Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Lidköpings kommun Råda källor och Råda grundvattentäkt Uppdragsnummer 1351897 Tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter KONCEPT Vänersborg 2015-11-30 Sweco Environment AB Hans Björkman Uppdragsledare Nils Kellgren Kvalitetsgranskning 1 (35) ra04s 2011-02-17 Sweco Södergatan 1, 462 34 Vänersborg Telefon 0521-57 55 50 Telefax 0521-655 10 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Hans Björkman Telefon direkt 0521-57 55 56 Mobil 0708-65 51 02 hans.bjorkman@sweco.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 5 1.1 Allmänt 5 1.2 Uppdraget 5 1.3 Bakgrund och motiv 5 1.4 Uppdragets omfattning 6 1.5 Underlagsmaterial 6 1.6 Syfte och användning av detta tekniska underlag 7 1.7 Orienteringskarta 7 2 Råda källor och Råda grundvattentäkt 8 2.1 Råda källor 8 2.1.1 Allmänt 8 2.1.2 Anläggningen 8 2.1.3 Vattenbehandling 8 2.1.4 Vattenförbrukning 9 2.1.5 Vattentäktens värde 9 2.1.6 Ägandeförhållande 9 2.1.7 Vattendom 10 2.1.8 Befintligt skyddsområde 10 2.2 Råda grundvattentäkt 11 3 Områdesbeskrivning 12 3.1 Markanvändning 12 3.2 Geologi 13 3.2.1 Jordlager 13 3.2.2 Berggrund 14 3.3 Hydrologi 14 3.3.1 Nederbörd 14 3.3.2 Hydrogeologi 14 3.4 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 16 3.5 Vattenkvalitet 17 4 Planbestämmelser och markanvändning 18 4.1 Allmänt 18 4.2 Översiktsplan 18 4.3 Lokala föreskrifter 18 4.4 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 18 4.5 Fastställda MKN och VFF 18 2 (35)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 Inventering av potentiella föroreningskällor 19 5.1 Genomförande 19 5.2 Riskkällor 19 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar 19 5.2.2 Sabotage, kris och krig 19 5.2.3 Vägar och transporter 19 5.2.4 Grustäkt 20 5.2.5 Jord och skogsbruk 21 5.2.6 Bebyggelse 22 5.2.7 Skjutbana 22 5.2.8 Nedlagda deponier 22 6 Riskbedömning 23 6.1 Lidköpings kommuns intentioner 23 6.2 Bedömd risknivå 23 6.3 Nödvändiga åtgärder för att minska riskerna 24 7 Utformning av vattenskyddsområde 25 7.1 Krav och allmän metodik 25 7.2 Skyddszoner 26 7.2.1 Vattentäktszon 26 7.2.2 Primär skyddszon 26 7.2.3 Sekundär skyddszon 26 7.2.4 Tertiär skyddszon 26 7.3 Grund för avgränsning av Råda vattenskyddsområde 27 7.3.1 Uppskattning av tillströmningsområdets storlek 27 7.3.2 Vattnets uppehållstid i marken 27 7.3.3 Provpumpning 28 7.4 Råda ås vattenskyddsområde motiv för avgränsning 29 7.4.1 Vattentäktszon 29 7.4.2 Primär/sekundär skyddszon 29 7.4.3 Platsspecifika motiv 32 8 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter 33 8.1 Inledning 33 8.2 Legalt stöd och syfte 33 8.3 Påverkansfaktorer 33 8.4 Formulering och restriktionsnivå 33 8.5 Restriktionsnivå med avseende på identifierade risker 34 8.6 Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde 35 3 (35) ra04s 2011-02-17

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor: 1. Karta över vattenskyddsområdet 2. Skyddsföreskrifter 4 (35)

1 Orientering 1.1 Allmänt De båda grundvattentäkterna Råda källor och Råda grundvattentäkt ligger på Råda ås strax väster om Lidköping, se försättssidan. Grundvatten från Råda källor har använts för stadens vattenförsörjning sedan lång tid tillbaka. Uttag av grundvatten görs ur tre uttagsbrunnar. Numera baseras vattenförsörjningen i Lidköpings kommun på vatten från Vänern, men grundvatten från Råda källor blandas in i vattenverket och spelar en stor roll för att höja vattenkvaliteten. Råda grundvattentäkt är skild från det som vanligen benämns Råda källor. Råda grundvattentäkt försörjde tidigare Råda samhälle med vatten men är numera reservvattentäkt och normalt uttas inget vatten därifrån. 1.2 Uppdraget På uppdrag av Lidköpings kommun har Sweco Environment AB upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkterna på Råda ås. 1.3 Bakgrund och motiv Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från 2011 anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. Detta tekniska underlag (TU) utgör beslutsunderlag för Lidköpings kommun som skall fastställa skyddsområdet för Råda ås. Sedan det tidigare skyddsområdet fastställdes år 2000 har Naturvårdsverket publicerat nya handböcker för vattenskyddsområde 2003 och 2011. Motivet för att nu fastställa ett nytt vattenskyddsområde är att uppdatera det tidigare så att det uppfyller regelverkets krav på ett modernt vattenskyddsområde. 1 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 5 (35) ra04s 2011-02-17

