UPPDRAGSNUMMER 131115600 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Eksjö Energi AB [NAME] Sweco
Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde 1 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande 1 1.3 Underlagsmaterial 2 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning 2 1.5 Orienteringskarta 3 2 VÄRNE VATTENTÄKT 4 2.1 Vattentäktens utformning 4 2.2 Vattenbehandling 4 2.3 Försörjningsområde 4 2.4 Vattenförbrukning 4 2.5 Kapacitet 4 2.6 Framtida uttagsbehov 4 2.7 Reservvattentäkt 4 2.8 Vattentäktens värde 4 2.9 Ägandeförhållanden 5 2.10 Vattendom tillstånd för vattenbortledning 5 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 6 3.1 Områdesbeskrivning 6 3.2 Markanvändning 6 3.3 Geologi 6 3.4 Hydrologi 8 3.4.1 Nederbörd 8 3.5 Hydrogeologi 8 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 9 3.7 Vattenkvalitet 9 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 10 4.1 Aktuella planbestämmelser 10 4.1.1 Översiktsplan 10 4.1.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 10 5 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 11 5.1 Genomförande 11 5.2 Definition av risk 11
5.3 Generella hot mot en vattentäkt 11 5.4 Identifierade risker inom Vattenverksamhet 11 5.5 Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig 12 5.6 Identifierade risker inom Klimatförändringar 12 5.7 Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet 13 5.7.1 Vägar och transporter (1) 13 5.7.2 Bebyggelse (2) 16 5.7.3 Jord- och skogsbruk (5) 18 5.7.4 Markarbeten 20 5.7.5 Förvaring av avfall (7) 20 5.7.6 Övriga riskkällor 21 6 RISKANALYS 23 6.1 Sannolikhetsbedömning 23 6.2 Konsekvensbedömning 24 6.3 Riskmatris 25 6.4 Riskanalysens användning 25 6.5 Riskanalysens känslighet 26 6.6 Skyddsbehov 26 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 27 7.1 Krav och allmän metodik 27 7.2 Strategi och generella motiv 27 7.3 Skyddszoner 28 7.3.1 Vattentäktszon 28 7.3.2 Primär skyddszon 28 7.3.3 Sekundär skyddszon 29 7.3.4 Tertiär skyddszon 30 7.4 Sammanfattning 30 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER 31 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte 31 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion 31 8.3 Generella krav på restriktionsnivån 31 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner 32
Bilagor Bilaga 1 Riskanalys Värnes vattentäkt Bilaga 2 PM: riskreducerande åtgärder Värne Bilaga 3 Förslag till vattenskyddsområde för Värnes vattentäkt Bilaga 4 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Värnes vattentäkt Bilaga 5 PM: Motiv till skyddsföreskrifter för Värnes vattentäkt
1 INLEDNING På uppdrag av Eksjö Energi AB har Sweco i Göteborg upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Värne vattentäkt. Eksjö Energi AB är ett helägt kommunalt aktiebolag som ägs av Eksjö kommun. Bolaget bedriver produktion och distribution av fjärrvärme, ansvarar för renhållningsverksamheten, samt vatten och avloppsverksamhet inom Eksjö kommun. Eksjö Energi AB är därmed huvudman för de kommunala vattentäkterna i Eksjö kommun. Tillsynsmyndighet är i dagsläget Tillstånds- och myndighetsnämnden i Eksjö kommun. Eksjö Energi AB avser att ansöka om beslut om fastställande av vattenskyddsområde för Värne vattentäkt från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen blir därmed ansvarig tillsynsmyndighet. Tillsynen får av länsstyrelsen överlåtas till en kommunal nämnd, detta är dock inte aktuellt i nuläget, undantaget är föreskrifter enligt 7 Avloppsanordningar (Bilaga 4) vars tillsyn och prövning föreslås handläggas av tillstånds- och myndighetsnämnden i Eksjö kommun. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Värnes vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde 1 : stärks skyddet för vattenförekomsten tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken Värne vattentäkt har idag inget fastställt vattenskyddsområde. I den gällande översiktsplanen 2 för Eksjö kommun anger under Behov/Strategiska åtgärder/rekommendationer vikten av att säkerställa ett nödvändigt vattenskydd kring Värne vattentäkt. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget omfattade upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Värne vattentäkt. Arbetet genomfördes under 2008-2016 och omfattade: Teknisk beskrivning av vattentäkten 1 Handbok om vattenskyddsområde, 2010:5, Naturvårdsverket, 2010 2 Översiktsplan Eksjö kommun, 2013, Antagen 2013-09-26 1(32)
