RISÄNG VATTENTÄKT Tekniskt underlag, vattenskyddsområde samt skyddsföreskrifter Göteborg Uppdragsnummer 1310581.500 SWECO VIAK Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22
1 INLEDNING...3 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE...3 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE...4 1.3 UNDERLAGSMATERIAL...4 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING...5 1.5 ORIENTERINGSKARTA...6 2 RISÄNG VATTENTÄKT...7 2.1 VATTENTÄKTENS UTFORMNING...7 2.2 VATTENBEHANDLING...7 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE...7 2.4 VATTENFÖRBRUKNING...7 2.5 KAPACITET...8 2.6 FRAMTIDA UTTAGSBEHOV...8 2.7 VATTENTÄKTENS VÄRDE...8 2.8 ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN...9 2.9 VATTENDOM...9 2.10 TIDIGARE SKYDDSOMRÅDE...10 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING...11 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING...11 3.2 MARKANVÄNDNING...11 3.3 GEOLOGI...11 3.4 HYDROLOGI...12 3.4.1 Nederbörd...12 3.5 HYDROGEOLOGI...13 3.6 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING...15 3.7 VATTENKVALITET...16 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING...17 4.1 ÖVERGRIPANDE PLANERING...17 4.1.1 Översiktsplan...17 4.1.2 Naturreservat/skyddade områden...18 4.2 MOTSTÅENDE INTRESSEN INOM TILLRINNINGSOMRÅDET...18 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR19 5.1 GENOMFÖRANDE...19 5.2 RISKKÄLLOR OCH EMISSIONER INOM RISÄNGS TILLRINNINGSOMRÅDE...19 5.2.1 Vägar/transporter...19 5.2.2 Gårdar med jord- eller skogsbruk...20 5.2.3 Bostadshus/fritidshus...21 5.2.4 Industrier...22 5.2.5 Övriga riskkällor...23 5.2.6 Sabotage, kris och krig...25 5.2.7 Klimatförändringar - översvämningar...25 6 RISKBEDÖMNING...26 6.1 RISKANALYS...26 6.1.1 Riskanalysens resultat...26 6.2 RISKANALYSENS ANVÄNDNING...27 6.3 RISKANALYSENS KÄNSLIGHET...27 6.4 SKYDDSBEHOV...27 1 (40)
7 ÅTGÄRDER...28 8 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE...29 8.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK...29 8.2 VATTENTÄKTSZON...29 8.3 PRIMÄR ZON...30 8.4 SEKUNDÄR ZON...33 8.5 TERTIÄR ZON...34 8.6 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR...35 8.6.1 Strategi och generella motiv...35 8.7 PLATSSPECIFIKA MOTIV...36 8.8 SAMMANFATTNING...38 9 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER...39 9.1 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE...39 9.2 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS FUNKTION...39 9.3 GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN...39 9.4 KOMMUNENS MILJÖPOLICY OCH MILJÖAMBITIONER...40 Bilagor 1a: Riskanalys kommentarer 1b: Resultat riskanalys (matris) 1c: Karta över risker identifierade vid riskinventering 2: Hydrogeologisk karta 3: Karta över vattenskyddsområde 4: Skyddsföreskrifter för 5: Utdrag ur kommunfullmäktiges beslut 2 (40)
1 INLEDNING På uppdrag av har SWECO VIAK AB upprättat tekniskt underlag samt skyddsområde och skyddsföreskrifter för. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Naturvårdsverket kom hösten 2003 ut med nya råd och anvisningar för vattenskyddsområden (allmänna råd NFS 2003:16 samt handbok om vattenskyddsområde 2003:6). Syftet med att upphäva det gamla vattenskyddsområdet och inrätta ett nytt är att vattenskyddsområdet för Risäng ska följa de nu gällande normerna. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Risäng vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsomåden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftnings uppnås genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : stärks skyddet för vattenförekomsten tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken Enligt de lokala miljökvalitetsmålen ska alla kommunala vattentäkter med fler än 50 anslutna personekvivalenter ha fastställda relevanta skyddsområden senast år 2005 2. Alla större grundvattentillgångar ska ha fastställda skyddsområden senast år 2010. 1 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, NFS 2003:6. 2 www.mark.se Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark 2000. 3 (40)
1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget omfattade upprättande av tekniskt underlag samt skyddsområde och skyddsföreskrifter för. Arbetet har genomförts under 2004-2006 och har omfattat: Teknisk beskrivning av vattentäkten Hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utarbetande av förslag till skyddsområde. Framtagande av skyddsföreskrifter Själva utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av, Samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. Det tekniska underlaget bygger på underlaget för den riskanalys som tidigare genomförts för vattentäkten 3 samt på resultatet av geologisk kartering 4 och hydrogeologiska undersökningar 5. 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet baseras på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av, samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Topografiska kartan 6C NV, skala 1:50 000. B) Fastighetskartan, skala 1:12 500. 3, Vattenskydd Riskanalys,, SWECO VBB VIAK AB, 2002. 4, geologisk kartering. SWECO VIAK AB 2003. 5, hydrogeologisk undersökning,, SWECO VIAK AB, 2003. 4 (40)
C) Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 D) Risäng - Redogörelse för kontroll av brunnsbyggnation, VIAK AB 1973. E) Rapport om skyddet av de kommunala grundvattentäkterna, Marks kommun, 1998 F), Vattenskydd Riskanalys,, SWECO VBB VIAK AB, 2002. G), Geologisk kartering, SWECO VIAK AB, 2003. H), Geologisk undersökning,, SWECO VIAK AB, 2003 I) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 J) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2003:6. K) Skydd av ytvattentäkter, Livsmedelsverket 5/97, 1997. L) Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, 2000. M) Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning 2002.. N) Översiktsplan 90 för Mark. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsbestämmelserna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 5 (40)
1.5 Orienteringskarta Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för i Kinna. Copyright Lantmäteriverket 2006. Ärende nr M2006/1022. 6 (40)
2 RISÄNG VATTENTÄKT 2.1 Vattentäktens utformning är officiellt reservvattentäkt, men den används i dagsläget kontinuerligt för att täcka vattenbehovet i kommunen. Det kan därför diskuteras om den skall betraktas som reservtäkt. Vår uppfattning är att den utgör en del av det ordinarie vattenförsörjningssystemet. Brunnsanläggningen i Risäng utgörs av en grusfilterbrunn utförd 1972. Brunnen är driven till ett djup av 27,3 m och har en diameter på 600 mm. Lagerföljden i brunnsläget från markytan sett, utgörs av 11,5 m lera följt av olika lager med mer eller mindre grusig sand. Filtret är ca 15 m långt och har slitsvidden 1,8 mm. Filterdelen börjar ca 12 m under markytan 6. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet behandlas genom luftning och tillsättning av lut. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkterna Fåglaslätt, Ramslätt, Risäng och Örby är sammankopplade och försörjer tillsammans centralorten, d.v.s. Fritsla, Kinna, Rydal, Örby, Skene och Berghem. Risäng utgör officiellt en reservvattentäkt, men den har under perioden november 2003 till juni 2004 använts kontinuerligt för att täcka vattenbehovet i centralorten. Inom distributionsområdet finns ca 18 500 anslutna personer (M). Vattenförbrukningen inom industrin utgör ca 6-7 % av total förbrukning och allmän service av ca 19 %. 2.4 Vattenförbrukning Inom centralortens distributionsområde förbrukas i medeltal ca 5310 m 3 /dygn (år 2002), vilket motsvarar 61,5 l/s. För att täcka vattenbehovet under perioden januari till juni 2004 pumpades 101882 m 3 vatten från Risäng vatten täkt till centralortens ledningsnät. Det motsvarar ett kontinuerligt uttag på ca 6,5 l/s ur. Risäng levererar normalt 40 m 3 /h när den går och ca 23 m 3 /h på dygnsbasis. 6 Risäng Redogörelse för kontroll av brunnsbyggnation, VIAK AB, 1973. 7 (40)
2.5 Kapacitet I samband med utförande av brunnen 1972 genomfördes en stegprovpumpning i fem kapacitetssteg som vardera varade i en timma. Kapaciteten i det femte steget var 27,9 l/s. Det medförde en maximal avsänkning på 2,2 m i brunnen 7. Detta tyder på goda hydrauliska förhållanden kring brunnen. Brunnen provpumpades åter under hösten 2004 8. Resultatet visade att under en kortare tid (ca 12-18 dagar) är det möjligt att ta ut ca 30 l/s ur brunnen, vilket motsvarar 2592 m 3 /dygn. Grundvattenmagasinets kapacitet för ett kontinuerligt grundvattenuttag är dock max 10 l/s vilket motsvarar 864 m 3 /dygn. 2.6 Framtida uttagsbehov Antalet personer som är anslutna till centralortens vattenförsörjning har varit relativt konstant de senaste 10 åren. Enligt kommunens befolkningsprognoser uppskattas att ca 50 personer tillkommer centralortens vattenförsörjningssystem varje år. Det medför att vattenbehovet år 2025 i medeltal beräknas vara ca 5610 m 3 /dygn, förutsatt att den specifika förbrukningen (m 3 /d*pers) är konstant. 2.7 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. utgör en viktig reservvattentäkt för. Den bedöms kunna nyttjas för att täcka halva förbrukningen inom centralortens distributionsområde under en period av 12-18 dagar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har ett högt till mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas bl.a. allmänna reservvattentäkter. har kontinuerligt, med ett mindre uttag, använts för att lösa vattenförsörjningen i kommunen under långa perioder. Vattentäkten bedöms kunna nyttjas med ett större uttag under kortare perioder. Detta medför att den skall värderas högt. 7 Risäng Redogörelse för kontroll av brunnsbyggnation, VIAK AB, 1973. 8. Provpumpning Risäng hösten 2004. SWECO VIAK AB, 2005. 8 (40)
Ur Naturvårdsverkets handbok 2003:6 (2.5) Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressen) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10 m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. 2.8 Ägandeförhållanden Vattentäkten är belägen på fastigheten Brättingstorp, Eriksgården 4:27. Fastigheten ägs av kommunen. 2.9 Vattendom För fastigheten Brättingstorp, Eriksgården 4:27 finns en vattendom från 1956 (Dom A 79/1956). Domen medger ett vattenuttag på i medeltal 1300 m 3 / dygn (15 l/s), räknat per månad, samt högst 2000 m 3 /dygn. Kommunen erhöll tillstånd att på en förvärvad del av fastigheten Brättingstorp, Eriksgården 4:27 i Risäng socken anlägga en grundvattentäkt. I en överenskommelse åtog sig kommunen att fördjupa de brunnar som låg inom vattentäkten influensområde och som därmed avsänktes. I domen anges även att till skydd för grundvattnet ska det gälla förbud mot upplag av petroleumprodukter och andra ämnen som kan påverka grundvattnets beskaffenhet. 9 (40)