1.4 Uppdragets omfattning Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Råda grundvattentäkter i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde/skyddsföreskrifter Vattentäktszon och skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.5 Underlagsmaterial Digital fastighetskarta från Metria Digitalt ortofoto från Metria Naturvårdsverket handbok om vattenskydd, 2010:5 VIAK, 1959: Yttrande över undersökningar av grundvattentäkt i Råda samhälle, Kållands- Råda kommun, Skaraborgs län VIAK, 1971: Skyddsplan för grundvatten i Rådaåsen VIAK, 1973: Rådaåsen. Rekognoserande geohydrologisk undersökning VBB VIAK, 1992: Geohydrologisk undersökning VBB VIAK, 1992: Kontroll av brunnsentreprenad VBB VIAK, 1993: Kontroll av brunnsentreprenad, Br III VBB VIAK, 1994: Råda samhälle, grundvattentäkt kapacitetstest VBB VIAK, 1994: Råda källor grundvattentäkt, teknisk beskrivning VBB VIAK, 1996: Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter VBB VIAK, 2000: Tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Viak, 2005. Möjligheter för förstärkt grundvattenbildning genom konstgjord infiltration. 6 (35)

1.6 Syfte och användning av detta tekniska underlag Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 1.7 Orienteringskarta Figur 1. Orienteringskarta. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 7 (35) ra04s 2011-02-17

2 Råda källor och Råda grundvattentäkt 2.1 Råda källor 2.1.1 Allmänt Vattenförsörjning av Lidköping och flera omkringliggande samhällen baseras på vatten från Vänern som behandlas i Lockörns ytvattenverk. För närvarande produceras ca 9000 m 3 /d. Sedan början av 1900-talet har artesiskt grundvatten uttagits ur Rådaåsen för Lidköpings vattenförsörjning. För att förbättra vattenkvaliteten i det dricksvatten som produceras i Lockörns vattenverk, inblandas ca 10 % grundvatten från Råda källor. Under senare år har ca 870 m 3 /d uttagits. För att trygga leveranssäkerheten utgör Råda källor en av flera reservvattentäkter och kan leverera 3 000 m 3 /d under kortare tid vid behov. 2.1.2 Anläggningen Grundvattentäkten Råda källor består av 3 uttagsbrunnar: Br 1, Br 2 och Br 3. Dessa är utförda som ODEX brunnar med data enligt tabell 1. Brunnarnas läge visas i Figur 2. Tabell 1. Brunnsdata. Brunn Tillhör Typ Djup (m) Dimension Filter År Br 1 Råda källor Formationsfilter 36 Ø194 JWS Ø162, slits 0,5 mm Br 2 Råda källor Formationsfilter 27 Ø194 JWS Ø162, slits 0,5 mm 1992 1992 Br 3 Råda källor Formationsfilter 37,6 Ø194 0,5 m sump JWS Ø162, slits 0,5 mm 1993 För att förhindra att det artesiska grundvattnet tränger upp utmed borrörens utsida (piping), installerades en utvändig tätskärm av bentonit kring borrören, se bilaga 2 och 3. 2.1.3 Vattenbehandling Råvattnet från Vänern tas sex kilometer norr om Lidköping i Kinneviken på ett djup av ungefär tio meter. Vid intaget passerar vattnet ett grovgaller som har till uppgift att avskilja större föremål. Därifrån pumpas vattnet via en råvattenledning till vattenverket. Från råvattenpumpstationen inkommer råvattnet till vattenverket där det först leds till en så kallad inblandningssnäcka. I inblandningssnäcka tillsätts aluminiumsulfat, PAX XL100. Från inblandningssnäckan fördelas flödet till 3 parallella linjer. Linje 1 och linje 2, vardera bestående av 2 x 5 flockningsbassänger, 2 sedimenteringsbassänger av typen LOVÖ och 2 snabbsandfilter. Linje 3 består av flockning och sedimentering i pulsator och filtrering i 2 snabbsandfilter. Grundvattnet från Råda källor blandas in i linje 2, före sandfiltreringen. 8 (35)

Det renade vattnet lagras i en lågreservoar om 900 m 3. På ledningen till lågreservoaren doseras klor-klordioxod och soda. Från lågreservoaren distribueras vattnet med 3 högtryckspumpar ut på ledningsnätet, som har två vattentorn (Lidåker och Råda), för tryckutjämning. 2.1.4 Vattenförbrukning Vatten från Lockörns vattenverk i Lidköping försörjer samhällena: Lidköping, Vinninga, Norra Härene, Järpås, Lovene, Gillstad, Saleby, Filsbäck och Mellby i den egna kommunen. Dessutom sker distribution till Vara kommun och Grästorps kommun samt att Essunga kommun är anslutet för att säkra leveranssäkerheten om det sker störningar i den egna försörjningen. Produktion Lockörn 2010 Grundvatten ur Råda källor 2010 3 370 000 m 3 (9 230 m 3 /medeldygn) 317 500 m 3 (870 m 3 /medeldygn) 2.1.5 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Råda källor ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas allmänna huvudvattentäkter. 2.1.6 Ägandeförhållande Brunn Tillhör Fastighet Ägare Br 1 Råda källor Ågården 3:1 Carl Rudbäck, Nilstorpsvägen 48 181 47 Lidingö Br 2 Råda källor Råda-Prästbol 1:7 Svenska kyrkan Br 3 Råda källor Råda 5:1 Lidköpings kommun Br 4 Råda grundvattentäkt Råda 16:1 Lidköpings kommun 9 (35) ra04s 2011-02-17