Översiktlig hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde Identifiering av potentiella föroreningskällor Översiktlig riskbedömning av beaktansvärda riskkällor för vattentäkten Utarbetande av förslag till vattenskyddsområde. Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, tillhandahållet av Eksjö kommun, Eksjö Energi AB och länsstyrelsen i Jönköpings län. 1.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: GSD Fastighetskartan, lantmäteriet, 1:10,000 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 Handbok om vattenskyddsområde, 2010:5, Naturvårdsverket, 2010. Teknisk beskrivning och driftsinstruktion för Värne vattenverk och ledningsnät Sveriges Geologiska Undersökning, Jordartskartan, 6F Vetlanda NV jämte beskrivning, Svantesson, S., 2001 Sveriges Geologiska Undersökning, Bergrundskartan samt Strukturgeologiska kartan, 6F Vetlanda NV jämte beskrivning, Persson, L., 1985 Sveriges Geologiska Undersökning, kartan över grundvattnet i Jönköpings län, Serie Ah Nr 11, jämte beskrivning, Jan Pousette, Birger Fogdestam och Per Engqvist, 1989 Översiktsplan Eksjö kommun, 2013, Antagen 2013-09-26 Muntlig och skriftlig information från miljöavdelningen i Eksjö kommun rörande riskförekomst i anslutning till vattentäkten 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskydds-föreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 2(32)
1.5 Orienteringskarta Värne vattentäkt Figur 1.1 Översiktskarta med ungefärligt läge för Värne vattentäkt i Eksjö kommun. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 3(32)
2 VÄRNE VATTENTÄKT 2.1 Vattentäktens utformning Brunnsanläggningen i Värne utgörs av en 60 m djup bergborrad brunn med diametern 115 mm varifrån råvatten via behandling pumpas till en lågvattenreservoar. Brunnen är belägen på en privat villatomt ca 30 m från vattenverksbyggnaden. Såväl brunn som vattenverksbyggnad saknar inhägnad. Anläggningen styrs av ett driftövervakningssystem från Eksjö avloppsreningsverk, vid strömavbrott aktiveras automatiskt ett stationärt dieseldrivet reservkraftaggregat beläget i vattenverksbyggnaden. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet från uttagsbrunnen desinfekteras kontinuerligt med ett UV-ljusaggregat. Vid behov kan dessutom desinfektion ske med natriumhypoklorit. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Värne samhälle där ca 145 personer är anslutna till den kommunala vattenförsörjningen. Det finns inga större vattenförbrukare (vattenförbrukning > 500 m 3 /år). 2.4 Vattenförbrukning Det aktuella vattenuttaget uppgår i medeltal till 30 m 3 /dygn, totalt uttag per år är ca 11000 m 3. 2.5 Kapacitet Brunnen har en provpumpad kapacitet på 40 m 3 /dygn 3. 2.6 Framtida uttagsbehov Eksjö kommun har ingen prognos om det framtida vattenuttagsbehovet. Enligt översiktsplanen planeras inga nya områden för bostäder men byggklara tomter finns inom befintliga bostadsområden. Det framtida vattenbehovet bedöms vara ungefär detsamma som i dagsläget. 2.7 Reservvattentäkt Det finns idag ingen reservvattentäkt för den kommunala vattenförsörjningen i Värne samhälle. Kommunen har i nuläget heller inga planer på att etablera reservvattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet 4(32) 3 Värne Vattenverk och Ledningsnät, Beskrivning och driftsinstruktion, Eksjö kommun
samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Värne vattentäkt ett högt till mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas. 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten och uttagsbrunn ägs av fastigheten Värne 6:8. Eksjö kommun, numera Eksjö energi AB, har genom avtal rätt att nyttja täkten för vattenförsörjning fram till 2013-05-31. Nytt avtal är under arbete. Vattenverket är beläget på fastigheten Värne 6:12 vilken ägs av Eksjö kommun. 2.10 Vattendom tillstånd för vattenbortledning Det finns ingen vattendom/tillstånd för vattenbortledning för Värne vattentäkt. 5(32)
3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger inom detaljplanelagt område i Värne samhälle invid dess västra utkant. Vattentäkten är belägen på en mindre höjd i en lätt kuperad omgivning (figur 3.1). 3.2 Markanvändning Samlad bebyggelse finns i Värne samhälle kring vattentäkten, främst samlad längs tillfartsvägarna. Markanvändning kring Värne utgörs huvudsakligen av skogs och jordbruksmark (figur 3.1). Figur 3.1 Läge för uttagsbrunn samt markanvändning i och kring vattentäkten i Värne. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 3.3 Geologi Vattentäkten är belägen i ett moränområde, ställvis tunna lager med stråk av berg i dagen. (figur 3.2). Berggrunden i Värne utgörs av gnejsiga graniter (figur 3.3). Den 6(32)
strukturgeologiska kartan uppvisar två framträdande geomorfologiska huvudriktningar med de mest frekventa i NV-SV och den andra riktningen vinkelrätt denna. Figur 3.2 Jordarter och geomorfologiskt framträdande linjer i området kring Värne. Sprickzoner i anslutning till Värne vattentäkt är framtagna från strukturgeologiska kartan samt framtolkade från ortofoton. utredningar, bl.a. genom geofysiska mätningar. Inga nya fältmätningar eller sprickkarteringar har utförts inom detta arbete. Ytterligare sprickzoner kan finnas. (Utsnitt från jordartkartan Ae 146, Sveriges Geologiska Undersökning. Medgivande nr: 30-881/2008) 7(32)
