UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com
INNEHÅLLSFRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Analys... Jämförelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Referenser.... Bilaga... OMSLAGSBILD. Havsborstmasken Terebellides stroemi, en vanlig art på mjukbottnar under språngskiktet. Foto: Fredrik
. SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i resund har genomförts i VF:s regi i nuvarande utformning sedan. års provtagningar genomfördes den :e och :e juni med undersökningsfartyget Sabella. Sediment Sedimentdata på de djupa stationerna visade huvudsakligen på normala förhållanden. Andelen finsediment var dock lägre än normalt vilket kan tyda på ökad våg- och strömpåverkan. Redoxprofilerna visade på ansträngda syreförhållanden på flera djupa stationer (VF : och :) med,- cm syresatt sediment. De grunda stationerna visade på en normal sedimentmiljö. Bottenfauna, djupa stationer Bottenfaunan på station VF : uppvisade minskat artantal, individantal och biomassa över det senaste året. Trots positiv trend för artantal sett över hela perioden (-) visar de åtta senaste årens resultat (-) på tydliga negativa trender för samtliga parametrar. Årets undersökning av faunan på station VF : visar sammanfattningsvis på en generell nedgång med försämrad status till "måttlig" som följd. Bottenfaunan på station VF : uppvisade minskat artantal, individantal och biomassa över det senaste året. Tydliga negativa trender sågs för de senaste åtta åren (-), medan trenderna för hela perioden var positiva men svagare. Samtliga index, inkl. bottenkvalitetsindex (BQI), uppvisade nedgångar. BQI visade på "måttlig" status, och har minskat successivt sedan toppnoterigen. Bottenfaunan på station VF : i Lommabukten visade på smärre ökningar hos artantal och biomassa och en tydligt ökad abundans över det senaste året. Faunan dominerades av små och unga individer. BQI visade på fortsatt måttlig status. Då de djupa stationerna sammanslogs noterades relativt bra syrestatus i bottenvattnet för respektive område men bitivis ansträngda redoxförhållanden. Icke signifikanta minskningar noterades för samtliga parametrar. Endast individantal visade signifikant, men svag, positiv trend för perioden (-). Samtidigt sågs negativa trender för den senaste åttaårsperioden (-) hos samtliga parametrar. Årets svaga minskningar förstärkte negativa trender för de senaste åren. resunds djupa bottenfauna verkar ha befunnit sig i en nedåtgående fas sedan - och frågan är om detta är en bestående miljöeffekt eller om det är den del i de cykliska mönster som bottenfauna kan uppvisa. Bottenfauna, grunda stationer Station VF : uppvisade år hög nivå för individantal och moderata nivåer för artantal och biomassa. BQI låg i princip oförändrat, fortsatt indikerande "dålig" status. De konventionella indexen minskade, till skillnad från BQI, vilket tyder på att känsligare arter har ökat. Station VF : uppvisade ökat artantal, abundans och biomassa över det senaste året. Stationen präglas av förekomsten av tusensnäckor och får betraktas som variabel pga variationer i exponering av vind, vågor och temperatur. BQI på VF : ökade tydligt men klassades fortfarande till dålig status. Bottenfaunan på station VF : visade på generellt ökande parametrar över det senaste året. Generellt sågs svaga, men positiva trender i materialet. Sammantaget hade stationens fauna en god status, trots att BQI visade på "otillfredsställande" status.
Bottenfaunan på VF : uppvisade en fortsatt dominans av tusensnäckan, med generella ökningar hos faunaparametrarna över det senaste året. Dock konstaterades negativa trender hos abundans och biomassa över perioden -. Samtliga klassiska index minskade. Stationen klassades dock fortsatt till att ha "god" status enligt BQI. Då de grunda stationerna sammanslogs till en grupp sågs tydligt en generell ökning i faunaparametrarna som observerats vid de enskilda stationerna. Individantal och biomassa ökade signifikant över det senaste året, medan ökningen för artantal ej var signifikant. En svag, men positiv negativ trend sågs för abundans men svag, negativ för biomassa över perioden -. Faunan på de grunda stationerna har ofta haft varierade utvecklingsmönster tidigare år, men visade i år på en relativt enhetlig utveckling med generellt ökande abundans, biomassa och bitvis artantal.
. INLEDNING Undersökningar av makrobottenfauna i resund har genomförts i VF:s regi i nuvarande utformning sedan. Undersökningarna under perioden - genomfördes av PAG Miljöundersökningar och under år - av Toxicon AB. Provtagningarna år utfördes, liksom tidigare år (-), på stationer; VF :, VF :, VF :, VF :, VF :, VF : (från ) och VF :. Stationernas positioner framgår av tabell och figur.. METODIK TABELL. Bottenfaunastationernas djup och positioner angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs VF :,',' Helsingborg VF :,',' Lundåkrabukten VF :,',' Lommabukten VF :,',' VF :,',' VF :,',' Höllviken VF :,',' Provtagning Provtagningarna genomfördes den :e och :e juni med undersökningsfartyget Sabella. I varje station togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (ca, m provtagningsyta). Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i %-ig etanol. I varje station avskiktades ett ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från en sedimentpropp tagen med Haps-corer. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer i stationerna VF :, VF : och VF :. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten. Analys I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan i preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material arkiveras tills vidare på Toxicon AB i Landskrona. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK).