2.1.7 Vattendom Lidköpings kommun fick genom vattendom 1995-08-17 (senare fastställd av övervattendomstolen 1997-10-30) rätt att utta 900 m 3 /d grundvatten ur Rådaåsen. 2.1.8 Befintligt skyddsområde För Råda vattentäkt finns ett befintligt vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser fastställda av länsstyrelsen 1973. Det består av inre och yttre skyddszon, se Figur 2. Figur 2: Befintligt vattenskyddsområde fastställt av länsstyrelsen 1973. 10 (35)

2.2 Råda grundvattentäkt Råda grundvattentäkt (Br 4) utgörs numera en av kommunens reservvattentäkter. Ur vattentäkten uttogs under 1990-1992 ca 85 m 3 /medeldygn. Vattentäkten utgörs av en 28 meter djup rörbrunn med dimension 300 mm, med ett 5 meter långt filter. Brunnen byggdes troligen 1958. 11 (35) ra04s 2011-02-17

3 Områdesbeskrivning 3.1 Markanvändning Råda källor ligger på Råda ås som är ett rekreationsområde som till största del är skogbevuxet. En skjutbana ligger på åsens norra del. På åsen bedriver Rådasand AB omfattande grustäktsverksamhet, se Figur 3. Öster om själva åsen finns några mindre jordbruk kvar. En stor del av åkermarken har under senare år bebyggts med villor. Figur 3. Markanvändning kring vattentäkterna. 12 (35)

3.2 Geologi 3.2.1 Jordlager Rådaåsen utgörs av en markerad höjdrygg i NNV-SSO riktning, med en högsta höjd av ca 100 m ö h. Österut sluttar åsen brant ned mot Råda källor som ligger på en höjd av ca 55 m ö h. Härifrån tar en flack lerslätt vid som svagt sluttar ned mot Kinneviken i öster. Rådaåsen är en s.k. israndbildning som bildades under den senaste inlandsisens avsmältningsskede då de mellansvenska rand-moränerna bildades. Under isens stagnations- och framrycknings-skede avsattes åsen utmed isfronten. På grund av sitt bildningssätt är Rådaåsen komplicerat uppbyggd med inlagringar av morän och lera. Figur 4. Geologiska kartan SGU Ser Aa No 182 från 1930 har lagts på fastighetskartan. 13 (35) ra04s 2011-02-17

I princip är Rådaåsen uppbyggd av isälvsmaterial såsom grus och sand, som uppåt övergår i silt och lera. I bildningens centrala delar förekommer morän inlagrad i och på isälvsmaterialet. I norr, nordväst och sydost begränsas åsen av morän. Friktionsmaterialet fortsätter mot öster men överlagras här av mäktiga lerlager. Jordlagrens sammansättning är känd från ett stort antal rördrivningar, se geologisk karta figur 3 samt karta 6 och 7. För närvarande utför SGU jordartskatering i området för att framställa ett nytt kartblad. För att öka förståelsen för de geologiska förhållandena utförs kartering, borrningar, resistivitetsmätningar samt seismiska mätningar. 3.2.2 Berggrund Berggrunden i området utgörs framförallt av en röd, fin-medelkornig granit samt av grönstenar av växlande utseende och ålder. En förkastningslinje, den s k Kållandslinjen, sträcker sig i NNO-SSV riktning genom åsen. 3.3 Hydrologi 3.3.1 Nederbörd Den specifika avrinningen anges av SMHI till 8 l/s * km 2 vilket motsvarar en nettonederbörd på 250 mm/år. Detta motsvarar den maximala nybildningen av grundvatten i området. 3.3.2 Hydrogeologi Nybildning av grundvatten på Råda ås sker huvudsakligen i området med friktionsmaterial där grustäkten har sin verksamhet idag. Detta område består i huvudsak av sand med hög infiltrationskoefficient och därmed stor nybildning. Ett mindre tillskott till nybildningen sker sannolikt genom visst läckage från omgivande finsediment och genom Kållandslinjens förkastning. I den tekniska beskrivningen som ligger till grund för vattendomen bedömdes storleken av nybildningsområdet i området med friktionsmaterial samt inom de hydrauliska gränserna till 700 m 3 /d. Detta område sammanfaller i stort med grustäktsområdet. Resultatet av provpumpningen 1992 visar att den uttagbara grundvattenmängden i Råda källor uppgår till i storleksordningen 1000 m 3 /d. Senare undersökningar verifierar den tidigare slutsatsen att nybildning huvudsakligen sker i grustäktsområdet (Sweco Viak, 2005). På den geologiska kartan, figur 3, är bedömda ytvattendelare markerade. I området kring Br 1 och Br 2 samt i lerområdet i öster råder i stora delar artesiska förhållanden, d v s grundvattnets trycknivå ligger ovan markytan. I övergången mellan isälvsmaterial och lera uppkommer då källflöden som resulterar i torvbildning. 14 (35)