Figur 3.3 Berggrund i området kring Värne (Utsnitt från Berggrunden i Jönköpings län, Ah nr.11,. Sveriges Geologiska Undersökning. Medgivande nr: 30-881/2008) 3.4 Hydrologi 3.4.1 Nederbörd Den korrigerade årsnederbörden i området uppgår till ca 700 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca 300 mm/år, vilket motsvarar 9.5 l/s*km 2. Grundvattenbildningen i området kring Värnes vattentäkt (moräntäcke) uppskattas till ca 100 mm/år. 3.5 Hydrogeologi I den aktuella berggrundstypen förekommer grundvattnet i öppna spricksystem. Vattenföringen i berggrundens sprickor beror på sprickornas grad av öppenhet och hur olika sprickor hänger ihop. Sprickornas grad av öppenhet beror på det spänningstillstånd som rådde i berggrunden i samband med att sprickorna bildades 4. Vattenföringen i 8(32) 4 Grundvatten, teori & tillämpning. Knutsson och Morfeldt, 1993.
berggrunden är i allmänhet störst i tensionszoner. I Värne är troligen de vattenförande sprickor i riktningarna NV-SO och NNV-SSO mest betydande (se figur 3.2). Uttagsbrunnen förmodas stå i hydraulisk kontakt med en spricka i denna riktning. SGU anger att aktuell berggrund i området kring Värne erbjuder mindre goda uttagsmöjligheter med en regional mediankapacitet om mindre än 15 m 3 /dygn och en regional hydraulisk konduktivitet om ca 0.5x10-7 m/s 5. Grundvattenflödesriktning kring Värne vattentäkt antas följa de dominerande sprickriktningarna. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och grundvattnet känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark till grundvattnet. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. I områden med tunt jordtäcke samt i områden med berg i dagen betecknas sårbarheten som mycket stor eftersom en förorening snabbt kan transporteras genom jordlagret och infiltrera i en spricka i berget. I områden med tjockare lager av morän kan sårbarheten betecknas som måttlig, till stor beroende av andelen finmaterial. 3.7 Vattenkvalitet Vid Värne vattentäkt tas regelbundet prov på råvattnet. Genomgång av analysresultat från åren 2001-2008 visar att råvattenkvaliteten inte påvisar några avvikelser. Råvattnet i brunnarna håller en god kvalitet med avseende på analyserade parametrar. Halterna av näringsämnen är låga och det är inga problem med bakterier i vattnet. 5 SGU, 1989, Beskrivning till kartan över grundvattnet i Jönköpings län, Serie Ah. Nr 11 9(32)
4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten skall prioriteras, men kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vatten negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1 Aktuella planbestämmelser 4.1.1 Översiktsplan Eksjö kommun har en översiktsplan som antogs 2013. Planen anger att kommunen arbetar med att uppdatera befintliga vattenskyddsområden och upprätta skyddsområden för Höreda och Värne vattentäkter som idag saknar vattenskyddsområden. ÖP anger att de två detaljplanerna medger viss nybebyggelse men att behovet av utvidgning inte är aktuellt i nuläget. 4.1.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Motstående intressen redovisas under kapitel 5. 10(32)
5 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering har gjorts inom närområdet kring vattentäkten, vilket omfattar det tilltänkta vattenskyddsområdet. Information om riskobjekt i området har dessutom inhämtats från Eksjö kommun. En riskanalys har genomförts vilken omfattar de verksamheter och förekomster som bedöms utgöra eller kan komma att utgöra beaktansvärda risker för vattenförekomsten idag eller i framtiden. Modellen för riskanalysen presenteras i avsnitt 6 och resultatet från genomförd analys återfinns i Bilaga 1. De olika riskkällorna beskrivs i detta avsnitt och läget redovisas i Figur 5.1. Numreringen hänvisar till kartan. 5.2 Definition av risk Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller förhållande. Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. 5.3 Generella hot mot en vattentäkt Enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, 2010:5, kan generella risker för en vattentäkt delas in i fyra olika grupper enligt nedan: Vattenverksamhet Sabotage, kris och krig Klimatförändringar Övrig verksamhet och markanvändning inom tillrinningsområdet 5.4 Identifierade risker inom Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör sådant som är direkt förknippat med vattentäktsverksamheten. Det kan till exempel handla om risk för förorening i samband med underhållsarbeten i anslutning till vattentäkten, infiltration av förorenat ytvatten, vattenbrist eller kvalitetsförsämring på grund av överuttag samt läckage av processkemikalier. Risker inom gruppen vattenverksamhet ingår inte i riskanalysen för utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Dock bör dessa risker hanteras. Villkor för vattenuttag och vattenkvalitet bör fastställas av miljödomstolen vid prövning av vattenverksamheten enligt 11 kap MB samt behandlas i beredskaps- och saneringsplaner. Förebyggande åtgärder och tekniska barriärer är viktiga redskap för riskminskning i dessa avseenden. Kommunens HACCP, egenkontroll och 11(32)