2.10 Tidigare skyddsområde Det tidigare skyddsområdet med tillhörande skyddsföreskrifter för fastställdes 1976. Utbredningen på detta skyddsområde var inte tillräcklig jämfört med gällande krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Skyddsföreskrifterna var i behov av att anpassas till gällande lagstiftning. Utbredning av det tidigare vattenskyddsområdet visas i figur 2. Det rastrerade området utgör inre skyddsområde och det område som begränsas med heldragen linje utgör yttre skyddsområde. ð N 0HWHUV %HILQWOLJWYDWWHQVN\GGVRPU GH ð,quhvn\ggv]rq <WWUHVN\GGV]RQ 9DWWHQW NW Figur 2 Utbredning av befintligt skyddsområde, fastställt 1976. Copyright Lantmäteriverket 2006. Ärende nr M2006/1022. 10 (40)
3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten är belägen i Häggåns dalgång i sydöstra utkanten av Kinna samhälle. Dalgången är här ca 1,5 km bred. Nedströms Kinna rinner Häggån ut i Viskan. Dalgången, vars nivå ligger ca 50 möh har en nordost-sydvästlig utbredning. Den omges av höjdområden med höjder över havet på drygt 100 m i norr och på ca 150 m i söder. Vattentäkten ligger i dalgången nära Häggån. Närområdet är relativt flackt och markytan ligger på ca 55 möh. 3.2 Markanvändning Markanvändningen i vattentäktens omedelbara närhet utgörs av Marks golfbana och av ett grönområde. Markanvändningen i Häggåns dalgång, uppströms Kinna utgörs av jordbruks- och betesmark. Norr och väster om vattentäkten ligger Kinna samhälle och öster om täkten ligger flera bostadsområden. Höjdområdena som omger dalgången är beväxta med barrskog. 3.3 Geologi Det finns inget modernt geologiskt kartmaterial från SGU över det aktuella området. Under hösten 2003 genomfördes en geologisk kartering inom det område som tidigare föreslagits som skyddsområde för 9. Karteringen presenterades på en karta i skala 1:10 000 tillsammans med en rapport. Vidare har mer utförliga undersökningar i anslutning till vattentäkten genomförts under hösten 2003 i form av rördrivning samt lodning av Lydde lerhålor (dammarna) intill vattentäkten 10. Vid karteringen framkom att geologin i området är komplex, vilket sannolikt beror på att isfronten har oscillerat fram och tillbaka i samband med isavsmältningen. Högsta kustlinjen ligger i området på 75-80 möh, vilket medför att stora delar av området längs Häggån någon gång legat under havsytan. Efter att havet sjunkit undan har Häggån meandrat fram och tillbaka över området, och ömsom avsatt 9, geologisk kartering. SWECO VIAK AB 2003. 10, hydrogeologisk undersökning,, SWECO VIAK AB, 2003. 11 (40)
material och ömsom varit eroderande. Området runt vattentäkten är också påverkat av mänsklig aktivitet, bl.a. ligger Kinnaborg (en fornborg) i anslutning till ett område som påminner om en isälvsavlagring. Även golfbanan har medfört att områdets ursprungliga utseende har förändrats, vilket medförde svårigheter vid jordartsbestämningen. Häggåns dalgång är fylld av finmaterial (huvudsakligen lera) och den isälvsavlagring som benämns Kinnadeltat. Vid uttagsbrunnen uppgår lerans mäktighet till ca 11 m. De rördrivningar som genomfördes under hösten 2003 visar att lermäktigheten i området runt vattentäkten varierar mellan ca 3-11 m. Under leran förekommer ett siltigt material som blir sandigare längre ner i markprofilen. Sandlagrets mäktighet är inte känd och den varierar troligtvis. Vid rördrivningen påträffades sandlager med mäktigheten ca 12 m. Isälvsmaterial återfinns i huvudsak i de nordvästra delarna av området, i anslutning till Kinnadeltat. Materialet i ytan har en siltig karaktär och bedöms utgöra den distala delen av Kinnadeltat. Vid Kinnaborg finns en isälvsavlagring som sträcker sig in mot samhället i norr. Vid karteringen påträffades områden med isälvsmaterial inom utbredda lerområden. Detta beror på att lerans mäktighet varierar. Inom vissa områden saknas leran helt och här ligger isälvsmaterialet i dagen. Häggåns dalgång omges av höjdområden med morän och berg i dagen. Områden med berg och morän sticker även upp som klackar i den lerfyllda dalgången. Närmast Häggån förekommer ett brett område med svämsediment där ån har haft ett meandrande förlopp. 3.4 Hydrologi 3.4.1 Nederbörd Den korrigerade årsnederdörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca 500-550 mm/år, vilket motsvarar 15.9-17.4 l/s*km 2 11. 11 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen. SGU serie Ah nr 13. 12 (40)
# Hr 3.5 Hydrogeologi Den hydrogeologiska beskrivningen hänvisar till den hydrogeologiska kartan i bilaga 3. De vattenförande lagren bedöms i huvudsak utgöras av sand med varierande grusinnehåll. Genomförda borrningar tyder på att sandlagret är som mäktigast i det område där uttagsbrunnen idag ligger. Lagrets mäktighet har dock inte undersökts åt öster. Vid de borrningar som genomfördes under 2003 avbröts rördrivningen när god hydraulisk kontakt med de vattenförande lagren erhölls 12. Isälvsmaterialets utbredning under leran mot öster är heller inte känd. Geologin och jordlagerföljd i borrningspunkter i vattentäktens närområde visas i figur 3. 0-2 Le # 2- Mo 0-5 Le 5-10 Si 10-16 Sa 16- Mo # 0-7 Le 7-8,5 Si 8,5-10 Sa # 0-1,5 F 1,5-6 Le # 6- Le/Si/Sa 0-9 Le # # ð 9- Sa 0-8 Le # 8- Sa # # # # Le 0-11,4 Le 11,4- gr Sa Vattentäkt Damm 0-6 Le 6-17,5 Si Sa 17,5-18,5 Sa Gr 18,5 Block # 1-1,5 F 1,5-11 Le 11-14 Si 14- Mo 0-1,5 F/Le/Sa 1,5-3,5 Le 3,5- Sa # -RUGDUWHU 7RUY 6Y PVHGLPHQW 6DQG /HUD 6LOW,V OYVDYODJULQJ 0RU Q 8UEHUJ )\OOQDGVPDWHULDO # 0-3 Si 3-5,5 Si Sa 5,5- Sa N 0HWHUV Figur 3 Geologi, jordlagerflöjder och jordmäktigheter i anslutning till vattentäkten. Vattentäkten tar vatten från sand och grusavlagringarna under leran. Nybildningsområdena för grundvattnet är inte helt kända. Sannolikt sker en betydande regional grundvattenströmning mot sydväst i 12, hydrogeologisk undersökning,, SWECO VIAK AB, 2003. 