RAPPORT 2003:20. Inför planerad golfbana på fastigheten Traneberg 1:15, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västra Götalands län

Västergötlands museum RAPPORT 2003:20 Inför planerad golfbana på fastigheten Traneberg 1:15, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västra Götalands län Arkeologisk utredning 2002 o Andreas Ahman

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Utredningsområdets topografi... 3 Byggnader och registrerade fornläm ningar... 4 Utredningens syfte... 5 Utredningens metod och genomförande... 5 Kart- och arkivstudier... 5 Inventering... 7 Sökschaktsgrävning... 8 Utredningens resultat... 9 Utvärdering av utredningsresultaten...9 Bilagor...... 10 Tekniska och administrativa uppgifter... 10 Arkivm aterial... 10 Schaktförteckning...11 Översiktlig schaktplan...15 S c h a k t... 16 Allmänt karlmaterial från Lantmäteriverket. Medgivande 97.0082 Denna rapport har framställts i 12 exemplar. Kopior kan beställas från Västergötlands museum, Box 253, 532 23 Skara, tel. 0511-260 00 e-post: kansliet@skaramus.se

RAPPORT Särskild arkeologisk utredning inom fastigheten Traneberg 1:15, Otterstad socken, Lidköpings kom m un. Västra Götalands län Bakgrund Inför planerna att anlägga en golfbana inom fastigheten Traneberg 1:15 har L än s styrelsen ställt krav på att en särskild arkeologisk utredning inom det berörda om rådet. Enligt Länsstyrelsens beslut, dnr 431-50185-2002, fick V ästergötlands m useum i uppdrag att utföra den särskilda utredningen i enlighet m ed upprättad undersökningsplan. U tredningens fältarbete genom fördes under sex dagar i novem ber och decem ber 2002. För utredningen ansvarade A ndreas Åhm an. K ostnaden för utredningen skall enligt Länsstyrelsens beslut betalas av Läckö G olf AB. Utredningsområdets topografi Fig. 1. Utdrag ur ekonomiska kartans blad 9C 1 i med utredningsområdet markerat. Skala 1:20.000. Det aktuella om rådet ligger ca 20 km NV om Lidköping, på Kållandsös SV del i O tterstads socken. Landskapet här karaktäriseras i likhet med hela K ållandsö av 3

sprickdalsterräng med låga bergsryggar där berget ställvis går i dagen. M ellan bergsryggarna ligger flacka lerdalar vilka utnyttjas som åkerm ark. D etta fra m k allar ett sm åbrutet, svagt kuperat landskap med öppen odlingsm ark belägen i dalgångar och mindre höjdryggar som till största delen är blandskogsbevuxna. Det aktuella om rådet utgörs i västra sidan av en relativt lågt liggande dalgång vilken till stor del idag utgörs av odlad åkermark. I åkerm arken ligger större och m indre höjder och höjdryggar vilka utgörs av skogsdungar. I om rådets västra del höjer sig terrängen något och övergår i ett m er sam m anhängande större skogsom råde. 1 tidigare skede planerades för att ytterligare om råden skulle ingå i utredningen, ett större sam m anhållet parti med skogs- och åkerm ark ät väster samt vissa m indre ytor i norr. De ytorna har dock utgått och utreds därför inte inom ram arna för den aktuella utredningen. Inom det tidigare planerade västra om rådet fanns reg istrerade läm ningar i form av husgrunder och en stensättning men inom den nu aktuella utredningens om råde saknas kända fornlämningar. Angränsande till utredningsom rådet finns dock ett antal läm ningar som i huvudsak kan kategoriseras dels som historiska bebyggelseläm ningar dels som fornläm ningar av bronsålderskaraktär. Byggnader och registrerade fornlämningar Högt belägen invid utredningsom rådet i norr ligger herrgården Traneberg 1:4. Tranebergs gård har m edeltida ursprung. Gärdens äldsta skriftliga belägg är från 1344 då den enligt uppgifter genom en donation tillföll nunnor från Gudhem s kloster. G ården ägdes därefter av olika adelsm än, däribland av M agnus Gabriel De la Gardie som köpte egendom en år 1666. Traneberg skänktes år 1679 till systern M arie Sophie O xenstierna (Bygd i arv 1989). På herrgårdens m angård finns läm ningar av den äldsta kända byggnaden i form av tre terrasser, varav en med två husgrunder och källarvalv, raä nr 196. Den nuvarande m anbyggnaden har utgjort ena flygeln i den äldre gårdsanläggningen. Bottenvåningen anses härröra från 1660-talet och övervåningen byggdes under 1800-talet. Till gården hör ett antal rödm ålade ekonom ibyggnader varav några sannolikt är från 1700-talet m en flertalet härrör från 1800-tal och tidigt 1900-tal. U tanför utredningsom rådet. cirka 130 m eter öster om m anbyggnaden ligger ett gruvhål, raä nr 199. som enligt uppgift vittnar om påbörjad utvinning av järnm alm vilken lär ha skett pä M arie Sophie Oxenstiernas initiativ. Cirka 450 m eter öster om herrgården ligger S:ta M arie kapell. Kapellet har m urar från 1100-talet och utgjorde ursprungligen sockenkyrka i den m edeltida socknen Torso. Strax norr om utredningsom rådet finns en häll med sex skålgropar, raä nr 195, och ca 200 m eter öster om dem finns en registrerad hög som dock i fornm innesregistret beskrivs som tvivelaktig. Ytterligare cirka 50 m eter åt öst finns ett m indre gravfält, raä nr 84, som innehåller fem övertorvade, runda stensättningar. En stenyxa skall enligt uppgifter från fornm innesregistret ha upphittats cirka 400 m eter nordöst om utredningsom rådet, fyndplatsen är registrerad som raä nr 225. Y tterligare fyra skålgropar finns cirka en kilom eter öst om utredningsom rådet. I 4

