Miljö- och energiplan för Landstinget Västernorrland 2010-2014 Antagen av Landstingsstyrelsen 20100608
Inledning... 4 Miljö- och energipolicy... 6 Vision 2020... 7 Energi... Transporter... Avfall... Läkemedel... Intern klimatkompensation... 14 Livsmedel... Kemiska produkter... Hållbara inköp... Miljöledning... Utbildning... Samverkan... Handlingsplaner och nya mål... 26 8 10 12 13 16 18 19 20 22 24
Landstingets vision är Liv och hälsa i Västernorrland. En god hälsa och ett livskraftigt län är frågor som hänger samman. Landstingets värdegrund bygger på den etiska policyn där ett antal vägledande principer som godhets-, icke skada- och rättviseprincipen anges. Visionen och värdegrunden är ledstjärnor för all verksamhet inom landstinget. Skydd av miljön och en effektiv användning av energi och naturresurser är viktiga förutsättningar för en god folkhälsa och en hållbar utveckling. I takt med att ny kunskap redovisats om människans påverkan på klimatet har denna fråga fått allt större uppmärksamhet. Det är uppenbart för allt fler att vi står inför en stor utmaning när en omställning skall ske till ett hållbart samhälle som är energieffektivt och kretsloppsanpassat. Bestående beteendeförändringar, förnybar energi och teknik i framkant är metoder som rätt använda kan göra skillnad. Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik är att temperaturen inte skall öka mer än 2 C jämfört med förindustriell nivå. I avvaktan på en global uppgörelse togs 2007 beslut inom EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivåer (EU 27). 2007 beslutades även att 20 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor, andelen biodrivmedel ska vara minst 10 procent samt 20 procents energieffektivisering till år 2020. Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. För Västernorrland finns regionala miljömål samt en klimatoch energistrategi som fastställts av Länsstyrelsen. Landstinget har i sitt arbete lagt särskilt fokus på Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Landstinget har sedan 1995 konsekvent arbetat med att minska energianvändningen i fastigheter. Strategin har varit att varje åtgärd ska halvera energibehovet, Faktor 2. Genom att investera 100 miljoner kronor i energieffektivisering och förnybar energi under 10 år har både värme- och elförbrukningen minskat med mer än 30 procent. Samtidigt har fastigheternas bidrag till koldioxidutsläppen halverats. Staten har bidragit med 30 miljoner kronor av gjorda investeringar. Om inte detta energiarbete genomförts skulle landstingets energikostnad ha varit 40 miljoner kronor högre 2010. 4
Utvecklingen av Cleantech som snökyla vid Länssjukhuset i Sundsvall och solkyla vid Närvård Härnösand är unikt och tjänar som exempel för andra aktörer både i länet och internationellt. Landstinget deltar i EU:s regionala nätverk och medverkar i energiprojekt. Utveckling av regionala energistrategier samt kunskapsuppbyggnad om förnybar energi ingår i samarbetet. De aktiviteter och projekt som genomförs internt sker i många fall i samverkan med andra aktörer i regionen. Det innebär att kunskap från landstingets miljöarbete sprids och att kunskap utifrån kan stärka organisationen internt. Samverkan via projekt bidrar även till att resurser utifrån tillförts landstinget vilket bidrar till att mer aktiviteter kan genomföras. Exempel på aktiviteter som ger positiva effekter på både miljö och ekonomi är: energieffektivisering/faktor 2, Cleantech, miljöledning och Effektivare transporter. Landstinget driver ett handlingsprogram för effektivare transporter tillsammans med Trafikverket till och med 2012 för att nå fördelar inom miljö, trafiksäkerhet och ekonomi. Inom ramen för handlingsprogrammet genomförs en rad aktiviteter för att nå målen. De första resultaten visar att beteendeförändringar kan öka antalet distansmöten samt minska bilkörning och flygresor. Effekterna blir mindre reskostnader, bättre trafiksäkerhet och miljö samt en effektivare användning av arbetstid. Landstingets upphandling av varor och tjänster omfattar mer än 1 miljard kronor per år. Genom att ställa relevanta krav i upphandlingsprocessen kan många av målen inom miljö- och energiområdet uppnås. Andra viktiga frågor i landstingets miljöarbete är användningen av lustgas, kemikaliefrågorna, miljöledningssystem och extern samverkan i miljö- och energifrågor. 5