13 (40)
Häggåns dalgång. En viss grundvattentillströmning sker även från moränområdena på den södra dalsidan. Lerlagrets mäktighet inom dalgången varierar och isälvsmaterial förekommer som öar i lerområdet. Dessa områden av grus och sand utgör nybildningsområden för grundvatten. Det är dock inte känt om det finns en hydraulisk kontakt mellan öarna av isälvsmaterial och det lager av sand och grus från vilket vattentäkten tar sitt vatten. Det område med isälvsmaterial som finns sydost om uttagsbrunnen bedöms utgöra nybildningsområde för grundvatten till vattentäkten (se bilaga 2). Även området med silt och sand i sydväst bedöms utgöra nybildningsområde för grundvatten. Inom vattentäktens närområde finns ett antal källor (se bilaga 2). De utgör utströmningsområden för grundvatten, men vid ett ökat grundvattenuttag ur vattentäkten kan de istället bli inströmningsområden. Åt väster har ett par bergklackar påträffats i anslutning till Kinnaborg. Det rör som drevs i området indikerar att djupet till berg är litet och att den dominerande jordarten är morän. Det gör att sannolikheten för att akviferen vid vattentäkten står i kontakt med Kinnadeltat via isälvsmaterialet vid Kinnaborg bedöms som liten. Under hösten 2004 genomfördes en provpumpning av brunnen som syftade till att bedöma brunnens kapacitet och att reda ut om det finns en hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasinet och Häggån 13. Provpumpningen genomfördes under fem veckor med ett kontinuerligt uttag av 15 l/s. Avsänkningsförloppet visar, för samtliga fungerande observationsrör, på en reaktion som hydrauliskt överensstämmer med avsänkningsförloppet i en kanalformad akvifer. Det går inte att utläsa kanalens riktning, men med stor sannolikhet ligger den i samma riktning som Häggåns dalgång. Efter fem veckors pumpning finns det inga tecken på att en inducerad infiltration av Häggåns vatten sker i anslutning till vattentäkten. Avsänkningsförloppet följer fortfarande kanalmodellen. Vattenkvalitetens utveckling tyder inte heller på påverkan från Häggån. Det går dock inte att utesluta att grundvattenmagasinet står i hydraulisk kontakt med vattendraget på ett större avstånd från brunnen. Sannolikt finns det flera områden både uppströms och nedströms i Häggån där inducerad infiltration kan ske. En möjlighet är att det vattenförande lagret står i kontakt med Häggån strax 13. Provpumpning Risäng hösten 2004. SWECO VIAK AB, 2005. 14 (40)
nedströms vattentäkten, där berg i dagen finns i anslutning till en forssträcka (se bilaga 2). Borrning strax intill indikerar att ett sandoch gruslager är avsatt direkt på berget. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Vattentäkten ligger i en sluten akvifer. De undersökningar som utförts i området indikerar att ett skyddande lerlager finns närmast uttagsbrunnarna samt under Lydde lerhålor 14. Vid uttagsbrunnen uppgår lerans mäktighet till ca 10 m. Lerlagret blir tunnare mot höjden vid Kinnaborg och mot öster. Lerlagrets mäktighet under de delar av golfbanan som inte undersökts med borrningar är okänd, men karteringen av golfbanan indikerar att huvuddelen är belägen på lera eller morän, och att morän sannolikt underlagrar leran i de delar av golfbanan som ligger söder om vattentäkten 15. Moränen utgör en viktig barriär i och med att strömningshastigheten i moränen oftast är mycket låg. Sårbarheten i området runt vattentäkten, där lerlagret uppgår till ca 10 m, kan betecknas som liten. I områden med tunnare lermäktigheter är sårbarheten större eftersom lerans torksprickor kan stå i förbindelse med det vattenförande lagret under leran. Resultatet av genomförda borrningar och jordartskarteringen visar att lerans mäktighet varierar lokalt och det är svårt att säkert avgränsa områden med liten sårbarhet. Områden där sårbarheten betecknas som stor eller mycket stor är de områden där isälvsmaterialet ligger i dagen och som bedöms utgöra nybildningsområden för grundvatten till vattentäkten. 14, hydrogeologisk undersökning,, SWECO VIAK AB, 2003. 15, geologisk kartering. SWECO VIAK AB 2003. 15 (40)
3.7 Vattenkvalitet Vid provtas både råvattnet och renvatten som går ut på nätet. De flesta prover tas dock på råvattnet. Eftersom vattnet endast behandlas genom luftning och med tillsats av lut är rå- och renvatten snarlika. Genomgång av analysresultat av råvatten från åren 2001-2004 visar att vattnet har en god kvalitet. Det går inte att utläsa några trender i förändringen av vattenkvaliteten. Bekämpningsmedel har påvisats i råvattnet vid flera provtagningstillfällen de senaste åren. Halterna har vid något tillfälle legat över Livsmedelsverkets gränsvärden, 0,1 µg/l (se diagram i figur 4). Inga bekämpningsmedelsrester från golfbanans verksamhet har hittats. 2,6-Diklorbenzamid i Risäng 2,6-Diklorbenzamid 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 0,11 0,15 0,01 0,08 0,08 0,06 0,06 0,05 0,05 0,04 0,09 0,005 0,04 2001-09-11 2001-12-11 2002-03-11 2002-06-11 2002-09-11 2002-12-11 2003-03-11 2003-06-11 2003-09-11 2003-12-11 2004-03-11 2004-06-11 Tid 0,06 Figur 4 Halten av bekämpningsmedlet 2,6-Diklorbenzamid i 2001-2004. 16 (40)
4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1.1 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i s översiktsplan antagen 1991. I ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. Enligt det förslag på fördjupad översiktsplan för Kinna, Skene och Risäng från 2000-09-26 utgörs markanvändningen inom tillrinningsområdet för till största delen av 17 (40)