en dalsänka 500 m eter öster om utredningsom rådets södra del påträffades 1937 klingan till ett tvåeggat bronssvärd i sam band med dikesrensning (raä nr 168). Söder om denna fyndplats finns i fornm innesregistret uppgifter om bebyggelseläm ningar och fossil åkermark, raä nr 80. Strax väster om utredningsom rådets södra del finns ett om råde, raä nr 192, med fyra husgrunder och fossil åkerm ark. En kilom eter norrut och väster om utredningsom rådet finns en stensättning belägen pä krönet av en bergsrygg. Den ligger inom ett om råde vilket i tidigare planer eventuellt skulle ha ingått i utredningen. Utredningens syfte Syftet med utredningen var att fastställa om det fanns okända fornläm ningar vilka kunde kom m a att beröras av anläggandet av den planerade golfbanan. Det bedöm des både kunna förekom m a läm ningar vilka var synliga ovanjo rd, som till exem pel älvkvarnsförekom st eller stensättningar m en även läm ningar som inte är synliga ovan jord. Exem pel på det senare är exem pelvis överodlade boplatser eller aktivitetsytor. Pä Kålland och Kållandsö finns rikligt med läm ningar vilka i synnerhet härrör från bronsålder. Den bilden bekräftas även vid en sam m anställning av registrerade fornläm ningar i utredningsom rådets närhet. D ärför förväntades att eventuella läm ningar från denna period, exem pelvis boplatsläm ningar och hällristningslokaler kunde kom m a att påträffas inom utredningsom rådet. D essutom var m ålsättningen att utreda förekom sten av äldre, i dag övergivna bebyggelselägen inom det berörda om rådet. Utredningens metod och genomförande Utredningens genom förande kan delas in i tre arbetsm om ent: arkiv- och kartstudier, inventering och utredningsgrävning. Kart- och arkivstudier Utredningen inleddes med en genom gång av arkiv- och kartm aterial över utredningsom rådet. Inom detta delm om ent granskades uppgifter i fornm innesregistret, uppgifter om ortnam n, och historiskt kartm aterial från Lantm äteriverket. Syftet var att granska eventuell förekom st av läm ningar i och i närheten av utredningsom rådet för att bilda en uppfattning av om rådets allm änna kulturm iljö. Vidare granskades gårds- och ortsnamn vilka jäm fördes m ed historiskt kartm aterial för att lokalisera eventuella historiska bebyggelselägen och eventuella agrarhistoriska läm ningar. Inledningsvis granskades uppgifter om registrerade fornläm ningar i u tred n in g s om rådets närhet. En kortfattad sam m anställning av registrerade fornläm ningar återges i avsnittet Byggnader och registrerade fornläm ningar. Inför inventeringen och utredningsgrävningen studerades även uppgifter i fornm innesregistret om nivåer på fasta fornläm ningar av den typ som ursprungligen måste ha varit belägna på fast m ark. Det vill säga t ex boplatser och gravar och således inte fyndplatser för lösfynd vilka hypotetiskt kan ha varit offerförem ål vilka en gång kas 5

tats i vatten, likt t ex brons sköldarna från Fröslunda. En sam m anställning av nivåer på registrerade fornläm ningar i Otterstads socken samt de intilliggande socknarna Strö, Sunnerberg och Rackeby pä Kålland gav vid handen att fornläm ningar som skålgropar, boplatsläm ningar och gravar företrädesvis förekom på nivåer över 50 m eter över havet. Resultatet av ortnam ngenom gången gav historiska belägg för tre gårdar, Hultet, Lerbäck och S:a Sutarebacken vilka ligger i närheten fast utanför själva utred- ningsom råde. Dessa tre gårdar är sam tliga om näm nda 1685 i jordeboken som oskattelagda arbetstorp under Traneberg. Lerbäck ligger strax väster om utredningsom rådet inom den yta vilken tidigare planerades att eventuellt ingå i utredningen. På överläggen till den ekonom iska kartan finns tre m arkerade husgrunder vars placering överensstäm m er m ed beteckningen Lerbäck på historiskt kartm a terialet från 1700- och 1800-talet. S:a S utarebacken är enligt det historiska k a rtm aterialet beläget väster om utredningsom rådets södra spets vilket m otsvarar platsen för raä nr 192. Fig. 2. Utsnitt ur den äldre ekonomiska kartans blad 20 vilka bygger på fältmätningar från 1877-1882. Utgiven av Skaraborgs Länsmuseum och Föreningsbanken år 1986. Skala 1:20 000. V ' -'* * ' y ' J V / l a i e b a c k e j i T. v V Vid kartstudierna fram kom bebyggelse inom utredningsom rådets sydöstra del. På ekonom iska kartan vilken baseras på fältm ätningar från 1877-1882 och laga 6

