KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA BARN OCH UTBILDNING Ledamöter kallas Ersättare informeras Barn- och utbildningsnämnden OBS! Tiden Tid för sammanträde: 214-3-26, kl 8:3 Plats: Inbjudna personalföreträdare: Kommunfullmäktiges sessionssal, Rådhuset, Söderhamn Beatrice Hagström, SACO Thomas Eriksson, TCO Agneta Höglin, LO Särskilt kallade: Fredrik Ebervik, punkt 3, kl 8:3 John Hjalmarsson, punkt 4, kl 9: Erik Björk, punkt 5, kl 9:1 Pernilla Lund, punkt 6, kl 9:2 Kerstin Vennberg, punkt 7-9, kl 1: Bo Wikström Ordförande OBS! Eventuellt förhinder anmäls till Yvonne Sundin på barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor, tfn 752 79 för inkallande av ersättare.
KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA R1r Barn- och utbildningsnämnden 214-3-26 1. Val av justerare 2. Upprop 3. Avstängning av gymnasielev BUN/214/32 4. Presentation av ny rektor 5. IT-bokslut per 213-12-31 BUNI2O13/12 6. Sjukstatistik 213 BUN/214/7 7. Ekonomisk rapport BUN/214/18 8. Yttrande över motion om mer fysisk aktivitet i grundskolan BUN/213/145 9. Yttrande över motion om utökad fysisk aktivitet i skolan BUN/213/144 1. Sökande till gymnasieskolan läsåret 214/215 BUN/214/24 11. Förändring av utbildningsutbud på gymnasieskolan inför läsåret 21/215 BUN/214/3 1/6 12 12. Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m 13. Anmälan av delegationsbeslut BUN/214/8 14. Inför Viktiga konferensen 214-4-15 15. Rapporter a) Gymnasieutskottets sammanträde 214-3-1 b) Bildandet av ett gemensamt kommunalförbund för gymnasie- och vuxenutbildnings verks amhet BUN/2 12/128/619 2
KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och utbildningsnämnden 2 14-3-26 16. Fråga om karriärtjänsterna BUN/214/26 17. Fråga om hur drogmissbruk förebyggs och upptäcks i Söderhamns kommun BUN/214/27 18. Förslag till nya ärenden 3
tj L :
RAPPORT 214-3-18 1 (2) Dnr BUN/213/12 BARN OCH UTBILDNING Erik Björk IT-bokslut per den 31 december 213 Ärende Delårsbokslut IT-verksamhet Bakgrund och syfte Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 23 november 211 att ett IT-bokslut ska tas fram varje halvår. Av IT bokslutet ska jämförelser mellan budget och utfall för barn- och utbildningsförvaltningens kostnad för drift- och leasing av datautrustning göras varje månad. IT-bokslut för perioden 1 januari till 31 december 213 redovisas nedan. Barn- och utbndningsförvaltningens yttrande Särredovisning av förvaltningens olika verksamhetssystem System Antal Budget Jan-dec Avvikelse FortiClient 1 225 225 Konto personal 569 355 355 56-56 Konto elev 28 888 864 24 edwise 45 35 33 2 Procapita Kommunlicens 369 38 484-1 1 484 PMO 13 161 11818 4282 Skola 24 och Novaschem Kommunlicens 27 25 2 Avistatime Förskolor 215 24 12 1 88 Summa 2 77 2 681 84 88 16 Samtliga priser är exkl. moms Total IT-kostnad Budget Utfall Avvikelse System 2 77 2 681 84 88 16 Drift och Leasing 7 98 8 88 265-18 265 Skrivare 12 66 93 35 97 Summa 1852 18378 14992 Sammanställning av datorer/nät Datortyper Antal Administrativa nätet 128 Skolanätet 744 Skolnet4U 635 Fristående Internet 9 Summa 1516
Grundskola Bergvikskolan 114 Faxeskolan 8 Mo skola 2 Norrtullskolan 183 Rosenvallskolan 33 Sandarne skola 21 Skoldatatek 89 Stenbergaskolan 5 Stentägtskolan 23 Stråtjära skola 12 Stugsunds skola 3 Trönö skola 23 Vågbroskolan 78 Östra skolan 22 76 Förskola Bergviks tsk 2 Familjecenter 1 Kilsmyrans tsk 1 Klossdammens tsk 1 Kungsgårdens fsk 3 Lillbergets fsk 1 Ljusne tsk 4 Nymåla fsk 6 Rosenvalls tsk 5 Sandarne tsk 5 Trönö tsk 1 Vågbro tsk 4 52 Särskola 17 Kulturskola 15 Gymnasieskola 697 Administration Förvaltningen 23 SPIKT 6 29 Summa 1516 Fördelning av datorer per enhet 1 fördelningen redovisas samtliga datorer per enhet. Det betyder att de datorer som t ex finns på de olika skolexpeditionerna, och är administrativa datorer, också finns med i statistiken. Även pedagogernas datorer finns med. Tyvärr har vi inte vid årsskiftet kunnat få fram säker information om vilka datorer som var elevdatorer eller pedagogers datorer. Vi redovisar dessa uppgifter vid delårsredovisningen 214. Då blir det också möjligt att tydligt redovisa nyckeltalet, elever per dator. Begagnade datorer Vi använder fortfarande ca 35 gamla datorer, datorer som vi använder på övertid. Kostnaden för dessa är kr. Datorerna kan kopplas upp på ett gästnät, Visit-surf, för att nå Internet. Merparten av dessa datorer finns i förskola och grundskola och de finns INTE med i statistiken. Sammanfattning Under hösten 213 har ett nytt nätverk för elever införts. Skolanätet är inte ett öppet nät utan åtkomst sker genom att alla elever får via lösenord logga in. Atgärden med inloggning (AD) möjliggör fortsatt utveckling för nyttjande av framtida digitala läromedel. Samtidigt som Skolanätet infördes så flyttades alla pedagoger till kommunens administrativa nätverk. Skillnaden mellan Skolnet4U, som nämns i tabellen ovan och Skolanätet är att Skolnet4U är ett helt öppet trådlöst nät som alla kan använda utan inloggning. Användande av Skolnet4U får till följd att även de som inte arbetar eller går i skolan/förskolan nyttjar nätet och den belastningen gör att den ordinarie verksamheten får driftsstörningar. Under året så har SPIKT examinerat drygt 2 pedagoger som nått nivå 3 i PIM (Praktisk IT- och mediekunskap). Utbildningen fortsätter i en lokal variant med start våren 214. Inriktningsmålet Flexibeit lärande har äskat medel för förstärkning av datorer till grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, mycket lovvärt. 1 december 213 beställdes 75 datorer och BUN fick 5 datorer levererade i februari 214.. Ett nytt avtal för inköp av datorer är tecknat för vår del av Söderhamn Nära. Tillsammans med Falun, Borlänge och Sandviken har vi nu ett avtal under 5+1 år. Avtalet innebär lägre kostnader per dator och det kommer att ge effekt allt eftersom de gamla avtalen löper ut. Aterigen så har det gångna året inneburit att vi tagit ytterligare steg mot en datortätare verksamhet i förskola och skola. 2 Erik Bjö k Verksamhetschef
L :
RAPPORT Sida 1 av 9 [1 Datum Dnr BUN/214/7/6 1 214-2-28 BARN OCH UTBILDNING Pernilla Lund Sjukstatistik 213 för barn- och utbildningsförvaltningen Ärendet Statistik över den totala sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaro över 6 dagar av den totala sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen. Tidigare beslut Sjukstatistik för barn- och utbildningsförvaltningen har årligen redovisats till barn- och utbildningsnämnden i februari eller mars sedan 22. Bakgrund och syfte Sjukstatistiken tas fram i syfte att upptäcka områden där arbetsmiljöarbetet behöver intensifieras för att minska ohälsa. Grunddatat vad gäller personuppgifter, total arbetstid, sjukfrånvaro och till viss del enhet hämtas från kommunens HR-system (Human Resources) för att därefter vidareförädlas med verksamhetsområde, kön och ålder och därefter sammanställas. Materialet har räknats fram utifrån gällande organisation 213 i syfte att kunna mäta ett så likvärdigt resultat som möjligt mellan de tre år som jämförs i rapporten. Den totala sjukfrånvaron inklusive sjukersättning redovisas för tillsvidare-, visstids- och timanställda medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen. Redovisningen görs i flera olika varianter; per kön, per åldersintervall, per befattningsområde, per verksamhetsområde och per enhet. Summeringen av antal timmar och procent jämförs med samma redovisning för 211 och 212. Den totala sjukfrånvaron redovisas även för perioden 22-2 13. Dessa siffror är dock inte fullt jämförbara på grund av att underlaget inte ser lika ut för de jämförda åren. Siffrorna innehåller följ ande underlag: 22 Tillsvidareanställda 23 Tillsvidare- och visstidsanställda 24-213 Tillsvidare-, visstids- och timanställda Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande För andra året i rad ökar den totala sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen och uppgår under 213 till 5.% och av den totala sjukfrånvaron uppgår långtidssjukfrånvaron till 51.7%. Sjulcfrånvaron har under perioden 22 till 213 varierat mellan 3.7 och 8.9%.
