SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionssal, 08:30-11:45 Öppet sammanträde för allmänheten

Transkript

1 Nämnd Plats och tid Utses att justera Kommunfullmäktiges sessionssal, 08:30-11:45 Öppet sammanträde för allmänheten Hannes Vainionpää Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, , kl 13:30 Paragrafer Underskrifter Bo Wikström, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Hannes Vainionpää, justerare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse Tid för anslag Förvaringsplats för protokollet s förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift Carina Wahlberg

2 Närvaroförteckning Beslutande Bo Wikström (S), ordförande Alexandra Gard (S) Hannes Vainionpää (S) Susanne Klevbert (S) Erik Sköld (S) Jan-Eric Berger (C) Ola Andersson (C) Linus E Ohlson (M) Jonas Lindberg (M) Ingrid Backelin (FP) Agneta Grehn (V) Ersättare Helena Gehlin (S) Johannes Tyve (S) Ersättare för Alexandra Gard (S) Margareta Agelmark (S) Inkallad ej tjänstgörande ersättare Henrik Viberg (S) Claes B Jacobson (MP) Janne Bild (C) John Ekdahl (C) Ersättare för Linus E Ohlson (M) Natalie Bergström (M) Linda Elgestad (M) Ersättare för Jonas Lindberg (M) Ove Wiström (KD) Mats Lindström (V) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x x x x x x x Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x Övriga närvarande Tomas Hartikainen, förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Johan Rasmussen, verksamhetschef, 27 John Hjalmarsson, rektor, 28 Pernilla Lund, utredningssekreterare, 30 Kerstin Vennberg, ekonom, Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

3 Innehållsförteckning 27 Avstängning av gymnasieelev Presentation av ny rektor IT-bokslut per Sjukstatistik Ekonomisk rapport Yttrande över motion om mer fysisk aktivitet i grundskolan Yttrande över motion om utökad fysisk aktivitet i skolan Sökande till gymnasieskolan läsåret 2014/ Förändring av utbildningsutbud på gymnasieskolan inför läsåret 2014/ Inför Viktiga konferensen Rapporter Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Anmälan av delegationsbeslut Fråga om karriärtjänsterna Fråga om hur drogmissbruk förebyggs och upptäcks i Söderhamns kommun Förslag till nya ärenden Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

4 27 BUN/2014/0032/619 Avstängning av gymnasieelev Paragrafen omfattas av sekretess. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

5 28 Presentation av ny rektor Beslut tar emot informationen och hälsar John välkommen. Ärendet John Hjalmarsson, ny rektor på Vågbroskolan presenterar sig för nämnden. John har tidigare jobbat som gymnasielärare och skolledare på olika skolor i landet, närmast kommer han från Borgarskolan i Gävle, där han har jobbat som studierektor. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

6 29 BUN/2014/0016/042 IT-bokslut per Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet har beslutat att ett IT-bokslut ska tas fram varje halvår. I IT-bokslutet ska jämförelser mellan budget och utfall för barn- och utbildningsförvaltningens kostnad för drift- och leasing av datautrustning göras varje månad. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Barn och utbildningsförvaltningens halvårsbudget för IT-drift och leasing av datautrustning samt system för perioden 1 januari-31 december 2013 är kronor och utfallet för samma period är kronor. Detta innebär ett överskott på kronor. IT-bokslut för perioden 1 januari 31 december 2013 redovisas nedan: Driftskostnader (kr) Total IT-kostnad Budget Utfall Avvikelse System Drift och Leasing Skrivare Summa Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetssystem (kr) System Antal Budget Jan-dec Avvikelse FortiClient Konto personal Konto elev edwise Procapita Kommunlicens PMO Skola 24 och Novaschem Kommunlicens Avistatime Kommunlicens Summa Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

7 Forts 29 Sammanställning av datorer/nät Datortyper Antal Administrativa nätet 128 Skolanätet 744 Skolnet4U 635 Fristående internet 9 Summa 1516 Skolanätet är inte ett öppet nät utan åtkomst sker genom att eleverna loggar in med lösenord. Skolnet4U är ett helt öppet trådlöst nät som kan användas utan inloggning. Antal datorer per enhet Antal Bergvikskolan 114 Faxeskolan 8 Mo skola 20 Norrtullskolan 183 Rosenvallskolan 33 Sandarne skola 21 Skoldatateket 89 Stenbergaskolan 50 Stentägtskolan 23 Stråtjära skola 12 Stugsunds skola 30 Trönö skola 23 Vågbroskolan 78 Östra skolan Bergviks förskola 2 Familjecentralen 1 Kilsmyrans förskola 1 Klossdammens förskola 10 Kungsgårdens förskola 3 Lillbergets förskola 10 Ljusne förskola 4 Nymåla förskola 6 Rosenvalls förskola 5 Sandarne förskola 5 Trönö förskola 1 Vågbro förskola 4 52 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