Landstinget Västernorrlands huvuduppgifter är att förbättra medborgarnas hälsa och att främja utvecklingen i länet. Skydd av miljön, en hållbar försörjning och effektiv användning av energi och naturresurser är viktiga förutsättningar för en god folkhälsa och en hållbar utveckling. Landstingets verksamheter i form av hälso- och sjukvård, serviceorganisation, kollektivtrafik och regional utveckling orsakar en betydande miljöpåverkan. Alla verksamheter och allt arbete inom Landstinget Västernorrland ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vi: bedriver ett aktivt miljö- och energiarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar använder förnybara energikällor på ett hållbart sätt och minskar vår resursanvändning genom att effektivisera våra processer förebygger föroreningar genom att upphandla, köpa in och beställa varor och tjänster som ger liten miljö- och energibelastning lever upp till miljölagstiftningen och förbereder oss för kommande krav engagerar alla medarbetare i miljöarbetet arbetar aktivt för att öka insikten om sambandet mellan folkhälsa och miljö utövar regionalpolitiskt ansvar inom miljö- och energiområdet och samverkar aktivt med andra organisationer Fastställd av Landstingsfullmäktige 20100623. 6
Landstinget Västernorrland har aktivt bidragit till omställningen mot ett hållbart samhälle som är energieffektivt och kretsloppsanpassat. Bestående beteendeförändringar, förnybar energi och teknik i framkant har halverat koldioxidutsläppen jämfört med 2009. 7
Landstinget använder i sin verksamhet stora mängder energi vilket belastar miljön och ger upphov till betydande energikostnader. Energi- och klimatfrågan är därför av stor betydelse för landstinget. Att arbeta med energifrågorna på ett långsiktigt och systematiskt sätt med fokus på resurshushållning och kretsloppsanpassning är av mycket stor vikt för att minska energianvändningen, reducera utsläppen av koldioxid och begränsa kostnadsökningarna. Goda förutsättningar för en hållbar utveckling skapas genom att: - ställa höga krav på god energiprestanda vid ny- och ombyggnad - driftoptimera befintliga fastighetsinstallationer - satsa på riktade strategiska energiåtgärder - energieffektiva val görs vid inköp och upphandling - satsningar på förnybar energi genomförs Vision 2020 Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet har år 2020 halverats, energifaktor 2, jämfört med år 1995. Andelen förnybar elenergi har ökat till minst 25 procent av den totala elanvändningen. Mål 2014 Landstinget ska som offentlig aktör föregå med gott exempel i energi- och klimatarbetet. Total elanvändning ska minska med 10 procent jämfört med 2009, motsvarande 5 GWh, vilket ger en användning på maximalt 84 kwh/m 2 bruksarea. Total värmeanvändning ska minska med 20 procent jämfört med 2009, motsvarande 12 GWh, vilket ger en användning på maximalt 95 kwh/m 2 bruksarea. Andelen förnybar elenergi har ökat till 5000 MWh/år eller 10 procent av totala elanvändningen genom satsningar i vindkraft och solelproduktion. Elanvändning för IT-relaterad utrustning har minskat med 25 procent jämfört med 2010. Total vattenanvändning ska minska med 15 procent jämfört med 2009 vilket ger en användning på maximalt 440 liter/m 2 bruksarea. 8
Snökyla vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand
Landstingets transporter består av tjänsteresor, sjukresor, interna varutransporter samt upphandlade transporter. Landstinget är dessutom den största intressenten i länets kollektivtrafik med ansvar för den regionala kollektivtrafiken mellan kommuner och andra län. Ansvaret omfattar även den regionala tågtrafiken. Inom ramen för samverkansprojektet Effektivare transporter som startade 2009 har en utveckling mot miljö och klimatanpassade transporter inletts. Tjänsteresorna och sjukresorna med egen bil gav 2009 upphov till 1300 respektive 1350 ton koldioxid. Till detta kommer ambulanstransporter och godstransporter. Vision 2020 Landstinget har ett hållbart kommunikationssystem med smarta logistiklösningar, utvecklad distansmötesteknik och använder förnybara bränslen till samtliga