330 18 51 18 1 042 708 1 890 1 404 5 460 Trafik, motorfordon 350 126 494 259 996 674 1 228 306 4 430 Fall 826 113 246 447 6 396 12 549 61 043 152 254 233 870 Drunkning 10 <5 <5 <5 <5 <5 7 <5 20 Kvävning 8 <5 <5 <5 <5 <5 310 25 350 Eldsvåda <5 8 <5 6 116 63 <5 67 260 Förfrysning <5 <5 <5 <5 8 19 227 9 260 Förgiftning (orsakad av annat 69 <5 22 18 105 95 104 208 620 än alkohol) Alkoholförgiftning 29 <5 <5 <5 15 <5 <5 <5 50 Annan olycka 499 88 308 288 4 784 4 264 10 041 6 616 26 890 Totalt 2 120 360 1 120 1 040 13 470 18 370 74 850 160 890 272 230 Totalt 6 140 1 460 5 370 5 010 48 830 44 850 125 280 199 640 436 580 14
Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2002 2011, N. Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. 15
Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2002 2011, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 698 579 373 1 650 4 Trafik, motorfordon 825 988 527 2 340 6 Fall 6 008 10 077 8 166 24 251 63 Drunkning 11 19 3 33 0 Kvävning 57 14 12 83 0 Eldsvåda 39 57 72 168 0 Förfrysning 19 29 23 71 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 233 140 33 406 1 Alkoholförgiftning 67 21 7 95 0 Annan olycka 3 634 3 700 2 237 9 571 25 Totalt 11 591 15 624 11 453 38 668 100 16
Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2011, N. Minst 10 patienter 2011, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.stakes.fi/sv/tilastot/verksamhetsenheter/hilmokoder.htm Serviceproducent Vårdperioder Vårdperioder Vårddagar / Patienter Vårddagar 90700 - KOUVOLAN SEUDUN TERVEYSKESKUKSET 1 249 853 15 761 12.3 40314 - KYMENLAAKSON KESKUSSAIRAALA 2 047 1 687 7 836 3.8 50200 - HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA 210 170 1 025 4.9 40318 - PÄIJÄT-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 142 118 563 3.9 90270 - KOTKAN SOSIAALI- JA TERVEYSTOI- MI/TERVEYSKESKUS 162 149 5 319 29.7 60780 - (nimi ei tiedossa) 154 148 154 1.0 90709 - HAMINAN TERVEYSKESKUS/TARKENTAMATON 149 124 3 085 19.9 60757 - HANSAKESKUKSEN LÄÄKÄRIPALVELU 140 132 140 1.0 60784 - (nimi ei tiedossa) 105 102 105 1.0 60702 - SAIRAALA LASERI OY 85 82 85 1.0 40301 - ETELÄ-KARJALAN KESKUSSAIRAALA 8 8 14 1.8 40312 - MIKKELIN KESKUSSAIRAALA 4 4 5 1.2 90734 - ARTJÄRVEN SOSIAALITOIMISTO 83 63 3 336 36.3 60605 - DEXTRA MUNKKIVUOREN LÄÄKÄRIKESKUS OY:N SAIRAALA 39 36 39 1.0 60621 - INVALIDILIITON KÄPYLÄN KUNTOUTUSKESKUS /SYNAPSIA 35 30 1 176 31.8 60613 - INVALIDISÄÄTIÖ/SAIRAALA ORTON 38 32 98 2.6 50290 - TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 10 9 47 4.7 90590 - VIROLAHDEN TERVEYSKESKUS 27 23 2 212 67.0 40401 - PORVOON SAIRAANHOITOALUE / PORVOON SAI- RAALA 90438 - PYHTÄÄN TERVEYSKESKUS 15 11 677 37.6 60611 - DIACOR SAIRAALA 14 14 14 1.0 41019 - KYMENLAAKSON PSYKIATRINEN SAIRAALA /TARKENTAMATON 11 10 92 7.7 60763 - SAIRAALA MEHILÄINEN LAHTI 13 12 13 1.0 40426 - HYVINKÄÄN SAIRAANHOITO-ALUE/ HYVINKÄÄN SAIRAALA 40302 - KESKI-SUOMEN KESKUSSAIRAALA 5 5 12 2.4 60724 - HEMO OY 11 11 11 1.0 17
Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 1999 2011, %. 18
Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Figur 9. Olycksfallstyper i området 1999 2011, N. 19
Figur 10. Olycksfallstyper i hela landet 1999 2011, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 1999 2011 Icke registerad olyckstyp 2 748 Trafik 5 053 Olycksfall i hemmet 16 859 Idrotts- eller motionsevenemang 1 862 Andra olycksfall i fritiden 11 319 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 998 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 1 864 Olycksfall i skola eller på daghem 208 Annan eller icke specificerad olyckstyp 3 597 20
6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 8. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 8 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 21
Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld under femårsperioden 9 10 11 2007 2011 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 23 500-6% 14 050-6% 224 780-6% 9.3 910 +18% Fredrikshamn 2 760-7% 1 628-8% 26 035-9.2 117 +27% Iitti 1 090-622 - 13 648-12.2 31 - Kotka 7 620-4 651 +4% 64 710-8.3 325 +42% Kouvola 10 660-11% 6 356-12% 105 486-9.6 376 - Miehikkälä 250-31% 185-13% 1 243-70% 4.8 15 - Pyttis 600-13% 356-15% 6 121-10.0 26 - Virolahti 510-299 - 7 540-14.2 22-9 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 10 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 11 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 22
Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 12 13 14 2007 2011. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Total Hela området 2 330 +33% 12 910-1 130 +13% 5 980-18% 1 140-51% 23 500-6% Fredrikshamn 305 +49% 1 634 +8% 148 +32% 621-28% 55-72% 2 760-7% Iitti 107 +74% 577-24 - 320-57 -24% 1 090 - Kotka 722 +38% 4 337 +16% 553 +81% 1 854-14% 156-76% 7 620 - Kouvola 1 053 +24% 5 612-7% 353-26% 2 797-20% 846-23% 10 660-11% Miehikkälä 37 * 122-38% 11 * 77-7 * 250-31% Pyttis 58 +56% 355-22 - 152-19% 14-600 -13% Virolahti 48 +101% 276-23 * 162-5 -53% 510-12 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 13 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 14 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 23
Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 15 16 17 2007 2011. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 990-11% 10 070 +10% 410-13% 1 020 +16% 370-62% 12 860 - Fredrikshamn 111-1 262 +15% 57-145 +52% 50-43% 1 630 - Iitti 56 +49% 444-13 * 34-28 - 580 - Kotka 280-15% 3 541 +31% 107-297 - 87-66% 4 310 +16% Kouvola 498-4 223-220 - 469-183 -61% 5 590-7% Miehikkälä 14 * 84-42% 5 * 15 * <5 * 120-39% Pyttis 22-291 - 7 * 25-8 * 350 - Virolahti 13 * 220 - <5 * 31 * 7-280 - Totalt 15 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 16 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 17 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24
Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 18 19 20 2007 2011. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Totalt Hela området 7 290-640 -22% 4 970-770 -12% 9 470-7% 360-61% 23 500-6% Fredrikshamn 903-65 - 643-78 - 1 056-13% 18-72% 2 760-7% Iitti 371 +24% 34 +83% 182-38 - 451-9 * 1 090 - Kotka 2 401 +13% 186-25% 1 741 +17% 220-14% 2 983-91 -64% 7 620 - Kouvola 3 181-6% 340-12% 2 106-13% 382-4 438-10% 214-45% 10 660-11% Miehikkälä 56-50% <5 * 67-9 * 116 - <5 * 250-31% Pyttis 196-7 * 127-19 - 234-17% 18 * 600-13% Virolahti 186-8 * 103-20 * 191-6 * 510-18 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 19 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 20 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25
Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under femårsperioden 21 22 23 2007 2011. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 970-17% 260-590 - 640-3 960-2 040-8% 2 140-13% 1 260-19% 11 850-6% Fredrikshamn 109-21% 23-59 - 65-407 - 251-275 - 184-1 370-9% Iitti 46-19 * 15-19 - 186-87 - 83-93 - 550 - Kotka 286-16% 77-211 - 218-1 268 +10% 666-671 - 403-3 800 - Kouvola 456-21% 124-269 - 304-1 908-916 -13% 986-15% 486-32% 5 450-10% Miehikkälä 13 * 6 * 6 * 6 * 41-30 - 27-42% 13-63% 140-24% Pyttis 36-8 * 13 * 14 * 67-43% 27-59% 64-45 - 270-27% Virolahti 24 - <5 * 14 * 11 * 78-61 - 34-41% 40-270 - 21 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 22 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 23 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26
Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under femårsperioden 24 25 26 2007 2011. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela områ- 600-16% 150-220 - 260-1 980-7% 1 560-2 900-5% 3 980-5% 11 650-5% Fred- 74-15 - 33-19 - 211-17% 173-372 - 493-1 390 - Iitti 35 - <5 * 5 * 7 * 78-59 - 160-190 - 540 - Kotka 183-53 - 74-124 +63% 632-517 - 930-1 309-3 820 - Kouvola 284-20% 70-96 - 102-939 -9% 731-1 276-13% 1 714-12% 5 210-11% Miehikkälä <5 * <5 * <5 * <5 * 27-17 - 29-38% 33-59% 110-38% Pyttis 18 - <5 * <5 * <5 * 57-33 - 77-133 - 330 - Virolahti 7 * 6 * 7 * <5 * 38-26 * 57-104 - 250-24 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 25 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 26 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27
Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 117 euro. 27 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 28. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2011. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 655 152 Hela räddningsområdet 23 583 Fredrikshamn 4 004 Iitti 1 409 Kotka 6 519 Kouvola 10 110 Miehikkälä 207 Pyttis 573 Virolahti 760 Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) 27 Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2006. Stakesin työpapereita 3/2008. 28 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009. http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 28
7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 29 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2002 2011 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 30. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 29 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 30 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 29
Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2002 2011, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 140 61 201 10-19 380 66 446 20-29 408 79 487 30-39 410 89 499 40-49 573 164 737 50-59 585 195 780 60-69 368 174 542 70-79 193 123 316 80-89 84 114 198 90+ 6 26 32 Yhteensä 3 147 1 091 4 238 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2002 2011, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 625 190 815 10-19 2 723 313 3 036 20-29 2 893 520 3 413 30-39 3 778 591 4 369 40-49 5 558 1 520 7 078 50-59 5 908 2 042 7 950 60-69 4 483 2 057 6 540 70-79 2 517 1 555 4 072 80-89 577 937 1 514 90+ 175 213 388 Yhteensä 29 237 9 938 39 175 30
Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2002 2011. 31
Förebygga olyckor! www.thl.fi/tapaturmat Piste tapaturmille! webbtjänsten erbjuder information om olycksfall och hur de kan förebyggas. Webbtjänsten upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd (THL). 32