fritids/idrottsanläggning (golfbanan) och av bostadsområden. Där finns det inga planer på förändrad markanvändning. Inom den sydöstra delen av tillrinningsområdet (vid Brättingstorp) finns planer för nya bostäder. 4.1.2 Naturreservat/skyddade områden Inga naturreservat eller skyddade områden finns i vattentäktens tillrinningsområde. 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Det största motstående intresset inom tillrinningsområdet för Risäng vattentäkt är den närbelägna golfbanan (Marks golfklubb) och användandet av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen för skötsel av banan. Andra motstående intressen redovisas under kap. 5. 18 (40)
5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Riskobjekten utgörs av konfliktpunkterna mellan verksamheter som kan påverka grundvattnet och vattentäkten. Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En riskinventering med riskanalys har tidigare genomförts inom det föreslagna skyddsområdet för 16. Den information om riskkällor som tillhandahölls av miljökontoret i kompletterades med en fältinventering. Resultatet från riskinventeringen och riskanalysen har kompletterats något och sammanfattas nedan. 5.2 Riskkällor och emissioner inom Risängs tillrinningsområde Inom närområdet för vattentäkten i Risäng finns enligt uppgift från Miljökontoret inga industrier, men det finns tre industrier inom radien 1 km från vattentäkten. De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Industrier Övriga riskkällor Sabotage, kris och krig Klimatförändringar - översvämningar 5.2.1 Vägar/transporter Ett flertal vägar går genom vattentäktens bedömda tillrinningsområde. 16. Vattenskydd Riskanalys,. SWECO VBB VIAK AB, 2002. 19 (40)
Brättingstorpsvägen går söder om vattentäkten på ett avstånd av ca 230-300 meter närmast vattentäkten (riskkälla 16). Vägen går i en sluttning som leder ned mot brunnsområdet och Häggån och fungerar som tillfartsväg för den närliggande golfbanan. Enligt kommunen utgör vägen även en transportled för tung trafik som kommer ifrån Risäng och samhällen söderifrån och som ska in mot Kinna samhälle eller vidare mot Borås på Rv41. Då kommunen har förbjudit genomgående trafik med fordon tyngre än 3.5 ton vid trafikplatsen vid Hede innebär detta att dessa fordon är hänvisade till Brättingstorpsvägen. Farligt gods transporter kan inte uteslutas förekomma på aktuell vägsträcka. En mindre väg som fungerar som tillfartsväg till industrier och villaområdet öster om vattentäkten går precis nordväst om brunnsområdet. Inom vattentäktens bedömda tillrinningsområde förekommer ett antal mindre tillfartsvägar till fastigheter i närområdet. Uppställning av bilar förekommer i anslutning till bostäder i villaområdet öster om vattentäkten samt vid golfbanan i söder. De riskkällor för Risäng som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Väg- och fordonsslitage Trafikemissioner Vägsalt (något kg/m 2 år) Konsekvensen av vägar/transporter är att emission av skadliga ämnen från dessa riskkällor via grundvattnet relativt snabbt kan transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. 5.2.2 Gårdar med jord- eller skogsbruk I vattentäktens omgivning finns enligt miljö- och hälsoskyddskontoret ett antal hästgårdar (riskkällor 8-12 samt 14 enligt bilaga 1c). Det exakta antalet är inte känt. Inga uppgifter finns på aktiv jordbruksverksamhet och bekämpningsmedelsanvändning inom jordbruk. Odlingsmark förekommer nordost om vattentäkten och spridning av gödsel 20 (40)
förväntas ske på förekommande odlingsmark kan utgöra en risk genom spridning av mikroorganismer och kväveurlakning till grundvattenmagasinet. Avståndet till gårdar med djurhållning är relativt stort, ca 700 till 800 meter till närmaste gård. Fastigheter förekommande i vattentäktens närområde är anslutna till det kommunala avloppsnätet. I de fall enskilda avlopp förekommer kan bristfälligt utförda eller underhållna avloppsanläggningar utgöra en risk för vattentäkten genom föroreningsspridning till grundvattenmagasinet. Enligt miljö- och hälsoskyddskontoret förekommer ingen gödsling av skogsmark. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras hos gårdar med jord- eller skogsbruk är: Avlopp Bekämpningsmedel Jordbruksgödsling Hushålls/trädgårdskemikalier Trasiga bränsletankar Olyckor Den risk som kan uppkomma från gårdar med jord- eller skogsbruk är att skadliga ämnen från verksamheterna når ytvattendrag eller grundvattnet för vidare transport till vattentäkten. Detta kan påverka vattenkvaliteten negativt. 5.2.3 Bostadshus/fritidshus Större bostadsområden förekommer nordost och sydväst om vattentäkten. Enligt uppgift från kommunen är den närliggande bebyggelsen ansluten till det kommunala VA-nätet. Alla fastigheter utanför kommunens verksamhetsområde har enskilda avlopp av skiftande kvalitet. Bristfälligt utförda eller underhållna avloppsanläggningar kan utgöra en risk för vattentäkten genom föroreningsspridning till grundvattenmagasinet. Enligt miljö- och hälsoskyddskontoret förekommer ett antal bergvärmeanläggningar med uttagen effekt mindre än 15 kw. Det finns inga uppgifter på förekomst av ytjordvärmeanläggning. Energianläggningar kan inte uteslutas utgöra en riskkälla för vattentäkten. Läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan 21 (40)