transporter. Mål 2014 Tjänsteresorna ger upphov till utsläpp av högst 830 ton koldioxid. Målet nås genom att utveckla distansmöten och kollektivtrafik samt genom att satsa på gång, cykel, effektivare fordon, förnybara bränslen och minskad flygtrafik. Detta innebär en halvering jämfört med 2009. Personbilar och lätta lastbilar som köps ska uppfylla kraven i Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor samt köras på minst 85 procent förnybara bränslen. Kraven i målet ska tillämpas under hela planperioden. Sjukresor ger upphov till högst 900 ton koldioxid från körning med egen bil. Detta innebär en minskning med 30 procent från 2009. Miljöstyrningsrådets aktuella upphandlingskriterier för godstransporter används vid upphandling av varor och tjänster. Leverantörerna av transporttjänster ska redovisa klimatbelastningen från de transporter som berör landstinget. Miljökraven i Svensk kollektivtrafiks miljöprogram 2009 ska gälla i samband med upphandling av kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Västernorrland med buss sker till minst 50 procent med förnybara drivmedel. 10
Landstinget är den största intressenten i länets kollektivtrafik
Landstingets avfallshantering styrs av lagstiftning samt lokala beslut. EU:s strategi för avfall innebär att åtgärder ska vidtas för att förhindra att avfall uppstår, samt för att återanvända, återvinna, energiutvinna och i sista hand deponera avfall. Vision 2020 Landstingets avfall är väl sorterat och är en viktig resurs ur återvinningssynpunkt. Inget återvinningsbart går till deponi. Mål 2014 Den totala mängden avfall ska minska med 15 procent jämfört med 2009. Andelen avfall som går till materialåtervinning ska vara minst 40 procent. Andelen avfall som går till deponi ska vara mindre än 2 procent. Det ska finnas möjlighet att källsortera avfall vid samtliga arbetsplatser. Rutiner för avfallshantering finns tillgängliga för samtliga medarbetare och information om avfallshantering ges till samtliga medarbetare vid förändringar. 12
Läkemedel är konstruerade för att ha effekt på levande organismer vilket också innebär att de kan vara giftiga för djur och natur och ofta är svårnedbrytbara. Läkemedelsrester från exempelvis antibiotika, hormoner samt smärtlindrande och inflammationshämmande mediciner sprids med avloppsvattnet till sjöar, mark, grundvatten och dricksvatten. Det är därför viktigt att läkemedel omhändertas på ett korrekt sätt och att överblivna läkemedel lämnas tillbaka för destruktion. Några läkemedel har egenskaper som är speciellt negativa ur miljösynpunkt, exempelvis sömnläkemedel samt fluorokinoloner. Utbyte av specifika aktiva substanser behandlas i den årliga handlingsplanen. Lustgas, N 2 O, används som smärtlindring, främst vid förlossningar, samt som narkosmedel. Eftersom lustgas har en drygt 300 gånger större klimatpåverkan än koldioxid har utsläppen en betydande miljöpåverkan. 2009 var landstingets utsläpp av lustgas 3 560 kilo vilket motsvarar en klimatpåverkan från 1 105 ton koldioxid. För att minska utsläppen till en acceptabel nivå behöver destruktionsanläggningar installeras vid förlossningsavdelningarna. Vision 2020 Läkemedelsanvändningen i landstinget ger så liten negativ miljöpåverkan på vatten, luft och mark som möjligt. Förskrivande läkare har kunskap om läkemedels miljöpåverkan. Om valet står mellan två läkemedel som har samma effekt bör det alternativ som har minst negativ miljöpåverkan väljas. Mål 2014 75 procent av förskrivande läkare har genomgått utbildning om läkemedels miljöpåverkan. Förskrivningen av sömnläkemedel ska minska med 25 procent jämfört med 2010. Förskrivningen av fluorokinoloner ska minska med 25 procent jämfört med 2010. De totala utsläppen av lustgas ska minska med 75 procent till 2014 jämfört med 2009. 13
Genom intern klimatkompensation kan beteenden som ger positiva klimateffekter gynnas ekonomiskt. Sådana exempel är ökad användning av distansteknik och att genomföra utbildningar och investeringar som leder till minskad energiförbrukning. En intern kostnad läggs på exempelvis bilkörning och flyg som ger stora koldioxidutsläpp och medverkar till att sådan användning begränsas. Vision 2020 Intern klimatkompensation är en metod som fått genomslag inom flera områden för att gynna utvecklingen mot en mer energieffektiv och miljöanpassad verksamhet. Mål 2014 Försök med intern klimatkompensation har genomförts som gynnar klimateffektivt beteende genom att lägga en kostnad på bilkörning samt flyg. Pengarna läggs i ett klimatkonto som verksamheterna kan söka medel ur för att hållbarhetsanpassa sin verksamhet. 14