tillsynsrapporter föreslås ligga till grund för en handlingsplan som syftar till att tillse att råvattenkvaliteten inte försämras. 5.5 Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 5.6 Identifierade risker inom Klimatförändringar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur. I medeltal förväntas nederbörden (vintertid) öka med 20 % i norra och 10 % i södra Sverige 6. Denna klimatförändring kan i framtiden medföra följande scenarier för grundvattenförekomsten vid Värne: Ökad vattentemperatur vilket kan påverka den markkemiska processen och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Översvämning av markområden med ökat läckage av förorenat ytvatten till grundvattenmagasinet. Bräddning av avloppsledningar, vilket medför ökat läckage till omgivande grundvattenmagasin. Ökad tillgång på grundvatten till följd av ökad nederbördsmängd samt att perioden då infiltration är möjlig ökar. Extrema väderförhållanden kan även leda till en ökad allmän olycksfrekvens på grund av exempelvis mycket regn eller ogynnsamma förhållanden som orsakar halka. En tänkbar åtgärd för att minska riskens omfattning kan vara att se till att räddningstjänsten, direkt vid första olycksinsatsen, har god beredskap och kunskap om vattenmagasinets betydelse för vattentäkten. Risker kopplade till klimatförändringar kommer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag eftersom den typen av risker inte har sitt ursprung inom tillrinningsområdets gränser, utan beror på förutsättningar i ett större perspektiv. 12(32) 6 SWECLIM Årsrapporter 2002/2003.
5.7 Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet För övergripande beskrivning av de större risker som identifierats kan de riskfyllda verksamheterna grupperas i riskkategorier enligt nedan: Vägar och transporter Bebyggelse Jord- och skogsbruk Markarbeten Förvaring av avfall Övrigt 5.7.1 Vägar och transporter (1) Vägtrafik nära en vattenförekomst kan medföra risk för negativ påverkan, dels genom diffus spridning med vägdagvatten (till exempel halkbekämpning), dels genom olyckor där för grundvattnet skadliga ämnen läcker ut. Då Värne vattentäkt är belägen mitt i Värne samhälle förekommer ett antal vägar i vattentäktens närområde. Väg 906 mellan Värne och Skede passerar cirka 60 meter öster om vattentäkten. Trafikflödet på väg 906 förbi täkten är 14 fordon klassade som tung trafik samt totaltrafik 170 fordon per dygn räknat som medelvärde över året 7. Väg 894 mellan Eksjö och Värne är belägen cirka 30 meter norr om vattentäkten. På denna väg är trafikflödet förbi täkten totalt 260 fordon per dygn i medeltal över året. Av dessa är 14 fordon tung trafik 8. Utöver dessa förekommer ett antal mindre gator inom samhället. De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor på väg Vägdagvatten Drift- och underhållsarbeten Upplag Vägsalt Vägledning om beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka ges av Vägverkets handledning, Publikation 2007:127. Olyckor på väg Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Olyckor kan 7 Trafikverket (http://vtf.trafikverket.se/setrafikfloden) 8 Trafikverket (http://vtf.trafikverket.se/setrafikfloden) 13(32)
orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum vilket gör att risken för negativ påverkan på vattentäkten är stor. Faktorer såsom vägstandard och hastighetsbegränsningar liksom växtlighet inom vägområdet har stor betydelse för olycksrisken. Olyckor med transport av farligt gods medför ibland att förorenande ämnen sprids till omgivningen inom en kort tid och som punktutsläpp. Olyckor med personbilar kanske tillför en totalt sett större mängd skadliga ämnen emedan spridningen är mer utspridd både i området och i tiden. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en diffus föroreningskälla för grundvattnet i närområdet. Föroreningar utgörs bland annat av restprodukter från transporter, dvs. väg-, däck- och fordonsslitage. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Vägdagvatten innehåller även föroreningar som läckt ut vid olyckor, varav en del stannar kvar på vägbanan och sköljs bort med dagvattnet vid nästa regntillfälle. Drift- och underhållsarbeten Drift- och underhållsarbeten på vägar riskerar att påverka vattenförekomsten negativt, samtidigt som det är nödvändigt för att minska risker för olyckor. Vid beläggningsarbete på vägar kan föroreningsmängden i dagvattnet öka, dels genom att vattnet tar upp ämnen från de material som läggs på vägbanan, dels genom användningen av maskiner vilka kan läcka drivmedel, olja mm. Upplag Upplag av olika slag kan medföra att förorenande ämnen förs med avrinnande vatten till vattenförekomsten. Upplag av snö från trafikerade ytor kan innehålla stora mängder föroreningar och upplag av asfalt och oljegrus innehåller framförallt petroleumprodukter. Upplag av vägsalt riskerar att läcka ut stora volymer salt. Vägsalt Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m², år. Klorid rör sig lätt i marken med grundvattenflödet. 14(32)