medföra att grundvattnet och därmed vattentäkten påverkas. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. Enskild användning av bekämpningsmedel bedöms utgöra en risk för vattentäkten. Överdosering eller annan felaktig hantering kan leda till att bekämpningsmedel når grundvattenmagasinet och hotar vattentäkten. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras i samband med bostadshus/fritidshus är: Enskilda avlopp Energianläggningar Hushålls/trädgårdskemikalier Oljetankar 5.2.4 Industrier Enligt miljö- och hälsoskyddskontoret förekommer tre industriverksamheter inom en kilometers radie från vattentäkten. Ytterligare ett antal industriverksamheter finns på större avstånd från vattentäkten. Utifrån antaganden om vattentäktens tillrinningsområde och verksamheternas placering bedöms verksamheter belägna på större avstånd än en kilometer till vattentäkten inte utgöra någon större risk för denna. Av de tre verksamheterna som ligger inom en kilometers avstånd är två textilindustrier, varav en är tillståndspliktig och en verkstadsindustri. Närmre information om verksamheternas utformning saknas. Siffrorna inom parentes hänvisar till bilaga 1c. Textilindustri, Kinnasand, ca 800 meter väster om vattentäkten (3) Textilindustri, Almedahl (tillståndspliktig), ca 850 meter väster om vattentäkten (4) Marks mekaniska, ca 900 meter norr om vattentäkten (2) Ingen av ovanstående verksamheter bedöms utifrån befintligt underlag ligga i vattentäktens omedelbara tillrinningsområde. Avståndet och verksamheternas placering samt trolig förekomst av ytliga finkorniga sediment gör dock att de bedöms utgöra måttlig till låg risk för vattentäkten. 22 (40)
Ytterligare två industrier (5 och 6) ligger lite drygt 1 km från vattentäkten. En industrifastighet är belägen ca 100 meter öster om vattentäkten (18). Här ligger Arena Center, som är ett företagshotell. För närvarande innehåller det två större verksamheter, Poståkeriet samt Svesco Bolander AB som stickar thermounderställ. Dessutom finns ett 10-tal mindre företag i byggnaden. Största risk för vattentäkten utgöras av Postens uppställda lastbilar samt av fastighetens oljecistern. Norr om vattentäkten, drygt 1 km finns en textilindustri, Kasthall Mattor & Golv AB. Företaget tillverkar mattor. Processer i verksamheten är tuftning och limning. Ingen färgning sker. 5.2.5 Övriga riskkällor Två allmänna spridningsvägar kan definieras under posten övrigt : Luftutsläpp (t.ex. från brand) Nederbörd Konsekvensen av luftutsläpp, nederbörd mm är att skadliga ämnen kan nå grundvattnet och försämra vattenkvaliteten. Övriga identifierade riskkällor: Verksamheter i anslutning till Häggån eller tillrinnande vattendrag uppströms vattentäkten kan inte uteslutas utgöra en risk. Exempel på tänkbara riskobjekt är äldre förorenade industritomter, bristfälliga avloppslösningar, bekämpningsmedelsanvändning, vägsalt, industrier etc. Risknivån avgörs av eventuell hydraulisk kontakt mellan Häggån och vattentäkten. Negativ påverkan på grundvattenkvaliteten kan inte uteslutas vid eventuell infiltration av dagvatten från omgivande bostadsområden till grundvattenmagasinet. En vanlig föroreningskälla utgörs av vatten från biltvätt på uppfarter och parkeringsplatser. Den närliggande golfbanan utgör en risk för vattentäkten (15). Enligt miljö- och hälsoskyddskontoret förekommer bekämpningsmedelsspridning på banområdet, men det sker ingen spridning i området närmast vattentäkten (befintligt inre skyddsområde). Gödselspridning och andra växtpreparat kan inte uteslutas förekomma på aktuella markområden som bedöms 23 (40)
utgöra tillrinningsområde för vattentäkten. Det kan inte uteslutas att spridning av bekämpningsmedel utgör en risk för vattentäkten. Undersökningar på råvattnet har utförts med analys av de bekämpningsmedel och de ämnen som används av golfklubben. Inga av dessa medel eller verksamma kemikalier har påträffats i råvattnet 17. Effekten av gödsling kan medföra ökande kvävehalter i råvattnet. Halten kväve i vattentäktens råvatten ligger dock lågt sedan drygt 10 år tillbaka i tiden och någon ökande trend kan inte ses. Vid golfbanans klubbhus finns också en parkeringsplats som kan utgöra en riskkälla för vattentäkten (17). I Kinna centralort förekommer enligt miljö- och hälsoskyddskontoret ett antal cisterner för lagring av petroleumprodukter. Avståndet till de fastigheter som rapporterats bedöms dock som så pass stort att de inte bedöms utgöra någon större riskkälla för vattentäkten. Oljecisterner bedöms dock förekomma betydligt närmre vattentäkten i form av oljetankar för uppvärmning. Detta gäller speciellt i villaområdet öster om vattentäkten. Förutom risk för cisternläckage medför även påfyllningsmomentet en väsentlig risk för utläckage. På äldre kartmaterial markeras "färgeri" och väveri på ett par platser i området, bl.a. ca 800-900 meter uppströms vattentäkten i anslutning till ett av Häggåns biflöden (19). Närmare information om verksamheterna saknas. Enligt Naturvårdsverkets branschkartläggning är industritomter från färgfabriker ofta förorenade av lösningsmedel och/eller tungmetaller. Enligt uppgift från kommunen går en kommunal spillvattenledning i kanten av brunnsområdet (20). Om läckage från spillvattenledningen uppstår i områden där jordlagren utgörs av vattengenomsläppligt material kan förorenat vatten nå grundvattenmagasinet och därmed hota vattentäkten. Då lermäktigheten i vattentäktens omedelbara närområde är stor bedöms dock ledningen utifrån befintligt underlag utgöra en måttlig risk för vattentäkten. 17 Översikt av miljöbelastningen från golfbanan på Risängs vattentäkt. SWECO VIAK 2003. 24 (40)