skifteskartan från 1881-83 om näm ns platsen som Posthem m anet. Uppgifter om bebyggelse på denna plats saknades i fornm innesregistret. I övrigt saknades uppgifter om bebyggelse i det genom gångna arkiv- och kartm aterial över utredningsom rådet. Inventering Inventeringen skedde av m useets personal den 21 novem ber år 2002. Inventeringen av om rådet skedde genom att om rådet ytavsöktes till fots. M ålsättningen m ed inventeringen var att söka efter bebyggelse- och agrarläm ningar, andra typer av ovan m ark synliga fornläm ningar samt att granska topografiskt intressanta lägen inför grävning av utredningsschakt. Vid inventeringen användes det underlag som tagits fram vid arkiv och kartstudierna för att söka efter historiska läm ningar. Vid inventeringen granskades även särskilt hällar och krön pä bergsryggar för att söka efter eventuella fornläm ningar i form av hällristningar respektive stensättningar. Med utgångspunkt från arkivstudiernas resultat angående nivåer för fasta fornläm ningar på K ållandsö och Kålland koncentrerades sökandet efter topografiskt läm pliga lägen för boplatser till fram förallt platåer, sadellägen och dalgångar vid eller över den ekvidistanskurva vilken m arkerar nivån 50 meteröver havet. Vid inventeringen bestäm des ett antal partier där det ansågs relevant att gräva utredningsschakt i sökandet efter eventuella läm ningar av den kategori som inte är synliga ovan mark. Vid inventeringen av den plats där enligt det historiska kartm aterialet bebyggelse med nam net Posthem m anet skall ha legat återfanns ett flertal kulturväxter, som fruktträd, prydnads- och bärbuskar samt enstaka större kanfhuggna stenar. Dessa observationer indikerar att det här funnits torpbebyggelse under en tid m en sam tidigt saknades husgrunder eller andra kulturhistoriska läm ningar värda att skydda på platsen. Vid inventeringen påträffades bebyggelseläm ningar cirka 150 m eter norr om Posthem m anet vilka inte fanns återgiven i det studerade kartm aterialet. På platsen fanns två husgrunder och en brunn. Den ena av grunderna tolkades som boningshus. Denna grund var försedd med ett spisröse och m uren var var fint kallm urad m ed tuktad gråsten. Den var av rektangulär form vilken var 3 x 5 meter och cirka 0,4 m eter hög. D en andra grunden bestod av en stenrektangel och två större syllstenar. Stenrektangeln var i jäm förelse med den första grunden betydligt m er grovt sam m anfogad och uppbyggd av sten med oregelbunden form. Syllstenarna låg cirka fyra m eter från stenrektangeln och har förm odligen utgjort de sydvästra och nordvästra hörnstenarna i sam m a byggnadskonstruktion som det kallm urade partiet. Förm odligen har här legat en ekonom ibyggnad vilken hört till boningshuset. M ellan de båda grunderna fanns en brunn och i om givningen ett flertal kulturväxter som fruktträd och planterade buskar som också indikerade bebyggelse. D enna lilla glänta bildar tack vare sina läm ningar ett fint litet bebyggelsehistoriskt parti vilket man bö r slä vakt om och försöka bevara vid exploatering av om rådet. Läm ningarnas ålder är oklar men de uppfyller av allt att döm a inte kriterierna för att betecknas som fast fornläm nm g. Bebyggelseläm ningen återges varken på det äldre kartm aterialet, som den äldre ekonom iska kartan från 1877-1882 och laga skifteskartan från 1881-1883 eller på den senare ekonom iska 7

