Kompetens- och arbetslivsnämnden KALLELSE Datum 2017-10-25 Sida 1 (3) Ledamöter Hans Johansson (C), Ordförande Lars-Göran Andersson (KD), 1:e vice ordförande Pia Ragnar (M), 2:e vice ordförande Niclas Hillestrand (S) Lina Ahl (S) Jonas Karlsson (S) Helene Svensson (S) Maddelen Larsson (-)* Helena Wig (-)* Stig Arne Kristoffersen (M) Inger Lilja (V) * Invald på SD-mandat Tjänstepersoner Sandra Lidberg, förvaltningschef Anna Carlsson, nämndssekreterare Bernth Lundqvist, rektor Peter Löfholm, verksamhetschef Åsa Sandberg, rektor Rose-Marie Dagman, utbildningsledare Tarja Härkönen Thörn, verksamhetssekreteterare Åsa Tidqvist, kvalitetssamordnare Protokollsjusterare Pia Frisk Ragnar Ersättare Hanna Johansson (C) Anna Jonsson (KD) Anders Brostrand (M) Solveig Eriksson (S) Ingvor Arnoldsson (S) Märtha Liljegren (S) Yesim Göc (S) Christian Södergren (-)* Charlotte Larsen (-)* Mahamed Abshir Dharar (M) Laila Blom (MP) Presskonferens Massmedia inbjuds till pressinformation om nämndens möte med ordförande Hans Johansson och förvaltningschef Sandra Lindgren klockan 12.00 i Ryttarsalen Lärcenter. Kompetens- och arbetslivsnämnden kallas till sammanträde onsdagen den 25 oktober 2017 klockan 8.00 i Ryttarsalen, Lärcenter, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott 2018 Dnr 2017/00086 006 Bilagor: 1 KAN AU 170911 39 2 Tjänsteutlåtande om mötestider för kompetens- och arbetlivsnämnden och dess arbetsutskott 2018
2 (3) Ärende Anteckningar 2. Delegationsordning 2017 Dnr 2017/00089 001 Bilagor: 1 KAN AU 170911 40 2 Tjänsteutlåtande om delegationsbestämmelser för kompetens- och arbetslivsnämnden, förslag inför nämndens möte 25 oktober 2017 3 Delegationsbestämmelser för kompetens- och arbetslivsnämnden, förslag inför nhämndens möte 25 oktober 2017 3. Informationsärenden 2017 för Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott Dnr 2017/00007 006 Rapport Sommarferiepraktik 2018 Nytt årshjul Återkoppling Arbetsmarknadsrådet Fortsatt arbete utifrån arbetsmarknadsstrategin Gemensam upphandling distanskurser Yrkesutbildningar Återkoppling från Skolinspektionen 4. Diskussionsärenden KAN och KAN AU 2017 Dnr 2017/00043 006 Verksamhetsplan 2018-2020 och mål Observera att bilagan Flerårsplanen 2018-2020 ännu inte är antagen av kommunfullmäktige. Bilagor: 1 Verksamhetsplan 2018-2020 för Kompetens- och arbetslivsnämnden Diskussionsunderlag 2 Flerårsplanen 2018-2020 ej beslutad 5. Anmälningsärenden 2017 Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott Dnr 2017/00010 006 Delegationsbeslut Besök i verksamhet Anmälningsärenden Bilagor 1 Delegationsprotokoll kompetens- och arbetslivsnämnden september-oktober 2017
3 (3) Ärende Anteckningar 6. Beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Dnr 2442 Beslut från Kommunfullmäktige 97/2017 Försöksverksamhet med e-förslag samt borttagande av allmänhetens frågestund Kommunstyrelsen 132/2017 Sammanträdesdagar 2018 för kommunstyrelsen 133/2017 Flerårsplan för åre 2018-2020 och budget för år 2018 Hans Johansson Ordförande
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 1 (9) Plats och tid Ryttarsalen, Lärcenter, klockan 8.00-10.10 Beslutande Hans Johansson (C), Ordförande Lars-Göran Andersson (KD), 1:e vice ordförande Pia Frisk Ragnar (M), 2:e vice ordförande Niclas Hillestrand (S) Helena Wig (-)* * Invald på SD-mandat Ersättare Övriga närvarande Sandra Lidberg, förvaltningschef Anna Carlsson, nämndssekreterare Bernth Lundqvist, rektor Peter Löfholm, verksamhetschef Åsa Sandberg, rektor Justerare Pia Frisk Ragnar Underskrifter Sekreterare Anna Carlsson Paragrafer 39-43 Ordförande Hans Johansson Justerare Pia Frisk Ragnar ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-10-11 Anslaget är uppsatt Förvaringsplats för protokollet Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Underskrift Anna Carlsson
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 (9) Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-10-11 Ärendelista 39 Dnr 2017/00086 006 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott 2018... 3 40 Dnr 2017/00089 001 Delegationsordning 2017... 4 41 Dnr 2017/00007 006 Informationsärenden 2017 för Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott... 5 42 Dnr 2017/00011 006 Omvärldsbevakning 2017 Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott... 8 43 Dnr 2017/00010 006 Anmälningsärenden 2017 Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott... 9 Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 3 (9) 39 Dnr 2017/00086 006 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott 2018 Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott under 2018 antas enligt presenterat förslag. 2 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och arbetsutskottet skickas till kommunledningskansliet. Bakgrund Förslaget till mötestider bygger på inlämningstider för årsbokslut, delårsbokslut och tertialrapport. Kompetens- och arbetslivsnämnden onsdag 7 februari 8.00-12.00 onsdag 14 mars 8.00-16.00 onsdag 16 maj 8.00-12.00 onsdag 13 juni 8.00-12.00 onsdag 19 september 8.00-12.00 onsdag 24 oktober 8.00-12.00 onsdag 12 december 8.00-12.00 Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott onsdag 24 januari 8.00-12.00 onsdag 28 februari 8.00-12.00 onsdag 11 april 8.00-12.00 onsdag 2 maj 8.00-12.00 onsdag 30 maj 8.00-12.00 onsdag 5 september 8.00-12.00 onsdag 10 oktober 8.00-12.00 onsdag 28 november 8.00-12.00 Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 oktober 2017, har utarbetats av nämndsekreterare Anna Carlsson. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 4 (9) 40 Dnr 2017/00089 001 Delegationsordning 2017 Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Kompetens- och arbetslivsnämnden antar delegationsbestämmelserna enligt presenterat förslag. Bakgrund Delegationsbestämmelserna för kompetens- och arbetslivsnämnden har ändrats under rubriken Delegation i övriga ärenden. Punkten 4.3 har lagts till. Ärende: Beslut om Studiestartsstöd Delegat: Rektor Delegationsbestämmelserna gäller för kompetens- och arbetlivsnämnden och dess förvaltning, Kompetens- och arbetlivsförvaltningen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 oktober 2017, har utarbetats av nämndsekreterare Anna Carlsson. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 5 (9) 41 Dnr 2017/00007 006 Informationsärenden 2017 för Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott Verksamhetsplan 2018-2020 och mål Förvaltningschef Sandra Lidberg presenterade förvaltningens tidsplan för arbetet med Verksamhetsplan 2018-2020 och Budget 2018. Vid sitt möte 13 december ska nämnden ta beslut om de båda dokumenten. Arbetsutskottet förordar att ärendet tas upp för diskussion vid nämndens möte 25 oktober på ungefär samma sätt som skedde hösten 2016. Ledningsgruppen inleder då med att ge omvärldsbevakning inom flera områden för att ge underlag till diskussionen. Diskussionsfrågorna blir: Vilka mål ska vi vara med och bidraga inom? Hur ska vi få SMARTA mål? Vad är av intresse att vi mäter? Återkoppling Arbetsmarknadsrådet Verksamhetschef Peter Löfholm presenterade delar av vad som togs upp vid senaste mötet med Arbetsmarknadsrådet. Statistik Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet inskrivna, 16-64 år, vid Arbetsförmedlingen i Västra Götaland följer en vikande trend. Ännu tydligar är trenden bland de unga, 18-24 år. Antalet personer från grupper som i genomsnitt har en sämre position på arbetsmarknaden ökar. Dessa grupper är: - Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning - Arbetslösa utomeuropeiskt födda - Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga - Arbetslösa äldre 55-64 år Även de som varit inskrivna i 12 månader eller längre tid har blivit fler. Statistiken visar att Falköping och riket har en ökande andel ungdomar som slutar gymnasiet utan kompletta betyg. En avslutad gymnasieutbildning och körkort är viktiga för att individen ska kunna vara en del av arbetsmarknaden. DUA Delegationen för unga till jobb Uppdraget kring DUA fördjupas med samverkan kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden. En överenskommelse ska primärt skrivas mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Även andra samverkansparter kan ingå såsom Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 6 (9) arbetsgivare, fackliga organisationer, civilsamhälle, folkhögskolor m.fl. Syftet med överenskommelsen är att genom fördjupad samverkan enligt framtagen modell, påskynda nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Målet är att långsiktigt korta etableringtiden till två år. Det finns två målgrupper: A Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig i arbetslivet. B Unga nyanlända 16-24 år som saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Modellen för fördjupad samverkan om nyanländas etablering: - Kartläggning och analys av de lokala kompetensförsörjningsbehoven och målgruppens sammansättning och behov. - Beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas och organiseras inklusive individens process och lokala spår som ska leda till arbete. - Samverkan om nyanlända unga. I DUAn ska kommunen ha tre spår för utbildning/praktik. Hittills har Falköping identifierat två möjliga spår: Spårkförstärkta utbildningar och Projektet Ung Styrka. Extratjänster Falköpings kommun har i dagsläget 67 platser för Extratjänster som är klara att tillsätta. Av dessa har 9 tillsatts de senaste veckorna. Målet är att ha totalt 100 platser. De platser för extratjänster som finns inom Kompetens- ocha arbetslivsförvaltningen finns i Kundservice/Vaktmästeri, Café Blå/Biblioteket och SFI/AME. Målet med Extratjänster är att personen ska kunna anställas när tiden för tjänsten är slut. Fortsatt arbete utifrån arbetsmarknadsstrategin Peter Löfholm informerade om olika delar av arbetet för att förverkliga kommunens arbetsmarknadsstrategi. Aktivitetscenter Ett aktivitetscenter kommer att starta upp under 2018. Just nu finns en platsannons gällande processledare för aktivitetscenter publicerad med sista ansökningsdag 22 oktober. Under vecka 41 träffar förvaltningen kommunens lokalsamordnare för att se på lämplig lokal för aktivitetscenter. Samlokalisering Inför samlokaliseringen av Arbetsmarknadsenheten och Socialförvaltningens försörjningsstöd träffar förvaltningen kommunens lokalsamordnare under vecka 41 för att se på lämplig lokal. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 7 (9) Bruk för alla Politiker, tjänstemän och Bruk för alla träffas för ett nytt möte fredag 13 oktober. Då ska Bruk för alla komma med besked om vilka delar av verksamheten de kommer att fortsätta med. Plattformen Ung Styrka Plattformen Ung Styrka har från starten 1 juni till 30 september haft 39 deltagare, varav 37 män och 2 kvinnor. 19 deltagare har avslutats varav 10 till arbete, 2 till studier, 1 till tjänst med subventionerad lön och 6 är åter hos beställaren av olika skäl. Gemensam upphandling distanskurser Rektor Bernth Lundqvist informerade om processen för att kommuner i Skaraborg ska kunna göra gemensam upphandling av distanskurser inom Vuxenutbildningen. Skövde är intresserade och andra kommuner har till 20 oktober på sig att anmäla intresse. Kommunens nya inköpssamordnare är inkopplad på ärendet. Yrkesutbildningar Sandra Lidberg informerade om yrkesutbildningar då rektor Lina Magnusson inte var med på mötet. Det finns en tanke att göra om de språkförstärka yrkesutbildningarna så att de vänder sig till alla som behöver mer resurser för sin utbildning. Hon visade också en preliminär tidsplan för när yrkesutbildningarna inom Vuxenutbildningen ska starta under 2018. Återkoppling från Skolinspektionen Förvaltningen har fått en första återkoppling gällande den regelbundna tillsyn som Skolinspektionen genomför i Falköpings kommun under 2017. Senast den 19 oktober ska förvaltningen komplettera med efterfrågade uppgifter. Skolinspektionen har inte meddelat när slutrapporten är klar. Rekrytering Sandra Lidberg informerade om att förvaltningsekonom Bozidar Krivokuca går i pension under våren 2018. Rekryteringen av en efterträdare är klar och Maria Mannvik börjar tjänsten den 1 januari. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 8 (9) 42 Dnr 2017/00011 006 Omvärldsbevakning 2017 Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott Subventionerade anställningar Sandra Lidberg informerade om att Arbetsförmedlingen gör förändringar gällande subventionerade anställningar. Flera olika anställningsstöd försvinner och kvar blir Introduktionsjobb, Nystartsjobb och Extratjänster. Under vecka 41 träffar Sandra och Peter Personalavdelningen för att diskutera hur kommunen ska arbeta med anställningsformerna. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 9 (9) 43 Dnr 2017/00010 006 Anmälningsärenden 2017 Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott Återkoppling från Kommunrevisionen gällande Lars-Göran Andersson och Pia Frisk Ragnar rapporterade från sitt möte med Kommunrevisionen där de fick återkoppling gällande ärendet Kommunrevisionens granskning av intern styrning och kontroll, hösten 2016. Revisiorerna är mycket nöjda med nämnden och förvaltningen utifrån arbetet med enkätresultatet. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 1 (1) 39 Dnr 2017/00086 006 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott 2018 Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott under 2018 antas enligt presenterat förslag. 