I området med fyllnadsmaterial ca 400 m sydväst om vattentäkten finns även en del avfall deponerat (21). Avfallsmassorna består av diverse skrot, t.ex. gamla bilar. Området underlagras av lera och avfallsmassorna bedöms därför inte utgöra något hot mot vattentäkten. 5.2.6 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. För aktuellt uppdrag redovisas endast risker associerade med sabotage mycket översiktligt. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 5.2.7 Klimatförändringar - översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. Uttagsbrunnen vid Risäng ligger på flack mark, drygt 40 m från Häggån. När vattennivån i Häggån stiger kan vattentäkten hotas genom att brunnen riskerar att ta in ungt grundvatten via inducerad infiltration p.g.a. förkortade uppehållstider i grundvattenzonen. Sannolikheten för att vattentäkten ska påverkas vid översvämning bedöms dock som liten eftersom lerlagret i området mellan uttagsbrunnen och ån uppgår till 6-10 m. Därmed bedöms inducerad infiltration inte kunna ske i vattentäktens närområde. Översvämningsrisken ingår därför inte i riskanalysen. 25 (40)
6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell med sex, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar troligheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Riskanalys En schablonmässig värdering och kvantifiering av riskerna som identifierats kunna hota vattentäkten har utförts. Underlaget för riskanalysen och resultatet av denna presenteras i bilaga 1. Principerna för att risk uppstår alternativt uteblir är: 1. Samtliga ovanstående parametrar är nödvändiga ingredienser och måste vara större än noll för att risk skall uppkomma 2. Det räcker med att någon av parametrarna är noll för att risk inte kan existera 6.1.1 Riskanalysens resultat Resultatet är att följande gruppering och rangordning erhålls för några av riskkällorna för vattentäkten om parametrarnas storlek bedöms för respektive riskkälla och en systematisk beräkning görs: 1 Spridning av bekämpningsmedel på golfbana inom vattentäktens tillrinningsområde. 2 Enskild användning av bekämpningsmedel 26 (40)
3 Spridning av bekämpningsmedel i samband med jordbruk på odlingsmarker inom vattentäktens tillrinningsområde. 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma skyddsområdets utsträckning och skyddsbestämmelsernas omfattning. Arbetsmodellen fokuserar i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer på de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar vilket medför att rangordningen i bilaga 1 är fiktiv. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang utgör verkligt skiljda risker för vattentäkten. 6.4 Skyddsbehov Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. Det innebär att området med isälvsmaterial sydost om vattentäkten har ett stort skyddsbehov. Användandet av bekämpningsmedel på golfbanan har identifierats som den största risken för. Golfbanan underlagras av ett mer eller mindre mäktigt lerlager. Områden där leran är mäktig är mindre sårbara. Det är dock osäkert hur mäktigheten varierar inom tillrinningsområdet och detta bör beaktas vid utformningen av skyddsområdet. 27 (40)
7 ÅTGÄRDER Enligt den genomförda riskanalysen utgör användandet av bekämpningsmedel på golfbanan den största risken för vattentäkten följt av enskild användning av bekämpningsmedel och av användning inom jordbruksområden uppströms vattentäkten. De åtgärder som kan vidtas för att minska riskerna för vattentäkten är främst att informera om vattenskyddsområdets existens. Det är viktigt att boende och verksamhetsutövare inom skyddsområdet informeras om hur hantering och användande av t.ex. bekämpningsmedel kan påverka vattentäktens kvalitet. Beträffande användande av bekämpningsmedel på golfbanan är det viktigt att spridning sker på ett miljömässigt riktigt sätt enligt SNFS 1997:2. Det innebär att hänsyn ska tas till markförhållanden, marklutning, vind och temperaturförhållanden mm. 28 (40)
8 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar samt genomförd riskanalys har ett skyddsområde utformats enligt bilaga 3. 8.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med skyddsområde och skyddsbestämmelser är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket (2003) ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Skyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av skyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje skyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 8.2 Vattentäktszon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Grundvattentäkt En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga och skyddas på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta 29 (40)
område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. Vattentäkt med inducerad infiltration Vattentäktszon utformas kring infiltrationsområdena i ytvattendrag/sjö. Infiltrationsområdena i ytvattendrag eller sjö bör utmärkas på lämpligt sätt. Området runt uttagsbrunnen för är redan inhägnat och ej tillgängligt för obehöriga. Detta område föreslås som vattentäktszon. Enligt Naturvårdsverket ska även en vattentäktszon inrättas kring infiltrationsområden i sjö eller vattendrag där inducerad infiltration kan ske till vattentäkten. Detta är inte aktuellt vid Risäng eftersom den provpumpning som genomfördes 2004 visade att det inte sker någon inducerad infiltration från Häggån till grundvattenmagasinet i anslutning till vattentäkten. Sannolikt sker inducerad infiltration på ett större avstånd från brunnen, men var är inte känt. 8.3 Primär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Grundvattentäkt Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. 30 (40)