HGANÄS VF : HELSINGBORG VF : LANDSKRONA VF : VF : VF : VF : MALM VF : FIGUR. Bottenfaunastationer som ingår i VFs kontrollprogram..
Jämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes VF:s egna undersökningar från och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från -talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden -. Data har hämtats från VF:s årsrapporter från och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i VF:s årsrapport. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma. Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden - då rådata på replikatnivå ej är tillgänglig för tidigare undersökningar (-). All data har matats in i databassystemet BEDA. Detta databassystem används nationellt och kommer att öka tillgängligheten på nationell nivå då rapportering till databasvärd underlättas. Ur BEDA-databasen sammanställdes medelvärden för biomassa och abundans för huvudgrupperna Annelida (borstmaskar), Mollusca (musslor/snäckor), Arthropoda (kräftdjur), Echinodermata (tagghudingar) och Varia (övriga). Medelvärden för födovalsgrupper (enligt Josephson, samt opubl. data) sammanställdes och jämfördes. Variansanalys utfördes på antal taxa per hugg, abundans och biomassa mellan olika år med gräns för statistisk signifikans vid p<,. Tukey-Kramers post hoc test användes för jämförelser mellan grupperna. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och för den senaste -års perioden (-), med signifikansgräns vid p<,. Analysprogrammet PRIMER användes vid MultiDimensional Scaling (MDS) för abundans på de djupa stationerna. Diversitetsindex (Margalefs och Shannon-Wieners) och Jämnhetsindex räknades fram med hjälp av PRIMER för jämförelser med tidigare undersökningar. Ytterligare jämförelser har gjorts enligt "Bedömningsgrunder för kust och hav" (Blomqvist et al, ) samt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, (Havs- och Vattenmyndigheten, ) vilka beskriver bedömning av status hos mjukbottenfauna med hjälp av bl a bottenkvalitetsindex (BQI). Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och artbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.
. RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökning presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. års resultat för torrsubstans och glödförlust låg inom ramen för tidigare års undersökningar (tab & ). Typiskt uppvisade sedimenten i de djupare stationerna (VF :, VF : och VF :) en torrsubstans på ca - % och en glödförlust på - %. De grunda stationerna VF :, VF :, VF : och VF : hade sediment med ca - % i torrsubstans och ca,-, % i glödförlust. Andelen småpartiklar låg i flera fall lägre än normalt, men jämförbart med år. De djupare stationerna hade i allmänhet lägre medelkornstorlek än de grundare stationerna (tab & ). TABELL. Torrsubstans (TS i %) i sediment -. Station :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, : - -,,,, -,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, TABELL. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment -. Station :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, : - -,,,, -,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, TABELL. Andelen partiklar <µm i % - i sediment. Station :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,,, : - -,,,, -,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,,, TABELL. Medelkorndiametern i µm - i sediment. Station : : : : : : - :
Redoxpotential Redoxpotential är ett mått på hur väl syresatt ett sediment är. Positiva värden indikerar syresatt (oxiderad) miljö och negativa värden indikerar en miljö med syrebrist (reducerad). I Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder anges cm oxiderat skikt som ett minimum för "opåverkade" sediment. Man bör lägga på minnet att mätningarna endast representerar en ögonblicksbild av rådande förhållanden. VF : uppvisade ett något tjockare oxiderat skikt ( cm) medan VF : och VF : uppvisade oförändrat eller tunnare oxiderat skikt (,- cm) jämfört med år (fig ). Redoxpoyential Eh, mv Sedimentdjup, cm FIGUR. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid stationerna VF :, VF : och VF :. Bottenfauna, djupa stationer Medel - VF : VF : Sedimentdjup, cm Syresituationen i bottenvattnet Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Detta är särskilt viktigt på de djupare bottnarna, under språngskiktet, där syrebrist ofta förekommer i betydligt större omfattning än på bottnar som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Bottensyredata för de grunda stationerna (VF :, VF :, VF : och VF :) är hämtade från VF:s eget kontrollprogram. Syresituationen för de grunda stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. Det utförs inga syremätningar vid de djupa stationerna inom VFs hydrografiska kontrollprogram. VF : Sedimentdjup, cm Juli Augusti September Oktober November FIGUR. Syrebristsituationen under perioden juli-november i resund. Gul färg indikerar lindrig syrebrist (- mg/l eller,-, ml/l). Kartorna är hämtade från DMUs syrebristrapporter för hösten Syresituationen generellt DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi, Aarhus Universitet (fd DMU) redogör i sina syrebristrapporter årligen för syresituationen i resund under perioden juli-november (fig ). Den danska syrebristbedömningen görs med haltintervallerna - mg/l (akut syrebrist)
och - mg/l (moderat syrebrist). Observera att enheten skiljer sig från den svenska indelningen som baseras på halter angivna i ml/l. Inga akuta syrebristobservationer (< ml/l) gjordes i resund från juli till november, men under perioden kunde lindrig syrebrist konstateras periodvis i området. Syrebristsituationer kunde konstateras i södra Kattegatt i oktober, men dock inga akuta. Hösten visade alltså på icke akuta syresitationer i resund. Station VF:, utanför Höganäs. Taxa, VF : Det totala antalet taxa på station VF : hade vid års undersökning minskat från till, men låg på en relativt hög nivå sett över hela perioden (-) (fig ). Annelida (borstmaskar) och Arthropoda (kräftdjur) stod för den huvudsakliga artminskningen. Medelantalet taxa/hugg hade minskat signifikant jämfört med år, men visade trots detta på en signifikant positiv trend över perioden - med moderat förklaringsgrad (R =,) (fig ). Perioden - uppvisade däremot en tydlig, negativ trend med hög förklaringsgrad (R =,) (fig ). Antal taxa Annelida Mollusca VF :, antal taxa Arthropoda Antal taxa Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station VF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. VF :, antal taxa Antal taxa/hugg p<,; R =, p=,; R =, FIGUR. Linjär regression för antal taxa på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.
