Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren 2009-2011 Denna rapport ger inledningsvis information och statistik kring själva inrapporteringen av Sveriges Ekokommuners Gröna nyckeltal, för att sedan redovisa det faktiskta resultatet av de senaste årens inrapportering för respektive nyckeltal. Information och statistik kring inrapporteringen av de Gröna nyckeltalen Mellan inrapporteringarna för år 2010 och år 2011 reviderades nyckeltalen. Läs gärna mer om nyckeltalen och revideringsprocessen i broschyren om de Gröna nyckeltalen som finns att ladda hem på Sekoms hemsida: http://www.sekom.se/index.php/om-sekom/groena-nyckeltal. Inrapporteringen av nyckeltal sker alltid med ett års förskjutning, d.v.s. år 2010 rapporterades nyckeltalen för år 2009, år 2011 rapporterades 2010 års nyckeltal o.s.v. Revideringsprocessen ägde rum nov 2011-maj 2012 vilket gjorde att inrapporteringen för år 2011 försköts till hösten 2012. För några av nyckeltalen är vi beroende av senast tillgängliga offentliga statistik, exempelvis för nyckeltal 1, koldioxidutsläpp, där statistikkällan är den Nationella emissionsdatabasen, www.rus.lst.se. Ett annat exempel är total skogsareal som behöver tas fram för nyckeltal 5, senast tillgängliga statistik är i dagsläget från år 2005. I dessa fall används statistiken för senast tillgängliga år. Nyckeltalen för åren 2009 och 2010 har sammanställts så att de blir jämförbara med år 2011. För varje nyckeltal beskrivs eventuell skillnad efter revideringsprocessen. År 2011 tillkom nyckeltal 3 Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken. Samtidigt togs tidigare nyckeltalet Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar bort och vävdes istället in i nyckeltal 7 Total mängd hushållsavfall. Statistikunderlaget till sammanställningarna i denna rapport finns i Excel-dokumentet Sammanställning Gröna Nyckeltal_2013 och finns att hämta på Sekoms hemsida. Till skillnad från webbportalen AlphaQuest (Nordic Port) har felaktiga och misstänkt felaktiga inrapporteringar för respektive nyckeltal sorterats bort. Efter hand som felaktiga inrapporteringar justeras kommer Exceldokumentet att uppdateras. Med hjälp av sammanställningarna i denna rapport kan Sekom analysera hur arbetet med nyckeltalen går för medlemmarna och var insatser behövs för att exempelvis underlätta inrapporteringen. Nedan redovisas hur många kommuner som svarat för respektive år och nyckeltal.
Svarsfrekvens 100 80 60 40 20 0 antal kommuner antal svar Totalt har 43 kommuner rapporterat svar för nyckeltalen år 2009 (59 %), 42 st. år 2010 (58 %) och 49 st. år 2011 (58 %). Antalet kommuner som svarat har ökat de senaste åren, samtidigt har också antalet ekokommuner ökat. Eftersom det är många nya ekokommuner kan det vara möjligt att det krävs en viss inkörningsperiod för att bli mer bekant med de Gröna nyckeltalen. Nedan redovisas det totala antalet svar per nyckeltal för åren 2009-2011 i jämförelse med antalet svar efter att felrapporteringar sorterats bort. Inrapportering avseende år 2009 Antal kommuner 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1a 1b 2 3 4 5 6 7 8a 8b 8c 9 10a 10b 11 12 Antal svar nyckeltalet Minus felrapporteringar År 2009 svarade flest kommuner på nyckeltal 7 och 8 a-c och minst svar har inkommit för nyckeltalen 9 och 10 a-b.