Vattentäkt med inducerad infiltration Den primära zonen bör avgränsas runt vattentäktszonen på samma sätt som för ytvattentäkt. Den primära zonen bör omfatta områden mellan infiltrationsområdena i ytvattendrag/sjö och uttagsbrunnar. Primär skyddszon för beräknas efter ett vattenuttag på 1296 m 3 /dygn (15 l/s), vilket motsvarar vattentäktens långsiktiga kapacitet. Enligt nedan angivna förutsättningar kan erforderligt skyddsområde beräknas med sambandet: r 2 Q t = π b n e där r = radien (m) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) = 1296 m 3 /dygn t = uppehållstid (dygn) = 100 dygn b = det vattenförande lagret mäktighet (m) = 3-12 m n e = effektiv porositet = 20-30 % Istället för att utnyttja ett enskilt värde för den effektiva porositeten och det vattenförande lagrets mäktighet ansätts intervall inom vilka parametrarna kan variera. Beräkningen av det radiella avståndet från brunnarna som erfordras vid 100 dygns uttag, görs sedan med Monte Carlo simulering 18. Med denna metod illustreras osäkerheten i beräkningsresultatet. Osäkerheten är ofta stor vid denna typ av beräkningar beroende på bl.a. bristfälliga data. Metoden gör det även möjligt att välja vilken säkerhet/osäkerhet man önskar tillämpa vid val av skyddsavstånd. En åtgärd för att minska osäkerheter är att införskaffa mer data genom nya fältundersökningar. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband och intervall redovisas i tabell 1. 18 Metod för statistisk simulering där ett önskat antal beräkningar utförs enligt angivna intervall och statistiska fördelningar. Resultatet bygger på 10 000 beräkningar. Beräkningen har skett i Crystal Ball. 31 (40)
Tabell 1 Beräknad erforderlig radie (r) på primär skyddszon enligt ovanstående samband. Sannolikhet r (m) 0% 108 10% 122 25% 131 50% 148 75% 177 80% 187 90% 207 100% 272 Resultatet innebär att med 50 % säkerhet erfordras ett avstånd från brunnen på 150 m då radiellt tillflöde av grundvatten förutsätts. Med en säkerhet på 80-90 %, erfordras ett avstånd på 187-207 m. Avgränsningen av primär skyddszon kan även baseras på strömningstidsberäkningar enligt Darcy s lag med sambandet enligt nedan angivna förutsättningar: v = K i n e där: K = hydraulisk konduktivitet (m/s) = 10-2 10-4 m/s i = hydraulisk gradient (m/m) = 0,001-0,01 n e = porositet= 20-30 % Även i denna beräkning ansätts ett intervall inom vilket de ingående parametrarna varierar (hydraulisk konduktivitet, gradient och porositet). Beräkning av strömningshastigheten har sedan genomförts med Monte Carlo simulering enligt beskrivning ovan. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband och intervall redovisas i tabell 2. 32 (40)
Tabell 2 Beräknad hastighet för grundvattenströmning. Sannolikhet v (m/dygn) 0% 0,05 10% 0,3 25% 0,6 50% 1,0 75% 1,9 80% 2,2 90% 3,2 100% 26,3 Som framgår av tabellen är den beräknade strömningshastigheten 1,0 m/dygn med 50 % säkerhet. Med 80-90 % säkerhet är strömningshastigheten lägre än 2,2-3,2 m/dygn. Denna hastighet har använts för att avgränsa skyddszoner för. Det dimensionerade skyddsavståndet för primär skyddszon enligt beräkningar av strömningshastigheten i grundvattenzonen blir då 220-320 m för uppehållstiden 100 dygn. Vid avgränsningen av primär skyddszon används resultatet av båda beräkningsalternativen samt av bedömningen av vilka områden som främst bidrar till grundvattenbildningen. Inducerad infiltration Häggån ligger nära Häggån, men resultatet av genomförd provpumpning tyder på att det inte sker någon inducerad infiltration av ytvatten till grundvattenmagasinet i anslutning till Risängs vattentäkt. Det är därför inte aktuellt att inkludera Häggån i primär skyddszon. 8.4 Sekundär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Grundvattentäkt Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från 33 (40)
skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Vattentäkt med inducerad infiltration Den sekundära zonen bör avgränsas runt den primära zonen på samma sätt som för ytvattentäkt. Den sekundära zonen bör omfatta områden mellan infiltrationsområdena i ytvattendrag/sjö och uttagsbrunnar. För avgränsning av skyddszoner för Risäng används strömningshastigheter inom intervallet 2,2-3,2 m/dygn enligt beräkningen ovan. Dimensionerade skyddsavstånd för sekundär skyddszon ligger därmed inom intervallet 800-1170 m för att uppehållstiden ett år ska uppnås. Inducerad infiltration Häggån Den provpumpning som genomfördes 2004 visade att inducerad infiltration av Häggån till grundvattenmagasinet inte sker i anslutning till vattentäkten. Sannolikt sker inducerad infiltration längs andra sträckor av vattendraget, på ett större avstånd från vattentäkten, där grundvattenmagasinet står i hydraulisk förbindelse med ytvattnet. Var detta sker är inte känt. Den regionala grundvattenströmningen sker i Häggåns dalgång från nordost. Den sekundära skyddszonen är därför utdragen mot nordost i dalgången. 8.5 Tertiär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär zon ska inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet/avrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. För har dock endast en del av tillrinningsområdet avgränsats som tertiär zon. Detta område bedöms utgöra ett inströmningsområde för grundvatten, men uppehållstiden till vattentäkten är mycket lång. 34 (40)