Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen Mål Lista på åtgärder som vidtagits Bedömd påverkan av åtgärderna (kvalitativ eller kvantitativ) Nationellt 2020 mål för sysselsättning Se också NRP kap. 4.1 Fem anställningsstöd blir ett introduktionsjobb ett enklare och mer kraftfullt stöd. Regelverket träder i kraft fr.o.m. den 1 maj 2018. Stärka den enskilda individen och möta kompetensbehov hos arbetsgivare. Medel tillförs Samhall AB. Stegvis höjning av taket i lönebidragen åren 2018, 2019 och 2020. Fler personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna få en anställning (totalt 2 000 fler anställningar med skyddat arbete). Förbättra möjligheterna att uppfylla det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och skapa fler övergångar till anställningar utanför Samhall AB (totalt 400 fler övergångar). Utbildningsplikt trädde i kraft den 1 januari 2018. Bidra till att skapa ett hållbart mottagande och en effektiv etablering på arbetsmarknaden för nyanlända. Förbättra matchningen till jobb genom utbildning. Regeringen och vissa av arbetsmarknadens parter är överens om att s.k. etableringsjobb bör införas. Möjliggöra för fler nyanlända och långtidsarbetslösa att etablera sig på arbetsmarknaden. Underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.
Nationellt mål för FoU Nationellt 2020 mål för växthusgasutsläpp Regeringen inrättar Myndigheten för arbetsmiljökunskap den 1 juni 2018. Studieförbunden genomför uppsökande och motiverande insatser riktade till utrikes födda kvinnor. Se också NRP kap. 4.4 Ökning av de statliga utgifterna för FoU med 2,3 miljarder. Främst genom ökade statliga anslag inom områdena ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, rättsväsendet, utbildning samt universitetsforskning. Cirka 1 miljard av ökningen beror av att nya områden ryms inom FoU jämfört med 2016. Se också NRP kap. 4.5 Ett urval av satsningar som beslutades under 2018: ett bonus-malus-system för nya lätta fordon, bränslebytet som främjar andelen förnybara bränslen, en utökning av Klimatklivet som är ett investeringsprogram för konkreta klimatinsatser, samt Industriklivet som ska stödja utvecklingen av klimatsmarta lösningar för att minska industrins processrelaterade utsläpp för att nå målet om nettonoll utsläpp senast år 2045. En ökad kunskap och förståelse för samband mellan arbetsmiljö och hälsa är viktig för att uppnå en positiv utveckling inom området och för att förebygga arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Bidra till etableringen av utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. Ökad kunskapsnivå och kompetens inom de områden som satsningarna kommer till godo. De listade insatserna beräknas främst att påverka utsläppsutvecklingen efter 2020 men ändå att ha en marginell effekt på utsläppen fram till år 2020. Utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn har minskat med 22 procent jämfört med 2005, vilket innebär att Sveriges åtagande enligt EU:s ansvarsfördelning om att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent till 2020 jämfört med 2005 redan har uppnåtts.
Nationellt 2020 mål för förnybar energi Se fullständig lista av införda styrmedel och åtgärder för minskad klimatpåverkan i Sveriges sjunde nationalrapport under FN:s klimatkonvention. Se också NRP kap. 4.5 Ett urval av satsningar: Investeringsstöd till den som investerar i solceller och i energilagring. Regeringen har successivt ökat stödet och för 2018 2020 uppgår satsningen till 975 miljoner kronor per år. Regeringen har under 2018 gett Energimyndigheten i uppdrag att varje år fördela 70 miljoner kronor i vindkraftspremier till Sveriges kommuner för öka antalet vindkraftsetableringar. Målet om förnybart uppnåddes redan 2012. Nationellt 2020 mål för energieffektivitet Se också NRP kap. 4.5 Program för energieffektivisering i industriföretag. Företagen kan söka stöd för miljöstudier eller merkostnaden för investering i energieffektiviseringsåtgärder. Satsningen omfattar totalt 125 miljoner kronor och pågår mellan 2018 och 2020. Målet för energieffektivisering bedöms som nåbart med befintliga styrmedel. Nationellt 2020 mål för ungdomar som i förtid avbryter sin skolgång Se också NRP kap. 4.2 Kraftig förstärkning av den statliga finansieringen av förskoleklassen och grundskolan. Uppgår efter tre års infasning till ca 6 miljarder kronor/år. Fördelas till huvudmännen utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Högre kunskapsnivån, förbättrad kvalitet i undervisningen och ökad jämlikhet i den svenska skolan.