2 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och arbetsutskottet skickas till kommunledningskansliet. Bakgrund Förslaget till mötestider bygger på inlämningstider för årsbokslut, delårsbokslut och tertialrapport. Kompetens- och arbetslivsnämnden onsdag 7 februari 8.00-12.00 onsdag 14 mars 8.00-16.00 onsdag 16 maj 8.00-12.00 onsdag 13 juni 8.00-12.00 onsdag 19 september 8.00-12.00 onsdag 24 oktober 8.00-12.00 onsdag 12 december 8.00-12.00 Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott onsdag 24 januari 8.00-12.00 onsdag 28 februari 8.00-12.00 onsdag 11 april 8.00-12.00 onsdag 2 maj 8.00-12.00 onsdag 30 maj 8.00-12.00 onsdag 5 september 8.00-12.00 onsdag 10 oktober 8.00-12.00 onsdag 28 november 8.00-12.00 Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 oktober 2017, har utarbetats av nämndsekreterare Anna Carlsson. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2017-10-04 KAN 2017/00086 006 Tjänsteutlåtande om mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott 2018 Förslag till beslut 1 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess arbetsutskott under 2018 antas enligt presenterat förslag. 2 Mötestider för kompetens- och arbetslivsnämnden och arbetsutskottet skickas till kommunledningskansliet. Bakgrund Förslaget till mötestider bygger på inlämningstider för årsbokslut, delårsbokslut och tertialrapport. Kompetens- och arbetslivsnämnden onsdag 7 februari 8.00-12.00 onsdag 14 mars 8.00-16.00 onsdag 16 maj 8.00-12.00 onsdag 13 juni 8.00-12.00 onsdag 19 september 8.00-12.00 onsdag 24 oktober 8.00-12.00 onsdag 12 december 8.00-12.00 Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott onsdag 24 januari 8.00-12.00 onsdag 28 februari 8.00-12.00 onsdag 11 april 8.00-12.00 onsdag 2 maj 8.00-12.00 onsdag 30 maj 8.00-12.00 onsdag 5 september 8.00-12.00 onsdag 10 oktober 8.00-12.00 onsdag 28 november 8.00-12.00 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare Anna.Carlsson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
2(2) Beslutet ska skickas till Kommunledningskansliet Anna Carlsson Nämndsekreterare
Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 1 (1) 40 Dnr 2017/00089 001 Delegationsordning 2017 Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Kompetens- och arbetslivsnämnden antar delegationsbestämmelserna enligt presenterat förslag. Bakgrund Delegationsbestämmelserna för kompetens- och arbetslivsnämnden har ändrats under rubriken Delegation i övriga ärenden. Punkten 4.3 har lagts till. Ärende: Beslut om Studiestartsstöd Delegat: Rektor Delegationsbestämmelserna gäller för kompetens- och arbetlivsnämnden och dess förvaltning, Kompetens- och arbetlivsförvaltningen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 oktober 2017, har utarbetats av nämndsekreterare Anna Carlsson. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) 2017-10-04 KAN 2017/00089 001 Tjänsteutlåtande om delegationsbestämmelser för kompetens- och arbetslivsnämnden, förslag inför nämndens möte 25 oktober 2017 Förslag till beslut 1 Kompetens- och arbetslivsnämnden antar delegationsbestämmelserna enligt presenterat förslag. Bakgrund Delegationsbestämmelserna för kompetens- och arbetslivsnämnden har ändrats under rubriken Delegation i övriga ärenden. Punkten 4.3 har lagts till. Ärende: Beslut om Studiestartsstöd Delegat: Rektor Delegationsbestämmelserna gäller för kompetens- och arbetlivsnämnden och dess förvaltning, Kompetens- och arbetlivsförvaltningen. Anna Carlsson Nämndsekreterare Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare Anna.Carlsson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
Delegationsbestämmelser för kompetens- och arbetslivsnämnden, förslag inför nämndens möte 25 oktober 2017 Innehåll Inledning... 2 Skillnaden mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut... 2 Anmälan av delegationsbeslut... 2 Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 kommunallagen... 3 Ordförandebeslut... 3 Vidaredelegation... 3 Inledande bestämmelser... 3 1. Delegation av allmänna ärenden... 4 2. Delegation av personalärenden... 5 3. Delegation avseende ekonomiska frågor... 6 4. Delegation i övriga ärenden... 7 5. Firmateckningsrätt... 8
Inledning Dessa delegationsbestämmelser gäller för kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltning, Kompetens- och arbetslivsförvaltningen. Med delegation enligt 6 kap. kommunallagen avses att en nämnd ger någon annan i uppdrag att självständigt fatta beslut på nämndens vägnar. Den som får ett sådant uppdrag kallas delegat. Ett beslut som en delegat fattar med stöd av dessa delegationsbestämmelser har samma rättsverkan som om det fattats av nämnden. Nämnden kan inte ändra ett sådant beslut. Dock kan nämnden när som helst återkalla delegationen. Enligt 6 kap. 34 får vissa typer av ärenden inte delegeras. Delegationsförbud gäller bl.a. för ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet och vissa ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Det åligger beslutsfattare att inte fatta beslut som står i strid med dessa begränsningar. Vidare ska de beslut som delegeras enligt dessa bestämmelser fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal och i enlighet med vägledande bestämmelser. Den delegerade beslutsrätten är begränsad till kompetens- och arbetslivsnämndens verksamhetsområde och gäller bara inom vederbörande budgetramar. Frågor som bedöms vara av principiell eller prejudicerande natur ska alltid underställas kompetens- och arbetslivsnämnden. Om samtliga angivna delegater av någon anledning är förhindrade att fatta ett visst beslut är det nämndens skyldighet att fatta beslutet. Skillnaden mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut Skillnaden mellan ett delegationsbeslut och ett verkställighetsbeslut är att delegationsbeslutet kan överklagas och måste anmälas till nämnden till skillnad mot verkställighetsbeslutet. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Verkställighetsbeslut är däremot sådana där de anställda följer redan fastställda regler och direktiv och där det i princip inte finns något utrymme för självständiga bedömningar och alternativa beslutsmöjligheter. Sådana beslut tas löpande som en del av det dagliga arbetet. Exempel på verkställighetsbeslut är bland annat avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats enligt en fastställd turordningsregel. Anmälan av delegationsbeslut Ett delegationsbeslut som fattas med stöd av dessa delegationsbestämmelser ska anmälas till kompetens- och arbetslivsnämnden vid dess nästkommande sammanträde. Anmälan ska ske genom upprättandet av ett delegationsbeslut enligt mall. Delegationsbeslutet ska skickas till nämndsekreteraren för att anmälas på nästkommande sammanträde med kompetens- och arbetslivsnämnden. Samtliga anmälda delegationsbeslut presenteras för kompetens- och arbetslivsnämnden i form av en förteckning. Dessa delegationsbestämmelser ska ses över vid behov. En översyn ska dock alltid göras i samband med att en ny mandatperiod inletts.
Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 kommunallagen Ordförandebeslut Med tillämpning av 6 kap. 36 kommunallagen delegeras till ordföranden, eller vid förfall för denne till förste eller andre vice ordföranden i nu nämnd ordning, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att beslut av nämnden inte kan väntas in. Sådana beslut ska anmälas vid nämnden nästa sammanträde. Vidaredelegation Förvaltningschef får med tillämpning av 6 kap. 37 kommunallagen vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. Sådan vidaredelegation ska anmälas skriftligen till nämnden. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation ska anmälas till förvaltningschef genom att en kopia av beslutet inges inom en vecka från beslutsdagen. Förvaltningschef ska sedan anmäla beslutet som fattats med stöd av vidaredelegation till kompetens- och arbetslivsnämnden vid dess nästkommande sammanträde. Inledande bestämmelser Där bestämmelserna anvisar flera delegater ska beslutet i första hand fattas av den förstnämnda delegaten ensam. Först i dennes frånvaro går beslutsrätten över till övriga delegater i angiven ordning. Där bestämmelserna anger att nämndens ordförande är delegat får vid dennes förfall förste vice ordföranden inträda som delegat. Om förste vice ordföranden också har förfall får andre vice ordföranden inträda som delegat. Delegerad beslutanderätt i inköpsfrågor gäller endast inom ramen för antagen budget eller kostnadskalkyl för visst projekt.
1. Delegation av allmänna ärenden Ärende 1.1 Utfärda fullmakt att föra kompetens- och arbetslivsnämnden talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. 1.2 Besluta att inte utlämna allmän handling enligt offentlighets- och sekretesslagen samt att utlämna sådan handling mot förbehåll. 1.3 Avge yttrande till domstol avseende överklagade beslut med undantag för laglighetsprövning enligt 10 kap. 8 kommunallagen. 1.4 Ompröva beslut enligt 27 förvaltningslagen. 1.5 Pröva om förvaltningsbesvär inkommit i rätt tid samt fatta beslut om avvisning om besvären inkommit för sent. Delegat 1 Ordförande 2 Förvaltningschef 1 Förvaltningschef 2 Chef/Rektor 1 Den som fattat det överklagade beslutet 2 Förvaltningschef 1 Den som fattade det överklagade beslutet 2 Förvaltningschef 1 Den som fattade det överklagade beslutet 2 Förvaltningschef
2. Delegation av personalärenden Ärende 2.1 Anställning av chef. Anställning av annan befattningshavare. 2.2 Besluta om lönesättning enligt personalutskottet angivna direktiv inom respektive verksamhet. 2.3 Bevilja ledighet i andra fall än när sådan regleras av lag eller kollektivavtal samt bevilja ledigheter i samband med förtroendemannauppdrag, enskilda angelägenheter av vikt samt utbildning avseende personal inom respektive verksamhet. 2.4 Fatta beslut om förbud eller medgivande av bisyssla i enlighet med Falköpings kommuns Riktlinje för bisyssla. Delegat Förvaltningschef Chef/Rektor Chef/Rektor Chef/Rektor Förvaltningschef 2.5 Förkortad uppsägningtid. Chef/Rektor 2.6 Vara förhandlingspart vid förhandling enligt 11-14 och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet vid förhandling med facklig organisation som företräder personal. 2.7 Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. 2.8 Beslut om avskedande samt uppsägning som har sin grund i personliga förhållanden. Chef/Rektor 1 Chef/Rektor efter samråd med personalavdelningen 2 Förvaltningschef efter samråd med personalavdelningen 1 Chef/Rektor efter samråd med personalavdelningen 2 Förvaltningschef efter samråd med personalavdelningen 2.9 Beslut om avstängning från tjänstgöring. 1 Chef/Rektor efter samråd med personalavdelningen 2 Förvaltningschef efter samråd med personalavdelningen 2.10 Beslut om disciplinär åtgärd. Chef/Rektor
3. Delegation avseende ekonomiska frågor Ärende Delegat 3.1 Utse utanordnare och attestanter. Förvaltningschef 3.2 Beslut om fördelning av budget. Förvaltningschef 3.3 Beslut om upphandling av material, varor och tjänster (inom budget) - upp till 3 basbelopp - upp till 15 basbelopp - upp till 20 basbelopp 3.4 Beslut om försäljning av utrangerat materiel - värde upp till 3 basbelopp - värde upp till 15 basbelopp Chef/Rektor Förvaltningschef Arbetsutskottet Chef/Rektor Förvaltningschef 3.5 Beslut om inkassoåtgärd Förvaltningschef
4. Delegation i övriga ärenden Ärende 4.1 Delegation av arbetsmiljöfrågor enligt Arbetsmiljölagen och gällande föreskrifter till respektive chef för verksamheten. Delegat Förvaltningschef 4.2 Avskiljande av utbildning för elev. Rektor 4.3 Beslut om Studiestartsstöd Rektor
5. Firmateckningsrätt Ärende 5.1 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kompetens- och arbetslivsnämnden. Handlingar i övrigt. Delegat Ordföranden eller vid förfall för denne i tur och ordning av förste vice ordförande respektive andre vice ordföranden och kontrasigneras av förvaltningschef eller då denne har förfall av chef/rektor Förvaltningschef eller chef/rektor
2017-10-18 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Verksamhetsplan 2018-2020 för Kompetens- och arbestlivsnämnden - diskussionsunderlag Syftet med verksamhetsplanen för respektive nämnd är att dokumentet ska fungera som ett verktyg för nämnden och förvaltningen i kommande års arbete. Det viktigaste är att verksamhetsplanen är till nytta för både nämnd och förvaltning. I respektive verksamhetsplan ska varje nämnd formulera mål som syftar till att uppfylla de fyra övergripande målen i kommunens flerårsplan. Om det är möjligt ska nämnden ha egna mål och indikatorer under alla de fyra övergripande målen. Vid sitt möte 25 oktober 2017 kommer kompetens- och arbeslivsnämnden att diskutera innehållet i Verksamhetsplan 2018-2020 och vilka mål som ska anges utifrån de fyra övergripande målen. Frågeställningarna för diskussionerna är: Inom vilka av kommunens mål ska kompetens- och arbetslivsnämnden vara med och bidra till måluppfyllelse? - Ett social hållbart Falköping - Ett attraktivare Falköping - Ett näringsliv som utvecklas - Kvalitén inom verksamheten öka Hur ska vi få SMARTa mål? (SMART = Specifikt, Mätbart, Acceptans, Realistiskt, Tidsatt) Vad är av intresse att vi mäter? Finns det särskilda delar som nämnden önskar att förvaltningen presenterar och/eller mäter i samband med årsredovisning? Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Lärcenter Anna Carlsson Nämndsekreterare 0515-88 71 02 070-518 21 70 anna.carlsson@falkoping.se Falköpings kommun KAF Falköpings kommun 521 81 Falköping Telefon 0515-88 71 00 Telefax 0515-129 47 kan@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744
Flerårsplan 2018-2020 En plan för hållbar utveckling
