Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Relevanta dokument
Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté. Verksamhetsplan 2012

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns utvecklingsprogram 2013

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Yttrande angående Prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet i Stockholmsregionen TRN

Miljödriven gemensam upphandling av Samordnad varudistribution på Södertörn

Minnesanteckningar från planeringskonferens med Södertörnskommunernas ledningsgrupp

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Minnesanteckningar från Södertörnskommunernas ledningsgrupp

Haninge kommuns internationella program

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Gunilla Eitrem Utvecklingsledare Södertörnssamarbetet. Miljödriven gemensam upphandling av godstransporter på Södertörn. Biogas-Tinget 4 december 2013

Minnesanteckningar Södertörnskommunernas samarbetskommitté

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050.

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Minnesanteckningar Södertörnskommunernas samarbetskommitté

Verksamhetsplan Etablering Södertörn godkänd av ledningsgruppen den 8 december 2017

Minnesanteckningar från Södertörnskommunernas ledningsgrupp

Södertälje kommun Hur bör fortsättningen från Järna in mot Stockholm utformas

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Strategiska planen

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Verksamhetsplan och budget 2013

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Verksamhetsplan och budget 2012

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från:

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Verksamhetsplan

Inledning Metod IT-nyckeltal Södertörn 2009

IT-nyckeltal Södertörn 2007

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

Evenemangsstrategi för Stockholms stad

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER STUDIERESA PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Samordnad varudistribution på Södertörn. Gunilla Eitrem Jan Hultgren Sven-Gunnar Andersson

Inbjudan. VAS-RÅDET 2007 Inbjudan

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

2019 Strategisk plan

BOTKYRKA KOMMUN. Vi översänder vårt svar på remissen tillsammans med kommunstyrelsens beslut. Med vänliga hälsningar.

Plattform för Strategi 2020

Verksamhetsplan och budget 2015

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare

Internationell strategi. för Gävle kommun

Hur kan RUS stödja och möjliggöra omställning till hållbara lokalsamhällen?

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Inledning

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klockan 13:00-15:00, Vardagsrummet, Novumhuset (plan 6E), Flemingsberg Science

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Södertörnskommunernas yttrande över Regional cykelplan för Stockholms län

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

Smartare och snabbare. FKON oktober 2017

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

STRATEGI. Strategi för fyrkommunsnätverket för utveckling av mottagande och etablering av nyanlända

Ekonomiskt stöd till Uppstart 2018

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Transkript:

Beslutad 2017-02-02 Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Verksamhetsplan 2017 Budget 2017

1. Inledning Södertörns åtta kommuner är en attraktiv del av Stockholmsregionen med ca 480 000 invånare. Attraktionskraften kan mätas i både en kraftig befolkningstillväxt och i starka och världskända företag i ett differentierat näringsliv som satsar på forskning och utveckling. Attraktionskraften kan också mätas i form av goda utbildningsmöjligheter på universitets- och högskolenivå. Exempel är Scania, Astra Zeneca och Karolinska Universitetssjukhuset, som har en stark koppling till den högre utbildningen och forskningen som bedrivs vid Södertörns högskola, Tekniska högskolan (KTH) och Karolinska Institutet. Ett växande kunskapscenter rörande Life Science byggs upp i Flemingsberg och ett i Södertälje: Flemingsberg Science och Science Park i Södertälje. Samarbetet mellan kommunerna på Södertörn har traditioner inom bl. a gymnasieområdet, gemensam räddningstjänst och inom energi, miljö och återvinning. Genom gemensamt agerande har också frågor kring infrastruktur drivits framgångsrikt, t ex utbyggnaderna av väg 73, Nynäsbanan och E4-ans breddning. Ett exempel på ett omfattande samarbete i nutid är projektet Samordnad varudistribution där godstransporter samordnas till kommunernas verksamheter. Målen för projektet är färre transporter, minskad miljöpåverkan och ökad trafiksäkerhet. Kommunerna har i Södertörns UtvecklingsProgram 2013 formulerat de viktigaste regionala utvecklingsfrågorna för insatser de närmaste åren. Dessa är att höja utbildningsnivån på Södertörn, stödja ett kunskapsintensivt näringsliv, nyttja tillgänglig kompetens i tillväxtsyfte, leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle samt utnyttja den nya infrastrukturen. Vi ser Södertörn som en naturlig del av Stockholm The Capital of Scandinavia och Stockholm-Mälarregionen, där vi vill medverka som en aktiv aktör och hävda våra intressen i utvecklings- och tillväxtarbete. 2. Syfte Vi samverkar för att stärka den kommunala och den regionala utvecklingen. Det gynnar Södertörn och därmed våra kommuner. Vår samverkan syftar till att kommunledningarna i politik och förvaltning ska nå sina mål i hemkommunen. 2