Enligt ett fastställt kontrollprogram för Råda källor skall grundvattennivåerna mätas en gång per månad i ett antal grundvattenrör. Uppmätta nivåer under de tre senaste åren redovisas i Figur 5. Variationerna är små under olika perioder på året. Grundvattennivån i Rb 7304 ligger under de senaste åren på en konstant nivå på +54,0 vilket sannolikt orsakas av att artesiskt grundvatten läcker ut, vilket bör åtgärdas. Figur 5. Uppmätta grundvattennivåer 2011-07-04 enligt vattendomens kontrollprogram. I Figur 6 redovisas uppmätta grundvattennivåer 2011-07-04 som behandlats statistiskt. Resultatet visar att grundvattnets transportriktning är från Råda ås mot öster. Flödespilar visar att riktningen lokalt är mot uttagsbrunnarna vilket är att förvänta eftersom uttaget medför en lokal avsänkning kring brunnarna. Flödesbilden ger även stöd för att nybildning framför allt sker i täktområdet. 15 (35) ra04s 2011-02-17

Figur 6. Uppmätta grundvattennivåer 2011-07-04. Den beräknade flödesmängden är proportionell mot flödespilarnas storlek. 3.4 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Nybildningsområdet till Råda källor kan betecknas vara mycket sårbart eftersom det utgörs av en isälvsavlagring med sand och grus i ytan. Grundvattenmagasinet i åsen är öppet. I området kring Br 1 och Br 2 finns skyddande lerlager och där råder även artesiska förhållanden med en uppåtriktad gradient som minskar risken för påverkan vid olycka i brunnarnas omedelbara närhet. 16 (35)

3.5 Vattenkvalitet År 2003 utfördes vattenprovtagnings med utökad analysomfattning vilket innefattade: Fysikalisk-kemiska parametrar Bekämpningsmedel Mikroorganismer Några spår efter bekämpningsmedel kunde inte detekteras. Normalt analyseras grundvattnet avseende mikroorganismer, järn, mangan, färgtal och turbiditet flera gånger per år. Analyserna visar att vattnet är av hög kvalitet med låg halt mikroorganismer. Vattnet är medelhårt (ca 7 ºdH), alkaliniteten är hög (140-230 mg/l beroende vilka brunnar som är i drift) och ph ligger över 7. Halten järn och mangan är låg. 17 (35) ra04s 2011-02-17

4 Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Allmänt Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, grustäkter och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling och vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.2 Översiktsplan Översiktsplanen för Lidköpings kommun, ÖP 2003, antogs av kommunfullmäktige 2003-09-22. I planen anges att kommunens viljeinriktning är att reservera marken kring grundvattentäkten i Råda för dricksvattenförsörjning. Vidare anges inriktningen att avsätta nuvarande områden för materialtäkt för täktverksamhet. Vid eventuell konflikt med vattenförsörjningen skall vattnet ha företräde. Området Askeslätt strax öster om Råda ås är detaljplanelagt för att möjliggöra småhusbyggnation. 4.3 Lokala föreskrifter Inom Lidköpings kommun finns ett antal lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (www.lidkoping.se). Inga reservat eller områdesbestämmelser finns vid vattentäkten. 4.4 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Rådasand ABs grustäktsverksamhet utgör ett motstående intresse. 4.5 Fastställda MKN och VFF Vattentäkten tillhör vattenförekomsten Rådaås med Id SE648797-134454 enligt VISS. Vattenförekomsten är klassificerad som god kvantitativ och kemisk status. Allmänt beskrivs vattentäkten ha utmärkta eller ovanligt goda uttagmöjligheter i de bästa delarna av grundvattenmagasinet. 18 (35)

5 Inventering av potentiella föroreningskällor 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering genomfördes av miljökontoret i samband med det tidigare förslaget till vattenskyddsområde 2000-03-20. Någon ny inventering bedöms inte vara nödvändig i samband med det nu aktuella förslaget. Det enda som förändrats sedan tidigare är att villabebyggelse tillkommit på Askeslätt. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Råda grundvattentäkter beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: o o o o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Klimatförändringar och översvämningar bedöms utgöra liten risk för att påverka grundvattentäkterna på Råda ås. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 5.2.3 Vägar och transporter Genom det föreslagna inre skyddsområdet för Br 1-3 går en grusväg upp till Rådaåsen. Denna väg används huvudsakligen som transportväg till Rådasands grustäkt. Vägen 19 (35) ra04s 2011-02-17

ansluter väster om uttagsbrunnarna Br 1-3 till en grusväg i nord-sydlig riktning på toppen av Rådaåsen. Grundvattenströmningen från Rådaåsen är mot väster mot uttagsbrunnarna Br 1-3. Potentiella riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: o o o Olyckor Vägdagvatten Vägsalt och dammbindningsmedel Olyckor Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor, men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Sannolikheten för att en olycka med transport av farligt gods ska inträffa på väg i anslutning till Råda grundvattentäkter bedöms vara liten eftersom trafikmängden är begränsad. Effekten av en olycka med utsläpp av t ex diesel kan dock bli mycket stor. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en stor diffus föroreningskälla. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana samt emissioner från biltrafiken bidrar till förorening av vägdagvatten som sprids vidare via ytavrinning. Eftersom trafikmängden på vägarna är begränsad och avståndet till vattentäkten förhållandevis stort bedöms risken för att vattentäkten ska påverkas av vägdagvatten som mycket liten. Vägsalt Det är oklart om vägsalt eller dammbindningsmedel används på grusvägarna på Råda ås. 5.2.4 Grustäkt Rådasand AB bedriver sedan lång tid tillbaka täktverksamhet i Rådaåsen. Nuvarande tillstånd sträcker sig till 2014-12-31. De nuvarande skyddsföreskrifterna medger brytning ned till 2 meter över högsta naturliga grundvattennivå. De riskkällor som kan identifieras i samband med täktverksamheten är: Olyckor (med arbetsmaskiner mm) Oljetankar och kemikalier Sandtvätt med aluminiumsulfat Risken ökar för att inte kunna använda området för framtida konstgjord infiltration Fällningsdammarna för sandtvätt är sedan 1998 försedda med tät geomembran för att förhindra eventuellt utläckage av aluminium till grundvattnet. 20 (35)