Flerårsplanens innehåll Den politiska majoritetens text inleder flerårsplanen och beskriver majoritetens prioriteringar under perioden. Kommunens vision, Det Goda Livet i Falköping, beskriver kommunens värdegrundsarbete och anger viljeriktning. Detta är kommunens målbild och drivkraft. Kommunens uppföljningsarbete och omvärldsanalys utgör underlag för flerårsplanen. Kommunens fyra framtagna mål och rutiner för uppföljning presenteras. Kommunfullmäktige lämnar uppdrag till nämnderna inom specifika utvecklingsområden. Dessa redovisas sedan till kommunfullmäktige. Ekonomisk plan år 2018-2020 börjar med de ekonomiska förutsättningarna för budget år 2018 och ekonomisk plan åren 2018-2020 vilka bestäms av tillväxten i Sverige. Det finansiella målet är att ha en god ekonomisk hushållning såväl i verksamheten som ur ett finansiellt perspektiv och regleras i kommunallagen. Under avsnittet finansiella rapporter ryms den lagstadgade resultat- och balans-räkningen samt finansieringsanalysen. Verksamhetens ramar specificerar hur anslagen till verksamheterna utvecklas under åren 2018-2020. Investeringsplanen är en sammanställning av beslutade ramar för investeringar åren 2018-2020.
Falköping är en kommun som växer! Vi blir fler invånare, bostadsbyggande ökar, företagen expanderar och nya företag etablerar sig i kommunen. Detta är oerhört positivt och vi tänker se till att kommunen fortsätter utvecklas på alla fronter. Under 2017 har majoriteten påbörjat arbetet med den framtida skolan en skola i framkant. I budget och flerårsplan för 2018 2020 kommer offensiva satsningar göras inom skola och förskola i hela kommunen. Kommunens fyra mål; socialt hållbart Falköping, ett attraktivare Falköping, ett näringsliv som utvecklas och kvalitén i verksamheten ska öka, utvecklas tack vare de medvetna satsningar som vi i majoriteten gjort och den goda samverkan med olika aktörer och som utvecklats genom åren. Trots detta har vi ändå bara tagit de första stegen och vi kommer fortsätta vår väg mot visionen Det goda livet i Falköpings kommun. För att detta ska kunna ske måste vi tillsamman skapa en kommun som håller ihop och där vi alla känner delaktighet och där alla ges en möjlighet att lyckas. I kommande budget och flerårsplan gör vi fortsatta satsningar för att minska arbetslöshet, på att få fler som når målen i skolan, för miljöutvecklingen och fler attraktiva bostadsområden i hela kommunen. Att skapa det goda livet är långsiktigt och det kommer att krävas uthållighet och mod nu för att kunna skörda i framtiden. Under de närmaste åren har vi många investeringar som vi ser är nödvändiga för att bygga en kommun som ligger i framkant, inte bara nu utan för lång tid framöver! Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna
Kommunens vision - Det goda livet Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. Livskvalitetsfrågorna värnas för att öka välbefinnandet och trivseln för invånarna i Falköpings kommun. Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När enskilda människor/personer och grupper får möjlighet att påverka sin egen livskvalitet och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för Falköpings kommuns invånare.i Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling. Kommunen vill skapa det goda livet för medborgare och för kommande generationer. Viljan är att driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkoren med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin tillsammans med det politiska systemet är det medel vi har för att skapa social hållbarhet. Det är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället där de mänskliga behoven uppfylls. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Falköping ska vara en bra kommun att besöka, bo och verka i nu och i framtiden. Kommunen som organisation är till för Falköpingsborna och strävar efter att alla ska behandlas rättvist och lika, att relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande, att goda resultat uppnås genom effektivitet och samverkan.
Kommunens uppföljningsarbete och omvärldsanalys Flerårsplanen syftar till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som kommunen råder över. Samtidigt syftar flerårsplanen till att få bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. Uppföljningsarbete Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån lagar, nationella och lokala politiska mål, kommunala styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheterna. Detta kräver ett systematiskt arbete med mål och resultatstyrning genom uppföljning utifrån helhet och analys av resultat. Kommunen har initierat och påbörjat ett utvecklingsarbete för att få en gemensam struktur i uppföljningsprocessen. Arbetet är långsiktigt och ska bidra till en ökad samsyn och systematik samt skapa förutsättningar för en helhetsbild och ökad delaktighet i arbetet. Uppföljning av kommunens fyra övergripande mål görs som en samlad bedömning av måluppfyllelse och baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få
en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Vid resultatredovisning presenteras bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden. Kommunen redovisar också viktiga förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling. Genom att skapa tillit och förtroende i styrkedjan kvalitetssäkras uppföljning och analys så att bästa möjliga underlag finns inför kommande beslutsprocesser. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar våra möjligheter att skapa Det Goda Livet i Falköping, och att förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen och fungera som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. Falköpings kommun står som alla kommuner inför stora förändringar. Befolkningen åldras, teknikutvecklingen går snabbare och snabbare, flyttning sker från land till stad, klimatet förändras och påverkar oss, osv. Arbetet med omvärldsanalys innebär att Falköpings kommun tar ett helhetsgrepp på de trender och förändringar som bedöms ha störst betydelse för kommunen. Omvärldsanalys handlar dels om att förstå på djupet vad som pågår i omvärlden och vad det kan innebära på lång sikt och dels handlar det om att omvandla denna insikt i strategisk förändring. Omvärldsanalys bygger på att identifiera och tolka prioriterade krafter i omvärlden som påverkar en organisations eller frågeställnings arena och den egna organisationen eller frågeställningen. Omvärldsanalysen anger därmed vad en organisation bör förbereda sig på. När väl krafterna i omvärlden är identifierade och analyserade kan man i organisationen bestämma sig för vilka åtgärder som ska vidtas. Utifrån de sex övergripande trenderna, som alla har en påverkan, på kort eller lång sikt, för Falköpings kommun: globalisering, demografiska förändringar, ökad individualisering, urbanisering, klimatförändring och teknikutveckling, fokuseras nu omvärldsanalysarbetet på social hållbarhet.