Inrapportering avseende år 2010 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1a 1b 2 3 4 5 6 7 8a 8b 8c 9 10a 10b 11 12 Antal svar nyckeltalet Minus felrapporteringar År 2010 svarade flest kommuner på nyckeltal 7 men samtidigt har flera felrapporteringar upptäckts för detta nyckeltal. Nyckeltal 12, 4, 6 och 8 a-c har också genererat relativt många svar i kombination med få felrapporteringar. Minst antal svar inkom för nyckeltalen 9 och 10 a. Inrapportering avseende år 2011 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1a 1b 2 3 4 5 6 7 8a 8b 8c 9 10a 10b 11 12 Antal svar nyckeltalet Minus felrapporteringar Inrapporteringen för år 2011, efter revideringsprocessen, visade på en generellt ökad svarfrekvens för samtliga nyckeltal där allra flest kommuner svarade på nyckeltal 12. Även nyckeltal 4, 5, 6, 7, 8 och 11 genererade många svar. Minst antal svar fick det nya nyckeltalet 3 (andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken) samtidigt som en positiv trend kan utläsas för nyckeltal 9 och 10 a-b som tidigare år haft en relativit sett lägre svarsfrekvens. Ur antalet felrapporteringar kan utläsas att dessa nyckeltal, tillsammans med nyckeltal 7 (som förnyats) fortfarande kan behöva finjusteringar i sina anvisningar och rutiner.
Antal kommuner 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal svar per nyckeltal åren 2009-2011 1a 1b 2 3 4 5 6 7 8a 8b 8c 9 10a 10b 11 12 I en jämförelse mellan antalet svar per nyckeltal under åren 2009-2011 tydliggörs en positiv trend för Ekokommunernas Gröna nyckeltal. Sett till att antalet ekokommuner ökat de senaste åren så är svarsfrekvensen fortfarande densamma som år 2009 och 2010 (58 %). Däremot har det reella antalet kommuner som rapporterat in svar ökat. Förhoppningen är att revideringsprocessen bidragit till en ökad tydlighet kring de Gröna Nyckeltalen som gör att fler ekokommuner ser nyttan med de Gröna nyckeltalen och väljer att rapportera in sin kommuns statistik. Syftet med Gröna Nyckeltal Med nyckeltalen vill ekokommunera på ett enkelt och konkret sätt indikera ifall utvecklingen, inom valda områden går mot hållbarhet och samtidigt påminna om det strategiska arbetet som behövs i kommunerna för att nå full hållbarhet (där hållbarhetskriterierna är uppfyllda). Frågan är, leder det arbete vi gör i kommunerna i rätt riktning? Nyttan med gemensamma nyckeltal De Gröna Nyckeltalen: Utgör ett statistiskt underlag för den egna kommunen Utgör ett bra underlag när ekokommunerna ska svara på årliga enkäter Visar på trender i det lokala hållbarhetsarbetet Ger möjlighet att ta del av vad som ligger bakom andra ekokommuners positiva eller negativa trender Är bra för marknadsföring av kommunen Fungerar som en årlig påminnelse att jobba med helheten mot full hållbar utveckling Nyckeltalen är utvalda av medlemmarna själva, de ska inte innebära ett för stort merarbete att ta fram data samtidigt som de ska vara intressanta för flertalet kommuner. De ska också vara möjliga att påverka genom ett aktivt kommunalt arbete. Det är viktigt att det finns en kontinuitet i inrapporteringsmetodik hos den enskilda kommunen för att kunna utläsa trender. Nyckeltalen är inte heltäckande avseende att indikera en hållbar utveckling, men berör viktiga områden för en kommun, främst gällande ekologisk hållbarhet.