Figur 5.1 Riskkällor i anslutning till Värne vattentäkt. Den röda stjärnan markerar riskkällans ungefärliga läge. Numreringen för respektive riskkälla återfinns i texten. Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med vägar och transporter: Olyckor på väg Olyckor med farligt gods på väg Dagvatten från väg Drift- och underhållsarbete på väg Upplag av asfalt och oljegrus Upplag av snö Upplag av vägsalt Spridning av vägsalt 15(32)
5.7.2 Bebyggelse (2) Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Då uttagsbrunnen är belägen i Värne samhälle, finns samlad villabebyggelse i direkt anslutning till brunnen. De riskkällor för Värne vattentäkt som förknippas med bebyggelse är främst: Oljecisterner för uppvärmning Dieseltank för reservaggregat Hemkemikalier Parkering och uppställning av fordon Fordonstvätt Enskilda avlopp Värne avloppsreningsverk Energianläggningar Dagvatten från bebyggda ytor 16(32) Oljecisterner för uppvärmning Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Konsekvensen av ett eventuellt oljeutsläpp är stor till mycket stor beroende volymens storlek. Dieseltank för reservaggregat (3) I Värne vattenverk finns en invallad dieseltank för möjlighet att kunna driva reservkraftverket vid behov. Hemkemikalier Många av de produkter som används i hushållet och i trädgården, såsom bekämpningsmedel, smörjolja, städmedel och målarfärg, utgör vid ovarsam hantering i större mängder en beaktansvärd risk för vattentäkten. Till exempel kan rester av
bekämpningsmedel redan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av många medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken där nedbrytningen och fastläggningen kan vara liten. Parkering och uppställning av fordon Parkering och uppställning av fordon kan medföra läckage av bland annat petroleumprodukter. Läckage kan uppkomma både vid normal parkering till följd av fel på de parkerade eller uppställda fordonen samt vid bensinstöld. Fordonstvätt Fordonstvätt kan ske med olämpliga produkter som sedan tillförs vattendrag och grundvatten. Föroreningar kan antingen föras med grundvattnet eller genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där dränering till kommunalt avlopp saknas. Enskilda avlopp Risker förknippade med avlopp är bland annat utsläpp av mikrobiella föroreningar till omgivande mark och vatten. Andra risker kan exempelvis utgöras av läkemedelsrester samt tvättmedel som når omgivande mark och vatten. Även stora mängder av ämnen såsom kväve och fosfor kan utgöra ett hot mot en vattentäkt eller en vattenförekomst. Omfattningen av enskilda avlopp är begränsat inom vattentäktens närområde. Värne avloppsreningsverk (4) Cirka 250 meter sydsydväst om vattentäkten är Värne kommunala avloppsreningsverk beläget, vilket behandlar spillvatten från hushållen belägna inom Värne samhälle. Utsläpp av det renade avloppsvattnet sker i Solgeån som går strax norr om avloppsreningsverket vilken senare mynnar i Klintedammen. Då reningsverket är beläget på ett stort avstånd från vattentäkten bedöms detta inte utgöra ett beaktansvärt hot mot vattentäkten och behandlas således inte i riskanalysen. Energianläggningar För bergvärmeanläggningar är framförallt utförandet av borrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. I de fall energianläggningarna inte är helt täta föreligger risk även i driftskedet genom att köldbärarvätska kan läcka till grundvattnet. Dagvatten från bebyggda ytor En beaktansvärd föroreningskälla utgör dagvatten som uppstår i samband med avrinning av nederbörd från bebyggda ytor eller vid snösmältning. Dagvattnets innehåll av föroreningar varierar beroende på vilken typ av aktivitet som förekommer i dagvattnets upptagningsområde, markförhållanden och typ av avledning inom det aktuella området. Dagvatten är en källa till tillförsel av bland annat koppar, bly, zink, krom, nickel, kadmium och klorid. 17(32)
Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med bebyggelse: Oljecisterner för uppvärmning Dieseltank för reservaggregat Hantering av hemkemikalier Parkering och uppställning av fordon Fordonstvätt Enskilda avlopp Energianläggningar Dagvatten från bebyggda ytor 5.7.3 Jord- och skogsbruk (5) Inom jordbruket är det framförallt ovarsam spridning av vissa bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Risker som finns i skogsbruk är bland annat avverkning, spridning av gödsel i skogsmark och hantering av plantor som behandlats med bekämpningsmedel och användning av träskyddsmedel. De riskkällor som kan uppkomma i samband med jord- eller skogsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Djurhållning Farmartankar Avverkning Upplag I närområdet till Värne vattentäkt förekommer både jord- och skogsbruksmark. Bekämpningsmedel Inom jord- och skogsbruk används olika typer av bekämpningsmedel. En del bekämpningsmedel är svårnedbrytbara. Även hantering och förvaring av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Växtnäringsämnen Inom jord- och skogsbruk (ej vanligt förekommande) kan växtnäringsämnen tillsättas genom handelsgödsel (kemiskt framställt) eller naturgödsel (djurspillning). Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning är en källa till växtnäringsämnen. 18(32)
Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Växtnäringsämnen kan tillföras grund- och ytvatten på flera sätt. Det kan till exempel bero på naturlig utlakning, förhöjd utlakning på grund av kalhuggning eller ökad tillförsel av ämnen till följd av hantering av växtnäringsämnen i jord- och skogsbruket. Djurhållning (6) Djurhållning inom vattenskyddsområdet kan orsaka spridning av mikrobiella patogener. Nordväst om vattentäkten, i direkt anslutning till samhälles yttre kant, har vid besök på plats noterats förekomst av inhägnade marker. Även söder om samhället har noterats hagmarker. Djurhållning förmodas därför periodvis förekomma. Det kan heller inte uteslutas att djurhållning periodvis förekommer inom övrig jordbruksmark i närheten av vattentäkten. Farmartankar Farmartankar inom jord- och skogsbruksverksamhet innebär en risk för att diesel och andra petroleumbränslen genom spill och läckage kan nå grundvattnet. Avverkning Avverkning innebär att den skyddande effekt som växttäcket utgör minskar vilket gör marken och grundvattenmagasinet mer sårbart. Vid avverkning ökar också näringsläckage från marken i viss mån vilket medför ökad tillförsel av näringsämnen till grundvattnet. Läckage av petroleumprodukter från maskiner som används vid avverkning kan också inträffa. Timmerupplag Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. Det kan inte uteslutas att timmerupplag förekommer eller kan komma att förekomma i framtiden inom vattentäktens tillrinningsområde. Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med jord- och skogsbruk: Hantering av kemiska bekämpningsmedel Hantering av naturgödsel Hantering av handelsgödsel Djurhållning Farmartankar Avverkning 19(32)
Timmerupplag 5.7.4 Markarbeten Omfattande maskinell schaktning, grävning och borrningsarbeten inom vattentäktens tillrinningsområde utgör hot mot vattenkvaliteten genom ökad risk för spridning av förorenande ämnen från arbetsmaskiner, till exempel smörjolja och drivmedel. Även tillförsel av material för till exempel utfyllnad och utjämning av mark innebär en risk för vattentäkten. Det kan också ske utfyllnad med orena massor. I samband med täktverksamhet förekommer olika åtgärder som utgör risker för försämrad yt- eller grundvattenkvalitet/kvantitet. Exempel på sådana åtgärder är bortledning av yteller grundvatten och utfyllning av förorenade massor. Vid återställning av en materialtäkt läggs ofta stora mängder massor i täkten för att jämna ut de branta kanterna. Det kan inte uteslutas att materialtäkt för hushållsbehov förekommer eller kan komma att förekomma inom tillrinningsområdet. Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med markarbeten: Markarbeten Materialtäkt Husbehovstäkt Utfyllning med orena massor 5.7.5 Förvaring av avfall (7) Förvaring av avfall omfattar deponier, tillfälliga eller långvariga upplagsplatser samt platser för sortering av avfall. Hushållsavfall och annat avfall som hanteras på ett olämpligt sätt utgör en risk för förorening av såväl yt- och grundvatten. Även tillfälliga eller mer långvariga upplag på bostadsfastigheter utgör en beaktansvärd risk för förorening av en nedströms belägen vattentäkt. I dagsläget förekommer inget känt avfallsupplag i vattentäktens närområde, dock kan inte risken uteslutas förekomma i framtiden. Cirka 80 meter öster om vattentäkten förekommer en återvinningsstation för plast, papper, glas och metall. Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med förvaring av avfall: Upplag av avfall Återvinningsstation 20(32)
5.7.6 Övriga riskkällor Liten verkstad (8) I den södra delen av Värne samhälle förekommer en liten reparationsverkstad för bland annat gräsklippare och cyklar. Utanför verkstadslokalen noterades vid fältbesök upplag av bildäck utanför byggnaden. Då verkstaden är belägen på ett stort avstånd från vattentäkten bedöms denna inte utgöra ett beaktansvärt hot mot vattentäkten och behandlas således inte i riskanalysen. Nedlagd verkstad (9) Förorenad mark kan förekomma i områden där verksamheter tidigare bedrivits. Cirka 150 meter söder om vattentäkten förekommer två byggnader vilka tidigare förmodas ha nyttjats för verkstadsändamål. I området noterades vid fältbesök upplag av grus, rester från eldningsverksamhet samt att området till viss del är utfyllt. Rester av tegel, porslin, glas och bildäck noterades, se figur 5.2. 21(32)