Antal individer/m Annelida Mollusca VF :, abundans Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Abundans på station VF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. VF :, abundans Antal individer/m NS(p=,) p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för abundans på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, VF : Den totala abundansen (individantalet) på VF : hade år minskat signifikant till en lägstanotering för hela perioden. Minskningar sågs hos samtliga taxonomiska grupper (fig ). Den tidigare positiva trenden för - hade försvagats ytterligare till icke signifikant. Den senare delen av undersökningsperioden (-) visade på en tydlig, signifikant negativ trend, som förstärkts ytterligare (R =,) (fig ). Abundansdata för hela perioden verkar uppvisa ett cykliskt mönster. När organismerna indelades efter födoval dominerade suspensionsätare (filtrerare). Samtliga grupper hade minskat tydligt över det senaste året utom predatorer (rovdjur) (fig ). Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension VF :, abundans Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station VF :, Höganäs uppdelat på födovalsgrupper..
Stress:, VF : abundans FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station VF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. MDS-analys av abundansens fördelning mellan olika arter visade fortsatt på årsvisa grupperingar och gradvisa förändringar i sammansättning där närliggande år visade störst likheter med varandra. Årets abundansdata avvek från övriga år och särskilt ett replikat (fig ). Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,,, VF :, biomassa Arthropoda Biomassa g vv/m Echinodermata** Varia Arctica islandica Psolus phantapus Totalt FIGUR. Biomassa på station VF :, Höganäs exklusive Arctica islandica (*) och Psolus phantapus (**), uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. A. islandica och Psolus phantapus anges i totalen med blå resp. grön färg. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g/m FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica) på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. p<,; R =, p<,;r =, Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. islandsmusslan Arctica islandica och sjögurkan Psolus phantapus) på VF : hade minskat ytterligare från de tre föregående årens låga nivå (fig ). Skillna- VF :, biomassa*
Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* VF :, biomassa** Predator Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa på station VF :, Höganäs, exklusive Arctica islandica (*) och Psolus phantapus (**), uppdelat på födovalsgrupper.. TABELL. Diversitets- och jämnhetsindex för station VF : under perioden -.. VF : Shannon-Wiener, H,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,,,,,,,, den var dock ej signifikant. Samtliga taxonomiska grupper minskade. Perioden - uppvisade en tydlig och signifikant negativ trend (R =,) (fig ). Födovalsgruppernas biomassa har dominerats av suspensionsätare över hela undersökningsperioden och fördelningen mellan de olika grupperna har varit relativt likartad (fig ). År visade på minskningar hos samtliga grupper (fig ). Index, VF : Samtliga index minskade till följd av allmänt vikande parametrar relativt år (tab ). Station VF :, utanför Helsingborg Taxa, VF : Totala antalet taxa på stationen hade minskat från taxa till (fig ). Artantalet får betraktas som lågt jämfört med senare delen (-) av undersökningsperioden. Medelartantal per hugg hade minskat signifikant över det senaste året. Ingen signifikant trend över perioden - sågs, men en signifikant negativ trend sågs över åren - (R =,)(fig ). Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa Totalt antal taxa Totalt antal taxa Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station VF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt.
Antal taxa NS(p=,) VF :, antal taxa p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för artantal per hugg på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda VF :, abundans Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Abundans på station VF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m p=,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för abundans på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, VF : Abundansen på station VF : minskade signifikant efter fjolårets ökning. Minskningar sågs hos samtliga taxonomiska grupper (fig ). Abundansen visade, trots låga noteringar under senare år, på en signifikant positiv trend över perioden - men med försämrad förklaringsgrad (R =,). Perioden - visade däremot på en signifikant minskande trend (R =,) (fig ). Samtliga födovalsgrupper minskade över det senaste året. Djupdepositionsätarna är enda grupp som visar tendenser till ökningar över tiden (fig ). MDS-analys av abundansdata gav att årets data visade störst likhet med år (fig ). Grafen åskådliggör en gradvis förändring över hela perioden -. VF :, abundans
Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator VF :, abundans Antal individer/m FIGUR. Abundans på station VF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper.. Stress:, D Ñ á F F F Ñ Ñ DD D X á á X H XX I à B B H I á á à à I à â B âmm Ç â Ç J â B Ç M Å Ç J M â Å Å Ñ Å F F VF : abundans Ñ J J H J H B J H F Ñ Ç Å M â à I D á X FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station VF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. A. islandica, Modiolus modiolus (hästmussla) och E. cordatum (sjöborre)) har varit relativt jämn men något minskande sedan (fig ). Storväxta och ojämnt förekommande arter såsom A. islandica, E. cordatum och M. modiolus dominerar biomassan och redovisas separat. Årets biomassa (exkl. "stora arter") hade minskat något, dock ej signifikant, jämfört med år. Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,, Arthropoda VF :, biomassa Biomassa g vv/m Echinodermata** Varia Modiolus modiolus Echinocardium cordatum Arctica islandica Totalt FIGUR. Biomassa på station VF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt, exklusive musslorna Arctica islandica & Modiolus modiolus*, samt sjöborren Echinocardium cordatum**.