Inom täktområdet finns flera oljetankar. Tankarna samt kemikalieförråd kompletterades med invallningar 1977. Lidköpings kommun har intentioner att öka grundvattenbildningen genom konstgjord infiltration. I takt med att sand bryts ut minskar den omättade zonen som har en viktig funktion för kvaliteten i infiltrationsanläggningar. Utbrytning kan leda till att framtida infiltration omöjliggörs. 5.2.5 Jord och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. På lerområdet inom eller i anslutning till det yttre skyddsområdets östra del finns några gårdar om bedriver jordbruk/odling. Gårdarna ligger på lera och i ett område med artesiskt grundvatten vilket medför att verksamheten på dessa gårdar inte bedöms medföra någon större risk för påverkan på grundvattnet i det undre magasinet. Potentiella riskkällor vid jord- och skogsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mobila bränsletankar Djurhållning Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket medför att de kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skogsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Hantering av plantor behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vatten utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Mobila bränsletankar Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medför en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. 21 (35) ra04s 2011-02-17

Djurhållning Ingen djurhållning sker i vattentäkternas närhet. 5.2.6 Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Kring Råda grundvattentäkt finns ett stort antal fastigheter. De flesta är kopplade till det kommunala VA-systemet. Sannolikt finns oljeuppvärmda fastigheter där oljecisterner förekommer. Inom Råda källors tillrinningsområde finns knappast några bostäder och risker förknippade med bebyggelse bedöms inte utgöra någon risk för vattentäkten. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras är: Olyckor Hushålls/trädgårdskemikalier Lokala avloppslösningar Oljetankar för uppvärmning (olyckor vid påfyllning, läckage) Biltvätt 5.2.7 Skjutbana På jaktskyttebanan avlossades ca 18 000 skott/år i slutet av 1990-talet. Under 1997 genomfördes en sanering av skjutvallen. Uppsamlad mängd blykulor uppgick till ca 1 ton. Sanering planerades att ske med 3-5 års intervall. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras är: Bly lakas ut och når grundvattnet 5.2.8 Nedlagda deponier I inom grustäktsområdet finns två nedlagda deponier. År 2001 utfördes en miljöteknisk markundersökning för att utreda eventuell påverkan på miljön. Resultaten visade att grundvattnet lokalt kring en av deponierna påverkades något. Risken för påverkan på grundvattentäkterna i Råda ås bedömdes vara mycket liten. 22 (35)

6 Riskbedömning 6.1 Lidköpings kommuns intentioner Lidköpings kommun använder grundvatten från Råda ås för att höja vattenkvaliteten på det dricksvattnet som produceras och som baseras på ytvatten från Vänern. Grundvattnets kvalitet gör det möjligt att framställa ett högkvalitativt dricksvatten och samtidigt minska kemikalieanvändningen. För närvarande förses även Vara kommun och Grästorps kommun med dricksvatten samt att Essunga kommun har möjlighet att nyttja vattnet från Lidköping. I takt med att kraven på vattenkvalitet, driftsäkerhet, tillgång på reservvatten mm ökar förändras vattenförsörjning från att vara en kommunal angelägenhet till att bli en regional fråga. Vänern är en stor och mycket viktig ytvattentillgång och utgör en regional tillgång för den framtida vattenförsörjningen inom ett stort område, kanske hela Västsverige. Med stor säkerhet kommer vattendistributionen från Lidköping att öka i framtiden och Lidköpings kommuns ambition är att möta efterfrågan genom att öka uttaget från Vänern och grundvattenuttaget från Råda källor för att kunna producera ett dricksvatten med så få kemikalier som möjligt. Det är idag oklart när i framtiden förstärkt grundvattenbildning blir aktuell, vilken mängd som är nödvändig eller var inom grustäktsområdet infiltration kommer att bli aktuell. Detta kommer att utredas när behovet uppstår och planerna skall realiseras. 6.2 Bedömd risknivå Risker för Råda källor kan ses i 3 perspektiv: Risker vid nuvarande användning Risker vid framtida användning med nuvarande uttagsmängd Risker vid framtida användning med förstärkt grundvattenbildning och ökad uttagsmängd Risknivån inom vattentäktens tillrinningsområde bedöms vara låg med avseende på nuvarande verksamheter. Risknivån bedöms vara något högre vid framtida användning med nuvarande uttagsmängd. Detta beror på att grustäktsverksamheten medför att den omättade zonen minskar med tiden och därmed minskar även de kvalitetshöjande processer som påverkar nederbördsvattnet. Ur detta perspektiv bedöms risknivån vara låg-måttlig i framtiden. I det fall grustäktsverksamheten fortsätter med brytning till 2 meter ovan grundvattennivån kommer sannolikt de framtida möjligheterna till konstgjord infiltration att försvinna. Den omättade zonen är viktig för att höja kvaliteten på nederbördsvattnet och utgör en effektiv barriär mot mikroorganismer. I samband med infiltration höjs grundvattennivån under infiltrationsytan, i synnerhet i områden med finkorniga sandfraktioner vilket är fallet i Råda 23 (35) ra04s 2011-02-17