kartan som bygger på flygfotograferingen från 1959. Bebyggelsen här torde endast ha varit i bruk under en kortare tid någon gång m ellan tidsperiod 1883 och 1959. Det kan även nämnas att den ekonom iska kartan från 1961 är nam net Posttorpet tryck på en plats mellan som ligger m ellan läget för den nyupptäckta bebyggelseläm ningen och platsen för Posthem m anet. Det kan troligen vara en antydan om att torpet vid Posthem m anet m ed tiden flyttat norrut till ett nytt läge vilket eventuellt m otsvarar den nyupptäckta läm ningen. WKIippau ' --vx ' k hi' ', i ' u -! A * ^ a e f ty g fle ls e la m n inq i * Ä j f \ t \{'-j^jjliåew3 iz, ' i * Fig. 3. Utsnitt ur den äldre ekonomiska kartans blad 20 vilken bygger på fältmätningar från 1877-1882. På kartan återges bebyggelse på platserna för Lerbäck, Sutarebacken och Posthemmanet. Kartan har även kompletterats med den bebyggelse som nyupptäckts vid inventeringen. Utgiven av Skaraborgs Länsmuseum och Förening sbanken år 1986. Skala 1:20 000. Förutom den ovan näm nda sentida bebyggelseläm ningen resulterade in v en teringen varken i några nyupptäckta fornläm ningar eller annat av antikvariskt intresse. Sökschaktsgrävning Det avslutande m om entet innebar grävning av utredningsschakt. Schaktningen genom fördes m ed maskin under decem ber 2002. Syftet m ed utredningsschakt var att söka efter fornläm ningar utan synliga tecken ovan jord som exem pelvis boplatser eller aktivitetsytor. Sökandet skedde på topografiskt intressanta platser vilka utifrån erfarenhet och jäm förelser kan ses som typisk boplatslägen. Placeringen av schakt baserades även på resultaten från arkivstudierna och observationer under inventeringen. En viss intensifiering av schakt skedde även invid S:ta M arie kapell p.g.a. det har ett ursprung som m edeltida sockenkyrka och eventuell m edeltida bebyggelse (bybildning) skulle kunna förekom m a i närheten av kyrkoom - rådet. För en översikt av schaktens placering se översiktlig schaktplan, bilaga 3. Totalt grävdes 95 sökschakt inom utredningsom rådet. Schakten grävdes genom m atjord ner till orörda lager vilket m otsvarade ett djup m ellan 0,35 till 0,9 meter. Längden varierade m ellan 4,5 och 27 m eter och bredden 1,4 till 3,5 meter. Sam m anlagt m otsvarade schakten 1570 k vadratm eter och cirka 802 kubikm eter. Vid schaktningen påträffades inga fornläm ningar eller annat av antikvariskt intresse. Den övergripande bilden av m arkförhållandena inom om rådet är att om rå

det dom ineras av tung lerjord där de låglänta partierna tycks utgöras fuktiga m arkom råden. G enerellt förekom ett cirka 0,25-0,35 m eter tjockt m atjordslager av grå, något hum ös lera följt av orörd botten av gråbeige lera som på vissa enstaka ställen hade ett visst inslag av m orängrus. I om rådet väster om S:ta M arie kapell förekom en del gropar m ed svart, hum ös m aterial samt varav en innehöll ett kokadaver. Utifrån karaktären på dessa gropar sam t fynd av tegel och porslin tolkades de som sentida m arkingrepp. H är förekom även en del dräneringsdiken samt en stenpackning vilken anslöt till dräneringssystem et. En sam m anställning av utredningsschakten finns i bilaga 2. Utredningens resultat Enligt arkiv- och kartstudierna fanns inga tidigare kända fornläm ningar inom det aktuella utredningsom rådet på fastigheten Traneberg 1:15. Inom det aktuella om rådets södra del fanns enligt karstudierna ett bebyggelseläge kallat P osthem m anet. Vid inventeringen av om rådet kunde platsen lokaliseras. D är växte för torpbebyggelse typiska växter m en spår av byggnader saknades. Vid inventeringen påträffades en sentida bebyggelseläm ning som inte fanns m ed på det studerade kartm aterialet. Här återfanns i en öppen lucka två husgrunder varav ett m ed spisröse, en brunn, fruktträd och prydnadsbuskar. Denna bebyggelse antas ha varit i bruk en kort period m ellan åren 1883-1959. H usgrunderna lär inte uppfylla kriterierna för att få status av fast fornläm ning m en platsen utgör i sin helhet enligt vår bedöm ning en fin kulturhistorisk m iljö som m an förhoppningsvis kan ta hänsyn till och bevara vid det planerade anläggandet av golfbana. Vid inventeringen påträffades inget annat av antikvariskt intresse. Inom hela utredningsom rådet grävdes totalt 95 sökschakt. Schakten placerades med syfte att täcka in olika delar av utredningsom rådet och söka på topografiskt intressanta lägen söka efter läm ningar som inte är synliga ovan mark. Vid arbetet påträffades inga nyupptäckta fornläm ningar eller annat av antikvariskt intresse. Utvärdering av utredningsresultaten Vid utredningen påträffades inga fornläm ningar inom utredningsom rådet. Ur antikvariskt hänseende råder således ingen konflikt m ellan fornm innen och anläggandet av planerad golfbana på fastigheten Traneberg 1:15. Det bör även påpekas att vid utredningen påträffades en sentida torpbebyggelseläm ning. Denna har inte status av fast fornläm ning men är enligt vår bedöm ning en läm ning som bör uppm ärksam m as och om m öjligt, tas hänsyn till vid de aktuella m arkingreppen. Skara i m ars 2003 A ndreas Ä hm an