Biomassa g vv/m VF :, biomassa p<,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica och E. cordatum) och tid på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Predator VF :, biomassa Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa på station VF :, Helsingborg, exklusive A. islandica*, M. modiolus* och E. cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper.,,,, Shannon-Wiener, H' Margalef, d,,,,,,,, VF :, index Jämnhet, E FIGUR. Diversitets- och Jämnhetsindex för station VF :. De senaste årens lägre noteringar gjorde att den signifikant ökande trenden över perioden - fortsatte att försvagas (R =,). En signifikant negativ trend kunde ses för biomassan under perioden - (R =,) (fig ). Suspensionsätarna har dominerat andelsmässigt (år undantaget) på station VF : under perioden -, men har minskat successivt sedan -. sågs endast smärre förändringar jämfört med fjolåret (fig ). Index, VF : Samtliga index minskade till följd av allmänt vikande parametrar (fig ).
Station VF :, yttre Lommabukten. Taxa, VF : Totala antalet taxa hade ökat något och låg i nivå med de tre föregående åren (fig ). Medelartantalet ökade också (ej sign.) från, till, arter per prov. Inga trender sågs för medelartantal (fig ). Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa Varia Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Antal individer/m NS (p=,) FIGUR. Linjär regression för artantal per hugg och tid på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m VF :, antal taxa NS (p=,)
Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda VF :, abundans Antal individer/m Varia Totalt FIGUR. Abundans på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. NS (p=,) VF :, abundans Antal individer/m NS (p=,) FIGUR. Linjär regression för abundans och tid på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m FIGUR. Abundans på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat dels på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga Abundans, VF : Abundansen hade ökat signifikant jämfört med års notering (fig ). Årets ökning sågs främst hos Annelida och Arthropoda. Inga signifikanta trender för abundans (fig ). De under några år så dominerande borstmaskarna Polydora spp. samt kräftdjuret Diastylis rathkei visade åter på relativt höga förekomster (fig ). Abundansen visade vid årets undersökning på på dominans av ytdepositionsätare (fig ). MDS-analys av abundansdata visade på årsvisa grupperingar och att perioden - skiljer sig från perioden - samt -. År visade på ytterligare en gruppering (fig ). taxa. Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos vriga
Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension VF :, abundans Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Stress:, à D à à - X X à D X á à D á - D á I D á F I I á F H I I F X H Ñ F M ÑJ Ñ H B H H M M J Ñ â J Å â Ñ J B B Å M â â B B Ç Å M Ç Ç Ç - Ç Å X VF : abundans B J H F Ñ Ç Å M â à I D á X FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station VF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. Biomassa g vv/m Annelida Mollusca* Arthropoda VF :, biomassa Biomassa g vv/m Varia Totalt* FIGUR. Biomassa (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua) på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. Biomassa, VF : Den totala biomassan år (exkl. A. islandica och N. antiqua (valthornssnäcka)) hade ökat, men ej signifikant jämfört med år (fig ). Grupperna Annelida och Mollusca ökade, medan övriga grupper minskade. Biomassan uppvisade fortsatt en signifikant negativ trend över perioden -, dock med låg förklaringsgrad (R =,) (fig ). Tidigare dominerande arter (fig ) uppvisade fortsatt låg biomassa trots ökat individantal. Biomassan fördelad på födovalsgrupperna visade på en minskning av djupdepositionsätare, men ökningar hos ytdepositionsätare och predatorer (fig ).
Biomassa g vv/m p=,; R =, FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica och N. antiqua) och tid på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. VF :, biomassa NS (p=,) Biomassa g vv/m Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos vriga FIGUR. Biomassa (*exklusive A. islandica och neptunsnäcka, Neptunea antiqua) på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. Biomassa g vv/m VF :, biomassa Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator* FIGUR. Biomassa på station VF :, yttre Lommabukten, (*exklusive A. islandica och N. antiqua), uppdelat på födovalsgrupper.. TABELL. Diversitets- och jämnhetsindex för station VF :. VF : Shannon-Wiener, H,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Index, VF : Shannon-Wieners och Jämnhetsindex minskade något pga ökad dominans av ett fåtal arter. Samtliga index låg inom ramen för tidigare resultat (tab ).