Solenergi vid Närvård Härnösand
Ekologisk produktion av livsmedel är ett viktigt redskap för att nå flera av Sveriges miljömål, bland annat Biologisk mångfald, Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Vid ekologisk produktion används inte syntetiska kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Hänsyn tas också till djurens naturliga behov och beteenden. Livsmedelsproduktion har klimatpåverkan vid både förädling, förpackning och transport. Det är därför viktigt att minska kassationerna av mat så att klimatet inte påverkas i onödan. Krav på klimatmärkning av livsmedel kommer att behandlas i samband med den årliga handlingsplanen. Vision 2020 Landstingets användning av livsmedel bidrar till en hållbar utveckling. Mål 2014 Minst 25 procent av kostnaden för livsmedel ska utgöras av ekologiska produkter som är märkta enligt KRAV, MSC och/eller uppfyller kriterierna för ekologiskt producerade livsmedel enligt Förordning 2092/91/EEG om ekologisk produktion (för växtodling) respektive Förordning 1804/99 (för animalieproduktion). Minst 5 procent av kostnaden för livsmedel ska utgöras av rättvisemärkta produkter eller produkter med motsvarande märkning som säkerställer etiskt och socialt god tagbara förhållanden vid framställning. Genmodifierade organismer (GMO) ska inte användas. 16
Landstingets användning av livsmedel bidrar till en hållbar utveckling
Kemiska produkter används inom landstinget. Många av dessa är ofarliga medan andra kan ha en negativ påverkan på både miljö och hälsa. Inom alla verksamheter ska försiktighets- och produktvalsprincipen tillämpas så att alla medarbetare väljer kemikalier som inte har negativ påverkan på miljö och hälsa. Vision 2020 Kemikalieanvändningen ger ingen negativ hälsopåverkan och ingen negativ miljöpåverkan på vatten, luft och mark. Mål 2014 25 procent av de produkter som har särskilt allvarlig miljö- och hälsopåverkan ska fasas ut eller substitueras till 2014 jämfört med 2010. Detta gäller i huvudsak utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide, PRIO, samt produkter som innehåller ämnen som finns med i Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas. Landstinget arbetar aktivt för att begränsa sortiment och antal leverantörer. Ett program och organisation för substitution inom landstinget finns färdigt 2011. Det totala antalet kemiska produkter ska minska med 25 procent jämfört med 2010. Riskbedömning är genomförd för alla märkningspliktiga produkter. Landstinget ska ta miljöhänsyn avseende materialval vid ny- och ombyggnation. 18
Upphandling är ett verktyg för att uppnå flera mål inom miljö- och energiområdet. Miljöanpassad upphandling och hållbara inköp driver också på utvecklingen och ökar utbudet av miljöanpassade produkter. I första hand väljs produkter med lång livslängd, som är resurssnåla och kan återanvändas, återvinnas eller innehåller biologiskt nedbrytbara beståndsdelar. Vision 2020 Vid alla inköp av varor och tjänster värderas miljö- och energifrågorna på ett självklart sätt. Mål 2014 Miljö- och energiprestanda ska ges vikt i den ekonomiska utvärderingen. Varor och tjänster ska väljas utifrån en total ekonomisk bedömning så att det långsiktigt mest hållbara alternativet kan väljas. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används där de finns framtagna och används huvudsakligen med nivå avancerad eller spjutspets. Där endast baskraven används ska anledningen redovisas. Information om rekommenderade varor och tjänster med bra miljö- och energiprestanda tas fram. Rutiner ska finnas för att följa upp de miljö- och energikrav som ställs i förfrågningsunderlaget. Årlig information om miljö- och energifrågor genomförs för samtliga medarbetare som arbetar med upphandling. Samtliga beställare har genomgått miljöutbildning. Upphandlade entreprenader ska omfattas av målen i miljö- och energiplanen. Resurser och kompetens finns för att hantera frågorna om hållbara inköp. 19