8 Forts 29 Särskolan 17 Kulturskolan 15 Staffangymnasiet 697 Administration 23 SPIKT 6 Summa 1516 Fördelning av datorer per enhet I fördelningen redovisas samtliga datorer per enhet. Det betyder att de datorer som t ex finns på de olika skolexpeditionerna, och är administrativa datorer, också finns med i statistiken. Även pedagogernas datorer finns med. Tyvärr finns vid årsskiftet inte säker information om vilka datorer som är elevdatorer eller pedagogers datorer. Vi redovisar dessa uppgifter vid delårsredovisningen Då blir det också möjligt att tydligt redovisa nyckeltalet, elever per dator. Begagnade datorer Vi använder fortfarande ca 350 gamla datorer, datorer som vi använder på övertid. Kostnaden för dessa är 0 kr. Datorerna kan kopplas upp på ett gästnät, Visit-surf, för att nå Internet. Merparten av dessa datorer finns i förskola och grundskola och de finns INTE med i statistiken. Sammanfattning Under hösten 2013 har ett nytt nätverk för elever införts. Skolanätet är inte ett öppet nät utan åtkomst sker genom att alla elever får via lösenord logga in. Åtgärden med inloggning (AD) möjliggör fortsatt utveckling för användning av framtida digitala läromedel. Samtidigt som Skolanätet infördes så flyttades alla pedagoger till kommunens administrativa nätverk. Skillnaden mellan Skolnet4U, som nämns i tabellen ovan och Skolanätet är att Skolnet4U är ett helt öppet trådlöst nät som alla kan använda utan inloggning. Användande av Skolnet4U får till följd att även de som inte arbetar eller går i skolan/förskolan använder nätet och den belastningen gör att den ordinarie verksamheten får driftsstörningar. Under året så har SPIKT examinerat drygt 20 pedagoger som nått nivå 3 i PIM (Praktisk IT- och Mediekunskap). Utbildningen fortsätter i en lokal variant med start våren Inriktningsmålet Flexibelt lärande har äskat medel för förstärkning av datorer till grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, mycket lovvärt. I december 2013 beställdes 75 datorer och BUN fick 50 datorer levererade i februari Ett nytt avtal för inköp av datorer är tecknat för vår del av Söderhamn Nära. Tillsammans med Falun, Borlänge och Sandviken har vi nu ett avtal under 5+1 år. Avtalet innebär lägre kostnader per dator och det kommer att ge effekt allt eftersom de gamla avtalen löper ut. Återigen så har det gångna året inneburit att vi tagit ytterligare steg mot en datortätare verksamhet i förskola och skola. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Forts 29 Tidigare beslut , 169. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Beslutet skickas till Verksamhetschefer Förskolechefer Grundskolans rektorer Gymnasieskolans rektorer Rektor grundsärskola och gymnasiesärskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

10 30 BUN/2014/0007/600 Sjukstatistik 2013 Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Uppdrag ges till barn- och utbildningsförvaltningen att till nästa tillfälle som sjukstatistik tas fram göra en könsuppdelning per enhet, om det är möjligt. Ärendet Statistik över den totala sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaro över 60 dagar av den totala sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen. Sjukstatistiken tas fram i syfte att upptäcka områden där arbetsmiljöarbetet behöver intensifieras för att minska ohälsa. Grunddatat vad gäller personuppgifter, arbetstid, sjukfrånvaro och till viss del enhet har hämtas från kommunens HR-system. Vissa uppgifter har därefter lagts till vid bearbetningen. Materialet har räknats fram utifrån gällande organisation 2013 i syfte att kunna mäta ett så likvärdigt resultat som möjligt mellan de tre år som jämförs i rapporten. Den totala sjukfrånvaron inklusive sjukersättning redovisas för tillsvidare-, visstids- och timanställda medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande För andra året i rad ökar den totala sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen och uppgår under 2013 till 5.0 % och av den totala sjukfrånvaron uppgår långtidssjukfrånvaron till 51.7 %. Sjukfrånvaron har under perioden 2002 till 2013 varierat mellan 3.7 % och 8.9 %. Den totala sjukfrånvaron Sjukfrånvaron inklusive tidsbegränsad sjukersättning för barn- och utbildningsförvaltningen har sammanställts sedan Sjukfrånvaron ökade för andra året i rad efter perioden 2006 till 2011 då det skedde en stadig minskning. Sjukfrånvaron låg under 2013 nästan i nivå med års sjukfrånvaro, vilket var det år som Försäkringskassan införde mer restriktiva regler kring sjukskrivningar. Sjukfrånvaron ökade under 2013 i hela kommunen. Kommunens totala sjukfrånvaro uppgick till 5.4 % under Sjukfrånvarons omfattning berodde på, liksom tidigare år, ett antal samverkande faktorer där bl a kommunens omfattande arbete inom arbetsmiljö och rehabilitering sedan många år bidrar till resultatet. Även Försäkringskassans förändrade regelverk kring sjukskrivningar, som trädde i kraft under 2008, påverkar nivån på sjukfrånvaron. Dock behöver tendensen till den ökade sjukfrånvaron följas nogsamt. Detta kommer att göras som arbetsmaterial inom förvaltningen genom att enklare redovisning per 30 juni för första halvåret 2014 tas fram, vilket även gjordes för första gången per 30 juni Visar denna redovisning på att Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10

11 Forts 30 sjukfrånvaron återigen ökar så får överväganden göras om detta ska tas in i arbetet med framtagande av arbetsmiljöplan för Långtidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaron (sammanhängande sjukfrånvaro mer än 60 dagar) av den totala sjukfrånvaron uppgick under 2013 till 51.7 % vilket är en minskning i förhållande till 2012 vad gäller andelen, men en ökning i totalt antal timmar som omfattar långtidssjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron i kommunen uppgick till 42.4 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är en ökning i förhållande till Inom långtidsfrånvaron var 70 % av frånvaron inte arbetsrelaterad. Resterande 30 % var frånvaro som var arbetsrelaterad alternativt tveksamma fall. Av den arbetsrelaterade frånvaron fanns 49 % inom befattningar som främst arbetar inom förskola och fritidshem, 39 % som arbetare inom skola och resterande del finns inom administrationen. Under 2012 var den arbetsrelaterade långtidsfrånvaron 12 % och fanns främst inom befattningar som arbetar inom förskola och fritidshem. Sjukfrånvaro 2013 Under 2013 har den totala sjukfrånvaron ökat med ca 6 % i förhållande till Ökningen ligger inom ramen för korttidsfrånvaron. Antalet schemalagda ordinarie arbetstimmar som uppgått inom barn- och utbildningsförvaltningen under 2013 motsvarade inte fullt 590 årsarbetare, vilket var en ökning med drygt 20 årsarbetare i förhållande till Ökningen bestod bland annat av ökning av timvikarier, fler anställda i förskolan inom ramen för förskolelyftet och fler specialpedagoger inom ramen för det kommunala kunskapslyftet. Den totala sjukfrånvaron motsvarade 30 årsarbetare varav långtidsfrånvaron stod för 15 årsarbetare vilket även det var en ökning i antal årsarbetare i förhållande till 2012 då motsvarande siffror var 27 årsarbetare respektive 14 årsarbetare. Den del av långtidsfrånvaron som var arbetsrelaterad respektive tveksamma fall motsvarade 4.5 årsarbetare. Motsvarande siffra var under årsarbetare. Noteras att det dock kan finnas ett visst mått av osäkerhet både vad gäller schemalagda ordinarie arbetstimmar och sjukfrånvarotimmar, dock påverkar detta inte nivån i den procentuella redovisningen av sjukfrånvaron som redovisas i denna rapport. Antal anställningar är inte detsamma som antalet personer, utan en person kan ha haft flera anställningar under året t ex ett förordnande under vårterminen och ett förordnande under höstterminen vilket ger två anställningar i denna rapport. Noteras också att redovisningen omfattar alla anställningar både månadsavlönade och timavlönade. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