Figur 5.2. Vä: På fastighet, cirka 150 meter söder om vattentäkten, där verkstadsverksamhet tidigare har bedrivits har förekommit lagring av massor. Hö: En del av fastigheten är utfylld. Sammanfattning I riskanalysen, Bilaga 1, bedöms följande risker förknippade med övrig verksamhet: Nedlagd verkstad 22(32)
6 RISKANALYS Den metod som här används för att bedöma de olika riskkällorna är en kvalitativ rankning som framförallt syftar till att sortera riskkällorna i olika riskklasser, vilka föranleder olika behov av åtgärd. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 9. Sannolikheterna beskrivs som graden av sällsynthet av en oönskad händelse. Konsekvenserna beskrivs som omfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalorna för sannolikheten och konsekvensen är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att poängtera att de riskklasser som presenteras inte tar hänsyn till vad som anses vara en acceptabel respektive oacceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. R = S * K Den metod som här används, följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden 10 om att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen 11 som en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering som genomförts inom ramen för projektet. För att riskbedömningens resultat ska vara transparent och användbart är det viktigt att tydligt redovisa vilka kriterier som används för att bedöma sannolikhet och konsekvens. Som ovan nämnts utnyttjas fyra nivåer för att bedöma sannolikheten respektive konsekvensen. Detta återspeglar modellens måttliga detaljeringsgrad. 6.1 Sannolikhetsbedömning Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. 9 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco med stöd av Tekn.Dr Andreas Lindhe och professor Lars Rosén på Chalmers. 10 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 11 Guidelines for drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011 23(32)
Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste 10-50 åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. I riskbedömningarna i bilaga 1 redovisas sannolikheten för respektive riskkälla som någon av ovanstående S-klass (S1-S4). 6.2 Konsekvensbedömning Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten och hur detta påverkar möjligheterna att utnyttja Värne vattentäkt. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 12 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) i bilaga 1, och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2: Medelstor konsekvens Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredningen annars är hälsoeffekter troliga. K4: Mycket stor konsekvens Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning annars är hälsoeffekter troliga. 24(32) 12 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007.
6.3 Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas på detta vis en riskklass. Risken är indelad i fyra olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 3 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i riskmatrisen har följande innebörd när det gäller krav på åtgärder etc.: Riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Innebörd Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder som egenkontroll och avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. 6.4 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategorisera risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Olika sorters åtgärder kan vara lämpliga att arbeta med för att reducera risker och säkerställa ett långsiktigt nyttjande av Värnes dricksvattentäkt, dessa beskrivs i bilaga 2. En administrativ åtgärd som bidrar till att reducera risken för förorening är att inrätta skyddsföreskrifter inom vattenskyddsområdet. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det, tillsammans med aktuell belastning och normer för råvattenkvaliteten, en lämplig grund för att bestämma skyddsföreskrifternas omfattning. I princip bör de risker regleras som har såväl hög sannolikhet som konsekvens. I princip bör också 25(32)
restriktionsnivån vara högre i primär skyddszon än i sekundär skyddszon på grund av det kortare avståndet till vattentäkten. Risklassen och normalbestämmelserna enligt de allmänna råden 2003:16 om vattenskyddsområde avgör föreskrifternas restriktionsnivå. De allmänna råden anger en lägsta restriktionsnivå. Vattenskyddsföreskrifter är primärt riktade mot verksamheter vilka uppfyller vattenskyddsföreskriftens rekvisit. Eftersom riskanalysens syfte är att göra en relativ värdering till grund för val av restriktionsnivå, och inte en absolut värdering av varje riskobjekt, omfattar riskanalysen snarare riskkällor än riskobjekt. Arbetsmodellen synliggör i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. I vissa undantagsfall kan riskkällor som utgör en hög sannolikhet och hög konsekvens komma att undantas från reglering genom föreskrifter eller annan typ av åtgärd på grund av att de är svåra att reglera. 