Klimatförändringar Teknikutveckling Individualisering Globalisering Hur påverkar f Förändringar i omvärlden som påverkar Falköpings kommuns möjligheter att förverkliga sin vision? Till år 2020! Urbanisering Demografi Dagens komplexa samhälle Globalisering är kanske den tydligaste trenden som påvisar den ökade komplexiteten i samhället som beslutsfattare måste ta i beaktande. Människor, pengar, varor, tjänster och information flyttar sig numera blixtsnabbt över världen i en ständigt pågående interaktion. Det som förr var en regional oroshärd långt bort i världen får idag en direkt påverkan på lokalsamhället i form av exempelvis migrationsströmmar eller genom att handelshinder sätts upp som en politisk reaktion på en händelse. En annan effekt av globaliseringen är individualiseringen som i sin tur leder till gradvisa förändringar i den sociala samhälleliga strukturen. Ett ökat välstånd globalt är också det en trend, men i dess skugga finns ökade skillnader mellan de som har och de som inte har och vår utarmning av naturens begränsade resurser med klimatförändringar och instabila ekosystem som följd. Att möta de komplexa frågorna kring hållbar utveckling kräver helhetssyn. Det vill säga att inse att det är flera olika, och i förstone inte tydligt sammankopplade, kunskapsområden som berörs och att det därför behövs samverkan och ibland även samspel. Att det inte finns en sanning eller synsätt att luta sig emot utan att det finns flera möjliga lösningar och vägar framåt. Komplexitet kan inte fångas i några få begrepp, eller lösas med de metoder vi hittills använt utan bygger istället på ett förändrat förhållningssätt och skapandet av nya samarbetskonstellationer. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgörande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden.
Prioriterade mål Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping I Falköpings kommun skapas det goda livet tillsammans genom tron på att framtiden går att utveckla och förbättra Det goda livet är beroende av de förutsättningar och möjligheter som skapas för invånarna som lever i kommunen. Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö och därmed är det ett mål som ska finnas med och genomsyra vardagsarbetet. Det är människorna som skapar ett hållbart samhälle För att arbeta med målet ett socialt hållbart Falköping och förverkliga visionen om Det Goda Livet behöver kommuninvånarna vara delaktiga. Det betyder att alla ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling. Därför är medborgardialogen av central betydelse i kommunens arbete med de övergripande målen och mot visionen. En stark demokrati bygger på social tillit och delaktighet där engagerade och samhällsaktiva medborgare själva bidrar till samhällsbygget och medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling. Genom den representativa demokratin med ständiga arenor för dialog och samtal skapas förutsättningar för detta. Ett högt valdeltagande visar på demokratins förankring och är ett värde i sig. Genom att skapa arenor för dialog kan falköpingsbon medskapa framtidens kommun och vara en del av samhällsgemenskapen. Ett samhälle med öppna och toleranta invånare möjliggör nya möten mellan medborgare med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar som är nödvändiga för den socialt hållbara samhällsutvecklingen. För att alla ska känna att de är en del av samhället och kan utöva sitt medborgarskap förutsätts i allt högre grad också en digital delaktighet. Förebyggande insatser barn och unga I arbetet med social hållbarhet ska förebyggande insatser för barn och unga prioriteras. Det handlar om tidiga insatser och ett långsiktigt perspektiv för att kommunen ska växa och utvecklas. Det görs genom satsningar på verksamheter för barn och unga där socioekonomiska faktorer ska beaktas. Alla barn och unga som lever och verkar i kommunen ska känna sig delaktiga i och ansvariga för samhällsutvecklingen och demokratiprocessen. Falköpings kommun ska skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både internt och externt. Det innebär att kommunen ska ha en fungerande och flexibel struktur för att samarbeta med nätverk, civilsamhället och föreningsliv. Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter och ledorden är att framåtanda, mångfald och öppenhet i nätverk och föreningar bidrar till ett socialt hållbart Falköping. Fullföljda studier och etablering på arbetsmarknaden Kommuninvånares inträde på arbetsmarknaden är avgörande för en hållbar arbetsmarknad och ett socialt hållbart samhälle. Kommunen ska vara en motor som bidrar till att skapa goda förutsättningar för en långsiktig och framgångsrik verksamhet för fullföljda studier och etablering på arbetsmarknaden. Det handlar om utbildning och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande med betoning på fullföljda studier och livslångt lärande. En väl fungerande samverkan mellan kommun och övriga aktörer är en av de viktigaste faktorerna liksom att utgå från och arbeta
tillsammans med individen. Kommunen ska främja utveckling av nya samverkansformer mellan de olika aktörerna utifrån befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser, systematiskt utvärdera effekter av insatser och arbeta för förbättringar genom att skapa nya initiativ. Bra bostäder och goda boendemiljöer Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar välfärden i Falköpings kommun. Det handlar om fokus på sociala perspektiv inom ramen för den fysiska samhällsplaneringen och boenderelaterade åtgärder som verkar för inkludering. Samhällsplaneringen ska utformas så att socialt utanförskap motverkas och naturliga mötesplatser skapas. Människan ska vara utgångspunkt i samhällsbyggandet och invånarnas kvalitativa värden sätts i fokus i skapandet av stads- och landsbygd. Att ha en bostad i en väl fungerande boendemiljö ökar möjligheterna att klara andra delar såsom utbildning, arbete och fritid. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Ohälsotal (Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli årligen) Socioekonomiska riskgrupper (Socialstyrelsen årligen) Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolans nationella program (siris.skolverket.se årligen) Andel elever (%) med examensbevis nationellt program gymnasieskolan (siris.skolverket.se årligen) Valdeltagande (%) (Valmyndigheten) Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Ex Samverkansöverenskommelse - polisen och kommunen, Arbetsmarknadsstrategi Bostadsförsörjningsstrategi och Policy för medborgardialog. Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.