12 Forts 30 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaron i procent fördelat per kön har ökat både för män (0.6 procentenheter) och kvinnor (0.7 procentenheter) i förhållande till Motsatsen gäller långtidssjukfrånvaron i förhållande till den totala sjukfrånvaron där kvinnorna minskat med 0.6 procentenheter och männen minskat 4.6 procentenheter. Av långtidsfrånvaron bland männen så är 14 % arbetsrelaterad frånvaro av den totala sjukfrånvaron. Motsvarande för kvinnorna är 86 %. Sjukfrånvaro per kön 2013 Kön Antal anställningar Ordinarie Total sjuk- Total sjuk- Långtidssjuk- Långtidssjuk per kön arbetstid frånvaro i tim frånvaro i % frånvaro i tim frånvaro i % Kvinna , ,1 Man , ,5 Summa , ,7 Sjukfrånvaro per åldersgrupp Sjukfrånvaron för samtliga åldersgrupper har ökat i förhållande till Liksom tidigare år under de senaste tre åren har åldersgruppen 50 år eller äldre den högsta sjukfrånvaron. Långtidssjukfrånvaron av den totala sjukfrånvaron har ökat i åldersgruppen 29 år eller yngre. I de två andra grupperna har motsatsen skett jämfört med Sjukfrånvaro per ålder 2013 Kön Antal anställningar Ordinarie Total sjuk- Total sjuk- Långtidssjuk- Långtidssjuk per ålder arbetstid frånvaro i tim frånvaro i % frånvaro i tim frånvaro i % - 29 år , , år , ,6 50 år eller äldre , ,3 Summa , ,7 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

13 Forts 30 Den arbetsrelaterade långtidssjukfrånvaron står för 30 % i åldersgruppen år och 70 % i åldersgruppen 50 år och äldre. Sjukfrånvaron per område Under den senaste treårsperioden har flera olika organisationer funnits inom barn- och utbildningsförvaltningen. Nedanstående redovisning är omräknad utifrån 2013 års organisation. Sjukfrånvaro per område 2013 Område Antal * Ordinarie Total sjuk- Total sjuk- Långtidssjuk- Långtidssjuk årsarbetare arbetstid frånvaro i tim frånvaro i % frånvaro i tim frånvaro i % Förskola Grundskola , ,6 Förvaltningskontoret , ,8 Gymnasieskola , ,4 Kulturskola , ,7 Skolhälsovård/elevhälsa ,7 0 0,0 Syv/IT , ,6 Totalt , ,7 * Beräknat utifrån ordinarie arbetstid deltat med 1750 timmar De olika verksamhetsområdena inom barn- och utbildningsförvaltningen skiljer stort i storlek, därför ska tabellerna nedan inte jämföras mellan verksamhetsområdena utan i stället skillnaden mellan år inom de olika verksamhetsområdena. Sjukfrånvaron har årligen ökat under mätperioden i verksamhetsområdena Förskola Grundskola, Kulturskola och SYV/IT. I de två sistnämnda verksamhetsområdena bestod ökningen främst av att en eller flera är långtidssjukskrivna. Gymnasiet hade även 2013 samma låga sjukskrivningsnivå. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

14 Forts 30 Långtidsfrånvaron av den totala sjukfrånvaron i de två större verksamhetsområdena, Förskola Grundskola och Gymnasieskola har inte fullt 50 % i respektive område. I övriga områden, bortsett från skolhälsovård/elevhälsa, så var långtidsfrånvaron den största delen av den totala sjukfrånvaron. Detta berodde på att det är relativt få anställningar i dessa områden och om det då är några som är långtidssjukskrivna så slår det relativt stort på den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro per befattning Sjukfrånvaron per befattning redovisas i personalgrupper över 20 anställningar. Resterande anställningar har räknats samman i gruppen övriga personalgrupper och där ingår annan skolpersonal, dagbarnvårdare, måltidspersonal, skolbibliotekarie/assistent, skolfritidsledare, skolkurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och verksamhetstekniker. Sjukfrånvaro per befattning 2013 Befattning Antal anställningar Ordinarie Total sjuk- Total sjuk- Långtidssjuk- Långtidssjuk per befattning arbetstid frånvaro i tim frånvaro i % frånvaro i tim frånvaro i % Administrativ personal , ,8 Assistent för barn/elever , ,0 Barnskötare , ,9 Fritidspedagog , ,1 Förskollärare , ,6 Lärare , ,5 Skolledare , ,8 Övriga personalgrupper , ,2 Summa , ,7% Sjukfrånvaron per befattning kan vara svår att jämföra på grund av att det är stor skillnad på antalet anställda inom de olika personalgrupperna. I nedanstående diagram redovisas de befattningar som har minst 20 anställningar, dock är skillnaden ändå mycket stor mellan olika befattningar. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14