Djupa stationer, totalt - För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har data från de djupa stationerna samgrupperats årsvis för perioden -. Djupa stationer innefattar stationerna VF :, VF : och VF : vilka huvudsakligen befinner sig i en miljö som ligger nedom språngskiktet. Detta innebär en högre salthalt samt mindre variation i temperatur över året. Antal taxa Antal taxa Antal individer/m Abundans Biomassa g vv/m Biomassa* Djupa stationer VF FIGUR. Antal taxa per replikat, abundans och biomassa (** =exkl. Arctica islandica, Modiolus modiolus, Neptunea antiqua och Echinocardium cordatum) för djupa stationer (VF :, VF : och VF :). Felstaplar anger standardfel. Taxa Antal taxa i medeltal per hugg hade vid årets undersökning minskat (ej sign.) jämfört med och låg nu på en låg nivå jämfört med perioden - (fig ). Medelantalet taxa per hugg visade på en svag, signifikant minskande trend för perioden - (fig ) (R =,). Djupa stationer, antal taxa Antal taxa Antal taxa NS (p=,) p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på djupa stationer inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Antal individer/m Djupa stationer, abundans p=,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på djupa stationer inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.
Abundans Abundansen på de djupa stationerna hade år minskat något (ej sign.), och alltjämt liggande på en relativt låg nivå (fig ). Abundansen på de djupa stationerna visade trots detta på en svag, signifikant uppåtgående trend för perioden - (R =,) (fig ), men även en signifikant negativ trend för perioden - (R =,). Biomassa exkl. stora arter Biomassan (exkl. "storväxta arter") har ökat successivt över perioden -, men sedan minskat (fig ). Årets biomassa var lägre än fjolårets, men skilde sig inte statistiskt. Biomassan uppvisade en mycket svag, men signifikant minskande trend för perioden - (R =,) (fig ). NS (p=,) Djupa stationer, biomassa p<,; R =, Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m FIGUR. Linjär regression för biomassa och tid på djupa stationer inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.
Bottenfauna, grunda stationer Station VF :, södra Lundåkrabukten. Syresituationen var under året - god bortsett från att en notering under ml/l gjordes i oktober under det gångna året (fig ). VF : Bottensyrehalt, ml/l, -maj- -jun- -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- -jan- -feb- -mar- -apr- -maj- -jun- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station VF :, södra Lundåkrabukten. Antal taxa totalt Annelida Mollusca VF :, antal taxa Arthropoda - - - Antal taxa totalt,,,, Varia Totalt - FIGUR. Totalt antal taxa på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. - Taxa, VF : Totala antalet taxa låg vid års undersökning oförändrat jämfört med fjolåret (fig ). Medelartantalet per prov hade ökat något men ej signifikant. Inga signifikanta trender förelåg. Abundans, VF : Abundansen hade ökat och återgått till en hög nivå likt år. kningen över det senaste året var signifikant (fig ). Grupp Mollusca låg bakom den huvudsakliga ökningen (f.f.a. en art; tusensnäckan Peringia ulvae (tidigare Hydrobia)) och de förändringar som sker med denna art dominerar förändringar i totalabundansen. Även övriga grupper visade på ökningar jämfört med fjolåret. Inga trender kunde konstateras i det variabla materialet.
Antal individer/m Annelida Mollusca VF :, abundans Arthropoda - - - - Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt - - FIGUR. Abundans (individtäthet) på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. Ytdeposition Djupdeposition Suspension VF :, abundans Predator - FIGUR. Abundans på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper.. Födovalsgruppsmässigt dominerades station VF : av ytdepositionsätare, som helt domineras av tusensnäckan (fig ). Samtliga funktionella grupper noterades för ökande antal. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) hade ökat (ej signifikant) jämfört med fjolåret (fig ). Musslor och snäckor (Mollusca) stod för den huvudsakliga förändringen, men även övriga grupper ökade. Inga trender sågs hos biomassan. Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,,,, VF :, biomassa Arthropoda - - Biomassa g vv/m - Echinodermata,,, Varia Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt.
Biomassa g vv/m Ytdeposition,,,,,, Djupdeposition Suspension* VF :, biomassa Predator FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper.., Shannon-Wiener, Margalefs index,,, VF :, index Jämnhetsindex,,,,,,,,,, - - - FIGUR. Diversitets- och Jämnhetsindex för station VF :. Samtliga funktionella grupper, och framför allt ytdepositionsätare, ökade jämfört med fjolåret (fig ). Hela perioden (-) har varit relativt variabel vad gäller de funktionella gruppernas biomassa. Index, VF : Samtliga index minskade till följd av den ökade dominansen av en eller ett fåtal arter i kombination med oförändrat artantal (fig ). Station VF :, inre Lommabukten. Trots det ringa vattendjupet på station VF : har kritiska syrehalter i bottenvattnet registrerats vid ett flertal tillfällen på senhösten, senast år /. Årets syremätningar visade på goda syreförhållanden, utom i oktober då halten understeg ml/l (fig ). Bottensyrehalt, ml/l VF:, -maj- -jun- -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- -jan- -feb- -mar- -apr- -maj- -jun- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station VF :.
Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa Antal taxa Varia Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Taxa, VF : Totala antalet taxa på stationen hade vid årets undersökning ökat från låga till moderata (fig ). Kräftdjuren (Arthropoda) ökade tydligast. Medelantalet taxa/hugg hade ökat signifikant jämfört med fjolåret. Inga trender för medelartantal sågs (fig ). Antal individer/m NS (p=,) FIGUR. Linjär regression för antal taxa per hugg och tid på station VF :, inre Lommabukten, inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, VF : Den totala abundansen år ökade kraftigt (signifikant) jämfört med år till en högstanotering för hela perioden (-) (fig. ). Samtliga grupper ökade tydligt. Årets resultat stärkte den siginifikanta, positiva trend som tidigare noterats (R =,) (fig ). Stationens abundans dominerades liksom tidigare år helt av ytdepositionsätare/herbivorer (i huvudsak tusensnäckor)(fig ). VF :, antal taxa NS (p=,) Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Totalt VF :. abundans FIGUR. Abundans (individtäthet) på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel.
p<,; R =, VF :, abundans NS (p=,) Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på station VF :, inre Lommabukten, inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension VF :, abundans Predator FIGUR. Abundans på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Biomassa, VF : Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) hade vid års undersökning också ökat signifikant (fig ). Biomassan låg nu på en moderat nivå och ökningar konstaterades för samtliga grupper. En svag, signifikant negativ trend sågs över hela perioden (-), och en försvagad, men alltjämt tydlig och signifikant negativ trend förelåg för perioden - (R =,) (fig ). Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,,,, Arthropoda Totalt* VF :, biomassa FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m VF :, biomassa p=,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. M.. edulis) och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.
Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* VF :, biomassa Predator Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. TABELL. Diversitets- och Jämnhetsindex för station VF :. VF : Shannon-Wiener, H,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Jämnhetsindex, E,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Ytdepositionsätare dominerade, men även suspensionsätare hade ökat jämfört med år (fig ). Index, VF : Samtliga index ökade och återgick till relativt normala nivåer för stationen (tab ). Station VF :, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden - med syrehalter Bottensyrehalt, ml/l VF :, -maj- -jun- -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- -jan- -feb- -mar- -apr- -maj- -jun- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station VF :, Spillepeng. över ml/l, generellt sett. Årets (-) syreförhållanden var goda med halter över ml/l hela året (fig ). Taxa, VF : Det totala antalet taxa har ökat successivt under perioden - och hade ökat till en toppnotering för hela perioden (-) på hela arter (fig ). Den positiva och signifikanta trenden (R =,) över hela undersökningsperioden (-) för medelantalet taxa per hugg stärktes något i och med årets ökning (fig ).
Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Totalt VF :, antal taxa FIGUR. Totalt antal taxa på station VF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. VF :, antal taxa Antal taxa per hugg Antal individer/m Annelida FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. p<,; R =, Abundans, VF : Abundansen vid station : har tidigare minskat under ett flertal år, och visade år på en kraftig och signifikant ökning (fig ). Detta berodde i huvudsak på att den dominerande tusensnäckan ökade, men även en generell ökning kunde konstateras. Hela perioden (-) präglas av stora variationer i abundans och domineras totalt av variationer i tusensnäckans förekomst. En statistiskt svag, positiv trend sågs över hela perioden (-) (R =,), och även över perioden - (R =,) (fig ). Mollusca Arthropoda NS (p=,) Totalt VF :, abundans FIGUR. Abundans (individtäthet) på station VF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. VF :, abundans p=,; R =, p=,; R =, Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för abundans och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.
Stationen dominerades av ytdepositionsätare/herbivorer och samtliga grupper ökade (fig ). Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Suspension VF :, abundans Djupdeposition Predator FIGUR. Abundans på station VF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade ökat kraftigt men pga stor variation ej signifikant (fig ). Samtliga grupper ökade. Ingen trend erhölls vid regressionsanalys. Biomassa g vv/m Annelida Mollusca* Arthropoda VF :, biomassa Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m Ytdeposition/herbivor Suspension* Djupdeposition Predator VF :, biomassa FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Födovalsgruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på dominans av ytdepositionsätare som hade ökat tydligt (fig ). Index, VF : Samtliga index för års undersökning visade på smärre förändringar, till följd av ökad dominans av tusensnäckor i kombinaton med generellt ökande parametrar (tab ). TABELL. Diversitets- och Jämnhetsindex för station VF :. VF : Shannon-Wiener, H,,,,,,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,,,,,,,, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,,,,,,
Station VF :, utanför Klagshamn. Station VF : uppvisade goda syreförhållanden förutom en notering under ml/l i oktober, vilket är en låg notering för stationen (fig ). Bottensyrehalt, ml/l VF :, -maj- -jun- -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- -jan- -feb- -mar- -apr- -maj- -jun- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station VF :. Taxa, VF : Totala antalet taxa låg oförändrat kvar på en relativt låg nivå (fig ). Medelantalet arter (taxa) per prov hade ökat något, men ej signifikant, över det senaste året. Inga signifikanta trender kunde påvisas (fig ). Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa, Varia Totalt,, FIGUR. Totalt antal taxa på station VF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. VF :, antal taxa Antal tax per hugg NS (p=,) NS (p=,) FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.