ås. Är den omättade zonen för liten kommer den kvalitetshöjande processen att reduceras eller utebli. Risken för att inte kunna genomföra framtida förstärkt grundvattenbildning med effektiv rening vid fortsatt grustäktsverksamhet bedöms vara hög. 6.3 Nödvändiga åtgärder för att minska riskerna Riskerna kan minimeras genom följande åtgärder: Utföra aktiv tillsyn inom vattenskyddsområdet med tillräcklig frekvens. Grustäktsverksamheten reduceras/avbryts för att bevara en ändlig resurs som ger möjlighet att framställa grundvatten som är en förnyelsebar resurs. 24 (35)

7 Utformning av vattenskyddsområde 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. 1. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar, omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den 25 (35) ra04s 2011-02-17

risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt kan resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen. 7.2.1 Vattentäktszon Vattentäktszonen avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla utformas som vattentäktszoner. 7.2.2 Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnar. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 7.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. 7.2.4 Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 26 (35)

7.3 Grund för avgränsning av Råda vattenskyddsområde 7.3.1 Uppskattning av tillströmningsområdets storlek Nybildning av grundvatten sker framförallt under tidig vår och höst genom infiltration av nederbörd. Infiltration och därmed nybildning av grundvatten är störst i isälvsmaterial och mindre i finsand och morän. Enligt SMHI's regionala avrinningskarta är den specifika avrinningen beräknad till 8 l/sxkm 2, vilket motsvarar en nettonederbörd på 250 mm/år. För avgränsning av den yttre skyddszonen gäller enligt ovan att ett års uttagen vattenmängd skall balanseras av grundvattenbildningen. Med en grundvattenbildning på 250 mm/år innebär detta ett nybildningsområde på 1,3 km 2 (cirkel med en radie av 640 meter) vid ett uttag av 900 m 3 /d. Tillströmningsområdet motsvarar i princip hela nybildningsområdet. 7.3.2 Vattnets uppehållstid i marken Råda källor Grundvattnets medelhastighet i jordlagren kan grovt beräknas enligt nedanstående samband. Beräkningen ger en översiktlig uppfattning om storleken på de grundvattenvolymer som måste skyddas vid olika vattenuttag och olika krav på uppehållstid i marken. Qt R b n 2 där: Q = uttagets storlek (m 3 /d)=900 m 3 /d t = tid (d) e b = grundvattenförande lagrets mäktighet (m)= 5 m n e= porositet= 15 % (litteraturvärde) Utifrån ovanstående samband och förutsättningar beräknas avståndet vid radiell strömning mot vattentäkten enligt nedan: 100 dygn: 195 meter 1 år: 370 meter Råda grundvattentäkt Qt R b n 2 e där: Q = uttagets storlek (m 3 /d)=85 m 3 /d t = tid (d) b = grundvattenförande lagrets mäktighet (m)= 5 m 27 (35) ra04s 2011-02-17

n e= porositet= 15 % (litteraturvärde) Utifrån ovanstående samband och förutsättningar beräknas avståndet vid radiell strömning mot vattentäkten enligt nedan: 100 dygn: 60 meter 1 år: 115 meter 7.3.3 Provpumpning Råda källor Provpumpning av Br 1 utfördes under 1992 med en kapacitet av 1440 m 3 /d. När pumpningen avbröts efter 8 veckor hade inte stationära förhållanden uppnåtts. Ur provpumpningsdata kan jordlagrens hydrauliska konduktivitet (vattengenomsläpplighet) beräknas närmast uttagsplatsen. I detta fall bedöms 3 x 10-4 m/s vara representativt. En vattenpartikels medelhastighet kan då, med kännedom om jordlagrens effektiva porositet och den hydrauliska gradienten, beräknas. Med dessa förutsättningar kan gränsen till primär skyddszon beräknas till 1,1 m/d * 100 dygn = 110 meter och till gränsen för sekundär skyddszon till 1,1 m/d * 365 = ca 400 meter. De olika sätten att beräkna avståndet till respektive skyddszon skiljer sig åt. Anledningen är att grundvattenmagasinet inte är homogent med samma hydrauliska egenskaper i alla riktningar. De olika beräkningssätten ger endast en indikation på storleken på skyddsområdet. Gränsernas lägen görs med ledning av dessa framräknade avstånd och en samlad geologisk bedömning. Råda grundvattentäkt provpumpades under 1958-59 med en kapacitet av 360 m 3 /d. Efter ca en månads kontinuerligt uttag bedömdes stationära förhållanden råda. Avsänkningen uppmättes då till 0,5 meter. Råda grundvattentäkt Råda grundvattentäkt kapacitetstestades 1994 genom pumpning under 3,5 dygn. Resultaten visade att brunnen maximalt kan leverera 570 m 3 /d (6,6 l/s) under en period av 4 veckor. Vattentäkten är en reservvattentäkt där relativt stort uttag kan göras under kort tid. Skall täkten vara i drift en längre tid måste uttagsmängden minskas. För att beräkna skyddszonen utsträckning används uttagsmängden 85 m 3 /d som är den mängd som normalt uttogs då vattentäkten var i kontinuerlig drift. 28 (35)