Bilaga Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens beslut U ppdragsgivare Kostnadsbärare O rsak till uppdraget 431-50185-2002 Liickö G olf AB Läckö G olf AB Planerad G olfbana Fastighet Raä nr Socken Kommun Landskap Län Ekonom iskt kartblad K oordinater Traneberg 1:15 Otterstad Lidköping Västergötland Västra G ötaland 9C lj X 6506 730 Y 1343 520 Ansvarig institution Tidpunkt för utredningen Ansvarig för utredningen Tid i fält Västergötlands m useum 2002-11-21-2002-12-05 A ndreas Ahm an 47 tim m ar Internt objektnum m er Internt diarienum m er 22840 220/02 X1& Arkivm a te ria l Förvaring V ästergötlands m useum, dnr: 220/02

Bilaga 2 Schaktförteckning Schakt Bredd meter Längd meter Djup meter Lagerbeskrivning/komnientar Schakt 1 1.4 13.0 0.50 Schakt 2 1.4 11.0 0.50 Schakt 3 1.4 15.0 0.45 Schakt 4 1.4 18.0 0.40 Schakt 5 1.4 9.0 0.40 Schakt 6 1.4 13.5 0.40 Schakt 7 1.4 11.5 0.35 Schakt 8 1.4 12.0 0.45 Schakt 9 1.4 13.5 0.45 Schakt 10 1.4 13.0 0.45 Schakt 11 1.4 27.0 0.40 Schakt 12 1.4 9.5 0.40 Schakt 13 1.4 13.0 0.45 Schakt 14 1.4 15.0 0.45 Schakt 15 1.4 10.5 0.45 Schakt 16 1.4 14.5 0.45 Schakt 17 1.4 16.5 0.50 Schakt 18 1.4 8.0 0.45 Schakt 19 1.4 7.0 0.50 Schakt 20 1.4 7.0 0.60 Schakt 21 1.4 4.5 0.35 Schakt 22 1.4 11.0 0.45 Schakt 23 1.4 16.0 0.40 0,35 ni tj matjordslager bestående av brun humös silt. Steril botten av gul siltig lera. 0,3 m tj matjordslager av gråbrun humös silt med inslag av trädrötter. Steril botten av gul siltig lera. 0,35 m tj matjordslager av gråbrun humös silt med inslag av trädrötter. Steril botten av grå lera. 0.3 ni tj matjordslager av gråbrun humös lerig silt med inslag av trädrötter. Steril botten av grå-grågul lera. 0.3 m tj matjordslager av gråbrun humös lerig silt med inslag av trädrötter. Steril botten av brungul lera. 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt med inslag av trädrötter. Steril botten av grågul lera. 0,3 m tj matjordslager av brun något humös silt. Steril botten av okragul-grå lera. 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril botten av grågul lera. 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril botten av grågul lera. 0.3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril botten av grågul lera. 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril botten av grågul lera. 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril botten av grågul lera. 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril botten av grågul lera. 0,3 in tj matjordslager av brun humös silt. Steril 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril 0,4 m tj matjordslager av brun något humös silt. Steril 0.45 m tj matjordslager av brun något humös silt. Steril 0,3 nr tj matjordslager av brun humös silt. Steril 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril I schaktet framkom även berggrund. 0,25 m tj matjordslager av brun något humös silt. Steril 11

Schakt 24 1.4 13.0 0.50 0,3 m tj matjordslager av brun något humös silt. Steril Schakt 25 1.4 19.0 0.45 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril Schakt 26 1.4 22.5 0.50 0,25 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril Schakt 27 1.4 12.0 0.45 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril Schakt 28 1.4 12.0 0.50 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril botten av beigegul lera. Schakt 29 1.4 12.5 0.60 0,35 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril Schakt 30 1.4 13.0 0.50 0,3 m tj matjordslager av brun humös silt. Steril Schakt 31 1.4 11.5 0.35 0,3 m tj matjordslager av brungrå något humös silt. Steril botten av ljus grå lera. Schakt 32 1.4 11.0 0.50 0,3 m tj matjordslager av brungrå något humös silt. Steril botten av ljus grå lera. Schakt 33 1.4 11.0 0.60 0,35 m tj matjordslager av brungrå något humös silt. Steril botten av ljus grå lera. Schakt 34 1.4 15.0 0.75 0,5 m tj matjordslager av brungrå något humös silt. Steril botten av ljus grå lera. Schakt 35 1.4 8.0 0.60 0,35 m tj matjordslager av brungrå något humös silt. Steril botten av ljus grå lera. Schakt 36 1.4 11.0 0.55 0,35 m tj matjordslager av brungrå något humös silt. Steril botten av ljus grå lera. Schakt 37 1.4 11.5 0.55 0,4 m tj matjordslager av brungrå något humös silt. Steril botten av grå-gröngrå lera. Schakt 38 1.4 8.0 0.55 0.35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 39 1.4 9.0 0.50 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 40 1.4 9.5 0.50 0.35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 41 1.4 9.0 0.65 0,4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 42 1.4 8.0 0.50 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 43 1.4 7.0 0.50 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 44 1.4 8.0 0.45 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 45 1.4 9.0 0.45 0,4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 46 1.4 7.5 0.55 0,4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 47 1.4 9.5 0.50 0.3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 48 1.4 10.0 0.50 0.35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 49 1.4 10.0 0.45 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. Schakt 50 1.4 9.0 0.55 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. 12