6.5 Riskanalysens känslighet På grund av att riskanalysen inte fokuserar på varje enskilt riskobjekt för sig, utan grupperar samma typ av risker till en riskkälla blir resultatet endast indikativt. Endast risker som hamnar långt ifrån varandra i riskklass utgör verkligt skilda risker för vattentäkten. Det krävs en mer detaljerad riskanalys för att avgöra vilken risknivå enskilda verksamheter/objekt utgör för vattentäkten och vilka specifika åtgärder som kan anses vara motiverade för enskilda verksamheter/objekt ingående i riskanalysen. 6.6 Skyddsbehov Grundvattenmagasinets sårbarhet och vattentäktens värde styr behovet av att skydda vattentäkten. Vattentäkten Värne har mycket stort värde som en viktig huvudvattentäkt för Eksjö kommun. Skyddsbehovet är mycket stort då en reservvattentäkt saknas i händelse av att uttagsbrunnen skulle bli obrukbar. I områden med tunt jordtäcke samt i områden med berg i dagen betecknas sårbarheten som mycket stor eftersom en förorening snabbt kan transporteras genom jordlagret och infiltrera i en spricka i berget. Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten och där sprickzoner finns i berggrunden. Vattenskyddsområdet bör därför ha en större utbredning i sprickzonernas riktning. Eftersom skyddsvärdet är mycket högt, sårbarheten är måttlig och det förekommer och kan tänkas förekomma beaktansvärda risker, bedöms därför skyddsbehovet i form av fysiska och administrativa åtgärder som stort. Inrättande av nytt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är ett sätt att öka skyddet. 26(32)
7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar, riskanalyser föreslås ett vattenskyddsområde enligt Bilaga 3. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok om vattenskyddsområde (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Strategi och generella motiv Nedanstående generella motiv har beaktats vid utformning av vattenskyddsområdet: 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 27(32)
5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.3 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högra krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnarna. 7.3.1 Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket utformas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla utformas som vattentäktszoner. Då uttagsbrunnen i Värne är belägen på privat fastighet i anslutning till bostadshus så föreslås ingen vattentäktszon för Värne grundvattentäkt. Vattentäktens huvudman, Eksjö Energi AB, bör i samråd med fastighetsägaren besluta hur det effektiva närskyddet skall säkras. 7.3.2 Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär skyddszon och sekundär skyddszon sätts så att grundvattnets horisontella uppehållstid är minst 100 dygn fram till vattentäkten. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den primära skyddszonen. 28(32)
Storleken på det område som erfordras för 100 dygns uppehållstid i marken kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt följande samband; Q * t A R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd, 30 m 3 /dygn t = tid, 100 dygn R = grundvattenbildningen, i berg (under morän) ca 55 mm/år Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,06 km 2 (ca 6 ha). Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med radien 132 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är grovt eftersom grundvattenbildningen i berg är osäker. Det ger dock en indikation på storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden 100 dygn ska uppnås. Tillströmningen av grundvatten till vattentäkten är dock inte radiell utan sker huvudsakligen i berggrundens sprickzoner. Vid gränsdragning av primär skyddszon antas strömningshastigheten, i de sprickzoner i berggrunden som kan leda fram vatten till uttagsbrunnen, vara ca 1 m/dygn. Detta medför en sträcka på ca 100 m. Det är dock inte helt känt hur sprickorna i berggrunden hänger samman i området. Grundvattenströmningen antas dock följa de dominanta sprickriktningarna, dvs NV-SO samt NO-SV. Den primära skyddszonen för Värne vattentäkt omfattar ett område som är 0,05 km 2 stort, vilket enligt vattenbalansberäkningen är i storleksordningen för att motsvara ett uttag under 100 dygn. Skyddszonen sträcker sig ca 100-150 m från vattentäkten, de längre avstånden i de förmodade grundvattenströmningsriktningarna. Gränsdragningen har för tydlighetens skull justerats utifrån fastighetsgränser. 7.3.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,22 km 2 (ca 22 ha). Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med radien ca 250 m. Vid gränsdragning av sekundär skyddszon antas strömningshastigheten, i de sprickzoner i berggrunden som kan leda fram vatten till uttagsbrunnen, vara ca 1 m/dygn. Detta medför en sträcka på ca 365 m. Det är dock inte helt känt hur sprickorna i berggrunden hänger samman i området. 29(32)