15 Forts 30 Sjukfrånvaron har under de tre senaste åren årligen ökat för yrkesgrupper som arbetar med de yngre barnen. Det gäller barnskötare, fritidspedagoger och förskollärare. Även gruppen övriga personalgrupper har ökat de tre senaste åren. Långtidssjukfrånvaron har ökat bland administrativ personal, fritidspedagoger, förskollärare och gruppen övriga personalgrupper. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15

16 Forts 30 Sjukfrånvaro per enhet Sjukfrånvaro per enhet har tagits fram för andra året vilket innebär att det är första året det går att göra jämförelser mellan år. Noteras att det är skillnad på antalet anställningar inom de olika enheterna vilket gör bland annat att en långtidssjukskrivning kan ge stora skillnader i sjukfrånvaroprocent mellan enheterna och mellan år. Noteras att statistiken har redovisats i två diagram på grund av att det är många enheter som inte ryms i samma diagram. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16

17 Forts 30 Sjukfrånvaron per enhet omfattar den totala sjukfrånvaron av den totala arbetstiden. För att sätta det i relation till den totala sjukfrånvaron har även statistik tagits fram över andelen årsarbetare per enhet av den totala andelen årsarbetare inom förvaltningen. Detta jämförs med andel total sjukfrånvaro per enhet i förhållande till den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17

18 Forts 30 Vid kulturskolan, SYV/IT och Vågbroskolan finns en noterbar avvikelse mellan andel årsarbetare och andel sjukfrånvaro, där andelen av sjukfrånvaron är betydligt större än andelen årsarbetare. Detta beror på att långtidssjukfrånvaro i hög grad förekommit på dessa enheter. Vid Klossdammens förskola, Norrtullskolan och Stugsunds skola är avvikelsen motsatsen, andelen av sjukfrånvaron är betydligt mindre än andelen medarbetare. Vid dessa enheter har ingen alternativt väldigt lite långtidssjukfrånvaro förekommit. Långtidssjukfrånvaro som har avslutats under 2013 Under 2013 har fem långtidssjukskrivningar avslutats där den anställde inte har återgått i den befattning som den arbetade i när sjukskrivningen uppstod. Orsaken till avgångarna är hel sjukersättning (2), pension (1), uppsägning från kommunen (1) och dödsfall (1). Statistik över anställningar som haft långtidssjukfrånvaro har tagits fram sedan Under den perioden så avslutades sex anställningar under 2012, en under 2011, fem under 2010, två under 2009 och sex under Frisknärvaro Ett av kommunstyrelsens mål har varit att andelen tillsvidareanställda som har högst sju sjukdagar under ett kalenderår (= frisknärvaro) skulle, med utgångspunkt från 2007 års siffror öka årligen fram till Vid mätperiodens utgång var målet nått. Målet finns inte längre men frisknärvaron har ändå fortsatt att följas upp. Frisknärvaron har för barn- och utbildningsförvaltningens del jämfört med kommungenomsnittet fördelas enligt nedanstående under perioden : Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

19 Forts BUN 69 % 72 % 69 % 76 % 84 % 71 % 72 % Kommunen - 67 % 66 % 69 % 71 % 66 % 65 % Frisknärvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen har ökat trots att den totala sjukfrånvaron har ökat under För kommunen totalt har frisknärvaron minskat. Tidigare beslut Sjukstatistik för barn- och utbildningsförvaltningen har årligen redovisats till barn- och utbildningsnämnden i februari eller mars sedan Beslutsunderlag Rapport daterad Beslutet skickas till Verksamhetschefer Förskolechefer Rektorer i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola Utredningssekreterare Pernilla Lund Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

20 31 BUN/2014/0018/042 Ekonomisk rapport Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Nämndens ekonomiska uppföljningsrapport till och med februari 2014 visar ett plus på ca kr. Belopp i tusentals kronor Verksamhet Periodbudg Utfall Avvikelse Budget Prognos avvik Kommunledn och rev , Gymnasiesärskola , Kulturskola , Administration , Förskola , Grundsärskola , Grundskola , Gymnasiet , Fritidshem , Förskoleklass Summa totalt: Belopp i tusentals kronor Verksamhet Prognostiserad budgetavvikelse dec nov okt sep aug maj april mars feb 45, Gymnasiesärskola , Kulturskola 0 60, Administration 0 62, Förskola , Grundsärskola , Grundskola 0 65, Gymnasiet , Fritidshem 0 69, Förskoleklass 0 Summa totalt: Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20

21 Forts 31 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Den positiva avvikelsen för gymnasiesärskolan förklaras av att preliminär interkommunal kostnad inte har bokats upp för perioden. I verksamheten ligger dessutom en felbudgetering på kr då det visat sig att elevantalet inte är lika stort som prognostiserat. Den negativa avvikelsen med kr för verksamheten grundskola förklaras av att hela fakturan för IT-drift till Söderhamn NÄRA, perioden januari februari har bokförts på grundskolan och den ska delas mellan samtliga verksamheter, rättning sker under mars. Detta förklarar till största delen den positiva avvikelsen för bland annat verksamheten gymnasieutbildning. Den positiva årsprognosen för gymnasieutbildningen förklaras av att kapitaltjänstkostnaderna kommer att bli lägre på grund av att budgeterade investeringar inte har gjorts i den takt som beräknats. Inom grundsärskolan finns interkommunala kostnader som inte budgeterats och dessa täcks av nämndens del av budgetreserven som finns för verksamheten. Därutöver beräknas verksamheten ha fler elever till hösten vilket ger en negativ årsavvikelse med kr. Den negativa årsprognosen med kr för verksamheten förskola avser lokalkostnad för tillfällig avdelning under perioden januari till juni, kostnaden avser däremot hyreskontrakt till och med 31 december I samband med kommande demografijusteringar kommer detta att kunna justeras. Beslutsunderlag Månadsrapport daterad Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21