Mål 2- Ett attraktivare Falköping Falköpings kommun ska vara en bra plats att bo, verka och leva på - en plats där medborgarna känner stolthet Falköpings kommun har under tiotalet år ökat sin befolkning. Denna utveckling ska fortsätta. För att stärka attraktiviteten är det avgörande att kommunen är en bra plats att bo, verka och leva på. En god boendemiljö med tillgång till fina naturvärden och attraktiva miljöer ökar kommunens attraktionskraft. Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare, näringsliv och civilsamhället. Kommunen ska vara i framkant och i ständig rörelse. Attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. En kommun med egen växtkraft där medborgarna trivs, utvecklas och känner en stolthet. Kommunen vinner på att samverka, skapa nätverk och mötesplatser, både internt och externt mellan olika aktörer i samhället. Medborgarna rör sig mellan olika platser i sitt arbetsliv och på sin fritid vilket sällan begränsar sig till en enda kommun. En kommun som samverkar väl blir därför en attraktivare kommun. Värdeskapande stads- och landsbygdsmiljöer För att vara en attraktiv kommun att bo i ska kommunen ta vara på samspelet mellan stad och land där landsbygdens värden i form av naturskönt boende, företag, rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster samspelar med de olika tätorternas service, handel och kommunikationsmöjligheter. Naturens värden och resurser skapar en levande landsbygd om de tas tillvara och utvecklas. Ett rikt kulturliv är värdefullt för kommuninvånarnas livskvalitet. För att stärka attraktiviteten ska kommunen arbeta för att försköna stads- och landsbygdsmiljöerna och därmed göra det offentliga rummet till en nära, trygg och inspirerande miljö. Klimatsmart kommun med goda och hållbara kommunikationer samt utbyggd infrastruktur Ett prioriterat område för att stärka attraktiviteten är goda kommunikationer och väl utbyggd infrastruktur. Attraktiviteten för landsbygdsboende ska stärkas ytterligare genom fortsatta satsningar på utveckling av infrastruktur. Tillgång till bredband utgör en nödvändig infrastruktur för att alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. Förutsättningar för hållbar kommunikation ska tas tillvara och kommunen ska aktivt arbeta för en fortsatt bra kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som nationellt samt hållbara mobilitets lösningar. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen, därmed ska kommunen arbeta med regionala, nationella och globala hållbarhetsmål. Kommunen ska bidra till att minska klimatpåverkan och skapa ett hållbart energisystem som bygger på lokala och förnybara resurser och aktivt arbeta med hållbara livsstilar. Syftet är att skapa förutsättningar för medborgarna att göra hållbara val. Viljeinriktningen är att lämna över ett långsiktigt hållbart samhälle till kommande generationer.
Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Befolkningsutveckling i procentuell ökning (SCB varje tertial) Antal nya småhus (kommunal undersökning varje tertial) Antal nya lägenheter i flerbostadshus (kommunal undersökning varje tertial) Index för sällanköpshandeln, (Handelns utredningsinstitut årligen) Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Översiktplan, Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad, Vision för miljömässig hållbarhet, Energi- och klimatstrategi och Cykelstrategi. Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.
Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Utveckla kommunens bemötande och servicekvalitet Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Såväl nya som etablerade företag ska få ett gott bemötande och en hög kommunal servicekvalitet. Falköpings kommun ska ha ett gott företagsklimat med ett gott värdskap och vara ett självklart alternativ för företag som vill etablera sig. Utveckla företagandet och matcha kompetens Ett levande näringsliv förutsätter nytänkande och nytillskott. Falköpings kommun ska både aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet och verka för nyföretagande. Arbetet ska präglas av en god samverkan. Kompetensförsörjning ses som en viktig förutsättning för att utveckla näringslivet och skapa konkurrenskraft. En fungerande och ledande kompetensförsörjning kräver utbildningsmatchning till den kompetens som näringslivet efterfrågar men det handlar även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet i kommunen och utbildningsväsendet är särskilt viktigt samt att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Infrastruktur som möjliggör etableringar Falköping har ett strategiskt kommunikationsläge vid västra stambanan och en god infrastruktur som ska användas och utvecklas för att stärka Falköpings attraktivitet. Detta skapar förutsättningar för logistikutveckling, nyetableringar och stärker befintligt näringsliv. Falköpings kommun ska vara och upplevas som en kreativ och drivande kommun som skapar goda förutsättningar för nya företag, nya etableringar och befintliga företag. En infrastruktur med hög ambitionsnivå påverkar utvecklingen av företagande. Arbetet med att attrahera nya företag för etablering förutsätter en utvecklad infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Falköping en aktiv aktör Falköpings kommun har ambition att utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Kommunen ser besöksnäringen utifrån naturoch kulturvärden som ett starkt tillväxtområde där arbetet med affärsutveckling är centralt med fokus på marknadskunskap och produktutveckling. Falköpings kommun har goda förutsättningar att ta tillvara och utveckla livsmedelsproduktionen. Kommunen ska också arbeta proaktivt för utveckling av handeln. Kommunen ska vara en aktiv aktör i Skaraborg som verkar för ökad samverkan med grannkommuner och bidrar till att tydliga strukturer utvecklas för Skaraborgs tillväxtarbete. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Antal nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarbarometern varje tertial) Antal företag i Falköpings kommun (SCB årligen) Näringslivsklimat (SKL:s undersökning Insikt årligen) Antal gästnätter i kommunen (Västergötlands turistråd varje tertial)
Årlig omsättning turismen i Falköpings kommun (Turistrådet 2 gånger årligen) Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Näringslivsstrateg, Turismstrategi och Delregional godstransportstrategi 2016-2020. Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser vilket omfattar uppföljning av projekt. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.
Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska öka Utveckla relationer som kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Kommunens uppdrag är att skapa goda förutsättningar för att utveckla och tillhandahålla service och tjänster med hög kvalitet och bra bemötande. En service som utgår från helheten och förenklar vardagen för invånarna och de vi är till för. Kommunens alla verksamheter och varje medarbetare bidrar till en god kvalitet genom att alla behandlas rättvist och att våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande. Kommunen är till för medborgarna. Systematiskt kvalitetsarbete för ett hållbart Falköping En god kvalité i verksamheten förutsätter att verksamheterna samverkar och organiseras utifrån uppdrag och att resurserna används på ändamålsenligt och effektivt sätt för att nå uppsatta mål. Ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställer måluppfyllelsen och identifierar utvecklingsområden utifrån såväl invånarnas behov och förväntningar som lagställda krav. Falköpings kommun ska ha ett långsiktigt perspektiv i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter och en professionell omvärldsanalys skapar förutsättningar för ett proaktivt agerande och utveckling av relationer med omvärlden. Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Kommunen eftersträvar ett förändringsledarskap och ett arbetsklimat som kännetecknas av dialog och delaktighet där ledare och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Digitaliseringen anses som den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och den påverkar alla delar av vårt samhälle. Kommunen ska aktivt ta till vara de möjligheter utvecklingen ger till ökad effektivitet och kvalitet inom alla verksamheter. Viktigaste resursen är medarbetarna, deras omställningsförmåga, kompetens och kunskap. Medarbetare med en adekvat digital kompetens kan också ta tillvara möjligheter till ökade resultat och effektivisering. Falköpings kommun ska ses som möjliggörare och möta utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Internt miljöansvar Falköpings kommun ska vara en miljömässigt hållbar kommun som tar miljöansvar och effektivt hushåller med naturens resurser. Kommunen ska ha ett aktivt klimat- och energiarbete samt sträva efter att minska mängden gifter och kemikalier i syfte att skapa en god livskvalitet för framtidens medborgare. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare (kommunal undersökning i medarbetarenkät vartannat år)
Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Policy och riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning, Internkontrollplan, Policy för ledaroch medarbetarskap, Jämställdhet och mångfald, Policy för digitalisering, Energi- och klimatstrategi, Miljöpolicy, Resepolicy och Policy för upphandling och inköp Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning. Uppdrag Utredning av medborgarhuset. Hur det ska användas i framtiden? Flytt av föreningsbidrag från nämnderna till Kultur och Fritid.