Antal individer/m Annelida Mollusca VF :, abundans Arthropoda Varia Totalt FIGUR. Abundans (individtäthet) på station VF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. Abundans, VF : Abundansen hade ökat tydligt och signifikant över det senaste året till en hög nivå (fig ). Minskningar sågs hos Annelida, medan övriga ökade. Abundansen visade på en försvagad men signifikant negativ trend för perioden - (R =,) (fig ). Den dominanta födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer hade ökat tydligt (fig ). NS (p=,) VF :, abundans p<,; R =, Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator VF :, abundans FIGUR. Abundans på station VF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper.
Annelida Mollusca* Arthropoda VF :, biomassa Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m,,,,,,,,,, Varia Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m NS (p=,) VF :, biomassa p<,; R =, Biomassa g vv/m Ytdeposition/herbivor FIGUR. Linjär regression för biomassa och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade ökat signifikant och återgått till års nivå. kningen i biomassa sågs främst hos grupp Mollusca (fig ). En tydlig och signifikant negativ trend sågs för perioden - (R =,) trots senaste årets ökning (fig ). Ytdepositionsätare hade ökat och fortsatte att dominera (fig ).,,,,, Djupdeposition Suspension* Predator VF :, biomassa FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper.,,,,,,,, Shannon-Wiener,,,, Margalefs index,,,,,,, VF :, index Jämnhetsindex FIGUR. Diversitets- och Jämnhetsindex för station VF :.
Index, VF : Samtliga index visade på minskningar, till följd av en ökad dominans av ett fåtal arter samt bibehållet artantal (fig ). Grunda stationer, totalt För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har de grunda stationerna lagts samman årsvis för perioden -. Gruppen grunda stationer innefattar stationerna VF :, VF :, VF : och VF : vilka ligger relativt grunt och huvudsakligen befinner sig ovan språngskiktet (haloklinen) och därmed i en brackvattenartad miljö med tydliga temperaturskillnader över året. Antal taxa per hugg Antal taxa Antal individer/m Abundans Biomassa g vv/m Grunda stationer VF Biomassa* FIGUR. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (* =exkl. Mytilus edulis) för grunda stationer (VF :, VF : och VF : och VF :). Felstaplar anger standardfel. Taxa Medelantalet taxa har, med vissa avbräck, ökat kontinuerligt i stort sett hela -talet. års resultat låg åter på en hög nivå, likt och års resultat (fig ). Tidigare observerade trender var ej längre signifikanta (fig ). NS (p=,) Grunda stationer, antal taxa NS (p=,) Antal taxa Antal taxa FIGUR. Linjär regression för artantal per replikat och tid på Grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. p<,; R =, Grunda stationer, abundans NS (p=,) Antal individer/m Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på Grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.
Abundans Abundansen ökade kraftigt och signifikant över det senaste året och återgick efter års låga nivå till en hög (fig ). En mycket svag (R =,), positiv trend konstaterades för perioden - (fig ). Tillståndsklassning Biomassa exkl. stora arter Biomassan ökade också kraftigt och signifikant över det senaste året (fig ). Svaga, men signifikanta, negativa trender konstaterades för perioden - (R =,) samt för perioden - (R =,) (fig ). Biomassa g vv/m FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. Mytilus) och tid på grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Grunda stationer, biomassa p<,; R =, p<,; R =, I Havs och Vattenmyndighetens Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten anges kriterier för tillståndsklassning och påverkansgrad för mjukbottenfauna i Västerhavet samt i stersjön. Enligt EUs vattendirektiv skall status för kustnära havsområden bedömas baserat på klassificering av bl a bottenfauna. Aktuell metod för bedömning av miljötillståndet hos mjukbottenfaunan (Blomqvist et. al., ) innebär att status bedöms med ett index, BQI (Benthic Quality Index), där det tas hänsyn till förekommande arters olika känslighetsgrad. Enligt metoden skall status bedömas för varje sk vattenförekomst. resund är indelat i flera olika vattenförekomster, som i sin tur delas in i två olika fraktioner: - m djup och > m djup. Minst fem stationsmedelvärden per vattenförekomst behövs för att räkna fram ett index. Då index beräknas för stationerna inom VF:s kontrollprogram blir man varse att kontrollprogrammet inte når upp till fem stationer per vattenförekomst. Endast två stationer ligger nedom m djup, och en av de övriga ligger ovan fem m djup. Det klargörs också att station VF : ( m djup) inte faller inom ramen för grunda stationer då artförekomsten snarare drar åt den djupa områdestypen. De grunda stationerna inom programmet harmonierar bättre med stersjöns känslighetslista trots att de geografiskt ska höra till Västerhavet och därmed bedömas efter denna lista. Trots flera avsteg från de uppställda villkoren har BQI räknats fram per station och år för perioden -. Bedömningen blir således något ungefärlig. Indexet presenterar ändå på ett känsligare sätt tillståndet jämfört med traditionella index och klassificeringar. Ytterligare svårigheter med att passa in olika lokaler i modellen är resundsregionens läge på gränsen mellan område Västerhavet och område stersjön. Som ett komplement till mjukbottenfaunaklassningen bedöms även syresituationen på de grunda stationerna under det gångna året. Biomassa g vv/m