7.4 Råda ås vattenskyddsområde motiv för avgränsning Nedanstående motiv har beaktats för avgränsning av vattenskyddsområdet. Motiven grundas i de redovisade aktuella och prognostiserade riskkällorna, riskkällornas lokalisering, och områdets hydrogeologiska egenskaper. Förslaget bedöms utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3 vara rimligt och anpassat till vattentäktens skyddsbehov. 7.4.1 Vattentäktszon Vattentäktszonen för Råda grundvattentäkter föreslås vara ett område om 10*10 meter runt respektive uttagsbrunn. 7.4.2 Primär/sekundär skyddszon I vattenskyddsområde för Råda ås föreslås en sammanslagen primär/sekundär skyddszon vars syften både är att skapa rådrum i händelse av akut förorening och att minska risken för förorening på längre sikt. Motiven till denna avgränsning är följande; Råda ås utgör en grundvattenförekomst som bedöms ha stor vikt för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning i Lidköpings kommun, både för direkt uttag av vatten och för förstärkt grundvattenbildning genom infiltration av ytvatten. Råda ås har därmed ett mycket högt skyddsvärde. Råda ås är en, för dricksvattenförsörjning, unik vattenförekomst som med sitt läge i närheten av Vänern, har goda möjligheter att nyttjas för framtida dricksvattenförsörjning genom konstgjord infiltration, inte bara inom Lidköping utan även i andra kommuner i regionen. Det finns mycket få grundvattenförekomster i regionen som har samma goda förutsättningar för framtida dricksvattenförsörjning. En grundvattenförekomst som förorenas eller minskar tillräckligt i omfattning är obrukbar som vattentäkt för lång tid framåt, i värsta fall för all framtid. De geologiska förhållandena som råder i området, med öppna grundvattenmagasin och korta uppehållstider gör grundvattnet mycket sårbart både för akut förorening och för föroreningar som når eller påverkar grundvattnet på längre sikt. Sett i ett långsiktigt tidsperspektiv påverkas möjligheten för framtida dricksvattenförsörjning lika mycket oavsett var inom det föreslagna vattenskyddsområdet en förorening eller riskfylld verksamhet uppkommer. Vattenskyddsområdet ska anpassas för att utgöra ett gott skydd inte bara idag, utan i ett flergenerationsperspektiv. Möjligheten att kunna agera i händelse av akut förorening, och därmed eliminera risken att nuvarande likväl som framtida dricksvattenförsörjning omöjliggörs, är lika angelägen oavsett var inom det föreslagna vattenskyddsområdet föroreningen sker. 29 (35) ra04s 2011-02-17

Ovanstående motiv innebär att följande område avgränsas som primär/sekundär skyddszon, se Figur 7; Råda källor: Nybildning av det grundvatten som tas ut i Råda källor sker i huvudsak i det område som idag utgör grustäkt varför detta område inkluderas i vattenskyddsområdet. Storleksmässigt motsvarar grustäktsområdet den areal (1,3 km²) som behövs för nybildning av grundvatten givet ett uttag på 900 m³/dygn. Råda grundvattentäkt: Avståndet från vattentäktszonen till vattenskyddsområdets yttre gräns föreslås till ca 115 meter vilket motsvarar 1 års uppehållstid för grundvattnet. Där så är möjligt utan att skyddseffekten för grundvattenförekomsten minskar justeras gränserna för primär/sekundär skyddszon till lätt iakttagbara objekt som vägar, fastighetsgränser och liknande. 30 (35)

Figur 7. Föreslagen utbredning av vattenskyddsområde för Råda vattentäkter samt utbredning av befintligt vattenskyddsområde. Bakgrundskartan utgörs av SGU:s jordartskarta SGU. För information om vad de olika färgerna i kartan representerar hänvisas till figur 3. Fastighetskartan har lagts under den geologiska kartan. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. 31 (35) ra04s 2011-02-17

7.4.3 Platsspecifika motiv Utöver de motiv som anges för avgränsning har gränsen för skyddszonen justerats med hänvisning till följande platsspecifika motiv, se Figur 8: P/S1 P/S2 Primär/sekundär skyddszon minskas mot öster med anledning av att det finns mäktiga, täta lerlager ovan isälvsmaterialet vilket utgör ett skydd av grundvattenförekomsten. Det råder även artesiska förhållanden, d v s grundvattnets trycknivå ligger ovan markytan. Detta betyder att vattnets strömning i marken är uppåtriktad vilket förhindrar transport av föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. Vägen utgör en beaktansvärd riskkälla och utifrån ett riskbaserat synsätt inkluderas därför vägen i primär/sekundär skyddszon. Figur 8. Platsspecifika motiv för att ändra utbredningen av skyddszonen. 32 (35)