Schakt 51 1.4 6.5 0.55 Schakt 52 1.4 10.0 0.50 Schakt 53 1.4 11.0 0.70 Schakt 54 14 8.5 0.55 Schakt 55 1.4 5.5 0.60 Schakt 56 1.4 11.0 0.45 Schakt 57 1.4 12.5 0.45 Schakt 58 1.4 6.0 0.45 Schakt 59 1.4 11.0 0.65 Schakt 60 1.4 12.5 0.70 Schakt 61 1.4 22.0 0.65 Schakt 62 1.4 7.0 0.50 Schakt 63 1.4 9.0 0.70 Schakt 64 1.4 12.0 0.65 Schakt 65 1.4 12.5 0.50 Schakt 66 1.4 14.5 0.60 Schakt 67 1.4 10.5 0.60 Schakt 68 1.4 11.0 0.45 Schakt 69 2.2 10.0 0.55 Schakt 70 1.4 9.5 0.70 Schakt 71 2.5 11.0 0.45 Schakt 72 1.4 10.5 0.55 Schakt 73 1.4 17.0 0.50 Schakt 74 1.4 9.5 0.55 Schakt 75 1.4 14.0 0.50 Schakt 76 1.4 10.5 0.60 0,4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beigegrå lera. 0,55 m tj matjordslager av gråbrun humös lerig silt. Steril botten av ljusgrå lera. 0,35 m tj matjordslager av gråbrun humös lerig silt. Steril botten av ljusgrå lera. 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,25 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av beige-ljusgrå lera. 0,5 m tj matjordslager av brungrå något humös lerig 0,4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av ljusgrå-grågul lera. I schaktets västra del framkom två mindre mörkfärgningar (0,25 respektive 0,35 m i diameter) vilka tolkats som stolphåll eller stenlyft. 0,4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,5 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,5 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av gulgrå lera. 0,4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av ljusgrå-gulgrå lera. 0.4 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,25 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,3 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 13

Schakt 77 1.4 13.5 0.55 Schakt 78 1.4 8.5 0.50 Schakt 79 1.4 7.5 0.80 Schakt 80 1.4 7.0 0.75 Schakt 81 1.4 7.5 0.65 Schakt 82 1.4 9.0 0.60 Schakt 83 1.4 10.0 0.70 Schakt 84 1.4 10.0 0.55 Schakt 85 1.4 24.0 0.45 Schakt 86 1.4 14.0 0.40 Schakt 87 1.4 10.0 0.45 Schakt 88 1.4 11.5 0.50 Schakt 89 1.4 18.0 0.40 Schakt 90 1.4 16.0 0.45 Schakt 91 1.4 16.0 0.55 Schakt 92 1.4 13.0 0.50 Schakt 93 1.4 13.0 0.35 Schakt 94 1.4 12.0 0.90 Schakt 95 1.4 11.0 0.40 0,35 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,25 m tj matjordslager av gråbrun något humös lerig 0,6 ni tj matjordslager av gråbrun något humös lerig silt. Steril botten av gråbeige lera. 0,6 m tj matjordslager av mörkgrå humös lerig silt. Steril botten av ljusgrå lera. 0.45 m tj matjordslager av mörkgrå humös lerig silt. Steril botten av ljusgrå lera. 0,45 m tj matjordslager av mörkgrå humös lerig silt. Steril botten av ljusgrå lera. 0,4 m tj matjordslager av mörkgrå humös lerig silt. Steril botten av ljusgrå lera. 0,35 m tj matjordslager av brungrå något humös silt. Steril botten av ljus grå lera. 0,35 m tj matjordslager av svartgrå något humös lera. Steril botten av gröngrå lera. 0.3 m tj. matjordslager av brungrå något humös lera. Steril botten av gröngrå lera. 0,35 m tj matjordlager av brungrå något humös lera. Steril botten av gröngrå lera. 0,35 m tj matjordslager av brungrå något humös lera. Steril botten av gröngrå lera. 0,35 m tj matjordslager av brungrå något humös lera. Steril botten av gröngrå lera. 0,3 m tj matjordslager mellan grå något humös lera. Steril botten av gröngrå lera. I mitten av schaktet framkom ett dräneringsdike. 0,3 m tj matjordslager av brungrå något humös lera. 0,2 m tj naturligt avsatt lager av svartbrun humös lera. Steril botten av gröngrå lera. 1 övergången mellan lager ett och två hittades kraftigt sintrad keramik. I schaktet framkom ett dräneringsdike. 0,3 m tj matjordslager brungrå något humös lera. 0,05-0,1 m tj naturligt avsatt lager av svart humös lera. Steril botten av gröngrå lera. 0,3 m tj matjordslager av gråbrun humös lera. Steril botten av grå lera. 1 schaktet framkom en grop med oregelbunden form och ojämna kanter med fyllning av matjord och sten. Gropen har tolkats som en täckdikningsbrun. p g a att dräneringsschakt ledde i riktning mot gropen. 0,25-0,3 m tj matjordslager av gråbrun humös lera. Steril botten av grå lera. I schaktet framkom en avfallsgrop med sentida kadaver (ben av ko). I schaktet syntes även ett dräneringsdike som sträckte sig i riktning mot gropen i schakt 93. 0,25-0,3 m tj matjordslager av gråbrun humös lera. Steril botten av grå lera. I schaktet syntes även ett dräneringsdike som sträckte sig i riktning mot gropen i schakt 93. 14