VF : VF : HG BQI (enskilfd station), -percentil GOD MÅTTLIG OTILLFREDS- STÄLLANDE DÅLIG FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för de enskilda stationerna VF : och VF :. Klassgränserna gäller för resund nedom m djup och känslighetsvärden för Västerhavet. Djupa stationer (> m djup) Denna bedömningsmodell gäller för stationer som ligger på djup större än m, och berör alltså VF : och VF :. Här gäller känslighetsvärden för Västerhavet. BQI för VF : och VF : har tidigare uppvisat likartat mönster med en svacka i status under - (fig ). Årets resultat visade på en försämrad status hos både VF : och VF :. Båda stationernas status klassades till "måttlig". Syresituationen var enligt de danska syrebristrapporterna relativt bra i resund utan observationer av akut syrebrist. Det kan ändå mycket väl vara så att kraftiga syrebristsituationer har uppträtt på enskilda stationer både under korta och något längre perioder. Då data saknas kan man bara väldigt grovt bedöma hur syremiljön varit på de undersökta bottenfaunastationerna under det gångna året. Fördelen med BQI-bedömningar är dock att förekommande arters känslighet för t ex. låg syrehalt vägs in i statusklassningen. Grunda stationer (- m djup) Denna kategori behandlar enligt modellen stationer med bottendjup inom intervallet - m. Stationerna VF : och VF :, VF : och VF : faller inom ramen för detta djupintervall. Station : kommer även, trots att djupet är mindre än m, att behandlas inom denna kategori. Modellen kan sedan använda känslighetsvärden för antingen Västerhavet eller stersjön. Den fysiska gränsen mellan Västerhavet och stersjön går vid Limhamnströskeln, vilket innebär att endast station VF : utanför Klagshamn skall bedömas med känslighetsvärden för stersjön. Stationerna VF : och VF : borde egentligen behandlas med känslighetsvärden för stersjön då dessa ligger ovan språngskiktet där det utflödande, bräckta stersjövattnet dominerar i förekomst. Faunan på dessa lokaler är alltså i högre grad av stersjötyp än Västerhavstyp. Station VF : är pga sitt större vattendjup belägen huvudsakligen under språngskiktet och därmed mer av Västerhavstyp. Då statusbedömning numera görs direkt i databasprogrammet BEDA tillåts inga avvikelser från stationernas geografiska position. Stationerna kommer alltsåledes att behandlas strikt efter vilken vattenförekomst de tillhör. BQI (enskilfd station), -percentil VF : VF : HG GOD MÅTTLIG OTILLFREDS- STÄLLANDE DÅLIG FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för de enskilda stationerna VF : och VF :. Klassgränserna gäller för resund, - m djup och känslighetsvärden för Västerhavet.
BQI (enskilfd station), -percentil VF : VF : i Lommabukten samt VF : i Lundåkrabukten hamnar lite "i kläm" vid klassningen. VF : hade bäst matchning till Västerhavets känslighetslista, men flera vanliga arter saknades och bidrog därmed ej till klassningen. Station VF : visade vid årets undersökning på "måttlig" status (fig ). Status på station VF : ökade något men visade fortsatt på "dålig" status. Den låga statusnivån är ett utslag av bristande matchning snarare än låg status (fig ). Tidigare har jämförelse gjorts med uträkning som stersjöstation och då gett "god" status. I stort sett samtliga förekommande arter ingick dessutom då i känslighetslistan, vilket inte var fallet då Västerhavsmodellen kördes. Det framstår som tydligt att bedömningskriterierna för de grunda resundsstationerna inte passar helt. De grunda, och mer sydligt belägna stationerna har tidigare uppvisat en artmässig matchning till stersjöns känslighetsvärden som har varit i det närmaste %-ig, trots att några av stationerna geografiskt sett hör till resund och därmed Västerhavet. VF : och VF : klassas som tillhörande Västerhavet och VF : klassas som en stersjöstation. Detta innebär att status på VF : klassas till "dålig" och VF : klassas till "otillfredsställande" och VF : får "god" status (fig ). FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för de enskilda stationerna VF :, VF : och VF :. Klassgränserna gäller för resund, - m djup och känslighetsvärden för Västerhavet (VF :, VF :).och för Skånes kustvatten, - m djup och känslighetsvärden för stersjön (VF :). VF : HG GOD MÅTTLIG OTILLFREDS- STÄLLANDE DÅLIG De grunda stationerna uppvisar sällan ansträngda syreförhållanden men under det gångna året noterades i oktober måttlig syrebrist (< ml/l) på alla grunda stationer utom VF :. Detta har troligen orsakats av att saltare bottenvatten trängt in på grundare områden vid en inflödessituation. Då tränger saltare Kattegattvatten ner i resund och in i stersjön. Sådana situationer brukar i allmänhet inte var långvariga och borde heller inte ge några större effekter på den grunda bottenfaunan. VF : HG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSSTÄLLANDE DÅLIG