En förutsättning för att ständigt förbättra miljöarbetet är att det bedrivs systematiskt och målinriktat. Ett miljöledningssystem bidrar till att miljöarbetet blir strukturerat och att samtliga miljökrav på verksamheten kan uppfyllas. Vision 2020 Samtliga verksamheter arbetar mot fastställda mål och rutiner och instruktioner finns för respektive målområde. Miljö- och energihänsyn tas vid beslut och uppföljning är en naturlig del av verksamheten. Mål 2014 Landstinget Västernorrland har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14 001 för alla förvaltningar. Energifrågorna integreras i arbetet. Landstinget har en central miljöfunktion, miljösamordnare vid förvaltningarna och miljöombud på arbetsplatserna. Ett miljöråd finns som fungerar som ett utskott för miljö- och energifrågor i landstingsdirektörens ledningsgrupp. En politisk referensgrupp utses av landstingsstyrelsen och har i uppgift att följa genomförandet av miljö- och energiplanen samt arbetet med de årliga handlingsplanerna. 20
Samtliga verksamheter i landstinget arbetar mot fasta mål
Miljöutbildning är en viktig del i att få medarbetare delaktiga i det systematiska miljöoch energiarbetet. Alla medarbetare erbjuds utbildning som innehåller grundläggande miljökunskap och information om landstingets miljöarbete. Vision 2020 Alla verksamheter och allt arbete inom Landstinget Västernorrland ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vi engagerar alla medarbetare i miljöarbetet. Mål 2014 Miljö- och energiinformation ska ingå i introduktionen som ges till alla nyanställda. Miljö- och energiutbildning erbjuds alla medarbetare. Miljöombuden ska delta vid miljöombudsträffar minst en gång per år. Nya miljöombud ska delta vid en riktad miljöutbildning. 75 procent av medarbetarna ska ha genomgått miljö- och energiutbildning antingen som traditionell kurs eller via intranätet. 22
Miljöutbildning är en viktig del för att engagera medarbetarna
En serie energi- och klimatsamtal för politiker och beslutsfattare erbjuds av Västernorrlands Energikontor. Kostnaden för föreläsare och processledare med hög kvalitet ingår i erbjudandet. Målet med samtalen är att beslutsfattare ska ges tid att reflektera över vad omställningen till ett hållbart samhälle innebär. Landstingets regionala utvecklingsstrategi lyfter fram engagemang och kunskap som en framgångsfaktor för att flytta fram positionerna inom miljö- och energiområdet. Vision 2020 Alla verksamheter och allt arbete inom Landstinget Västernorrland ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vi utövar regionalpolitiskt ansvar inom miljö- och energiområdet och samverkar aktivt med andra organisationer. Mål 2014 En serie energi- och klimatsamtal har genomförts under minst 1,5 år för politiker och beslutsfattare. Resurser avsätts för att samverka i regionala, nationella och internationella utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. Det finns ett regionalt resurscentrum som i bred samverkan driver och koordinerar utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. 24
Landstinget samverkar aktivt med andra organisationer
Ett förslag till årlig handlingsplan redovisas för landstingsstyrelsen som beslutar om de åtgärder som behövs för att nå målen i miljö- och energiplanen till 2014. Samtidigt redovisas resultatet för de åtgärder som vidtagits. En politisk referensgrupp utses av landstingsstyrelsen som har i uppgift att följa genomförandet av miljö- och energiplanen samt arbetet med de årliga handlingsplanerna. Miljö- och energiområdet är kunskapsintensivt och nya rön presenteras fortlöpande. En möjlighet ges att ta upp förslag till nya mål om ny kunskap redovisas som kräver nya ställningstaganden. Sådana förslag ska behandlas i samband med beslut om årliga handlingsplaner för att uppfylla målen i miljö- och energiplanen. 26
Ny kunskap kan kräva nya mål
Vill du veta mer om landstingets miljö- och energiarbete? Vi berättar på www.lvn.se/miljoochenergi 11-12/E02. Producerad av Landstingsservice Konsult. Layout: Emma Burridge. Fotograf: Anders Eliasson, Håkan Kvam och Pernilla Sandin. Upplaga: 300. Tryckt på Svanenmärkt papper. www.lvn.se