8 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter 8.1 Inledning Att inrätta bestämmelser, ofta benämnda skyddsföreskrifter, inom vattenskyddsområde, är en administrativ åtgärd för att skapa ett skydd för en vattentäkt. Skyddsföreskrifterna anger vad man inte får lov att göra inom området utan tillstånd eller anmälan. Även förbud kan förekomma. Vägledning för utformning av skyddsföreskrifter ges i Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområde 2003:16 (med senare uppdateringar i den mån det tillkommer). 8.2 Legalt stöd och syfte Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken. I Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde anges vad syftet bör vara med vattenskyddsföreskrifter i de olika skyddszonerna. I Råda ås vattenskyddsområde är skyddsföreskrifterna anpassade för att motsvara syftet med föreskrifter i såväl primär som sekundär skyddszon. För den primära skyddszonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att rådrum erhålles i händelse av akut förorening. För den sekundära skyddszonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att en hög vattenkvalitet bibehålls eller förbättras. För den tertiära skyddszonen regleras mark och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv. Föreskrifter bör utformas med Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområde (NVFS 2003:16) som referensram och norm. De allmänna råden är dock anpassade utifrån generella förhållanden. En platsspecifik anpassning av föreskrifterna måste alltid göras, givet förutsättningarna i det vattenskyddsområde som avses. De allmänna råden är således inte tillämpliga rakt av i alla vattenskyddsområden. 8.3 Påverkansfaktorer Utöver riskanalys och de allmänna råden påverkar övriga faktorer såsom den aktuella vattentäktens egenskaper, juridisk praxis och huvudmännens ställningstagande såväl omfattning som nivå av de restriktioner som föreslås. 8.4 Formulering och restriktionsnivå Vattenskyddsföreskrifterna får inte kräva åtgärder eller vara påbud, utan skall utformas som restriktioner i markanvändningen/verksamheten 2. Föreskrifterna ska vara tydliga och juridiskt hållbara. Vattenskyddsföreskrifterna anger vad man inte får lov att göra inom vattenskyddsområdet, inte vad man får göra eller hur man ska göra. Vattenskyddsföreskrifter är ett komplement till annan lagstiftning och dubbelregleringar 2 Roger Rudolfsson, Vattenvårdsenheten Länsstyrelsen Västra Götaland, 2012-03-06. 33 (35) ra04s 2011-02-17

ska så långt det som möjligt undvikas. Under senare år har det i vattenskyddssammanhang aktualiserats att de skyddsföreskrifter som föreslås ska vara möjliga att utöva praktisk tillsyn över, annars är de inte lämpliga föreskrifter. Föreskrifterna formuleras med någon av följande restriktionsnivå: Anmälningsplikt används då huvudmännen, genom tillsynsmyndigheten, vill ha kännedom om en verksamhet eller en åtgärd inom vattenskyddsområde. Tillståndsplikt används då huvudmännen, genom tillsynsmyndigheten, vill kontrollera förutsättningarna för hur en verksamhet eller åtgärd bedrivs inom ett vattenskyddsområde. Förbud är en strängare reglering än ett tillståndskrav och bör användas om huvudregeln är att verksamheten eller åtgärden inte skall bedrivas. Observera att beskrivna verksamheter i vattenskyddsföreskrifterna formellt är förbjudna så länge som inte anmälan skett eller tillstånd lämnats. 8.5 Restriktionsnivå med avseende på identifierade risker Vattenskyddsföreskrifter som föreslås för Råda ås vattenskyddsområde har utformats med vattentäkternas nutida och framtida skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av miljöbalkens intentioner som uttrycks i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (MB 2 kap). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av miljöbalkens 7 kap vid behov med hänsyn till syftet innefatta ett större krav på försiktighet än vad som följer av miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på Naturvårdsverkets allmänna råd enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker men är även framåtsyftande och föreskriver därför om förhållanden som inte är aktuella idag men i framtiden. Den största risken för Råda grundvattentäkter bedöms vara en försämring av möjligheterna för framtida förstärkt grundvattenbildning. Denna risk är möjlig att minska genom restriktioner i skyddsföreskrifterna. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2010:5. De något strängare föreskrifterna som normalt gäller i primär skyddszon och för Råda ås föreslås gälla hela skyddszonen berör: Bekämpningsmedel Växtnäring Avloppsanläggningar 34 (35)

Upplag av snö Nya anläggningar för vattenuttag eller anläggningar för geoenergi. Förslag till skyddsföreskrifter för Råda ås vattenskyddsområde redovisas i bilaga 1. 8.6 Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde Det finns restriktioner och anvisningar som gäller generellt inom vattenskyddsområden, så även inom det föreslagna vattenskyddsområdet för Råda ås. Dessa är meddelade med stöd av annan lag än miljöbalkens 7 kap. 22 MB. Vilka dessa är och vilken omfattning de har kan ändras över tid, och av detta skäl är det inte lämpligt och möjligt att det som bilaga till vattenskyddsföreskrifterna ska finnas en fullständig och aktuella beskrivning över all indirekt lagstiftning som träder i kraft. Den som berörs av vattenskyddsområdet är skyldig att känna till vilka restriktioner och anvisningar som är aktuella, liksom att känna till all annan lagstiftning. I dagsläget 3 gällande restriktioner och anvisningar som per automatik träder ikraft då ett område fastställs som vattenskyddsområde redovisas i bilaga 2. 3 Enligt kontakt med Havs- och vattenmyndigheten är det sannolikt att ändringar i den generella lagstiftningen är närstående. 35 (35) ra04s 2011-02-17