Ekonomisk plan 2018-2020 Ekonomiska förutsättningar Det är full fart i svensk ekonomi. Bostadsbyggandet och offentlig sektor driver tillväxten. Byggandet av bostäder i Sverige har inte varit högre på 40 år. Högkonjunkturen i världen började år 2009 och pågår fortfarande. Diagram 1. Högkonjunktur från botten till topp Förvärvsfrekvensen i Sverige är hög och arbetslösheten är på väg mot 6 %. Det innebär risker och det kommunen upplever just nu är stor brist på arbetskraft av efterfrågad kompetens. Alla har inte lika lätt att få arbete utan de med utsatt ställning (låg utbildningsnivå, utrikesfödd, funktionsvariation och äldre i arbetsför ålder) har fortsatta problem på arbetsmarknaden. Trots den höga förvärvsfrekvensen är lönetillväxten inte extrem hög. För år 2019 beräknas den till 3,5 % Diagram 2. Förvärvsfrekvens och antalet arbetslösa När det gäller BNP-siffror är prognosen för 2017 3,2 % och en sjunkande prognos för 2018 och 2019. Sveriges BNP är hög om man jämför med andra länder i världen. Det är bara Kina, Indien och länderna i Baltikum som har högre BNP än Sverige. Diagram 3. BNP-prognos Det är inflation i Sverige men prognosen fram till 2020 är att den stabiliseras under eller runt 2 %. Minusräntan i Sverige på -0,50 % har varit sedan 15 februari 2015. Länder som Danmark, Schweiz, Japan och Eurozonen har också minusränta. Diagrammet visar hur resursnivån och styrräntan gått hand i hand sedan år 2000. När minusräntan infördes 2015 har kurvorna kommit i otakt. Det visar att minusräntan idag inte är en normalränta, räntan borde ligga runt 1 till 1,5 %. Kommunen gynnas av
minusräntan. Falköpings kommun betalar i princip ingenting i ränta för lån och i och med att bankerna inte vill ha likviditet får kommunen i gengäld en helt kostnadsfri checkkredit från banken som uppgår till 90 mnkr. Idag uppgår internräntan i kommunen till 2 %. För att visa att räntan med säkerhet förändras kan nämnas av vi 1989 hade en internränta på 12 %. Det visar att ränta över åren förändras. Även den låga inflationen gynnar kommunerna, den innebär stabila priser och låg lönetillväxt. Det höga resursutnyttjandet som leder till lägre arbetslöshet gynnar givetvis också kommunerna. Fler människor i arbete innebär mer skattepengar till kommunerna. När det gäller styrräntan i Sverige är prognosen för 2019 0,75 %. Det innebär att riskbanken ska höja räntan 5 ggr med 0,25 % vid varje tillfälle. Diagram 4. Resursnivå och inflation Diagram 5. Länders styrräntor Den stora mängden flyktingar som Sverige tog emot 2015 innebar stora kostnader för staten. På sikt kommer, och har redan, kostnaderna överförts till kommunerna. Därför kommer statsbidragen till kommunerna att öka under ett antal år. Diagram 6. Utgifter i statsbudgeten
Ekonomiska förutsättningar för Falköpings kommun Om beräkningar görs utifrån skattad population per den 1 juli 2017 om 32 777 personer och utifrån SKL:s prognostiserade skatteunderlagsutveckling i övrigt, blir 2018 års skatteintäkter för Falköpings kommun, 1 391 mnkr. Enligt denna prognos uppgår samtidigt generella statsbidrag till 616,5 miljoner kronor. För åren 2018 2021 får kommunerna ett extra statsbidrag för flyktingmottagande, för Falköpings kommun 2018, är det extra bidraget 36,2 miljoner kronor. Summa intäkter enligt nu gällande prognos för 2018 är 2 007,5 miljoner kronor. Finansiellt mål god ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Nedanstående regler ligger som förslag för beslut i samband med flerårsplanen. Falköpings resultat ska över tid täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar. Det innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansieringen består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Enligt generationssynsättet skall kommunen inte skjuta över låneskulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. Rimligt är en amorteringstid på 25 år. Det innebär att resultatet minst skall motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet skall dock uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet således uppgå till det högsta av ovanstående två nämnda resultatkrav: Resultatet ska uppgå till 2 % av skatter och statsbidrag Resultatet beräknat som låneskulden delat på 25 år
Avstämning av mål för god ekonomisk hushållning i budget 2018 Budgeterade låneskuld vid slutet av 2018 är 770 mnkr och skatter och statsbidrag förväntas uppgå till 2 007,5 miljoner kronor vilket ger ett resultatkrav på 40,2 miljoner kronor. Resultatkrav som 2 % av skatter och statsbidrag Resultatkrav som låneskuld/25 år 40 150 000 kronor 30 800 000 kronor Budgeterat resultat för 2018 uppgår till 25,3 miljoner kronor. I detta ingår finansiering av E20 med 7 miljoner kronor. Summa avvikelse mot resultatmål för år 2018 är -14,9 mnkr (25,3 mnkr 40,2 mnkr) vilket motsvarar ett resultat om 1,26 % av skatter och statsbidrag. Falköpings kommun har en god ekonomi med ett stabilt växande eget kapital. Investeringsbehovet de senaste åren har lett till en ökad upplåning. Behovet av framtida investeringar är fortsatt högt. För att låneskulden skall hållas på en acceptabel nivå krävs balans mellan resultat och investeringsnivån. Finansiella rapporter Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) Budget Plan Plan 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 530,0 535,0 540,0 Verksamhetens kostnader -2404,2-2472,0-2530,2 Avskrivningar -100,0-100,0-100,0 Verksamhetens nettokostnader -1974,2-2037,0-2090,2 Skatteintäkter 1391,0 1441,1 1491,5 Generella statsbidrag 616,5 607,9 610,7 Finansiella intäkter 4,0 4,0 4,0 Finansiella kostnader -12,0-15,0-15,0 Resultat före extraordinära poster 25,3 1,0 1,0 Omstruktureringsåtgärder - - - Årets resultat 25,3 1,0 1,0