22 32 BUN/2013/0145/600 Yttrande över motion om mer fysisk aktivitet i grundskolan Beslut beslutar att säga JA till motionens förslag under förutsättning att barn- och utbildningsnämndens budgetram utökas med ca 6,5 Mkr. Reservationer Linda Elgestad (M), Ingrid Backelin (FP), Jan-Eric Berger (C) och John Ekdahl (C) anmäler reservation mot nämndens beslut till förmån för Jan-Eric Bergers förslag till beslut. Ärendet Karin Solum (MP), Gabriella Pettersson (MP) och Olov Östlund (MP) har lämnat in en motion där de föreslår att kommunen beslutar att förstärka ämnet idrott och hälsa så att kommunens alla skol- och förskolebarn får minst 45 minuters fysisk aktivitet alla skoldagar. Motionärerna hänvisar till att allt fler rapporter talar om sämre psykisk och fysisk hälsa bland dagens unga och dessutom sämre skolresultat. Det finns enkla metoder råda bot på detta nämligen daglig motion och mer idrott i skolan, vilka är vetenskapligt utvärderade, effektiva och ytterst lönande. Bunkefloprojektet nämns som ett bra exempel på där fysisk aktivitet i skolan förbättrat elevernas resultat. Motionärerna hänvisar även till en undersökning gjord av en skolsköterska i Söderhamn som visade att år 2012 var mellan % av eleverna överviktiga (någon heltäckande statistik finns inte) samt att år 2013 saknade 18,9 % av eleverna gymnasiebehörighet jämfört med 12,4 % i hela riket. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Grundskola Idrott och hälsa finns som skolämne från och med årskurs 1-9 i grundskolan. Enligt syftesbeskrivningen i läroplanen (Lgr11) ska undervisningen bland annat syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska också få möta många olika slags aktiviteter och utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom livet. Dessutom ska eleverna ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Under sin tid i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid på 500 timmar. I flera av kommunens skolor organiserar lärare fysiska aktiviteter kombinerat med lärande i olika ämnen. I nämndens aktiviteter för inriktningsmålet Flexibelt lärande finns också utomhuspedagogik med. Om utökning av fysisk aktivitet införs med minst 45 minuter alla skoldagar för alla kommunens elever i årskurs 1-9 innebär det en ändring i befintlig timplan och därmed en utökning av antalet lärartjänster. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22

23 Forts 32 Förskola och förskoleklass I förskolan och förskoleklass finns inga skolämnen eller timplan att förhålla sig till. Inom den befintliga pedagogiska verksamheten ges många möjligheter till lek och rörelse såväl utomhus som inomhus. För att införa mer fysisk aktivitet i förskola och förskoleklass behövs ingen utökning av tid. Bunkefloprojektet Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Bunkefloprojektet drogs igång på Ängslättskolan i Bunkeflostrand. Den lokala idrottsföreningen hjälpte till att göra det möjligt att ge barnen i årskurs 1 och 2 en timmes fysisk aktivitet om dagen - varje dag. Från början hade alla nya barn som började i första klass fysisk aktivitet som ett dagligt, obligatoriskt ämne. På grund av ändrade ekonomiska förutsättningar har flera skolor i Malmö stad inte länge möjlighet att tillämpa Bunkeflomodellen fullt ut. Uppgifterna om Bunkefloprojektet och Bunkeflomodellen har hämtas från deras webbplats. Forskning Forskningsrapport Malmö universitet Sammanlagt har 220 barn från tre årskullar på Ängslättskolan och Sundsbroskolan i Bunkeflostrand under nio år följts av forskare från Malmö universitet. Barnen delades in i två grupper. Den ena gruppen fick extra idrottsundervisning och motorisk träning och den andra gruppen fick inte motsvarande undervisning. De två grupperna går i samma skola och har föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet. Det visade sig att gruppen med utökad idrottsundervisning utvecklades bättre motoriskt, och fick även bättre skolresultat. Störst var skillnaden för pojkar, där 96 % i idrottsgruppen blev behöriga till gymnasieskolan jämfört med 83 % i den andra gruppen. Forskningsrapport Visible learning Enligt John Hattie och hans forskargrupps resultat är dock inte effekterna lika tydliga. John Hattie presenterade 2009 forskningsrapporten Visible learning, vilket är den hittills största sammanställningen av forskningsresultat när det gäller effekter om vad som påverkar elevers studieprestationer. Hatties studie omfattar 80 miljoner elever och ca olika forskningsprojekt. Enligt Hattie ger ökad fysisk aktivitet endast måttliga effekter på elevers studieresultat. Små men positiva effekter kan uppnås för elevernas koncentrationsförmåga, minnet och klassrumsbeteendet. Rapporten är översatt till svenska under namnet Synligt lärande och studien har sedan 2011 fått stor genomslagskraft i Sverige och Europa. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23

24 Forts 32 Forskningsrapport Karolinska Institutet I läkartidningen nr skriver läkarna och forskarna Elin Ekblom-Bak, Björn Ekblom och Maj-Lis Hellenius att regelbunden fysisk aktivitet motverkar eller försenar uppkomsten av flertalet av våra vanligaste folksjukdomar. Enligt läkar- och forskargruppen är det ökade stillasittande beteendet det allvarligaste för folkhälsan. Fysisk aktivitet innebär inte att man behöver idrotta. För att nå hälsoeffekter är det snarare ett undvikande av stillasittande som är viktigt. Läkarnas artikel belyser hälsoperspektivet för vuxna och de uttalar sig inte om eventuella effekter i skolan. Beslutsalternativ 1 Säga JA till motionens förslag. Ekonomiska konsekvenser Om mer fysisk aktivitet införs vid kommunens skolor (årskurs 1-9) innebär det en ändring i befintlig timplan för grundskolan och därmed en utökning av antalet lärartjänster med ca 13 heltidstjänster. Det ökade antalet tjänster medför en ökad kostnad med ca 6,5 Mkr. Denna kostnad ryms inte inom befintlig ram utan förutsätter en utökning av budgetramen med motsvarande belopp. Om timplanen för eleverna utökas ytterligare innebär det för flertalet skolor att skoldagen måste förlängas. En effekt av detta är troligen en ökad kostnad för skolskjutsar. Skolskjutsplaneringen för läsåret 2014/2015 är redan upphandlad och därför kan inte förändringen med utökad fysisk aktivitet genomföras förrän tidigaste läsåret 2015/2016. De eventuella ekonomiska konsekvenserna beträffande skolskjutsar går inte att bedöma i dagsläget. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär en övervägande positiv påverkan. Hållbar utveckling innebär en övervägande positiv påverkan för bättre fysisk hälsa för samtliga barn och elever. Tillväxt om effekten av ökad fysisk aktivitet innebär att elevernas skolprestationer förbättras och att fler elever når högre grad av måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskolan så innebär det med stor sannolikhet att tillväxten påverkas positivt. Kvalitet ingen påverkan. Beslutsalternativ 2 Säga NEJ till motionens förslag. Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24