Översiktlig schaktplan Bilaga 3

Bilaga 4a

Schakt vid S:ta Marie kap :hakt83 schakt82 schakt94 schakt93 schakt85 schakt81 schakt9t schakt86 schakt90 schakt87 chakt80 schäkt88 schakt89 schakt77 schakt 7! schakt76 schakt74 schakt75 schakt73 schakt72 schakt63 schakt71 0 100 200 300 400 meter Bilaga 4b

Rapporter 2002 2002:01 Inför detaljplaneiäggning inom del av fastigheten A nnelund 1:3. Ö num socken. Vara kom m un. V ästergötland. Särskild arkeologisk utredning 2001. 2002:02 Inför nedläggning av jordkabel på fastigheten Valstad 7:9. Valstad socken, T idaholm s kom m un, V ästergötland. A ntikvarisk kontroll 2001. 2002:03 Inför utvidgad grustäkt pä fastigheten Stenåsen 1:1, Skälvum socken, G ötene kom mun. V ästergötland. A rkeologisk utredning 2001. 2002:04 Schaktningsövervakning i sam band m ed grävning för dränerings- och dagvattenledning inom kv. G uldsm eden 10, raä nr 40, Falköpings socken, Falköpings kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2001. 2002:05 Intervju m ed A nna-g reta H olm gren. H ennes berättelse om barndom en på och i närheten av H eljesgården i Bolum. 2002:06 R aä nr 5, Fåglum s socken. E ssunga kom m un, V ästergötland. D okum entation, rengöring och m ålning av hällristning 2001. 2002:07 O steologisk analys av djurbensm aterial från borgarna Ö resten. V ädersholm och Torpa i Borås kom m un. V ästra G ötalands län. 2002:08 K unskapsunderlag för södra delen av B olum s lider inför upprättande av detaljerad skötselplan inom del av naturreservatet H ornborgasjön. 2002:09 Inför bergtäkt på fastigheten K avlås 1:3. H öm bs socken, Tidaholm s kom m un. V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2002. 2002:10 Inför utbyggnad av korthålsbana på fastigheten Stora K ulhult 1:11, Lerdala socken, Skövde kom m un, V ästergötland. A rkeologisk utredning 2002. 2002:11 Kv. Planeten 5, Skara socken, Skara kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2002. 2002:12 A rkeologisk undersökning 1983 av delar av fornläm ning 34 och 35, V ärnhem s socken. V ästergötland. 2002:13 Raä nr 29, K inneveds socken. Falköpings kom m un, Västergötland. A rkeologisk undersökning 1999. 2002:14 B olum s ödekyrkogård, raä 52, B olum s socken, Falköpings kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2002. 2002:15 Schaktkontroll i sam band m ed kabeldragningar, fornläm ning raä nr 73. Skövde socken och kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2002. 2002:16 A rkeologisk utredning av G C-väg Skara - Axvall, Skara kom m un, V ästergötland 2002. 2002:17 Kv Tom tegården, Skövde socken och kom m un, V ästergötland. A rkeologisk utredning 2002. 2002:18 K varteret Venus 1-5, fornläm ning 12. L idköpings socken och kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2002. 2002:19 Inför detaljplanarbete i sam band m ed utbyggnad av Sikagårdens industriom råde. Falköpings stad. Falköpings kom m un, V ästergötland. Särskild utredning 2002. 2002:20 M indre dokum entationer utförda under 2002. 2002:21 Stensättning, fornläm ning 54, N orra Vings socken. Skara kom m un, V ästergötland. A rkeologisk undersökning 2000. 2002:22 Fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av planerad exploatering inom fornläm ning Raä nr 69 inom fastighet Skärv 6:3. Skärv socken. Skara kom m un. V ästra G ötalands län. A rkeologisk utredning 2002. 2002:23 Särskild arkeologisk utredning inom planerat detaljplanom råde M ajåker etapp 5, H ovby socken, Lidköpings komm un, Västergötland. Särskild arkeologisk utredning 2002. 2002:24 Schaktövervakning i sam band m ed el- och vattenledningsdragning på fastigheten M edelplana 8:54. M edelplana socken, G ötene kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2002.