3. Förhållningssätt Vår samverkan ska kännetecknas av: Fokus på den gemensamma nyttan Respekt för den demokratiska processen i den enskilda kommunen Gå före ett gott regionalt ledarskap Regional samverkan som handlar om att både ge och få 4. Vision 2025 Den långsiktiga målbilden för vår samverkan sammanfattas i vår vision för ett önskvärt tillstånd 2025: Södertörn är en attraktiv del av Stockholm-Mälarregionen, med över en halv miljon invånare, som med tillväxt, mångfald och handlingskraft skapar livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling. 5. Samverkansområden och inriktning 2017 Samverkan inom Södertörn bedrivs inom två huvudområden enligt följande: Samverkansområden Syfte Styrdokument Regionala utvecklingsfrågor Syftar till att utveckla Södertörn som region Södertörns Utvecklings- Program 2013 3

Verksamhetsfrågor Syftar till att effektivisera (ekonomi och kvalitet) den enskilda kommunen, genom samverkan med andra Södertörnskommuner Respektive kommuns budget/verksamhetsplan samt Södertörnskommunernas Samarbetskommittés årliga verksamhetsplan Regionala utvecklingsfrågor Målområden i Södertörns UtvecklingsProgram 2013: Till målområdena hör fem konkreta utvecklingsfrågor. Arbetet med dessa följer särskilda handlingsplaner. Uppföljning och utvärdering skall ske systematiskt. Näringsliv och Högskola Höj utbildningsnivån på Södertörn Vi ökar möjligheten till gymnasial- och eftergymnasial utbildning med fokus på YHutbildningar. Stödja ett kunskapsintensivt näringsliv Vi verkar för att högskolornas roll i de tre regionala stadskärnorna Haninge, Södertälje och Flemingsberg stärks och att näringslivets behov av arbetskraft tillgodoses. Vi förbättrar näringslivsklimatet på Södertörn. Vi arbetar för att Södertörn blir en region av nationell och internationell betydelse inom områdena Life science/medicin. Detta sker genom att vi arbetar för att Flemingsberg ska bli ett nationellt medicinskt-tekniskt centrum och att Södertälje och Flemingsberg har Life science forskning av volym och betydelse. Vi arbetar för att främja utvecklingen av kunskapsintensiva företag och forskningskluster på Södertörn. Under 2017 genomförs aktiviteter främst inom ramen för Vi förbättrar näringslivsklimatet på Södertörn 4

Olikhet och Mångfald Nyttja tillgänglig kompetens i tillväxtsyfte Vi undersöker insatser för nyanlända och asylsökande som väsentligt bidrar till att underlätta bosättning och öka mottagningskapaciteten i kommunerna med fokus på kompetensförsörjning till bristyrken. Klimat Leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle Vi visar vår ambition att vara en region som ställer om energianvändningen bort från fossila bränslen och utmärker oss för ett regionalt ledarskap i klimatfrågan. Vi genomför en omställning till samordnad varudistribution. Vi arbetar för en förstärkt infrastruktur för förnybara drivmedel. Infrastruktur Utnyttja den nya infrastrukturen Vi arbetar för att förbättra möjligheterna för ökad arbets-och bostadsmarknad, ökad social hållbarhet och kompetensnivå, förbättrad sammanhållen struktur och förbättrade kommunikationer. Under 2017 genomförs aktiviteter främst inom nedanstående satsningar: Vi beskriver Södertörn ur ett regionalt och nationellt sammanhang Vi definierar tillväxthinder Utifrån ovanstående prioriterar vi i behovslistan över infrastrukturobjekt inför kommande länsplan Vi positionerar Södertörn i RUFS 2050. En ökad satsning under hösten pa infrastrukturfra gor och samhällsutveckling kombineras med ökad marknadsföring och lobbyverksamhet för positionering av kommunerna pa Södertörn. Ambitionen är att arbetet ska resultera i att fler infrastruktursatsningar genomförs pa Södertörn. Södertörnssamarbetet utökar sin ambition med ökat fokus pa infrastruktursatsningar och hållbar samhällsutveckling. Det innebär en tydligare positionering av Södertörn ur ett infrastruktur- och samhällsutvecklingsperspektiv. Det innebär ocksa en möjlighet till ökat lobbyarbete i arbetet med regionala och nationella samarbetspartners. Omvärldsbevakning Vi utvecklar kontaktnät mellan företrädare för Södertörn och beslutsfattare av betydelse för Södertörns utveckling. 5