Regeringen har föreslagit att det ska anges i skollagen att huvudmännen för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter. Regeringen lämnar flera förslag som syftar till att nyanlända elever som kommer till Sverige i högstadiet ges bättre möjligheter att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program, bl.a. ska rätten till studiehandledning på modersmålet stärkas. Nyanlända elever som kommer i grundskolans senare årskurser är en särskilt utsatt grupp. Förslagen förväntas bidra till att dessa elever i högre utsträckning når behörighet till gymnasieskolans nationella program. Skolverket har ett omfattande uppdrag att genomföra systematiska insatser i syfte att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Regeringen lämnar flera förslag som syftar till att fler ska fullfölja en gymnasieutbildning. Förslagen handlar till stor del om ett ökat fokus på helheten i elevens utbildning och tydligare krav på introduktionsprogram. Skapar möjligheter för fler utan arbete att genom utbildning komma in på arbetsmarknaden. Skolverket har fått i uppdrag att stödja huvudmän och rektorer att skapa bättre möjligheter för elever på introduktionsprogram att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Därutöver avsätts 300 miljoner kronor per år 2018 2020 till att stärka gymnasieskolans introduktionsprogram. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fått i uppdrag att fortsatt stödja de aktörer, i första hand kommuner, som arbetar med unga utanför studier och arbete i syfte att få dem att återgå till utbildning eller annan sysselsättning.
Nationellt 2020 mål för eftergymnasial utbildning Nationellt 2020 mål för ökad social delaktighet Satsningar på betydande kunskapslyft med fler utbildningsplatser inom bl.a. folkhögskolan och yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning. Se också NRP kap. 4.2 Regeringen genomför en satsning på ett kunskapslyft för att ge människor ökad chans att utbilda sig och få ett jobb. Kunskapslyftet kommer 2021 motsvara ca 100 000 platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolan och universitet och högskolor. I satsningen ingår samhällsviktiga högskoleutbildningar, bland annat ingenjörsutbildningarna och läkarutbildningen. Se också NRP kap. 4.3 Uppdrag till Försäkringskassan att förstärka arbetet med att ge stöd till den enskilde individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Uppdrag till Socialstyrelsen och Försäkringskassan att arbeta för förbättrat samarbete och dialog. Uppdrag till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att i samverkan vidta förstärkta insatser för att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete. Politisk överenskommelse att lägsta åldern för uttag av allmän pension successivt ska höjas från nuvarande 61 år till 64 år till år 2026. Vidtagna åtgärder samt tidigare genomförd politik kommer leda till att Sverige når det nationella målet. Uppdragen syftar till att förbättra stödet till den enskilde individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Målet är friskare arbetsplatser och en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro. Reformen väntas leda till att fler i åldern 20 64 väljer att arbeta längre och gå i pension senare. Tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet bidrar till såväl en bättre hälsa för den enskilde som till ett aktivt deltagande i samhället.
Strukturreform inom hälso- och sjukvården samt beslutat om tre miljarder kronor för 2018 som ska gå till att stimulera goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare m.m. Statsbidrag till avgiftsfria lovaktiviteter Att ge stimulans och personlig utveckling, likabehandling, deltagande för olika kön, integrationsfrämjande och skapande av nya kontaktytor. De ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna får en höjd levnadsstandard. Höjd riksnorm i försörjningsstödet för barn. Satsningar mot hemlöshet genom stöd till ideella organisationer och uppdrag till Socialstyrelsen. Åldersdifferentiering av underhållsstödet Höjning av beloppsgränserna för prövning av nivån på bostadsbidraget till barnfamiljer. Regeringen höjde i januari 2017 flerbarnstillägget för det tredje barnet inom ramen för barnbidraget. I mars 2018 höjdes barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Förstärka kommunernas arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Kostnadsansvaret för äldre barn är högre än för yngre barn. Underhållsstödets belopp har därför differentierats. Då många barn med låg ekonomisk standard lever i hushåll som är mottagare av bostadsbidraget är det fördelningspolitiskt träffsäkert att höja inkomstgränsen. Genom en höjning av flerbarnstillägget ges familjer förbättrade ekonomiska förutsättningar.
Nytt nationellt mål och en ny inriktning för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. i ett samhälle med mångfald som grund.