2002:25 Arkeologiskt kunskapsunderlag inför beslut om markingrepp i samband med ombyggnad av sockenmagasinet vid Forsby kyrka. Forsby socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2002. 2002:26 Boplatsrester och järnframställningsplats. Undersökning av nyupptäckt fornlämning vid St. Källtorp 2:1, V. Gerums socken, Skara kommun i samband med omläggning av väg E3. Arkeologisk undersökning 1985. 2002:27 Inför planerad parkeringsplats inom fastigheten Läckö 1:5. Otterstad socken. Lidköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2002. 2002:28 Besiktning i samband med anläggande av våtmark pä fastigheten Tomten 2:1. Vättlösa socken, Götene kommun, Västergötland. Dokumentation 2002. 2002:29 Inför uppförande av vindkraftverk pä fastigheten Skeby 13:7. Skeby socken. Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2002. 2002:30 Boplatsområde raä nr 50, fastigheten Västerby 1:280, Götene socken. Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 1998. 2002:31 Fornlämning 11, Säter socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 1999. 2002:32 Fornlämning 68. kv. Lektorn, Skara socken. Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2000. 2002:33 Schaktningsövervåkning i samband med grävning för dränerings- och dagvattenledning, S:t Olofsgatan, raä nr 40. Falköpings stad. Falköpings kommun. Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2001. 2002:34 Ullersbro 2:1, Sunnersberg socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Dokumentation av stockbåt 2001. 2002:35 Schaktning för bredband i Skolgatan, raä nr 73. Skövde socken och kommun. Västra Götalands län. Arkeologisk förundersökning 2001. 2002:36 Fördämningsanläggning i Hjällöbäcken, Hjällö 2:5, Södra Fågelås socken. Hjo kommun, Västra Götalands län. Dokumentation och resultat 2001. 2002:37 Fornlämning 12. kv. Bele 6, Lidköpings socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 1995. 2002:38 Kvarteret Hugin 3, Raä nr 12, Lidköpings socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 1995. 2002:39 Kvarteret Glasmästaren 6:11, Raä nr 11. Lidköpings socken och kommun. Västergötland. Arkeologisk förundersökning 1995. 2002:40 Ledningsgrävning vid Amäs, fornlämning raä nr 9 i Forshems socken. Götene kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk förundersökning 2000. 2002:41 Boplatsundersökning i Marjarp. raä nr 98, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning och undersökning 2000. Rapporter 2003 2003:01 Arkeologiska förundersökningar av fornlämningar som berörs av väg E20. delen Lundsbrunn-Holmestad, Götene kommun, Västergötland. 2003:02 "Forentorpa ängar". Kartberga 1:1 och 2:1, Ugglum sn, Västergötland. Arkeologisk undersökning av fossilt odlingssystem från järnåldern utförd 1983. 2003:03 Gudhem 1:1-9:1 och Holmängen 1:1, Gudhems sn, Falköpings kommun, Västergötland. Boplatsområde och järnframställningsplats från sen vikingatid - tidig medeltid. Arkeologisk undersökning 1982-83. 2003:04 Inför etablering av vindkraftverk pä fastigheten Skeby 4:1, Skeby socken. Götene kommun, Västergötland. Särskild utredning 2003.

2003:05 2003:06 2003:07 2003:08 2003:09 2003:10 2003:11 2003:12 2003:13 2003:14 2003:15 2003:16 2003:17 2003:18 2003:19 2003:20 Reserverad Kv. Rådhuset 20, raä nr 68, Skara socken, Skara kommun. Arkeologisk förundersökning 2003. Fornlämning nr 9, Ullstorps gamla bytomt, Hagelbergs socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2003. Fördjupning av arkeologiskt kunskapsmaterial på fastigheten Tomten 2:2, Vättlösa socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2003. Fornlämning nr 11, kv Gladan, Lidköpings socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2003. Inför anläggande av hamnbassäng inom fornlämning raä nr 228 på fastigheten Läckö 1:7, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2003. Kv. Tor 9, raä nr 68, Skara socken, Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2003. Kv. Gylfe 1, Skövde stad och socken, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2003. Kv. Gylfe 9, fornlämning 73, Skövde socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning 2000. Kv. Balder 1 & 2, fornlämning 12, Lidköpings socken och kommun, Västergötland. Osteologisk analys: Maria Vretemark. Arkeologisk undersökning 2000. Fornlämning 11, S:t Nicolai kyrka, Lidköpings socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 1994. Inför ny detaljplan inom del av fastigheten Saleby 10:20 i Saleby socken, Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk utredning 2003. Nyupptäckt fornlämning vid Volvofabriken på fastigheten Önum 5:9, Önum socken. Vara kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning 2002. Inför ny detaljplan, område Sjölunda/Villa Giacomina, inom fastigheterna Led 2:4, Villa Giacomina 1:15 m.fl., Sunnersbergs socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Särskild arkeologisk utredning 2003. Inför planerade lokalvägar längs E 20, sträckan Lyrestad-Fagerlid i Mariestads och Gullspångs kommuner, Västra Götalands län. Arkeologisk utredning 2003. Inför planerad golfbana på fastigheten Traneberg 1:15. Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk utredning 2002.