25 Forts 32 Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Inga konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Diskussion på sammanträdet Nämnden för en diskussion på sammanträdet runt motionen enligt följande: - En bra motion - det är viktigt med fysisk aktivitet för barn och elever - Positiv motionen - Kan man lägga in mer fysisk aktivitet i skolan utan att man utökar nämndens budgetram? - Viktigt att uppmuntra barnen att gå ut på rasterna, då blir fysisk aktivitet naturligt och då främst eleverna i årskurs Finns det utrymme i schemaläggningen att ha längre raster? - De barn som är på fritidshem får mycket motion men det gäller ju bara barnen i de yngre åldrarna. Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1 under förutsättning att barnoch utbildningsnämndens budgetram utökas med ca 6,5 Mkr. Förslag till beslut på sammanträdet Jan-Eric Berger (C) föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt beslutsalternativ 2. Beslutsgång Ordförande ställer de båda förslagen mot varandra och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen för vidare befordran till kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25

26 33 BUN/2013/0144/600 Yttrande över motion om utökad fysisk aktivitet i skolan Beslut anser att motionen är besvarad. Ärendet Bo Dahlin (SD) och Kenneth Thuring (SD) har lämnat in en motion där de föreslår att berörd nämnd i Söderhamns kommun ska undersöka möjligheterna att samtliga barn i årskurs ett till fyra i kommunen ges gymnastik varje dag som obligatoriskt ämne i linje med det så kallade Bunkefloprojektet i Bunkeflostrand i Skåne. Motionärerna hänvisar till en uppföljning av projektet i Bunkeflostrand som visat att barnen som deltagit i projektet inte är lika överviktiga, att de fått ett starkare skelett och att de mår bättre samt att skolresultaten förbättrats. Motionärerna menar att Söderhamns kommun ska vara en förebild vad gäller ökad satsning på idrott och hälsa. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Grundskola Idrott och hälsa finns som ett skolämne från och med årskurs.1-9 i grundskolan. Enligt syftesbeskrivningen i läroplanen (Lgr11) ska undervisningen bland annat syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska också få möta många olika slags aktiviteter och utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom livet. Dessutom ska eleverna ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Under sin tid i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid på 500 timmar. I flera av kommunens skolor organiserar lärare fysiska aktiviteter kombinerat med lärande i olika ämnen. I nämndens aktiviteter för inriktningsmålet Flexibelt lärande finns också utomhuspedagogik med. Om utökning av fysisk aktivitet införs med minst 45 minuter alla skoldagar för alla kommunens elever i årskurs 1-4 innebär det en ändring i befintlig timplan och därmed en utökning av antalet lärartjänster. Bunkefloprojektet Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Bunkefloprojektet drogs igång på Ängslättskolan i Bunkeflostrand. Den lokala idrottsföreningen hjälpte till att göra det möjligt att ge barnen i åk 1 och 2 en timmes fysisk aktivitet om dagen - varje dag. Från början hade alla nya barn som började i första klass Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26

27 Forts 33 fysisk aktivitet som ett dagligt, obligatoriskt ämne. På grund av ändrade ekonomiska förutsättningar har flera skolor i Malmö stad inte länge möjlighet att tillämpa Bunkeflomodellen fullt ut. Uppgifterna om Bunkefloprojektet och Bunkeflomodellen har hämtas från deras webbplats. Forskning Forskningsrapport Malmö universitet Sammanlagt har 220 barn från tre årskullar på Ängslättskolan och Sundsbroskolan i Bunkeflostrand under nio år följts av forskare från Malmö universitet. Barnen delades in i två grupper. Den ena gruppen fick extra idrottsundervisning och motorisk träning och den andra gruppen fick inte motsvarande undervisning. De två grupperna går i samma skola och har föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet. Det visade sig att gruppen med utökad idrottsundervisning utvecklades bättre motoriskt, och fick även bättre skolresultat. Störst var skillnaden för pojkar, där 96 % i idrottsgruppen blev behöriga till gymnasieskolan jämfört med 83 % i den andra gruppen. Forskningsrapport Visible learning Enligt John Hattie och hans forskargrupps resultat är dock inte effekterna lika tydliga. John Hattie presenterade 2009 forskningsrapporten Visible learning, vilket är den hittills största sammanställningen av forskningsresultat när det gäller effekter om vad som påverkar elevers studieprestationer. Hatties studie omfattar 80 miljoner elever och ca olika forskningsprojekt. Enligt Hattie ger ökad fysisk aktivitet endast måttliga effekter på elevers studieresultat. Små men positiva effekter kan uppnås för elevernas koncentrationsförmåga, minnet och klassrumsbeteendet. Rapporten är översatt till svenska under namnet Synligt lärande och studien har sedan 2011 fått stor genomslagskraft i Sverige och Europa. Forskningsrapport Karolinska Institutet I läkartidningen nr skriver läkarna och forskarna Elin Ekblom-Bak, Björn Ekblom och Maj-Lis Hellenius att regelbunden fysisk aktivitet motverkar eller försenar uppkomsten av flertalet av våra vanligaste folksjukdomar. Enligt läkar- och forskargruppen är det ökade stillasittande beteendet det allvarligaste för folkhälsan. Fysisk aktivitet innebär inte att man behöver idrotta. För att nå hälsoeffekter är det snarare ett undvikande av stillasittande som är viktigt. Läkarnas artikel belyser hälsoperspektivet för vuxna och de uttalar sig inte om eventuella effekter i skolan. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Förslag till beslut anser att motionen är besvarad. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27

28 Forts 33 Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt förslag till beslut. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen för vidare befordran till kommunfullmäktige Ekonomiska konsekvenser Om fysisk aktivitet införs som obligatoriskt ämne varje dag för barn i årskurs ett till fyra, innebär det en ändring i befintlig timplan för grundskolan och därmed en utökning av antalet lärartjänster med ca 6 heltidstjänster. Det ökade antalet tjänster medför en kostnad med ca 3,2 mkr. Denna kostnad ryms inte inom befintlig budgetram utan förutsätter en utökning av den med motsvarande belopp. En utökning av timplanen kan även komma att innebära ökade kostnader för skolskjutsar. Skolskjutsplaneringen för läsåret 2014/2015 är redan upphandlad och därför kan inte förändringen med utökad fysisk aktivitet genomföras förrän tidigaste läsåret 2015/2016. Eventuella ekonomiska konsekvenser beträffande skolskjutsar går inte att bedöma i dagsläget. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär en övervägande positiv påverkan. Hållbar utveckling innebär en övervägande positiv påverkan för bättre fysisk hälsa för samtliga barn och elever. Tillväxt - om effekten av ökad fysisk aktivitet innebär att elevernas skolprestationer förbättras och att fler elever når högre grad av måluppfyllelse så innebär det med stor sannolikhet att tillväxten påverkas positivt. Kvalitet ingen påverkan. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen för vidare befordran till kommunfullmäktige. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28

29 34 BUN/2014/0024/612 Sökande till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Statistik över förstahandssökande till Staffangymnasiet redovisas samt sökande till andra kommuner och friskolor läsåret 2014/2015. Sökande från alla hälsingekommuner ingår i statistiken. Utbildningar som har ett stort antal förstahandssökande på Staffangymnasiet är: El- och energiprogrammet Fordon- och transportprogrammet Teknikprogrammet Utbildningar som har ett litet antal förstahandssökande på Staffangymnasiet är: Bygg- och anläggningsprogrammet Estetiska programmet, inriktning estetik och media Handels- och administrationsprogrammet Industritekniska programmet Noteras att det finns 43 förstahandssökande till Staffangymnasiet från andra kommuner. Förstahandssökande från Söderhamn till utbildningar i andra kommuner och i fristående gymnasieskolor: 75 sökande till kommunala skolor 32 sökande till fristående skolor Under åren var det ca % av de förstahandssökande som sökte utbildningar i friskolor och kommunala skolor i andra kommuner. Noteras att i år är det ca 33 % som är förstahandssökande till andra kommuner och friskolor. I april görs en preliminär antagning som visar om eleverna kommer in på sina val utifrån höstterminsbetyget. Därefter kommer en omvalsperiod som pågår under april och maj, då de sökande kan ändra och lägga till utbildningar i sin ansökan. Tidigare beslut s gymnasieutskott , 5. Beslutsunderlag Rapport daterad Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29

30 Forts 34 Beslutet skickas till Verksamhetschef för gymnasiet Rektorer på Staffangymnasiet Skoladministratörer på Staffangymnasiet Ekonom på Staffangymnasiet Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30

31 35 BUN/2014/0031/612 Förändring av utbildningsutbud på gymnasieskolan inför läsåret 2014/2015 Beslut beslutar att från och med läsåret 2014/15 inte längre erbjuda estetiska programmet, inriktning estetik och media (ESEST) på Staffangymnasiet. Ärendet I samband med antagningsrådets genomgång av förstahandssökande till Staffangymnasiet konstateras att det endast är fyra förstahandsökande till inriktning estetik och media inom estetiska programmet. Antagningsrådet föreslår därför barn- och utbildningsnämnden att inte längre erbjuda estetiska programmet, inriktning estetik och media (ESEST) på Staffangymnasiet. Vid gymnasieutskottets sammanträde den 10 mars 2014 diskuterades frågan inför antagningsrådets sammanträde den 12 mars Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Den nya programstrukturen för gymnasieskolan som infördes 2011 innebar att det yrkesförberedande medieprogrammet togs bort. I stället infördes en inriktning på det högskoleförberedande estetiska programmet, estetik och media, som till stora delar skulle motsvara medieprogrammets innehåll. Det har emellertid varit svårt att rekrytera elever till inriktningen estetik och media på Staffangymnasiet. I år är det endast fyra elever som valt programmet i första hand, varav två elever kommer från annan kommun i samverkansområdet. Eleverna från Söderhamns kommun har i andra hand sökt annat program inom Staffangymnasiet. Vid föregående års antagning var det tre elever som sökte inriktningen och därför beslutade gymnasieutskottet och barn- och utbildningsnämnden inför läsåret 2013/14 att tillfälligt stoppa antagningen. För att marknadsföra och informera om programmets inriktning har skolledning, lärare och elever gjort flera försök. Trots genomförda insatser kan vi inte notera att intresset för inriktningen ökar. Det är ur elevens perspektiv viktigt att snabbt informera om planerade förändringar varför ett beslut om att inte starta en utbildning måste ges i god tid före omvalsperioden. På så sätt ges eleven förutsättningar att välja samma utbildning hos annan huvudman. Inriktningen estetik och media erbjuds inom samverkansområdet i Ljusdals kommun. Ekonomiska konsekvenser En anpassning av gymnasieskolans program- och inriktningsutbud är nödvändig med tanke på att gymnasieskolans budget ska vara i balans inom ett par år, där elevantalet åter kommer att styra budgetens storlek. Det är vidare ett led att harmoniera ekonomi och verksamhet i samband med ett eventuellt bildande av kommunalförbund. De ekonomiska konsekvenserna Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31