Vi samordnar och strukturerar gemensamma insatser i regionala organ såsom KSL, Stockholms Business Alliance och Mälardalsrådet. Vi arbetar gemensamt och tillsammans med externa parter för genomslag i opinionsbildningen i gemensamma frågor. Gemensam ägarstyrning Vi agerar gemensamt i förhållande till de organisationer vi gemensamt äger genom en tydlig ägarstyrning i förbunds- och bolagsordningar, direktiv och ägardialoger. Samarbetsformer Det finns ett stort antal nätverk och arbetsgrupper inom ramen för Södertörnssamarbetet, till exempel inom infrastruktur, kommunikation, miljöområdet och näringslivsarbetet. Verksamhetsfrågor Utökning av pågående samverkan Kommunernas ansvarsområden förändras löpande. När nya uppgifter tillkommer skall kommunerna överväga om uppgifterna skall lösas enskilt, i samverkan kommunerna emellan eller tillföras befintliga samverkansorgan. Detta är frågor som kommunerna skall ha under uppsikt och löpande bedöma. Avvägning mellan samverkansområdena Södertörns UtvecklingsProgram 2013 fastställdes av kommunerna under våren 2013. Det är viktigt att arbetet sker enligt konkreta handlingsplaner (jfr sid 4). Det bör avsättas mer tid och andra resurser för regionala utvecklingsfrågor under 2017 jämfört med verksamhetsfrågorna. Ökad marknadsföring och kommunicering av Södertörn är fortsatt ett viktigt område och får ett ökat fokus under 2017. En kommunikations- och marknadsföringsplattform utarbetas och en ny hemsida för Södertörnssamarbetet tas fram. Kommunikations- och marknadsföringsarbetet ska kopplas till samtliga samverkansområden. 6

6. Arbetsformer Samverkan på Södertörn bygger på varje kommuns och organisations eget intresse att ingå i samverkan. Ett utvecklat samarbete kräver en tydlighet i ansvarsfördelningen. För ett effektivt samarbete bör de olika uppdragen inkluderas i respektive kommuns Mål och Budget. Södertörnskommunernas samarbetskommitté Syftet med samarbetskommittén är att stärka den kommunala och den regionala utvecklingen som gynnar Södertörn och dess kommuner. Samverkan syftar också till att kommunledningarna i politik och förvaltning skall nå sina mål i hemkommunen. Profilen för Södertörn som en attraktiv del av Stockholmsregionen skall tydliggöras och kommunerna skall i ett nära samarbete söka effektiva och rationella lösningar för de egna kompetensområdena. Kommittén skall driva frågor vilka bedöms gagna Södertörn och dess kommuner. I Södertörns samarbetskommitté ingår kommunstyrelseordföranden för var och en av de åtta Södertörnskommunerna. Gruppen träffas minst sex gånger per år. Kommundirektörerna eller motsvarande deltar vid kommitténs möten. Kommunerna finansierar gemensamt ett sekretariat som stöd till kommittén. Sekretariatet är placerat hos Huddinge kommun. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av kommundirektörerna i de åtta kommunerna. Gruppen träffas minst sex gånger per år. Syftet är dels att förbereda samarbetskommitténs möten och dels att samordna övriga samverkansfrågor mellan Södertörnskommunerna. Regional konferens En årlig konferens, Södertörnskonferensen, genomförs med företrädare från de politiska partierna i respektive kommunstyrelse och ledande tjänstemän för kommunerna. Södertörnskonferensen äger nästa gång rum i september 2017. 7

Externa samverkansgrupper Södertörns Rådslag Ett årligt återkommande rådslag där de åtta Södertörnskommunerna, Södertörns högskola, KTH, Stockholms Handelskammare och Företagarna sätter fokus på viktiga frågeställningar av betydelse för Södertörns utveckling. Värdkommun för rådslaget 2017 Nykvarn 2018 Huddinge 2019 Salem 2020 Nynäshamn 2021 Botkyrka 2022 Tyresö 2023 Södertälje 2024 Haninge Södertörns nyckeltal En återkommande uppföljning av nyckeltalsarbetet genomförs och presenteras vartannat år. Nästa presentation av resultaten sker 26 oktober 2017. 7. Kalendarium Södertörns samarbetskommitté (torsdagar 12.00-15.00) 2 februari (Haninge) 23 mars (Nykvarn) 1 juni (Salem) 14 september (Botkyrka) 26 oktober (Tyresö) 7 december (Södertälje) Januari 2018 Mars 2018 April 2018 (Huddinge) (Haninge) (Nykvarn) 8

Samarbetskommitténs planeringskonferens 16-17 augusti 2017 (Nynäshamn) Ledningsgruppen (fredagar 08.30-13.00) 20 januari 24 februari 6-7 april (planeringskonferens) 12 maj 1 september 6 oktober 17 november Södertörnskonferensen 7 september 2017 (Södertälje och Nykvarn) Södertörns rådslag 30 mars 2017 (Nykvarn) Nyckeltal Södertörn Nyckeltalsdag 26 oktober 2017 8. Budget 2017 Från 2017-08-01 ändras kommunernas avgift för Södertörnssamarbetet från 2 till 4 kronor per invånare och år. Det innebär en kostnad på 2,83 kronor per invånare 2017 och 4 kronor per invånare från 2018-01-01. Intäkter Avgifter från kommunerna 1 280 000 Summa 1 280 000 Kostnader Personal 605 000 9

Ersättning till Huddinge kommun för kontorsservice, arbetsrum mm 70 000 Utredningar, konsultstöd mm 605 000 Summa 1 280 000 10