RESULTAT GRÖNA NYCKELTALEN ÅR 2009-2011 Nedan redovisas medeltal, samt max- och minvärden från de ekokommuner som rapporterat in för respektive nyckeltal, där felaktiga och misstänkt felaktiga inrapporteringar har sorterats bort. Underlaget till sammanställningen i denna rapport finns i Excel-dokumentet Sammanställning Gröna Nyckeltal_2013 (se www.sekom.se). Där kan man utläsa varje enskild kommuns resultat. För tidigare års resultat hänvisas till webbportalen AlphaQuest (Nordic Port): http://www.port.se/alphaquest/app_port/pcmain.cfm?verkid=%22%23z0%20%0a. Instruktioner för hur du söker fram resultat kommer att läggas ut på Sekoms hemsida: http://www.sekom.se/index.php/om-sekom/groena-nyckeltal Observera att stora skillnader mellan åren kan bero på att de kommuner som rapporterar in varierar från år till år, därmed också lokala förutsättningar och skillnader. NYCKELTAL 1: Koldioxidutsläpp (ton/invånare) Visar kommunens utsläpp av koldioxid. 1a 1b Utsläpp från sektor Industriprocesser fördelat per kommuninvånare Utsläpp från övriga sektorer fördelat per kommuninvånare För ett fåtal kommuner kommer stora delar av koldioxidutsläppen från industriprocesser, därför särredovisar nyckeltalet denna sektor. För merparten av kommunerna gör sektorn industriprocesser ingen skillnad. 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1 a 1,83 1,57 0,89 Nyckeltal 1a: Utsläpp från sektor Industriprocesser fördelat per kommuninvånare (ton/inv) Max 24,62 15,12 33,79 Min 0,00 0,00 0,00 Medel 1,83 0,89 1,57 Antal svar 31 34 41
6,00 5,50 5,00 4,50 4,00 1 b 5,90 5,34 4,96 Nyckeltal 1b: Utsläpp från övriga sektorer fördelat per kommun-invånare (ton/inv) Max 35,48 27,07 19,56 Min 1,22 1,05 0,73 Medel 5,90 5,34 4,96 Antal svar 34 32 37 Utsläppen av koldioxid speglar samhällets förbränning av fossila bränslen. Målet är att minska/eliminera vår användning av fossila, icke förnybara, bränslen och därmed minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Nyckeltalet kan också påminna om övriga växthusgaser som har förstärkt klimatpåverkan. Övriga växthusgaser är metan, dikväveoxid, freoner, vattenånga och ozon. Förbättrat tidigare formuleringar och anvisningar för att synka med nuvarande statistikkälla.
NYCKELTAL 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/inv.) Visar förändringar i invånarnas utnyttjande av den kollektivtrafik som erbjuds inom kommunen. Nyckeltalet omfattar resande med stadsbuss, regionbuss, lokaltåg, tunnelbana och spårvagn. 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 2 78,51 71,32 62,24 Nyckeltal 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/inv) Max 520,74 764,21 596,04 Min 12,48 12,61 8,78 Medel 62,24 71,32 78,51 Antal svar 34 33 39 För att få en uppfattning om kommunernas strävan med ökad kollektivtrafik har någon framgång. Oförändrat.
NYCKELTAL 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) Visar utvecklingen av förnybara bränslen i kollektivtrafikens fordonsflotta i kommunen och i länet. 40 30 20 10 0 3 35,47 Nyckeltal 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) Max - - 68,71 Min - - 0,00 Medel - - 35,47 Antal svar 25 För att synliggöra vikten av förnybara bränslen även inom kollektivtrafiken. Nytt nyckeltal. Förskjutning av tidigare nyckeltal 3 till nyckeltal 4.
NYCKELTAL 4: Andel ekologiskt odlad åker (%) Visar andelen ekologiskt odlad åkermark i kommunen 1 och förhållandet mellan jordbruk som aktivt drivs i hållbar riktning vs. jordbruk som inte gör det. 4 40,00 30,00 20,00 10,00 29,79 22,76 12,83 0,00 Nyckeltal 4: Andel ekologiskt odlad åker (%) Max 88,93 80,18 70,85 Min 0,80 0,00 0,00 Medel 29,79 22,76 12,83 Antal svar 38 39 45 Motivet för att ekologisk odling är att minska kemikalieanvändningen som har en negativ miljöpåverkan. Detta nyckeltal visar hur utvecklingen ser ut i den egna kommunen. Var tidigare uppdelat på EU:s stödregler och KRAV-kontroll, men KRAV-certifierad mark är numera inbakad i statistiken för ekologiskt odlad mark efter EU:s direktiv. Förskjutning av tidigare nyckeltal 4 till nyckeltal 5. 1 Nyckeltalet omfattar endast åkermark eftersom någon samlad statistik över betesmark på kommunal nivå inte finns tillgänglig från Jordbruksverket.
