Transpersoners situation i samhället igår, idag och imorgon

Relevanta dokument
HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

Normmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot

Hbtq - bemötande och arbetsmiljö

Integration av hbtq-frågor i elevhälsoarbete ja tack!

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Förvirrande begrepp?

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun

YTTRANDE 1 (5) VLL Ku2017/02516/DISK Stockholm

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor, (SOU 2017:92)

Yttrande över Transpersoner i Sverige förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

HBTQ en facklig fråga

Motion Friskis&Svettis Göteborg Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer

Inledning. Version på lätt svenska

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Lika rättigheter & möjligheter i arbetslivet oavsett. KÖNSIDENTITET eller KÖNSUTTRYCK

TRANSPOLITISKT PROGRAM

Unga som har sex mot ersä/ning: unga hbtq- personers erfarenheter och behov. Jonas Jonsson & Edward Summanen RFSL Ungdom

Remissyttrande över SOU 2017:47 Nästa steg på vägen mot en god och jämlik hälsa

BESLUTSUNDERLAG 1/ Dnr: RS Ledningsstaben Lena Banck

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld

Workshop om sexuell hälsa med fokus på unga nyanlända Karolina Höög & Maja Österlund

TIPSLISTAN om trans på lajv

RFSU:s remissyttrande över SOU 2018:68 Nya regler om faderskap och föräldraskap, Ju2018/04106/L2

INGET MER HBTQ-HAT VAR SCHYSST PÅ NÄTET. Bekämpa hbtq-hat på nätet i samarbete med RFSL och Facebook

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Hon, Han, Hen, Den En introduktion till att bemöta personer med könsdysfori. Maja Ollberg, Alex Lithander RFSL Gotland

Heteronormativitet i högre utbildning

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 31 augusti 2015

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Granskat likabehandlingsplaner. Citat figurerar exempel. Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan.

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Hatbro' mot hbtq-personer. Maria Tillquist 9 juni 2017

Att bemöta msm. Malin Grundström, RFSL Ungdom, Jon Gjønnes, RFSL,

Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner

Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll Katrineholms kommuns HBTQ-satsning

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Hbtq-personer och suicidprevention

Regeringens arbete för hbtq-personers lika rättigheter

SLUTRAPPORT. Projektet Hbtq+, psykisk hälsa och suicidprevention

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Motion från Max Troendlé (MP) - Låt icke-binära omfattas av hbtq-handlingsplanen

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Transsexualism. RFSL Linköping har tagit fram denna utställning som ger en kort information om hur en könskorrigering går till.

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Sälungens förskola I Ur och Skur. Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

FOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Kommunpolitiskt program för RFSU Stockholm

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Remissyttrande (SOU 2017:92) Transpersoner i Sverige- Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor

Remissvar på program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Handlingsplan för hbt-frågor

Välkomna till lärandelab 4!

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn i utsatta livssituationer

0 STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD

Transkript:

Transpersoners situation i samhället igår, idag och imorgon

Vilka är vi som håller denna presentation? Alfie Martins, Ordförande FPES, alfie.martins@fpes.se Sara Bystam, Vice Ordförande FPES, sara.bystam@fpes.se Transföreningen FPES Box 787 114 79 Stockholm Telefon: 08-604 13 93 Email: info@fpes.se Hemsida:

FPES Historia Föreningen bildades 17 November 1966 av Anette Hall med flera. FPE-NE bildades som en förening för heterosexuella transvestiter. Föreningen bildades efter en amerikansk förebild och organiserade till en början medlemmar i Norra Europa. Kortfattat kan en säga att föreningen organiserades som en traditionell herrklubb, exempelvis Rotary. Medlem blev man efter att ha blivit rekommenderad av en eller flera andra medlemmar och efter att ha blivit intervjuad, inte sällan av Anette Hall personligen. Frågorna var personliga och handlade om hur den ansökandes familjeförhållanden såg ut, om hen var gift eller skild, om hur ofta hen bytte om, om och för vilka hen berättat om sitt intresse etc.

FPES Historia - fortsättning Man skall komma ihåg att när föreningen bildades så var samhällsklimatet annorlunda än idag. Transvestism ansågs till exempel vara en sjukdom fram till 2009. FPES var därför länge en hemlig förening. Det är inte förrän på 2000 talet som förändringar inleds till att även tillåta transsexuella som medlemmar. Under 2000 talet blir föreningen mycket öppnare och börjar engagera sig mer i att förändra i samhället. Idag är detta en väldigt viktig del av föreningens verksamhet. Det innebär exempelvis att vi föreläser, påverkar politiker, myndigheter, organisationer, polisen mm för att stärka möjligheterna för alla transpersoner.

Transpersoners situation, en tillbakablick Traditionellt så har transpersoner det väldigt svårt i samhället. Några exempel på problem som finns och har funnits i samhället. 2009 tas sjukdomsstämpeln för transvestism bort, att jämföra med att sjukdomsstämpeln togs bort för homosexualitet 1979. Det är fortfarande en psykiatrisk diagnos att vara transsexuell. Fram till 2013-07-01 så var det ett krav att man var steril för att få tillstånd till att byta juridiskt kön. Du fick inte heller spara några könsceller vilket ju innebär att du inte tilläts att bli biologisk förälder till ett barn. Man fick heller inte vara gift. En skadeståndsprocess pågår.

Hur ser det ut idag? Man skulle ju vilja tro att det är lättare idag men en undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att Fler än var tredje person i enkäten har under det senaste året allvarligt övervägt att ta sitt liv. Varannan har upplevt kränkande behandling under de senaste tre månaderna. Varannan har undvikit olika vardagliga aktiviteter på grund av rädsla för diskriminering det senaste året.