Sida 2 av 9 Den totala sjukfrånvaron Sjukfrånvaron inklusive tidsbegränsad sjukersättning för barn- och utbildningsförvaltningen har mätts sedan 22. Sjukfrånvaron ökade för andra året i rad efter perioden 26 till 211 då det skedde en stadig minskning. Sjukfrånvaron låg under 213 nästan i nivå med 28 års sjukfrånvaro, vilket var det år som försäkringskassans mer restriktiva regelverk kring sjukskrivningar trädde i kraft. Sjukfrånvaron ökade under 213 i hela kommunen. Kommunens sjukfrånvaro uppgick under 213 till 5.4%. Sjukfrånvarons omfattning berodde på, liksom tidigare år, ett antal samverkande faktorer där bl a kommunens omfattande arbete inom arbetsmiljö och rehabilitering sedan många år bidrar till resultatet. Även försäkringskassans förändrade regelverk kring sjukskrivningar, som trädde i kraft under 28, påverkar nivån på sjukfrånvaron. Dock behöver tendensen till den ökade sjukfrånvaron följas nogsamt. Detta kommer att göras som arbetsmaterial inom förvaltningen genom att enklare redovisning per 3 juni för första halvåret 214 tas fram, vilket även gjordes för första gången per 3juni 213. Visar denna redovisning på att sjukfrånvaron återigen ökar så får övervägande göras om detta ska tas in i arbetet med framtagande av arbetsmiljöplan för 215. Långtidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaron (sammanhängande sjukfrånvaro mer än 6 dagar) av den totala sjukfrånvaron uppgick under 213 till 51.7% vilket är en minskning i förhållande till 212 vad gäller andel men en ökning i totalt antal timmar som omfattar långtidssjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron i kommunen uppgick till 42.4% av den totala sjukfrånvaron, vilket är en ökning i förhållande till 212. Inom långtidsfrånvaron var 7% av frånvaron inte arbetsrelaterad. Resterande 3% var frånvaro som var arbetsrelaterad alternativt tveksamma fall. Av den arbetsrelaterade frånvaron fanns 49% inom befattningar som främst arbetar inom förskola och fritidshem, 39% som arbetare inom skola och resterande del finns inom administrationen. Under 212 var den arbetsrelaterade långtidsfrånvaron 12% och fanns främst inom befattningar som arbetar inom förskola och fritidshem. Sjukfrånvaro 213 Under 213 har den totala sjukfrånvaron ökat med ca 6% i förhållande till 212. Ökningen ligger inom ramen för korttidsfrånvaron. Antalet schemalagda ordinarie arbetstimmar som uppgått inom barn- och utbildningsförvaltningen under 213 motsvarade inte fullt 59 årsarbetare, vilket var en ökning med drygt 2 årsarbetare i förhållande till 212. Ökningen bestod bland annat av ökning av timvikarier, fler anställda i förskolan inom ramen för förskolelyftet och fler specialpedagoger inom ramen för det kommunala kunskapslyftet. Den totala sjukfrånvaron motsvarade 3 årsarbetare varav långtidsfrånvaron stod för 15 årsarbetare vilket även det var en ökning i antal årsarbetare i förhållande till 212 då motsvarande siffror var 27 årsarbetare respektive 14 årsarbetare. Den del av långtidsfrånvaron som var arbetsrelaterad respektive tveksamma fall motsvarade 4.5 årsarbetare. Där var motsvarande siffra under 212 2. årsarbetare. Noteras att det dock kan finnas ett visst mått av osäkerhet både vad gäller schemalagda ordinarie arbetstimmar och sjukfrånvarotimmar, dock påverkar detta inte nivån i den procentuella redovisningen av sjukfrånvaron som redovisas i denna rapport.
Sida 3 av 9 Antal anställningar är inte detsamma som antalet personer, utan en person kan ha haft flera anställningar under året t ex ett förordnande under vårterminen och ett förordnande under höstterminen vilket ger två anställningar i denna rapport. Noteras också att redovisningen omfattar alla anställningar både månadsavlönade och timavlönade. Sjukfrånvaro inom barn- och utbildningsförvaftningen 22-213 22 23 24 25 25 27 25 29 21 211 212 213 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaron i procent fördelat per kön har ökat både för män (.6 procentenheter) och kvinnor (.7 procentenheter) i förhållande till 212. Motsatsen gäller långtidssjukfrånvaron i förhållande till den totala sjukfrånvaron där kvinnorna minskat med.6 procentenheter och männen minskat 4.6 procentenheter. Av långtidsfrånvaron bland männen så är 14% arbetsrelaterad frånvaro av den totala sjukfrånvaron. Motsvarande för kvinnorna är 86% Kvinna 789 784275 4564 5,2 19528 48,1 Man 275 243 791 11 298 4,6 7 289 64,5 Summa 164 1 28 66 51 862 5, 26 817 51,7 Sjukfrånvaro per åldersgrupp Sjukfrånvaron för samtliga åldersgrupper har ökat i förhållande till 212. Liksom tidigare år under de senaste tre åren har åldersgruppen 5 år eller äldre den högsta sjukfrånvaron. Långtidssjukfrånvaron av den totala sjukfrånvaron har ökat i åldersgruppen 29 år eller yngre. 1 de två andra grupperna har motsatsen skett jämfört med 212. -29 år 3-49 år 5 år eller äldre 173 44826 42 431 78 471 551 459 984 15851 35 27 2,2 3,7 6,4 424 5 636 2 757 43,1 35,6 59,3 Summa 1 64 1 28 66 51 862 5. 26817 51.7
Sida 4 av 9 Den arbetsrelaterade långtidssjukfrånvaron står för 3% i åldersgrupp 3-49 år och 7% i åldersgruppen 5 år och äldre. Sjukfråizvaron per område Under den senaste treårsperioden har flera olika organisationer funnits inom barn- och utbildningsförvaltningen. Nedanstående redovisning är omräknad utifrån 213 års organisation. Förskola Grundskola Förvaltningskontoret Gymnasieskola Kulturskola Skolhälsovård/elevhälsa Svv/IT 459 82 776 19 33543 71 123395 17 3564 1 16788 12 21 1 39 643 1 861 2 84 3 261 11 4 184 4,9 5,5 2,3 1,7,7 19,9 17276 1 392 1 386 2 762 4 43,6 74,8 49,4 84,7, 95,6 Totalt 587 1 28 66 51 862 5, 26817 51,7 * Beräknat utifrån ordinarie arbetstid deltat med 175 timmar De olika verksamhetsområdena inom barn- och utbildningsförvaltningen skiljer stort i storlek, därav ska tabellerna nedan inte jämföras mellan verksamhetsområdena utan i stället skillnaden mellan år inom de olika verksamhetsområdena. Sjukfrånvaro per område 211-213 211 212 213 Sjukfrånvaron har årligen ökat under mätperioden i verksamhetsområdena Förskola Grundskola, Kulturskola och SYV/1T. 1 de två sistnämnda verksamhetsområdena bestod ökningen främst av att en eller flera är långtidssjukskrivna. Gymnasiet behöll även 213 samma låga sj ukskrivningsnivå.
Sida 5 av 9 Långtidsfrånvaro per område i procent av den tota a sjukfrnvaron 211-213 2J11 212 213 12% 1% 8,% 6% 4% 2% % Långtidsfrånvaron av den totala sjukfrånvaron i de två större verksamhetsområdena, Förskola Grundskola och Gymnasieskola har inte fullt 5% i respektive område. 1 övriga områden, bortsett från skolhälsovård/elevhälsa, så var långtidsfrånvaron den största delen av den totala sjukfrånvaron. Detta berodde på att det är relativt få anställningar i dessa områden och om det då är några som är långtidssjukskrivna så slår det relativt stort på den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro per befattning Sjukfrånvaron per befattning redovisas i personalgrupper över 2 anställningar. Resterande anställningar har räknats samman i gruppen övriga personaigrupper och där ingår annan skolpersonal, dagbarnvårdare, måltidspersonal, skolbibliotekarie/assistent, skolfritidsledare, skolkurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och verksamhetstekniker. Administrativ personal 28 42518 Assistent för barn/elever 61 46 344 Barnskötare 125 115 18 Fritidspedagog 34 4 9 Förskollärare 168 232 51 Lärare Skolledare Övriga personalgrupper Summa 472 45 383 31 48482 65 96 759 984 1 28 66 16 176 1 744 7 552 51 862 5,6 5,5 5,6 5,2 5,5 4, 3,6 7,8 5, 1 392 6 27 26817 56,8 25, 33,9 39,1 45,6 51,5 79,8 82,2 51,7% Sjukfrånvaron per befattning kan vara svår att jämföra på grund av att det är stor skillnad på antalet anställda inom de olika personaigrupperna. 1 nedanstående diagram redovisas de befattningar som har minst 2 anställningar, dock är skillnaden ändå mycket stor mellan olika befattningar. Sjukfrånvaron har under de tre senaste åren årligen ökat för yrkesgrupper som arbetar med de yngre barnen. Det gäller barnskötare, fritidspedagoger och förskollärare. Även gruppen övriga personaigrupper har ökat de tre senaste åren.
Sida 6 av 9 Sjukfrånvaro i procent per befattning 211-213 (refttn ngr med Oer2O e9etnrigr redonsae D2311 can: DZrl3 7% to% % 9 % Lån gtidsfrånvaro i procent av den totala slukfrånvaron per befattning 211-213 bef3ttnngarmdö er2anet nngar redo,iss D2J11 D2 1: naiz 7 % % LQ % 2 1 % % E 12. -J Långtidssjukfrånvaron har ökat bland administrativ personal, fritidspedagoger, förskollärare och gruppen övriga personalgrupper. Sjukfrånvaro per enhet Sjukfrånvaro per enhet har tagits fram för andra året vilket innebär att det är första året det går att göra jämförelser mellan år. Noteras att det är skillnad på antalet anställningar inom de olika enheterna vilket gör bland annat att en långtidssjukskrivning kan ge stora skillnader i sjukfrånvaroprocent mellan enheterna och mellan år. Noteras att statistiken har redovisats i två diagram p g a att det är många enheter som inte ryms i samma diagram..
Sida 7 av 9 Sjukfrånvaro per enhet 212-213 15O% 5O% OC% Sjukfrånvaron per enhet omfattar den totala sjukfrånvaron av den totala arbetstiden. För att sätta det i relation till den totala sjukfrånvaron har även statistik tagits fram över andelen årsarbetare per enhet av den totala andelen årsarbetare inom förvaltningen. Detta jämförs med andel total sjukfrånvaro per enhet i förhållande till den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen. 15% Andd årsarbetar i förhånand tul ande sjukfrnvarq per enhet 213 5% % And& årarb And& sukfrnvrc
Sida8 av9 Sjukfrånvaro per enhet 2O122O13 212 213 15% m 5,% fl fl % + fl 1 fl 15% 1 Andel årsarbetare i förhållande till andel sjukfrånvaro per enhet 213 1,% IB5L 5% j Ande rserb Ande sukfrånvro Vid kulturskolan, SYV/IT och Vågbroskolan finns en noterbar avvikelse mellan andel årsarbetare och andel sjukfrånvaro, där andelen av sjukfrånvaron är betydligt större en andelen årsarbetare. Detta beror på att långtidssjukfrånvaro i hög grad förekommit på dessa enheter. Vid Klossdammens förskola, Norrtullskolan och Stugsunds skola är avvikelsen motsatsen, andelen av sjukfrånvaron är betydligt mindre än andelen medarbetare. Vid dessa enheter har ingen alternativt väldigt lite långtidssjukfrånvaro förekommit.
Sida 9 av 9 Långtidssjukfrånvaro som har avslutats under 213 Under 213 har fem långtidssjukskrivningar avslutats där den anställde inte har återgått i den befattning som den arbetade i när sjukskrivningen uppstod. Orsaken till avgångarna är hel sjukersättning (2), pension (1), uppsägning från kommunen (1) och dödsfall (1). Statistik över anställningar som haft långtidssjukfrånvaro har tagits fram sedan 28. Under den perioden så avslutades sex anställningar under 212, en under 211, fem under 21, två under 29 och sex under 28. Frisknärvaro Ett av kommunstyrelsens mål har varit att andelen tilisvidareanställda som har högst sju sjukdagar under ett kalenderår (= frisknärvaro) skulle, med utgångspunkt från 27 års siffror öka årligen fram till 211. Vid mätperiodens utgång var målet nått. Målet finns inte längre men frisknärvaron har ändå fortsatt att följas upp. Frisknärvaron har för barn- och utbildningsförvaltningens del jämfört med kommungenomsnittet fördelas enligt nedanstående under perioden 27-2 13: 27 28 29 21 211 212 213 BUN 69% 72% 69% 76% 84% 71% 72% Kommunen - 67% 66% 69% 71% 66% 65% Frisknärvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen har ökat trots att den totala sjukfrånvaron har ökat under 213. För kommunen totalt har frisknärvaron minskat. Pernilla Lund Utredningssekreterare
Ärende 7
RAPPORT Datum 214-3-1 1 (2) Dnr BUN/214/18 BARN OCH UTBILDNING Kerstin Vennberg Månadsrapport Februari 214 Ärendet En månadsrapport för barn- och utbildningsnämnden har upprättats per sista februari. Bakgrund och syfte Nämnder/styrelse och bolagsstyrelser skall varje månad upprätta och behandla en ekonomisk uppföljningsrapport (förutom i januari, juni, juli och december). Månadsrapporten omfattar ekonomiskt resultat för perioden samt helårsprognos. Barn- och utbndnngsförvatnngens yttrande Alla belopp i (tkr) VERKSAMHET Periodbudg. Utfall Avvikelse Budget Prognos. 1-2 1-2 1-2 1-12 avvikol-12 Kommunledn och Rev. -351-351 45, Gymnasiesärskola -1 475-653 822-9 52 7 47, Kulturskola -1 56-1 578-18 -8 845, Administration -3 272-3 234 37-18 94 2, Förskola -17 912-17 65 262-13 792-4 63, Grundsärskola -1 697-1 65 47-9 118-2 4, Grundskola -33 372-35 196-1 825-183 425 5, Ungdomsutb. Gymnasie -18 336-16 57 1 829-12 129 3 8, Fritidshem -3 967-3 988-21 -23 752 69, Förskoleklass -1 574-1 573 1-9 355 Summa totalt: -83 164-82 382 782-468 372 4 7 VERKSAMHET PROGNOSTISERAD BUDGET AVVIKELSE 1-12 DEC NOV OKT SEPT AUG MAJ APRIL MARS FEB 45,_Gymnasiesärskola 47, Kulturskola 6, Administration 62, Förskola -4 63, Grundsärskola -2 64, Grundskola 65, Ungdomsutb. Gymn 3 68, Fritidshem 69, Förskoleklass Summa totalt: 4 Barn- och utbildningsnämndens positiva avvikelse för perioden är 782 tkr. Den marginella avvikelsen motsvarar lagd budget, vilket innebär att utrymmet för avvikelser är mycket begränsat och att vaksamhet gäller vid kommande budgetuppföljningar.
Den positiva awikelsen för gymnasiesärskolan förklaras av att preliminär interkommunal kostnad ej bokats upp för perioden. 1 verksamheten ligger dessutom en felbudgetering på 7 tkr då det visat sig att elevantalet inte är lika stort som prognostiserat. Den negativa avvikelsen med 1 825 tkr för verksamheten grundskola förklaras av att hela takturan för IT, perioden januari februari, bokförts på grundskolan. Den ska delas mellan samtliga verksamheter och rättning sker i mars. Detta förklarar till största delen den positiva avvikelsen för bland annat verksamheten gymnasieutbildning. Den positiva årsprognosen för gymnasieutbildningen förklaras av att kapitaltjänstkostnaderna kommer att bli lägre på grund av att budgeterade investeringar inte gjorts den takt som beräknats. Inom grundsärskolan finns interkommunala kostnader som ej budgeterats dessa täcks av nämndens del av budgetreserven som finns för verksamheten. Därutöver beräknas verksamheten ha fler elever till hösten vilket ger en negativ årsavvikelse med 2 tkr. Den negativa årsprognosen med 4 tkr för verksamheten förskola avser lokalkostnad för tillfällig avdelning under perioden januari till juni, kostnaden avser däremot hyreskontrakt till och med 31 december 214. 1 samband med kommande demografijusteringar kommer detta att kunna justeras. Kerstin Vennberg Verksamhetsekonom
co
J/fJJ U Barn och Utbildning Carin Mellqvist, Kerstin Vennberg TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr BUN/213I45 214-3-13 1 (3) Yttrande över motion om mer fysisk aktivitet i grundskolan Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till motionens förslag under förutsättning att barn- och utbildningsnämndens budgetram utökas med ca 6,5 Mkr. Ärendet Karin Solum (MP), Gabriella Pettersson (MP) och Olov Östlund (MP) har lämnat in en motion där de föreslår att kommunen beslutar att förstärka ämnet idrott och hälsa så att kommunens alla skol- och förskolebarn får minst 45 minuters fysisk aktivitet alla skoldagar. Motionärerna hänvisar till att allt fler rapporter talar om sämre psykisk och fysisk hälsa bland dagens unga och dessutom sämre skolresultat. Det finns enkla metoder råda bot på detta nämligen daglig motion och mer idrott i skolan, vilka är vetenskapligt utvärderade, effektiva och ytterst lönande. Bunkefloprojektet nämns som ett bra exempel på där fysisk aktivitet i skolan förbättrat elevernas resultat. Motionärerna hänvisar även till en undersökning gjord av en skolsköterska i Söderhamn som visade att år 212 var mellan 19-25 % av eleverna överviktiga (någon heltäckande statistik finns ej) samt att år 213 saknade 18,9 % av eleverna gymnasiebehörighet jämfört med 12,4 i hela riket. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Bakgrund Grundskola Idrott och hälsa finns som ett skolämne från och med åk. 1-9 i grundskolan. Enligt syftesbeskrivningen i Lgrl 1 ska undervisningen bland annat syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska också få möta många olika slags aktiviteter och utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom livet. Dessutom ska eleverna ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Under sin tid i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid på 5 timmar. 1 flera av kommunens skolor organiserar lärare för fysisk aktivitet kombinerat med lärande i olika ämnen. 1 nämndens aktiviteter för inriktningsmålet Flexibelt lärande finns också utomhuspedagogik med. Om utökning av fysisk aktivitet införs med minst 45 minuter alla skoldagar för alla kommunens elever i åk 1-9 innebär det en ändring i befintlig timplan och därmed en utökning av antalet lärartjänster.
2(3) Förskola och förskoleklass 1 förskolan och förskoleklass finns inga skolämnen eller timplan att förhålla sig till. Inom den befintliga pedagogiska verksamheten ges många möjligheter till lek och rörelse såväl utomhus som inomhus. För att införa mer fysisk aktivitet i förskola och förskoleklass behövs ingen utökning av tid. Bunkefloprojektet Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Bunkefloprojektet drogs igång på Ängslättskolan i Bunkeflostrand. Den lokala idrottsföreningen hjälpte till att göra det möjligt att ge barnen i åk 1 och 2 en timmes fysisk aktivitet om dagen - varje dag. Från början hade alla nya barn som började i första klass fysisk aktivitet som ett dagligt, obligatoriskt ämne. På grund av ändrade ekonomiska förutsättningar har flera skolor i Malmö stad inte länge möjlighet att tillämpa Bunkeflomodellen fullt ut. Uppgifterna om Bunkefloprojektet och Bunkeflomodellen har hämtas från deras webbplats. Forskning Sammanlagt har 22 barn från tre årskullar på Angslättskolan och Sundsbroskolan i Bunkeflostrand har följts under nio år av forskare vid Malmö universitet. Barnen delades in i två grupper. Den ena gruppen fick extra idrottsundervisning och motorisk träning och den andra gruppen fick inte motsvarande undervisning. De två grupperna går i samma skola och har föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet. Det visade sig att gruppen med utökad idrottsundervisning utvecklades bättre motoriskt, och fick även bättre skolresultat. Störst var skillnaden för pojkar, där 96 % i idrottsgruppen blev behöriga till gymnasieskolan jämfört med 83 i den andra gruppen. Enligt John Hattie och hans forskargrupps resultat är dock inte effekterna lika tydliga. John Hattie presenterade 29 forskningsrapporten Visible learning, vilket är den hittills största sammanställningen av forskningsresultat när det gäller effekter om vad som påverkar elevers studieprestationer. Hatties studie omfattar 8 miljoner elever och ca 5 olika forskningsprojekt. Enligt Hattie ger ökad fysisk aktivitet endast måttliga effekter på elevers studieresultat. Små men positiva effekter kan uppnås för elevernas koncentrationsförmåga, minnet och klassrumsbeteendet. Rapporten är översatt till svenska under namnet Synligt lärande och studien har sedan 211 fått stor genomslagskraft i Sverige och Europa. 1 läkartidningen nr 9 21 skriver läkarna och forskarna Elin Ekblom-Bak, Björn Ekblom och Maj-Lis Hellenius att regelbunden fysisk aktivitet motverkar eller försenar uppkomsten av flertalet av våra vanligaste folksjukdomar. Enligt läkar- och forskargruppen är det ökade stillasittande beteendet det allvarligaste för folkhälsan. Fysisk aktivitet innebär inte att man behöver idrotta. För att nå hälsoeffekter är det snarare ett undvikande av stillasittande som är viktigt. Läkarnas artikel belyser hälsoperspektivet för vuxna och de uttalar sig inte om eventuella effekter i skolan.
om 3(3) Beslutsalternativ 1 Säga JA till motionens förslag. Ekonomiska konsekvenser Om mer fysisk aktivitet införs vid kommunens skolor (åk 1-9) innebär det en ändring i befintlig timplan för grundskolan och därmed en utökning av antalet lärartjänster med ca 13 heltidstjänster. Det ökade antalet tjänster medför en ökad kostnad med ca 6,5 mkr. Denna kostnad ryms inte inom befintlig ram utan förutsätter en utökning av budgetramen med motsvarande belopp. Om timplanen för eleverna utökas ytterligare innebär det för flertalet skolor att skoldagen måste förlängas. En effekt av detta är troligen en ökad kostnad för skolskjutsar. Skolskjutsplaneringen för läsåret 214/215 är redan upphandlad och därför kan inte förändringen med utökad fysisk aktivitet genomföras förrän tidigaste läsåret 215/216. De eventuella ekonomiska konsekvenserna beträffande skolskjutsar går inte att bedöma i dagsläget. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär en övervägande positiv påverkan. Hållbar utveckling innebär en övervägande positiv påverkan för bättre fysisk hälsa för samtliga barn och elever. Tillväxt - effekten av ökad fysisk aktivitet innebär att elevernas skolprestationer förbättras och att fler elever når högre grad av måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskolan så innebär det med stor sannolikhet att tillväxten påverkas positivt. Beslutsalternativ 2 Säga NEJ till motionens förslag. Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen f v b till kommunfullmäktige Carin Mellqvist, Kerstin Vennberg /2-- j
ÖHAIÖMMUN Kommunstyrelsen 213-1-1 eirihandi.flr.daepi Motion om mer fysisk aktivitet i L fl mjoparwt o 13i19 qi j 1 S4derhamn grundskolan juumamns KOMMUN KommunsreI 7 Söderhamn 213-1-7 Allt fler rapporter talar om sämre psykisk och fysisk hälsa bland dagens unga och dessutom sämre skolresultat. bet finns enkla metoder rada bot pa detta, nämligen daglig motion och mer idrott i skolan, vilka är vetenskapligt utvärderade, effektiva och ytterst lönande. Malmö och Hofors kommuner har insett detta. 1 Malmö har man pa högsta politiska niva beslutat att förstärka skolämrtet idrott och hälsa för allo Malmös elever. 1 det s.k. Bunkefloprojektet i Malmö kunde man konstatera att andelen behöriga till gymnasiet ökade med 8 procent (13 procent för pojkarna!), samt att det blev bättre trivsel, färre konflikter i skolan och eleverna fick ökad skelettstyrka. Man har undersökt de ekonomiska effekterna av daglig motion och kommit fram till att det genererar mångmiljonvinster för bade skolan och för sjukv&den i ett längre perspektiv. En trippelvinst för barn, ungdomar och samhället, Hofars ämnar ge kommunens alla skol- öch förskolebarn minst 45 minuters fysisk aktivitet alla skoldagar. 1 Söderhamns kommun var 212 mellan 19 och 25% av skoleleverna överviktiga (enligt en undersökning av en skolsköterska i Söderhamn; nagon heltäckande statistik finns ej) och 213 hade 18,9% inte fullständiga betyg i 9:an för att komma n pa gymnasiet Ci hela riket: 12,4%), enligt Skolverket. Vi ligger risigt till. Lat oss bli tredje kommun som tar ungas behov av fysisk aktivitet pa allvar! Miljöpartiet de gröna i Söderhamn yrkar därför - att kommunen beslutar om att förstärka ämnet idrott och hälsa sa kommunens alla skol- och förskolebarn far minst 45 miriuters fysisk aktivitet alla skoldagar Karin Solum Olov stlu& L/ / 7 / / /7 / - 4 j /
\
TJÄNSTEUTLÅTANDE DnrBUN/213/144 WLJJ Datum E1fl/\jjjj U 214-3-13 1 (3) Barn och Utbildning Carin Mellqvist, Kerstin Vennberg Yttrande över motion om utökad fysisk aktivitet i Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anse motionen vara besvarad. skolan Ärendet Bo Dahlin (SD) och Kenneth Thuring (SD) har lämnat in en motion där de föreslår att berörd nämnd i Söderhamns kommun ska undersöka möjligheterna att samtliga barn i årskurs ett till fyra i kommunen ges gymnastik varje dag som obligatoriskt ämne i linje med det så kallade Bunkefloprojektet i Bunkeflostrand i Skåne. Motionärerna hänvisar till en uppföljning av projektet i Bunkeflostrand som visat att barnen som deltagit i projektet inte är lika överviktiga, att de fått ett starkare skelett och att de mår bättre samt att skolresultaten förbättrats. Motionärerna menar att Söderhamns kommun ska vara en förebild vad gäller ökad satsning på idrott och hälsa. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Bakgrund Grundskola Idrott och hälsa finns som ett skolämne från och med åk. 1-9 i grundskolan. Enligt syftesbeskrivningen i Lgrl 1 ska undervisningen bland annat syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska också få möta många olika slags aktiviteter och utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom livet. Dessutom ska eleverna ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Under sin tid i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid på 5 timmar. 1 flera av kommunens skolor organiserar lärare för fysisk aktivitet kombinerat med lärande i olika ämnen. 1 nämndens aktiviteter för inriktningsmålet Flexibelt lärande finns också utomhuspedagogik med. Om utökning av fysisk aktivitet införs med minst 45 minuter alla skoldagar för alla kommunens elever i åk 1-4 innebär det en ändring i befintlig timplan och därmed en utökning av antalet lärartjänster. Bunkefloprojektet Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrotts förening och forskning. Bunkefloprojektet drogs igång på Ängslättskolan i Bunkeflostrand. Den lokala idrottsföreningen hjälpte till att göra det möjligt att ge barnen i åk 1 och 2 en timmes fysisk
varje 2(3) aktivitet om dagen - dag. Från början hade alla nya barn som började i första klass fysisk aktivitet som ett dagligt, obligatoriskt ämne. På grund av ändrade ekonomiska förutsättningar har flera skolor i Malmö stad inte länge möjlighet att tillämpa Bunkeflomodellen fullt ut. Uppgifterna om Bunkefloprojektet och Bunkeflomodellen har hämtas från deras webbplats. Forskning Sammanlagt har 22 barn från tre årskullar på Angslättskolan och Sundsbroskolan i Bunkeflostrand har följts under nio år av forskare vid Malmö universitet. Barnen delades in i två grupper. Den ena gruppen fick extra idrottsundervisning och motorisk träning och den andra gruppen fick inte motsvarande undervisning. De två grupperna går i samma skola och har föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet. Det visade sig att gruppen med utökad idrottsundervisning utvecklades bättre motoriskt, och fick även bättre skolresultat. Störst var skillnaden för pojkar, där 96 % i idrottsgruppen blev behöriga till gymnasieskolan jämfört med 83 % i den andra gruppen. Enligt John Hattie och hans forskargrupps resultat är dock inte effekterna lika tydliga. John Hattie presenterade 29 forskningsrapporten Visible learning, vilket är den hittills största sammanställningen av forskningsresultat när det gäller effekter om vad som påverkar elevers studieprestationer. Hatties studie omfattar 8 miljoner elever och ca 5 olika forskningsprojekt. Enligt Hattie ger ökad fysisk aktivitet endast måttliga effekter på elevers studieresultat. Små men positiva effekter kan uppnås för elevernas koncentrationsförmåga, minnet och klassrumsbeteendet. Rapporten är översatt till svenska under namnet Synligt lärande och studien har sedan 211 fått stor genomslagskraft i Sverige och Europa. 1 läkartidningen nr 9 21 skriver läkarna och forskarna Elin Ekblom-Bak, Björn Ekblom och Maj-Lis Hellenius att regelbunden fysisk aktivitet motverkar eller försenar uppkomsten av flertalet av våra vanligaste folksjukdomar. Enligt läkar- och forskargruppen är det ökade stillasittande beteendet det allvarligaste för folkhälsan. Fysisk aktivitet innebär inte att man behöver idrotta. För att nå hälsoeffekter är det snarare ett undvikande av stillasittande som är viktigt. Läkarnas artikel belyser hälsoperspektivet för vuxna och de uttalar sig inte om eventuella effekter i skolan. BesIutsaIternatv Motionen anses vara besvarad.
om 3(3) Ekonomiska konsekvenser Om fysisk aktivitet införs som obligatoriskt ämne varje dag för barn i årskurs ett till fyra, innebär det en ändring i befintlig timplan för grundskolan och därmed en utökning av antalet lärartjänster med ca 6 heltidstjänster. Det ökade antalet tjänster medför en kostnad med ca 3,2 mkr. Denna kostnad ryms inte inom befintlig budgetram utan förutsätter en utökning av den med motsvarande belopp. En utökning av timplanen kan även komma att innebära ökade kostnader för skolskjutsar. Skolskjutsplaneringen för läsåret 214/215 är redan upphandlad och därför kan inte förändringen med utökad fysisk aktivitet genomföras förrän tidigaste läsåret 215/216. Eventuella ekonomiska konsekvenser beträffande skolskjutsar går inte att bedöma i dagsläget. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär en övervägande positiv påverkan. Hållbar utveckling innebär en övervägande positiv påverkan för bättre fysisk hälsa för samtliga barn och elever. Tillväxt - effekten av ökad fysisk aktivitet innebär att elevernas skoiprestationer förbättras och att fler elever når högre grad av måluppfyllelse så innebär det med stor sannolikhet att tillväxten påverkas positivt. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen f v b till kommunfullmäktige Carin Mellqvist, Kerstin Vennberg
FS5RHAMNS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 _j Dw 11 Sverige emo raterna Söderhamn Motion om utökad fysik aktivitet i skolan Vi Sverigedemokrater vill att den fysiska aktiviteten i grundskolan ökar. Vi vill därför att antal timmar skolgymnastik ökar. Våra barns framtida hälsa påverkas starkt av vilka motionsvanor de skaffar sig i unga år. Sverigedemokraterna vill därför verka för, i linje med det så kallade Bunkefloprojektet 1 Bunkeflostrand i Skåne, att samtliga barn i årskurs ett till fyra i Söderharnns kommun ges gymnastik varje dag som obligatoriskt ämne. 1 Bunkeflostrand har uppföljning av projektet visat att barnen som deltagit i projektet inte är lika överviktiga, att de fått ett starkare skelett och att de mår bättre, samt att skolresultaten förbättrats. 1 detta ligger dessutom en mycket stor ekonomisk potential då framtida vårdbehov till följd av människors svaga fysik reduceras. Vi menar att Söderhamns kommun ska vara en förebild vad gäller ökad satsning på idrott och hälsa. Sverigedemokraterna föreslår därför Kommunfullmäktige att: Berörd nämnd i Söderhamns kommun ska undersöka möjligheterna att samtliga barn i årskurs ett tillfyra i kommunen ges gymnastik varje dag som obligatoriskt ämne, i linje med det så kallade Bunkefloprojektet 1 Bunkeflostrund i Skåne. http://wwwbunkeflomodell encom/upioad/pdf/forskningsrespdf 213-142 / :;z Bo Dahlin Sverigedemokraterna Söderhamn Kenneth Thuring ai Stdeob
Söderhamns kommun Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG S ammanträdesdatum 213-11-7 324 Dnr KS/2 13/299 Motion om utökad fysisk aktivitet i skolan Beslut Kommunstyrelsen beslutar remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Ärende Bo Dahlin (SD) och Kenneth Thuring (SD) har lämnat in motion att berörd nämnd i Söderhamns kommun ska undersöka möjligheterna att samtliga barn i årskurs ett till fyra i kommunen ges gymnastik varje dag som obligatoriskt ämne i linje med det så kallade Bunkefloprojektet i Bunkeflostrand i Skåne. Beslutet skickas till Motionärerna Vid protokollet Jonna Källström Böresson 213-11-il Ordförande Sven-Erik Lindestam (S) Justerare Maria Lind (S) Rätt utdraget intygar: Signatur Na,nnförtydligande
Arende 1
SÖDERHAMNS KOMMUN Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2O14O3-1O 5 BUN/214/24/612 Sökande tin gymnasieskolan läsåret 21 4/215 Beslut Gymnasieutskottet tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Statistik över förstahandssökande till Staffangymnasiet redovisas samt sökande till andra kommuner och friskolor läsåret 214/215. Sökande från alla hälsingekommuner ingår i statistiken. Utbildningar som har ett stort antal förstahandssökande på Staffangymnasiet är: El- och energiprogrammet Fordon- och transportprogrammet Teknikprogrammet Utbildningar som har ett litet antal förstahandssökande på Staffangymnasiet är: Bygg- och anläggningsprogrammet Estetiska programmet, inriktning estetik och media Handels- och administrationsprogrammet Industritekniska programmet Noteras att det finns 43 förstahandssökande till Staffangymnasiet från andra kommuner. Förstahandssökande från Söderhamn till utbildningar i andra kommuner och till fristående gymnasieskolor: 75 sökande till kommunala skolor 32 sökande till fristående skolor Under åren 28-2 13 var det ca 3 1-37 % av de förstahandssökande som sökte utbildningar i friskolor och kommunala skolor i andra kommuner. Noteras att i år är det ca 39 % som är förstahandssökande till andra kommuner och friskolor. 1 april görs en preliminär antagning som visar om eleverna kommer in på sina val utifrån höstterminsbetyget. Därefter kommer en omvalsperiod som pågår under april och maj, då de sökande kan ändra och lägga till utbildningar i sin ansökan. Beslutsunderlag Rapporter daterade 214-3-1. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4
c 2 /v/i- (i;/ / /j Söderhamns kommun 214-3-1 Antagningsrådet Bilaga 1 Förstahandssökande 214 resp 216 tom. 28 Till Söderhamn 1433 Slucijeväg Barn- och fritidsprogrammet BA, Bygg- och anläggningsprogrammet EE, El- och energiprogrammet, (Dator- och kommunikationsteknik) EEELT, El- och energiprogrammet, Elteknik EK, Ekonomiprogrammet ES, Estetiska programmet ESMUS, Estetiska programmet, Musik ET, Fordons- och transportprogrammet HA, Handels- och administrationsprogrammet IN, Industritekniska programmet IM, lntroaukllonsprogram (tid. Individuella programmet) Pro/Yrk Medieprogrammet NA, Naturvetenskapsprogrammet SA, Samhällsvetenskapsprogrammet TE, Teknikprogrammet VO, Vård- och omsorgsprogrammet Lärlingsprogrammet Summa 214 F P 213 212 211 21 29 28 5 7 7 2 5 13 16 27 29 4 31 1 1 9 23 11 13 1 15 19 1 18 9 1 7 11 9 16 12 5 7 9 9 4 4 3 18 22 12 4 4 1 6 4 9 1 14 23 13 17 4 5 35 38 27 32 45 29 28 9 6 3 9 13 11 2 16 15 6 1 5 5 9 13 11 1 26 1 1 2 3 2 28 16 18 2 11 9 23 21 17 21 28 21 21 15 6 29 16 36 21 32 4 35 1 25 36 33 22 23 32 15 22 18 4 16 21 11 15 21 23 6 9 216 84 132 199 228 232 278 277 278 Till annan huvudman 17 115 118 116 124 129 149 Varav sökande inom samverkan: Ovanåker o o 8 2 2 Ljusdal 3 2 1 2 2 5 1 8 Bollnäs 13 8 5 18 14 27 21 29 24 Hudiksvall 2 io io 18 12 12 5 1 16 Totalt inom samverkan 36 36 36 41 33 42 48 Antal sökande från åk 9 247 26 284 286 323 348 345 Antal sökande från IV/lM 23 31 25 24 37 48 79 Antal gymnasieelever som söker om exkl IV 5 2 7 5 1 21 Sökande till högskoleförbedande program 9 1 17 12 1 19 97 Sökande till yrkesprogram 114 99 121 112 178 165 179 G:\BUN\2 Gy administration\personliga mappar\kajsaantagningsråd\21 4\Förstahandsansökningar 21 tom 214
Söderhamns kommun 214-3-1 Antagningsrådet Förstahandssökande, till och från andra huvudmän, 21 4-3-3 Bfaga 4 Sökande från Söderhamn till Kommuner Bollnäs (2183) Hudiksvall (2184) Ljusdal -2161 Gävle (218) Rättvik -231 Falun -28 Hedemora - 283 Sundsvall - 2281 Äre, Racklöfska o Åre gymn - 2321 Härnösand - 228 Sollefteå, Gudlav Bilderskolan - 2283 Umeå, Dragonskolan - 248 Nässjö, Brinell - 682 Karlskrona, Törnströmska - 18 Klippan -1276 Örebro, Virginska - 188 1:a hand 75 13 2 3 2 4 2 2 3 Obehöriga 6 9 2 1 2 1 Sökande till Söderhamn Från 1:a hand Bollnäs 13 Hudiksvall 6 Ljusdal 4 Ovanåker 16 Gävle -218 Enköping - 381 Falun - 28 Ludvika - 285 Totalt 1 1 1 43 Obehöriga 7 5 3 6 23 Fristående huvudmän Stockholm, Fryshuset - 18 Stockholm, Real -18 Stockholm, Rytmus -18 Södertälje, Vackstanäs -181 Nacka, Designgymnasiet -182 Norrtälje, Carl Wahren -188 Tierp, Hagströmska - 36 Uppsala, TBS - 38 Uppsala, IT-gymnasiet - 38 Karlstad, TBS - 178 Forshaga, Forshagaakademin - 1763 Orebro, Citygymnasiet - 198 Orebro, Realgymnasiet - 198 Falun, Hagströmska - 28 Älvdalen, Utbildningscentrum - 239 Ljusdal, Trägymnasiet -2161 Bollnäs, Hälsingegymnasiet - 2183 Bollnäs, Naturlära i Hälsingland -2183 Bollnäs, Friskolan Nytorp - 2183 Gävle, Praktiska -218 Gävle, Realgymnasiet -218 Gävle, Thorén Business -218 Totalt 32 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 4 2 1 2 3 2 17 1 1 1 1 22 G:\BUN\2 Gy administration\personliga mappar\kajsa\antagningsråd\214\förstahandsansöknjngar 21 tom 214
BARN OCH UTBILDNING Tomas Hartikainen TJÄNSTEUTLÅTANDE L5 Datum Dnr U 214-3-13 Barn- och utbildningsnämnden Förändring av utbildningsutbud på gymnasieskolan inför läsåret 214/15 Barn- och utbildningsförvaltningen förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att från och med läsåret 2 14/15 ej längre erbjuda Estetiska programmet, inriktning estetik och media (ESEST) på Staffangymnasiet. Den sista eleven på programmet beräknas avsluta sina studier i juni 215. Ärendet 1 samband med antagningsrådets genomgång av förstahandssökande till Staffangymnasiet konstateras att det endast är fyra förstahandsökande till inriktning estetik och media inom Estetiska programmet. Antagningsrådet föreslår därför barn- och utbildningsnämnden att inte längre erbjuda Estetiska programmet, inriktning estetik och media (ESEST) på Staffangymnasiet. Vid gymnasieutskottets sammanträde 214-3-1 diskuterades frågan inför antagningsrådet 214-3-12. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Den nya programstrukturen för gymnasieskolan som infördes 211 innebar att det yrkesförberedande medieprogrammet togs bort. 1 stället infördes en inriktning på det högskoleförberedande estetiska programmet, estetik och media, som till stora delar skulle motsvara medieprogrammets innehåll. Det har emellertid varit svårt att rekrytera elever till inriktningen estetik och media på Staffangymnasiet. 1 år är det endast fyra elever som valt programmet i första hand, varav två elever kommer från annan kommun i samverkansområdet. Eleverna från Söderhamns kommun har i andra hand sökt annat program inom Staffangymnasiet. Vid föregående års antagning var det tre elever som sökte inriktningen och därför beslutade gymnasieutskottet och Barn- och utbildningsnämnden inför läsåret 213/14 att tillfälligt stoppa antagningen. För att marknadsföra och informera om programmets inriktning har skolledning, lärare och elever gjort flera försök. Trots genomförda insatser kan vi inte notera att intresset för inriktningen ökar. Det är ur elevens perspektiv viktigt att snabbt informera om planerade förändringar varför ett beslut om att inte starta en utbildning måste ges i god tid före omvalsperioden. På så sätt ges eleven förutsättningar att välja samma utbildning hos annan huvudman. Inriktningen estetik och media erbjuds inom samverkansområdet även i Ljusdals kommun.
Ekonomiska konsekvenser En anpassning av gymnasieskolans program- och inriktningsutbud är nödvändig med tanke på att gymnasieskolans budget ska vara i balans inom ett par år, där elevantalet åter kommer att styra budgetens storlek. Det är vidare ett led att harmoniera ekonomi och verksamhet i samband med ett eventuellt bildande av kommunalförbund. De ekonomiska konsekvenserna av att bedriva ett program eller en inriktning med så få elever skulle innebära en dramatisk kostnadsökning. Konsekvenser för övriga perspektiv är marginella och kan inte på något avgörande sätt säga påverkas av beslutet. Beslutet skickas till Hälsingeutbildning ekonomisk förening(hutb) Region Dalarna, Antagningsenheten, Tomas Hartikainen Förvaltningschef
Ärende 12
U U fl FÖRTECKNING ÖVER INKOMNA SKRIVELSER OCH PROTOKOLLS UTDRAG MM 214-2-8 214-3-17 U BARN OCH UTBILDNING Kommunfullmäktige 214-1-9 11, Innovationsupphandling X 2 14-2-24 26, Jämställdhetsstrategi Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 2 14-2-24 28, Investering i moderna värmeanläggningar Sida 1 av 1
Arende 13
RAPPORT 1(1) BARN OCH UTBILDNING Yvonne Sundin Datum U 214-3-17 Dnr BUN/214/8 Anmälan av delegationsbeslut mars 214 Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga Ordförande Bo Wikström 1.4.1 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens antagningsråd 213-3-11, 1-5. 29 213-3-28, 6-8 3 213-4-8, 9-1 31 213-6-19, l1-14 32 Verksamhetschef Carin Mellqvist 2.4 Beslut om tilisvidareanställning av personal 1 Verksamhetschef Johan Rasmussen 1.4.8 Beslut om mottagande av elev i första hand eller andra hand 2-28, 33-8 till nationella program
Arende 15 a)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN Nämnd Sammantriidesdatum Plats och tid Utses att justera Justeringens plats och tid Paragrafer Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott 214-3-1 Barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor, 1: - 12: Jan-Eric Berger Förvaltningshuset, 214-3-13, kl 9: 5-7 Underskrifter Bo Wikström, ordforande - ii y 1 Jan-Eric Berger, justerare ( ( InjMarie Sundling, sekreterare ANSLAG/BEVIS Protokollet ar justerat. Justeringen har lillkännagivits genom anslag Paragrafnummer 5-7 Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2 14-3-1 Tid för anslag 214-3-17 - - 214-4-8 Förvaringspiats för protokollet Barn- och utbi Idningsnämndens förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift )tj ) Y onne Sundin
SÖDERIIAMNS KOMMUN Barn- och utbildningsnämndens gyrnnasieutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantridesdatum 2 14-3-1 Närvaroförteckning Beslutande Bo Wikström (S), ordförande Alexandra Gard (S) Jan-Eric Berger (C) Närvaro Tjg Ejtjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x Övriga närvarande Tomas Hartikainen, förvaltningschef Johan Rasmussen, verksamhetschef för gymnasiet Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare
SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens 214-3-1 gymnasieutskott InnehåHsförtecknng Närvaroförteckning 2 5 Sökande till gymnasieskolan läsåret 2 14/215 4 6 Utdelning ur Per Ahlquists donationsfond 214 6 7 Rapport över bildandet av ett gemensamt kommunalförbund för gymnasie- och vuxenutbildningsverksarnhet i Hälsingland 8 Ordförandes signatur Ju4Wande signatur Utdraasbestyrkande 3
SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens 214-31 gymnasieutskott 5 BUN/214/24/612 Sökande thi gymnaseskolan läsåret 214/215 Beslut Gymnasieutskottet tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Statistik över förstahandssökande till Staffangymnasiet redovisas samt sökande till andra kommuner och friskolor läsåret 2 14/215. Sökande från alla hälsingekommuner ingår i statistiken. Utbildningar som har ett stort antal förstahandssökande på Staffangymnasiet är: El- och energiprograminet Fordon- och transportprogrammet Teknikprogrammet Uthildningar som har ett litet antal förstahandssökande på Staffangymnasiet är: Bygg- och anläggningsprogrammet Estetiska programmet, inriktning estetik och media Handels- och adrninistrationsprograrnrnet Industritekniska programmet Noteras att det finns 43 förstahandssökande till Staffangymnasiet från andra kommuner. Förstahandssökande från Söderhamn till utbildningar i andra kommuner och till fristående gymnasie skolor: 75 sökande till kommunala skolor 32 sökande till fristående skolor Under åren 28-2 13 var det ca 3 1-37 % av de förstahandssökande som sökte utbildningar i friskolor och kommunala skolor i andra kommuner. Noteras att i år är det ca 39 % som är förstahandssökande till andra kommuner och friskolor. 1 april görs en preliminär antagning som visar om eleverna kommer in på sina val utifrån höstterminsbetyget. Därefter kommer en omvalsperiod som pågår under april och maj, då de sökande kan ändra och lägga till utbildningar i sin ansökan. Beslutsunderlag Rapporter daterade 2 14-3-1. Ordförandes signatur Jt1rapdes sicrnatur Utdragsbestyrkande 4
SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samnianträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens 214-3-1 gymnasieutskott Forts5 Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetschef för gymnasiet Rektorer på Staffangymnasiet Skoladministratörer på Staffangymnasiet Ekonom på Staffangymnasiet Ordförandes signatur Juejand ig ur Utdragsbestyrkande 5
SÖDERHAMNS KOMMUN Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 214-3-1 6 Utdelning ur Per Ahlquists donationsfond 214 Beslut 1. Gymnasieutskottet beslutar att dela ut 3 kronor per elev ur Stiftelsen Per Ahlquists donationsfond för deltagande i språkkurs i Lugano till följande elever: Dahl, Emilia 5A12 Dammbro, Sofie SA12 Elmer, Felicia TE12 Ersmar, Ida SA12 Gunnarsson, Maria SA12 Hanold, Sofie SA12 Hellström, Erika TE12 Johansson, Frida, TE12 Johansson, Jonna SA12 Kvist, Joakim 5A12 Larsson, Lennart TE12 Lindberg, Malm SA12 Lundgren, Emelie ES12 Möller, Olivia SA12 Palm, Lisen ES12MU Pettersson, Anna TE12 Rundberg, Agnes NA12 Sköld, Maja SA12 Wärnick, Olivia ES 12 2. Gymnasieutskottet beslutar att dela ut 34 kronor per elev ur Stiftelsen Per Ahlquists donationsfond för deltagande i språkkurs i Montreaux till följande elever: Berglund, Elin SA12 3. Gymnasieutskottet beslutar att dela ut 34 kronor per elev ur Stiftelsen Per Ahlquists donationsfond för deltagande i språkkurs i Zilrich till följande elever: Brickner Sundquist, Oscar SA12 Brodin, Sandra NAI2 Brolin, Tove TEI2 Erixon, Cecilia NA12 Forsberg Fryklund, Emelie NA12 Hill, Julia NA12 Håkans, Filip 5A12 Kjellin, Anton SAI2 Lindqvist, Isabelle NA 12 Tapper, Angelica TE 12 Tapper, Emma TE12 4. Gymnasieutskottet beslutar att dela ut 37 kronor per elev ur Stiftelsen Per Ahlquists donationsfond för deltagande i språkkurs i Lausanne till följande elever: Asplund, Emma NA12 Palm Nilsson, Johanna SA12 Sandström, Jenny NA 12 Söderkvist, Linnea SA12 5. Gymnasieutskottet ställer sig bakom stipendienämndens förslag om att 1 kronor av beviljat belopp hålls inne och betalas ut när eleven lämnat in kursbevis och rapport. 6. Gymnasieutskottet ställer sig positiv till att lärare från Staffangymnasiet kan göra kvalitetskontroll på plats i Schweiz hos elever om det finns möjlighet till detta. Ordförandes signatur J 1 ra i atur Utdragsbestyrkande 6
SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens 214-3-1 gymnasleutskott Forts6 7. Vidare beslutas att om elev tackar nej eller avstår från resestipendium görs ingen ny utdelning till ersättare. 8. Uppdrag ges till förvaltningen att anordna en gemensam utdelning av stipendierna på rådhuset den 16 april 214, kl 11.3. Inbjudan att delta vid utdelningen skickas till ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden, Staffangymnasiets stipendienämnd och till pressen. Ärendet Ur Stiftelsen Per Ahlquists donationsfond delas årligen resestipendier ut till elever som är födda i Söderhamns kommun. Stipendium ur fonden kan sökas av alla elever på Staffangymnasiet oavsett vilket program eleven genomgår. Vid ansökningstidens utgång har 43 ansökningar inkommit. Staffangymnasiets stipendienämnd har varit rådgivande till gymnasieutskottet när det gäller vilka elever som ska förordas till stipendium. Protokoll från stipendienämnden redovisas. 1 dagsläget är det inte helt klart hur stort det disponibla utdelningsbeloppet för 214 blir. Beslutsunderlag Handlingar daterade 2 14-3-6. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetschef för gymnasiet Rektorer på Staffangymnasiet 5 koladministratörer på 5 taffangymn asiet Ekonom på Staffangymnasiet Ordförandes signatur Jteranles ignatur Utdragsbestyrkande 7 1!
SÖDERIIAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens 214-3-1 gymnasieutskott 7 BUN/212/128/619 Rapport över bildandet av ett gemensamt kommunalförbund för gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet 1 Hälsingland Beslut Gymnasieutskottet tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Återrapport om hur arbetet med att anpassa gymnasieverksamheten går lämnas på nästa sammanträde med gymnasieutskottet. Ärendet Rapport angående det pågående arbetet med att införa ett kommunalförbund för gymnasieskola och vuxenutbildning i Hälsingland lämnas. Några områden återstår innan beslutsunderlag kan utarbetas, bland annat frågan om studieoch yrkesvägledarnas tillhörighet diskuteras fortfarande. Om allt går enligt planen fattar barnoch utbildningsnämnden beslut i ärendet på aprilsammanträdet. Gymnasieutskottet informeras om att stora anpassningar av gymnasieverksamheten måste förberedas eftersom elevunderlaget för gymnasiet minskar de närmaste åren, motsvarande ca 1, Mkr för perioden 2 14-217. Beslutsunderlag Handlingar daterade 2 14-3-1. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetschef för gymnasiet Rektorer på Staffangymnasiet Skoladministratörer på Staffangymnasiet Ekonom på Staffangymnasiet Nämndsekreteraren
Ärende 16
Karriärtjänster inom skolan Enligt PISA 212 fortsätter svenska 15-åringars resultat att försämras i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD länder och presterar under OECD genomsnittet inom alla de kunskapsonwdden som undersökningen mäter. När vi följer elevernas resultat i Söderhamn kan vi konstatera att skolor uppvisar stora skillnader i måluppfyllelse och att några skolor har alldeles för låga resultat. Förutom ovanstående ämnesområden har vi också identifierat att resultaten sjunker i ämnet engelska. Barn- och utbildningsnämnden har under 213, med kommunal och statliga pengar, inrättat karriärtjänster för lärare och förskollärare. Det samlade uppdraget för var och en av dessa tjänster är att öka måluppfyllelsen för barn och elever i förskolan och i skolan. 1 barn- och utbildningsnämndens arbete för en ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat i skolan är det viktigt att resurser styrs så att elevernas behov tillgodoses. Det gäller inte minst tidigt i elevernas skolgång samt att resurserna riktas till skolor, klasser och elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Vi har därför redan tagit initiativ till att ta fram ett nytt resursfördelningssystem som på ett kraftfullare sätt ska utjämna för skillnader mellan skolor och förskolor. Det nya resursfördelningssystemet beräknas kunna tas i drift under 215. Till läsåret 214/15 utökas antalet karriärtjänster och för Söderhamns del innebär det att vi utöver de 8 förstelärare som redan är tillsatta kan tillsätta ytterligare 25 förstelärare inom BUN och LA. Vi inom majoriteten vill använda karriärtjänsterna för att öka likvärdigheten i skolan. Skolor och klasser som har många elever som inte når målen behöver utvecklas i snabbare takt för att ge dessa elever bättre förutsättningar. Vi vill därför att karriärtjänsterna till övervägande del kommer skolor och klasser med lägst resultat till nytta för att såväl höja resultaten som öka likvärdigheten i skolan. Flera av de förstelärare som tillsätts ska ha ett förvaltningsövergripande skolutvecklingsuppdrag. På så sätt kan de skickligaste lärarna i kommunen vara ett stöd till rektorer och lärare när det gäller att utveckla bl a läsförståelse, mottagandet av nyanlända, ämnesdidaktik, kollegialt lärande och relationsskapande insatser. Vi föreslår därför att förvaltningschefen med ovanstående utgångspunkter får i uppdrag att till nämndens sammanträde i april ta fram ett förslag till hur karriärtjänsterna ska utformas och finansieras. Bo Wikström