NYCKELTAL 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom FSC-certifiering. 5 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 41,97 37,39 34,21 Nyckeltal 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Max 91,53 90,17 86,00 Min 0,00 0,00 2,90 Medel 37,39 34,21 41,97 Antal svar 35 38 43 Värdens skogar har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgången till ren luft. Skogen är också en källa för upplevelser och ger många nyttigheter: mat, mediciner, timmer och pappersfibrer. För människor och samhällen, djur och växter, är det därför viktigt att skogarna i världen sköts på ett ansvarsfullt sätt. Målet för FSC är att få till stånd ett hållbart och lagligt bruk av världens skogar. Tidigare mättes både PEFC- och FSC-certifierade skogsbruk. Ändringen till att endast räkna med FSC har gjorts p.g.a. risk för dubbelcertifiering. Det är vanligt att skog är certifierad både genom FSC och genom PEFC. Förskjutning av tidigare nyckeltal 5 till nyckeltal 6.
NYCKELTAL 6: Andel skyddad natur (% ) Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper och vattenmiljöer utvecklas inom kommunen, genom naturreservatsbildning och biotopskydd. 6 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 10,59 7,46 5,25 Nyckeltal 6: Andel skyddad natur (%) Max 56,49 63,30 18,80 Min 0,06 0,43 0,15 Medel 7,46 10,59 5,25 Antal svar 42 40 42 Att skydda land- och vattenområden bidrar till ökad biologisk mångfald, sammanhängande ekosystem och minskad risk för undanträngning av naturen. Ett tillägg att även innefatta skyddade vattenområden. Tidigare nyckeltal 6 borttaget/vävts samman med nyckeltal 7. I och med denna förändring har den totala
NYCKELTAL 7: total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Nyckeltalet visar den totala mängden avfall per person i kommunen. Syftet är att visa på hushållens resursutnyttjande och konsumtionsmönster. Nyckeltalet innefattar kärl- och säckavfall, grovavfall och de vanligaste fraktionerna som återvinns enligt producentansvar. 460,00 440,00 420,00 400,00 380,00 360,00 340,00 7 447,98 379,26 379,71 Nyckeltal 7: Total mängd hushållsavfall (kg/inv) Max 588,14 907,07 768,00 Min 183,39 128,83 190,91 Medel 379,26 379,71 447,98 Antal svar 41 35 33 Genom att titta på den totala statistiken för hushållsavfall och återvinning av aktuellt producentansvar ges en (möjligen förenklad) bild över konsumtionstrenden i kommunen. Målet är att minska de totala mängderna avfall och att återvinna så stor del som möjligt av det avfall som ändå uppkommer. Omformulering av tidigare nyckeltal med syfte att vara mer meningsfullt ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet är att visa på hushållens resursutnyttjande och konsumtionsmönster. Genom att mäta total mängd hushållsavfall inklusive producentansvaret får vi ett närmare mått på konsumtionen i samhället (det som återvinns är ju också konsumtion).
NYCKELTAL 8: Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Visar trenden av halten tungmetaller i avloppsslammet.; 8a: bly 8b: kadmium 8c: kvicksilver 8a - bly 18,00 17,00 16,00 15,00 14,00 13,00 17,13 17,12 14,94 Nyckeltal 8a: Tungmetallhalter i avloppsslam - bly (mg/kg TS) Max 59,00 40,36 28,50 Min 0,65 5,50 1,40 Medel 17,13 17,12 14,94 Antal svar 42 39 41 8a kadmium 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,89 0,82 0,77 Nyckeltal 8b: Tungmetallhalter i avloppsslam - kadmium (mg/kg TS) Max 2,60 2,20 2,66 Min 0,29 0,30 0,07 Medel 0,77 0,82 0,89 Antal svar 41 40 43
0,60 0,55 0,50 0,51 8a - kvicksilver 0,57 0,56 0,45 Nyckeltal 8c: Tungmetallhalter i avloppsslam - kvicksilver (mg/kg TS) Max 1,30 1,75 1,46 Min 0,15 0,16 0,06 Medel 0,51 0,57 0,56 Antal svar 42 40 44 Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden och har en påverkan både på människa och på miljön. Vi kan utveckla nyckeltalet i ett resonemang kring andra ämnen och aspekter som är nära kopplade till våra avloppsreningsverk. Oförändrat.
NYCKELTAL 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Indikatorn redovisar användningen av förnybar och/eller återvunnen energi för el och värme i lokaler ägda av kommunen där man a) bedriver kommunal verksamhet och b)står för el- och värmeinköpen. Eftersom alla ekokommuner har olika organisationsstruktur med mer eller mindre bolagisering kan möjligheten att inkludera bolagen i nyckeltalsredovisningen variera. Varje kommun får därför själva ta ställning till om bolagen ska inkluderas eller inte. 85,00 9 83,14 80,00 75,00 78,49 75,43 70,00 Nyckeltal 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Max 100,00 100,00 100,00 Min 34,72 58,46 34,75 Medel 78,49 83,14 75,43 Antal svar 31 30 39 Indikatorn visar hur samhället ställer om från beroendet av i huvudsak fossila- och kärnbränslen för energiproduktion. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet samtidigt som vi förvaltar resurserna väl. Oförändrat.
NYCKELTAL 10 a; Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Visar hur mycket energi per årsarbetare som åtgår för tjänsteresor i kommunen. 10 a 1000,00 980,47 950,00 919,15 911,83 900,00 850,00 Nyckeltal 10a: Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/anst) Max 2333,33 1938,40 1613,24 Min 166,25 120,06 200,77 Medel 980,47 919,15 911,83 Antal svar 28 31 32 Den bästa kwh är den som inte används. Även om vi vill att omställningen så snabbt som möjligt ska gå mot enbart förnybara bränslen också inom transportsektorn så är det lika viktigt att effektivisera användandet av bilar i tjänsten (t.ex. genom en mötes-/resepolicy) och effektivisera själva bilkörningen (biltyp efter behov, utbildning i sparsam körning osv. ). Effektiviseringen ska dock inte gå ut över servicegraden i kommunen och därför anges nyckeltalet i kwh/årsarbetare. Tidigare har endast energianvändningen av fossila bränslen redovisats, från och med revideringen redovisas energinanvändningen för alla kommunens drivmedel, även de förnybara, för att visa på vikten av ett energieffektivt körsätt.
NYCKELTAL 10 b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Nyckeltalet visar klimatpåverkan från kommunens tjänsteresor med bil. Innefattar emissionerna utifrån bränslens innehåll av fossilt kol. 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 10 b 0,31 0,27 0,23 Nyckeltal 10b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/anst) Max 0,59 0,85 0,99 Min 0,07 0,09 0,03 Medel 0,23 0,27 0,31 Antal svar 28 32 33 Nyckeltalet visar förhoppningsvis på en minskande trend av koldioxidutsläpp och därmed på utfasningen av fossila bränslen. Tillägg för utsläpp från eldrift i de fall fossil el används.
NYCKELTAL 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. För att räknas till ekologiska livsmedels ska produkten vara märkt med EU:s ekologiska logo och därmed följa EU:s definition av ekologisk produktion. 11 15,00 10,00 8,55 11,47 13,37 5,00 0,00 Nyckeltal 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Max 21,60 30,11 30,82 Min 2,18 1,74 1,67 Medel 8,55 11,47 13,37 Antal svar 39 38 42 Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald. I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren är i huvudsak producerat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. Tydligare anvisningar med avseende på vad som är ekologiska livsmedel.
NYCKELTAL 12: Andel miljöcertifierade skolor (%) Visar de skolor/förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell som t.ex. Utmärkelsen skola för hållbar utveckling, Grön Flagg eller ISO 14001/EMAS. 12 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 20,73 18,85 13,97 Nyckeltal 12: Andel miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Max 95,23 128,57 100,00 Min 0,00 0,00 0,00 Medel 13,97 20,73 18,85 Antal svar 38 41 46 Eftersom ekokommuner är mån om att kommande generationer har en grundläggande kunskap om hållbar utveckling och tror att de skolor/förskolor som är miljöcertifierande på ett eller annat sätt har ett tydligt fokus på att sprida denna kunskap. Urklipp från Skolverket.se 2 : Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Vidare under rubriken Gemensamt ansvar Hållbar utveckling handlar om gemensamt ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan kvinnor och män och mellan folkgrupper och länder. Världens länder är i dag sammanflätade och beroende av varandra som aldrig tidigare. Vår livsstil och politik påverkar och påverkas av andra. Sverige har inte bara ett ansvar för att bidra till en rättvis och hållbar värld, utan också ett eget intresse av det. Oförändrat. 2 Webbplats. Skolverket. http://www.skolverket.se/skolutveckling/hallbar_utveckling. 2012-09-19.