32 Forts 35 av att bedriva ett program eller en inriktning med så få elever skulle innebära en dramatisk kostnadsökning. Konsekvenser för övriga perspektiv är marginella och kan inte på något avgörande sätt säga påverkas av beslutet. Förslag till beslut beslutar att från och med läsåret 2014/15 inte längre erbjuda estetiska programmet, inriktning estetik och media (ESEST) på Staffangymnasiet. Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt förslag till beslut. Beslutet skickas till Hälsingeutbildning ekonomisk förening (HUTB) Region Dalarna, Antagningsenheten Verksamhetschef för gymnasiet Rektorer på Staffangymnasiet Skoladministratörer på Staffangymnasiet Ekonom på Staffangymnasiet Studie- och yrkesvägledare Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32

33 36 Inför Viktiga konferensen Beslut utser Bo Wikström (S), Alexandra Gard (S) och Ingrid Backelin (FP) som nämndens representanter i Viktiga konferensen den 15 april Ärendet Den viktiga modellen är ett systematiskt arbete i Söderhamns kommun för att öka barn och ungdomars delaktighet och inflytande över viktiga frågor för barn och ungdomar. Modellen har tillämpats under ett antal år och innebär följande olika moment: Viktiga veckan Viktiga mötet Viktiga konferensen Tanken är att barn och ungdomar får uttrycka vad som är angeläget för dem under den viktiga veckan. Frågeställningar och synpunkter som kommit upp under den Viktiga veckan sammanställs och ventileras under det Viktiga mötet. Under den Viktiga konferensen ska enligt modellen de förtroendevalda med stöd av tjänstemän ge ungdomar återkoppling på deras förslag/idéer och synpunkter. Den Viktiga konferensen kommer i år att äga rum den 15 april Informationsmöte kommer att hållas för utsedda representanter den 8 april ska utse representanter till de ämnesdialoger som berör barnoch utbildningsnämndens verksamhetsområden. Beslutet skickas till Rådhuset Marcus Häggström Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33

34 37 Rapporter Beslut tar del av rapporterna och lägger dem till handlingarna. Ärendet Rapporter lämnas över följande: Protokoll från gymnasieutskottets sammanträde den 10 mars 2014 Utdelning av stipendier ur Per Ahlquists donationsfond den 16 april 2014 i rådhuset, kl 11:30. Nämndens ledamöter anmäler om de tänker vara med vid utdelningen till nämndens sekreterare Bildandet av ett gemensamt kommunalförbund för gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet i Hälsingland (dnr BUN/2012/0128/619) Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34

35 38 Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Beslut tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet delges inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m för tiden enligt nedanstående: Kommunfullmäktige 11, Innovationsupphandling X , Jämställdhetsstrategi Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 28, Investering i moderna värmeanläggningar Beslutsunderlag Sammanställning av inkomna skrivelser, brev och protokollsutdrag daterad Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35

36 39 BUN/2014/0008/002 Anmälan av delegationsbeslut Beslut tar del av rapporterade delegationsbeslut och lägger dem till handlingarna. Ärendet Nämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga Ordförande Bo Wikström Beslut i protokoll från antagningsrådet , , , , Verksamhetschef Carin Mellqvist 2.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal Verksamhetschef Johan Rasmussen Beslut om mottagande av elev i första hand eller andra hand till nationella program , Beslutsunderlag Sammanställning av delegationsbeslut daterad Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36

37 40 BUN/2014/0026/600 Fråga om karriärtjänsterna Beslut beslutar att ge uppdrag till förvaltningschefen att till nämndens aprilsammanträde ta fram ett förslag till hur karriärtjänsterna ska utformas och finansieras utifrån nedanstående. Vidare beslutar barn- och utbildningsnämnden att förvaltningen kan börja utannonsera karriärtjänsterna innan nämndens aprilsammanträde. Ärendet Fråga har väckts av Bo Wikström (S) angående karriärtjänster. Används tjänsterna med inriktning på att eleverna ska nå kunskapsmålen? Enligt PISA 2012 fortsätter svenska 15-åringars resultat att försämras i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECDländer och presterar under OECD-genomsnittet inom alla de kunskapsområden som undersökningen mäter. När vi följer elevernas resultat i Söderhamn kan vi konstatera att skolor uppvisar stora skillnader i måluppfyllelse och att några skolor har alldeles för låga resultat. Förutom ovanstående ämnesområden har vi också identifierat att resultaten sjunker i ämnet engelska. har under 2013, med kommunala och statliga pengar, inrättat karriärtjänster för lärare och förskollärare. Det samlade uppdraget för var och en av dessa tjänster är att öka måluppfyllelsen för barn och elever i förskolan och i skolan. I barn- och utbildningsnämndens arbete för en ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat i skolan är det viktigt att resurser styrs så att elevernas behov tillgodoses. Det gäller inte minst tidigt i elevernas skolgång samt att resurserna riktas till skolor, klasser och elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Vi har därför redan tagit initiativ till att ta fram ett nytt resursfördelningssystem som på ett kraftfullare sätt ska utjämna skillnaderna mellan skolor och förskolor. Det nya resursfördelningssystemet beräknas kunna tas i drift under Till läsåret 2014/2015 utökas antalet karriärtjänster och för Söderhamns del innebär det att vi utöver de 8 förstelärare som redan är tillsatta kan tillsätta ytterligare 25 förstelärare inom BUN och LA. Vi inom majoriteten vill använda karriärtjänsterna för att öka likvärdigheten i skolan. Skolor och klasser som har många elever som inte når målen behöver utvecklas i snabbare takt för att ge dessa elever bättre förutsättningar. Vi vill därför att karriärtjänsterna till övervägande del Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37