Hur ser det ut idag?- fortsättning Många känner sig otrygga i vardagen och är rädda för att gå ut ensamma. Så många som var femte har blivit utsatt för våld på grund av sin transidentitet och en av tre har blivit utsatt för psykiskt våld. Man har i stor utsträckning lågt förtroende för exempelvis polis, hälso- och sjukvård samt socialtjänst instanser vars uppgift är att ha en skyddande och främjande roll i samhället.

Hur ser det ut idag? - Bemötande Det finns en hel del att fundera på vad gäller bemötandefrågor. Ställ dig själv frågan hur vill du bli bemött i vården, i kontakt med myndigheter, från företag, från socialtjänsten mm. Ifrågasatt? Tolererad? Accepterad? Respekterad? Sedd? Verkligheten för många transpersoner är att man blir ifrågasatt. Man kan få höra saker som Du kan ju inte vara kvinna du låter ju som en man

Hur ser det ut idag? Bemötande fortsättning Många transpersoner mår även dåligt av att få väldigt personliga frågor. I väldigt många fall är detta frågor som man aldrig skulle ställa till en vanlig person. Exempel kan vara Går du på herr eller damtoaletten? Sitter du ner när du kissar? Hur fungerar det att ha sex? Tänder du på killar nu då? Skulle du själv tycka att det var ok om en vilt främmande människa skulle komma fram på krogen och fråga dig till exempel vilken ställning du gillar bäst vid samlag?

Hur ser det ut idag? Bemötande fortsättning Då många transpersoner mår väldigt dåligt så är det ännu viktigare med ett bemötande som inte exkluderar eller kränker personen ytterligare. Fråga personen hur hen vill bli omtalad och tilltalad och respektera detta utan att ifrågasätta. Tänk på namn och pronomen är viktiga för välmående. Vill hon heta Anders så tillmötesgå detta. Vill Karin bli omtalad som han så tillmötesgå detta. Säger Stina att hen är ickebinär så respektera detta Är du osäker på namn / pronomen så fråga!!

Hur ser det ut idag? - Sammanfattning Vanliga pronomen som används är: han, hon, hen, den, de, det, dem, dom. Det går inte att veta vilket pronomen som önskas. Fråga och använd det önskade pronomen. Fråga inte om saker som inte är relevanta och fråga inte frågor som du själv inte skulle svara på Personen framför dig är inget uppslagsverk om Trans eller kön eller sexualitet. Kunskap om detta får du skaffa dig på annat sett. Exempelvis på http://kickanwicksell.se/2013/12/02/att-respektera-en-annan-manniskaskonsidentitet/ http://www.transformering.se/ http://www.tessanc.se/index.htm

Skrämmande exempel ur verkligheten M:s kontakt med Socialtjänsten H:s diskriminering på arbetsplatsen Skyddade personuppgifter hanteras inte korrekt.

Vad gör FPES för att påverka? Föreningen arbetar för personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från den traditionella könsnormen genom att vara en röst i samhället. Vi strävar efter att alla transpersoner skall få samma villkor, bemötande och rättigheter i samhället som alla andra människor åtnjuter. Detta sker exempelvis genom Politisk påverkan Social verksamhet Myndigheter Närstående Politiker Möten / Träffar Vård & Omsorg Arrangemang Diskriminering Föreläsningar Polisen m.fl m.fl

Aktuella utredningar Skärpt skydd för transpersoner (SOU 2015:103) Förändringar i könstillhörighetslagen. (SOU 2014:91, delad 2 undersökningar. Socialdepartementet & Finansdepartementet). För en god och jämlik hälsa, en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Förslag till lag om ersättning till personer som fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall (Promemoria DS2017:6) Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner Dir2016:102

Aktuella utredningar Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) (SOU 2014:91, Kap 1.4) Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 12 och 13, och 11 kap. 1 b, av följande lydelse, dels att rubriken närmast före 5 kap. 12 ska lyda Unga transpersoner.

FPES Fokusfrågor Många av FPES fokusfrågor har under dom senaste åren antingen lösts genom nya lagar eller åtminstone vara på väg att lösas. FPES är idag en naturlig organisation att prata med när det gäller transfrågor vilket innebär att vi ofta blir inbjudna till möten med myndigheter, politiker mm. Vi är också remissinstans när det gäller transfrågor. Aktuella fokusfrågor Bemötande Jämlik sjukvård Neutrala personnummer

Hur vill vi att det skall se ut imorgon? Det hindrar dock inte att det finns väldigt mycket kvar att göra Bemötande, här behövs en stor förbättring hos alla yrkesgrupper som möter transpersoner i sin yrkesutövning. Till exempel vårdpersonal, socialsekreterare, jurister, poliser, åklagare, lärare mm Utbildning, troligen är det enda sättet att lösa bemötandefrågorna att införa dessa som obligatorisk del av alla utbildningar.

Hur vill vi att det skall se ut imorgon? HBTQ certifieringar är en möjlighet att få upp folks medvetenhet på arbetsplatser som kommer i kontakt med transpersoner. Följande erbjuder certifieringar Facket Antidiskrimineringsbyråerna RFSL Normkritik Genustänk Andra sätt är att ha föreläsningar på företag, skolor, organisationer mm. Detta kan FPES hjälpa till med i viss mån.

Tack för att ni lyssnade. Alfie & Sara Transföreningen FPES Box 787 114 79 Stockholm Telefon: 08-604 13 93 Email: info@fpes.se Hemsida: