1. Effektrapporten - en ingång till ytterligare information Vad vill Svenska Afghanistankommittén uppnå?... 4

Effektrapport avseende 2016 Fastställd 2017-09-14 Innehåll 1. Effektrapporten - en ingång till ytterligare information... 2 2. Vad vill Svenska Afghanistankommittén uppnå?... 4 3. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar SAK?... 7 4. Vilka strategier har SAK för att uppnå sina mål?... 9 5. Vilken kapacitet har SAK för att uppnå sina mål?... 10 6. Hur säkerställs resultaten av SAKs arbete?... 12 7. Vad har SAK åstadkommit?... 15 7.1 Resultat och effekter 2010-13... 15 7.2 Exempel på resultat i publicerade utvärderingar och studier 2016... 18 7.3 Exempel på resultat 2016... 21 1

1. Effektrapporten - en ingång till ytterligare information Svenska Afghanistankommittén, SAK, är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Liksom övriga medlemmar i FRII har SAK förbundit sig att följa FRIIs kvalitetskod för insamling. Koden syftar till att stärka professionalitet, styrning, ledning och kontroll hos medlemsorganisationerna och reviderades senast av FRII i maj 2017. Ett av kraven i koden är att varje medlemsorganisation årligen ska upprätta en så kallad effektrapport. Syftet med effektrapporten är att för givare, allmänhet och andra intressenter på ett tydligt och tillgängligt sätt beskriva den nytta respektive organisation gör. Att årligen publicera en effektrapport är endast ett av ett flertal krav som organisationen måste uppfylla. Hur organisationen uppfyller kraven granskas vartannat år av auktoriserad revisor. SAK granskades senast i september 2016. SAK följer den mall för effektrapportering som beslutats av FRII. Innehållet i rapporten bygger på den verksamhetsrapportering som görs årligen i SAKs verksamhetsberättelse och årsredovisning. Svenska Afghanistankommittén bedriver ett omfattande arbete. SAK omsatte 2016 över 290 miljoner kronor och hade fler än 5200 anställda. I denna effektrapport strävar SAK därför efter att översiktligt beskriva en komplex organisation med dess arbete, resurser, metoder, mål och resultat. Effektrapporten är också avsedd som en lämplig ingång för den som vill veta mer om SAKs arbete och själv vill läsa vidare i styrdokument och planer. Verksamheten som bedrivs av en organisation av SAKs storlek kan vara svåröverskådlig, men denna rapport avser att beskriva hur ansvar, styrdokument, mål och resultat hänger samman. Genomgående i rapporten refereras till andra dokument direkt genom länkar. Öppenhet och ansvar dialog om planer och resultat SAK bedriver rättighetsbaserat arbete. Med det följer höga krav på öppenhet och ansvarstagande. Interna regelverk räcker inte för att säkra att regler följs. 2

Förtroendet hos målgrupper, anställda, myndigheter, medlemmar och givare är en grund som SAK inte kan vara utan. Det är deras tid, engagemang och medel som gör förändring möjlig. Det förtroendet kan byggas genom lyhördhet, god information, öppna processer och ansvarstagande för den påverkan SAKs arbete har på människors liv. Organisationen strävar därför alltid efter att visa hur resurser används och vilka resultat som nås. Kravet på redovisning i en effektrapport stämmer därför väl med SAKs kärnvärden, så som dessa uttrycks i organisationens policy: Lyhördhet: Vi arbetar tillsammans med målgrupper för att möta deras behov och legitima krav i ett respektfullt samarbete med tonvikt på lokalt ägarskap. Opartiskhet: Vi tar inte ställning i konflikter och är opartiska när det gäller sociala, etniska och partipolitiska intressen, och värnar samtidigt vår skyldighet att vara inkluderande och icke-diskriminerande Jämlikhet: Vi främjar lika möjligheter och underlättar lika tillgång till resurser för alla medborgare, inklusive kvinnor, flickor, pojkar och människor med funktionsnedsättning Social rättvisa: Vi strävar efter att vara rättvisa mot alla vi arbetar med. Samtidigt som SAK arbetar med att tillförsäkra alla människor deras rättigheter, erkänns också att kön, individuell förmåga och identitet ger upphov till olika behov och intressen Integritet: Vi är trogna vårt uppdrag, är ärliga och öppna i allt vad vi gör och säger, upprätthåller en anda av öppenhet och gemenskap med intressenter, och är alltid beredda på att stå till svars för våra handlingar Utöver dessa kärnvärden kännetecknas SAK av - respekten för det afghanska folkets rätt till självbestämmande - jämlik behandling av personer oavsett religion, kön och etnicitet - kunskap om och förståelse för kultur och religion i Afghanistan samt respekt för den betydelse som kulturella och religiösa värderingar har i människors liv - efterlevnad av de universella mänskliga rättigheterna 3

2. Vad vill Svenska Afghanistankommittén uppnå? Ytterst är SAKs syften formulerade i första paragrafen i stadgarna: a) att stödja Afghanistans nationella självständighet, b) att bedriva utvecklingssamarbete i Afghanistan för att främja demokratisk, ekonomisk och social utveckling i landet, c) att bedriva insamlingsverksamhet för att erhålla medel till SAK:s biståndsverksamhet, d) att sprida kunskap om förhållandena i Afghanistan och om SAKs biståndsverksamhet, samt bilda opinion för att därigenom främja solidariteten med dess folk. Av de fyra syftena ovan kan insamlingsarbetet och kunskapsspridning om Afghanistan betraktas som medel för att göra utvecklingssamarbete möjligt, och med detta nå närmare målen demokratisk, ekonomisk och social utveckling. Syftet att stödja Afghanistans nationella självständighet ska ses i ljuset av den afghanska befolkningens erfarenheter under lång tid, då man upplevt både ockupation av utländsk makt, liksom inre konflikter som måste förstås i ett regionalt sammanhang. Utan ekonomisk och social utveckling är inte nationell självständighet och oberoende trolig, inte heller demokratisk utveckling eller ökad respekt för mänskliga rättigheter. För att konkretisera målen om demokratisk, ekonomisk och social utveckling i Afghanistan har SAK i sin Strategiska Plan för 2014-2017 formulerat fem övergripande utvecklingsmål: a) Landsbygdssamhällen med ekonomisk och social rättvisa b) Fullt deltagande av kvinnor i det afghanska samhället c) Fullständig integrering av människor med funktionsnedsättning i samhället d) Alla barn i Afghanistan ges möjlighet att nå sin fulla potential e) Folkligt och politiskt engagemang Mot bakgrund av verkligheten i dagens Afghanistan ligger ett uppfyllande av dessa mål i en avlägsen framtid. Men utvecklingsmålen är viktiga för att ge stadig riktning åt arbetet på lång sikt och formulera de viktigaste förändringarna som SAK vill bidra till. Denna konsekvens och stabilitet är nödvändig, inte minst med tanke på att yttre omständigheter såsom finansiering, politiska beslut eller säkerhetssituationen kan förändras snabbt. För vilka arbetar SAK? SAK arbetar framförallt på landsbygden, där de allra mest utsatta i Afghanistan lever. SAK arbetar medvetet och konsekvent för att främst kvinnor, flickor, pojkar och särskilt utsatta grupper, t ex människor med funktionsnedsättning, ska ha samma rätt och möjlighet att fullt ut delta i samhället som andra. SAK stödjer individer, hela lokalsamhällen och lokala organisationer på landsbygden för att stärka deras förmåga att påverka sin egen utveckling. 4

SAK har valt att arbeta för dessa målgrupper av flera skäl. SAK ska arbeta för de mest utsatta och fattigaste i Afghanistan då det är deras rättigheter som i minst utsträckning tillgodoses idag. SAK har också lång erfarenhet av och kunskaper om de samhällstjänster som dessa grupper har rätt till och som den afghanska staten inte kan tillgodose. Vidare är klyftorna och orättvisorna mellan bland annat stad och land, olika folkgrupper och inte minst män och kvinnor fortsatt en faktor i de konflikter som bidrar till att hålla den absoluta majoriteten av befolkningen i fattigdom. Strategiska mål mål på 4 års sikt I SAKs Strategiska Plan för 2014-2017 finns så kallade strategiska mål. Dessa är mål på medellång sikt, formulerade i en bred process som inkluderar byar och lokalsamhällen, lokala intresseorganisationer, medlemmar och anställda. De strategiska målen som deltagarna kommit fram till avser fem områden; hälsovård, utbildning, försörjningsmöjligheter på landsbygden, lokal samhällsstyrning, samt folkligt och politiskt engagemang. För varje mål redovisas två till tre eftersträvade effekter, vilka var och en utgör ett konkret steg på vägen mot SAKs fyra utvecklingsmål. SAKs arbete, de praktiska insatser som organisationens anställda, partnerorganisationer och lokalsamhällen varje dag genomför tillsammans, är utvecklade och utformade specifikt för att uppnå just de effekter som beskrivs nedan. Strategiskt mål Hälsovård: Rättvis tillgång till och utnyttjande av hälso- och sjukvård för kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och samhällen på landsbygden. Effekter Effekt 1 SAKs målgrupper och samhällen har en bättre förståelse för hur man kan förebygga sjukdomar och förbättra sin hälsa. Effekt 2 Hälso- och sjukvården tillgodoser allt mer de specifika behoven hos målgrupperna med fokus på kvinnor och flickor, med och utan funktionsnedsättning, och på marginaliserade grupper. Effekt 3 Samhällen tar aktivt del i främjandet av en ansvarsfull och lyhörd hälsovård. Utbildning: Jämlik tillgång till högkvalitativa utbildningsmöjligheter. Effekt 1 Ökat tillhandahållande avutbildning på lokal nivå, anpassad till alla barns behov. 5

Effekt 2 Ökad efterfrågan på utbildning bland de landsbygds-samhällen vi arbetar i. Effekt 3 Ökat ansvar för myndigheterna gentemot föräldrar och lokalsamhällen för att tillhandahålla kvalitativutbildning. Försörjningsmöjligheter på landsbygden: Kvinnor, personer med funktionsnedsättning och marginaliserade hushåll på landsbygden har säker försörjning som ger trygghet i tider av kris och nödsituationer. Effekt 1 Vuxna på landsbygden har stärkt kapacitet och förbättrad tillgång till resurser för att diversifiera sina hushålls-inkomster. Effekt 2 Lokala organisationer i civilsamhället främjar i allt högre grad landsbygdsekonomin. Lokal samhällsstyrning: Medborgarna är aktivt engagerade i beslutsfattande, påverkar utvecklingen av sina samhällen och har möjlighet att ställa berörda aktörer till svars. Effekt 1 Landsbygdsbefolkningen, däribland kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning, är väl representerad och deltar i allt högre grad i demokratiska lokala organisationer och i beslutsfattande. Effekt 2 Lokala myndigheter tar mer ansvar och kan möta lokalsamhällenas krav. Folkligt och politiskt engagemang: Ett folkligt och politiskt engagemang i Sverige och Europa för det afghanska folkets rättigheter. Effekt 1 Välinformerade SAK-medlemmar, beslutsfattare och icke-statliga organisationer i Sverige ökar allmänhetens medvetenhet, stärker det breda engagemanget och kräver officiellt stöd för det afghanska folkets rättigheter. Effekt 2 Givares och besluts-fattares beslut är influerade av SAKs policy- och påverkansarbete. 6

3. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar SAK? Svenska Afghanistankommittén (SAK) grundades 1980 som en enskild, medlemsbaserad, icke-statlig organisation. Den bygger på principerna om solidaritet och stöd från folk till folk. Med säte i Europa finns ett flertal andra nationella Afghanistan-kommittéer, till exempel den norska Afghanistankomiteen i Norge (AiN), men SAK är inte en del av denna eller någon annan liknande organisation. Rättigheter och deltagande i praktiken sedan starten SAK verkar i en tradition av solidaritetsarbete folk-till-folk. När organisationens medlemmar påbörjade de första insatserna var en av drivkrafterna en övertygelse om att landet Afghanistan hade rätt till självbestämmande. Men för SAK innebär detta också en medvetenhet om att den afghanska befolkningen har egen förmåga och rätt att avgöra och driva sin utveckling. I Afghanistan är detta synligt i SAKs tydliga betoning på afghansk personal, i motsats till utländsk personal på tillfälliga kontrakt. Av organisationens över 5200 anställda arbetar alla utom ett 20-tal i Afghanistan. 99,4% av SAKs anställda är afghaner. De flesta andra organisationer som bedriver utvecklingssamarbete arbetar främst genom lokala partnerorganisationer. Av flera orsaker bedriver SAK i högre utsträckning sitt arbete själv. Organisationsväsendet i Afghanistan, framförallt på landsbygden, är mycket svagt. SAK stödjer och försöker aktivt stärka det, men för närvarande saknas lokala organisationer som självständigt har kapacitet att ansvara för till exempel hälsovården i en hel provins enligt det system som är etablerat av den afghanska regeringen. Det afghanska civilsamhället utgår på landsbygden från byn eller lokalsamhället. Den afghanska befolkningens rätt till självbestämmande manifesteras i SAKs omfattande samarbete med dessa lokala strukturer på den afghanska landsbygden, däribland så kallade shuror, det vill säga de traditionella råd som gemensamt fattar större beslut om byn. SAK stödjer lokala utvecklingsråd i byar, intresseorganisationer för människor med funktionsnedsättning, yrkesförbund, lokala ekonomiska föreningar och små lokala branschföreningar. Även om rötterna till SAKs fältarbete tydligt är inom grundläggande tjänster, till exempel hälsovård, har organisationen alltid understrukit betydelsen av kommunikation, lokal personal, respekt för och ansvar gentemot de lokala forum för beslutfattande som redan finns. SAK strävar efter att involvera alla parter, lokalsamhället, myndigheter på provins- eller distriktsnivå. Prioriteringar görs i diskussion med byar och projekt genomförs i samarbete med dem. 7

Betoningen på deltagande har också inneburit att SAK måste vara opartisk, ickediskriminerande och beredd på att hållas ansvarig. Förhållningssättet kan spåras från 80- talet till idag och har tjänat både målgrupper och SAK väl. Det har gjort utveckling möjligt under ockupation, inbördeskrig och talibanstyre. Det manifesterar också den betydelse som SAK fäster vid långsiktighet och hållbarhet. SAKs strategier, planer och verksamhet utformas i linje med beslutade nationella planer när så är relevant och möjligt. Ett exempel på detta är arbetet inom hälsovård. Ansvaret för den grundläggande hälsovården är fördelat på ett flertal olika enskilda organisationer, däribland SAK. Detta system kallas Basic Package of Health Services (BPHS). Ramverket är nationellt och SAKs samarbetsparter i detta är därmed den afghanska staten. Inom ramverket tilldelas varje organisation huvudansvaret för hälsovården i en eller flera av landets 34 provinser. SAK har idag hela ansvaret för vården i två av dessa; Wardak och Laghman. Även om den afghanska staten beslutar om vården och fördelar huvudansvaret så är SAKs samarbetspartners i det lokala civilsamhället många fler. Inom hälsovård sker arbetet tillsammans med byråd, lokala hälsoråd kopplade till kliniker, eller med professionella organisationer som till exempel det afghanska barnmorskeförbundet. Nätverk och organisationer SAK är medlem av flera nätverk och organisationer. I Afghanistan är SAK medlem i bland annat Agency Coordinating Body for Afghan Relief & Development (ACBAR), vilken samordnar utvecklingsorganisationernas kontakter med den afghanska staten och finansiärer. I Sverige och Europa är SAK medlem i andra nätverk och organisationer, bland annat European Network of NGOs in Afghanistan (ENNA), ett nätverk av europeiska ickevinstdrivande organisationer med verksamhet i Afghanistan. SAK bedriver tillsammans med organisationerna i ENNA internationellt påverkansarbete i syfte att stärka det humanitära biståndet och utvecklingen i Afghanistan. SAK är också medlem av Ideell Arena i egenskap av svensk aktör inom det civila samhället, liksom i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). 8

4. Vilka strategier har SAK för att uppnå sina mål? För att uppnå förändring för de mest utsatta i Afghanistan räcker varken lagstiftning eller kortsiktigt mötande av humanitära behov. Enskilda människor, liksom hela samhällen, på den afghanska landsbygden måste själva ha förmåga att tillvarata sina rättigheter för att bestående förändring ska vara möjlig. Arbetet måste utgå från de människor och lokalsamhällen som är berörda. De måste själva vara centrala i formuleringen av problem, visioner och mål. De måste också genomföra och äga insatserna som görs. Lokala förutsättningar och afghansk förståelse I de kollektiva traditionella samhällen som dominerar Afghanistans landsbygd förstås relationen mellan individ och kollektiv generellt på ett annat sätt än i till exempel Sverige. Begrepp som mänskliga rättigheter eller demokrati upplevs ibland som främmande. Långsiktigt förbättrade levnadsförhållanden omfamnas däremot brett och kan användas för att mobilisera människor och hela samhällen i demokratiska strukturer. I samråd formuleras mål som innebär just att mänskliga rättigheter tillgodoses bättre. SAK är en religiöst obunden organisation, men stöd för både förbättringar och för mänskliga rättigheter kan mycket väl sökas inom ramen för den islamiska världsbild som berör alla aspekter av livet i Afghanistan. Ett grundläggande budskap är också att begränsa sociala och ekonomiska orättvisor. Rättigheter i ett afghanskt och islamiskt sammanhang gör därmed ett nära samarbete och dialog med religiösa lärda och byråd väsentligt. För att nå förändring är det viktigt att stärka kunskapen om och förståelsen för rättigheter och motsvarande skyldigheter i de lokalsamhällen vi arbetar för, men också i hög grad hos både lokala och centrala myndigheter, liksom i det civila samhället. Kvinnor och män i utveckling Lika möjligheter, deltagande, tillgång till resurser och beslutsfattande för kvinnor och män är en förutsättning för utveckling. SAK strävar efter att stärka kvinnors inflytande, både inom SAKs egen organisation och genom utvecklingsinsatser. Eftersom kvinnor och flickor generellt underordnas män och pojkar, samt har betydligt mindre tillgång till och kontroll över resurser, kan man inte utgå från att kvinnor och män får samma möjligheter att dra nytta av utvecklingsinsatser. SAK är medvetet om detta och arbetar för att säkerställa att insatserna aldrig oavsiktligt ökar rådande ojämställdhet. Tre strategiska medel 9

SAK arbetar på en rättighetsbaserad grund och använder sig genomgående av tre medel, eller arbetssätt, i sina insatser. Kapacitetsutveckling innebär stöd till byar och lokala råd i att mobilisera människor och planera, organisera och följa upp sitt arbete. Mot det civila samhället betyder det stöd för att stärka dess påverkansarbete och att göra lokala organisationer, t ex yrkesförbund för lärare eller barnmorskor, bättre på att nå sina mål. Kapacitetsutvecklingen innebär också stöd till myndigheter, särskilt på regional och distriktsnivå, för att höja deras förmåga att tillgodose befolkningens rättigheter. Ett annat medel är påverkansarbete. Detta sker i stor utsträckning med och genom sammarbetspartners; samhällen, byråd och organisationer på lokal och nationell nivå. Tillsammans med dessa arbetar SAK för att påverka lagar och policys så att målgrupperna ska få sina rättigheter tillgodosedda, samt för en mer gynnsam biståndspolitik och ett effektivare utvecklingsstöd till Afghanistan. På grund av statens begränsade förmåga och möjlighet att tillhandahålla till exempel allmän sjukvård eller grundläggande skolgång för alla barn, kommer organisationer som SAK även fortsättningsvis spela en viktig roll för att tillhandahålla grundläggande samhällsservice. Denna service, till exempel SAKs arbete med hälsovård, är organisationens tredje medel i arbetet. Det är också en väsentlig plattform för kapacitetsutveckling och påverkansarbete. Att SAK arbetar med grundläggande service ger till exempel organisationen möjlighet att utbilda arbetskraft, belysa problem som till exempel diskriminering i lokalsamhället eller påverka nationella regelverk. Ett av SAKs viktigaste bidrag till utveckling i Afghanistan kan till exempel sägas vara att under låg tid ha varit en stabil arbetsgivare, kännetecknad av god förvaltning och tydlig struktur för arbetskraft som trots pågående konflikter har stannat kvar i Afghanistan. 5. Vilken kapacitet har SAK för att uppnå sina mål? SAKs viktigaste resurs i arbetet är den kunskap, lokalkännedom och det förtroende som organisationens över 5200 anställda besitter bland människor på landsbygden. Av de anställda arbetar den absoluta majoriteten direkt i verksamheten på fältet som till exempel sjukvårdspersonal och lärare. Då de allra flesta är anställda i sin by eller hemtrakt är kunskapen om och förståelsen för det lokala sammanhanget mycket stor. Ca 1300 personer arbetar med till exempel administration, transporter, ekonomi, uppföljning och utvärdering, programutveckling osv. 10

Eftersom SAK har arbetat i landet utan avbrott sedan 1982, oavsett omständigheter som ockupation eller talibanstyre, har organisationen ett lokalt rykte som pålitlig, konsekvent och opartisk. Detta är viktigt för personalens förtroende för organisationen som arbetsgivare, den långsiktiga kompetensutvecklingen och lojaliteten med SAKs vision. Förutom av anställd personal utförs omfattande arbete av frivilliga i Afghanistan. Därför är tilliten till organisationens syften även hos målgrupperna ovärderlig. Det lokala förtroendet för SAK är en nödvändig resurs för att kunna få gehör för idéer eller synsätt och för att kunna genomföra planer. En nödvändig resurs är alla de kompetenser som finns hos SAKs personal. Att organisationen endast arbetar i ett land och satsar på kompetensutveckling av egen personal innebär att stor kompetens om metoder och möjligheter till utveckling inom olika sektorer samlas. Den specifika kunskapen om lokal kultur som finns hos SAKs personal är också en förutsättning för att påverka attityder och vanor. SAK arbetar med och genom lokala råd, kallade shuras. Arbetet i dessa, liksom i skolkommittéer, hälsoråd, byutvecklingsråd, är inte avlönat. Bara inom arbetet med landsbygdsutveckling arbetade SAK med fler hundra olika utvecklingsråd under 2016. Råden beskriver sina egna problem och föreslår önskvärda lösningar, beslutar om gemensamma insatser i form av pengar, mark och arbetskraft, samt genomför insatserna med stöd av SAKs personal. 11

I arbetet med rehabilitering av personer med funktionsnedsättning finns ett stort antal frivilliga som uppsöker familjer för att sprida information och identifiera personer som kan ges stöd och rehabilitering. Dessa arbetar på uppdrag av SAK och finns överallt där organisationen bedriver bybaserad rehabilitering. SAK hade 3432 medlemmar, främst i Sverige men också i Afghanistan, under 2016. Många är aktiva och engagerade i lokalkommittéer samt arrangerar egna aktiviteter och möten på hemorten. Medlemmarna är centrala i arbetet med att hålla människor i Sverige fortsatt engagerade för målgruppernas rättigheter i Afghanistan, likaså är de viktiga för att upprätthålla principen om stöd folk-till-folk. För påverkansarbete inom en idéburen organisation är ett folkligt brett stöd en central tillgång. I Sverige har SAK också ett 20-tal anställda som arbetar med information, påverkansarbete, förenings- och insamlingsverksamhet, samt med stöd inom ekonomi, personal och biståndssamordning. För finansiering, sammanlagt ca 293 miljoner kr under 2016, förlitar sig SAK till medel från ett antal svenska och internationella organisationer och institutioner. Den största finansiären är Sida, följt av hälsovårdsministeriet i Afghanistan/Världsbanken, Europeiska Kommissionen, Forum Syd och egen insamling från privatpersoner och medlemmar. Utförlig finansiell rapportering finns i SAKs verksamhetsberättelse 2016. 6. Hur säkerställs resultaten av SAKs arbete? I Afghanistan är det mycket svårt och resurskrävande att ställa samman pålitliga uppgifter om till exempel social utveckling. Detta beror bland annat på att officiell befolkningsstatistik saknas och att tillgängligheten till stora delar av landet och dess befolkning är mycket dålig. De senaste årens allt svårare säkerhetssituation har också försvårat all form av kunskapsinhämtning, inklusive uppföljning av SAKs eget arbete. Resultat i meningen långsiktig och hållbar förändring kan av naturliga skäl inte bedömas på så kort sikt som ett verksamhetsår. Årligen kan organisationen följa numerär utveckling, antal elever och patienter etc, men att mäta förändring i till exempel attityder eller tillgodosedda rättigheter kräver längre perspektiv, minst motsvarande de fyraårsperioder år som SAKs strategiska planer sträcker sig över. Svenska Afghanistankommittén lägger stor vikt vid utvärdering av sina insatser och uppföljning av resultat. För att förbättra planering, kvalitet, uppföljning och effektivitet i SAKs arbete utarbetade SAK sin första strategiska plan 2009. Den avsåg perioden 2010-2013 och bidrog till gemensam riktning inom SAK, men också bland annat tydliga steg mot resultatstyrning. 12

Resultat och erfarenheter från detta togs med i utvecklingen av den Strategiska Planen för 2014 2017. Ramverk för resultat Den strategiska planen innehåller mål, målgrupper och tillvägagångssätt för SAK. För att organisationen tydligt ska kunna bedöma effekterna av sitt arbete innehåller den också ett ramverk för resultat. I ramverket tydliggörs: - alla strategiska mål - vilka så kallade indikatorer som finns för respektive mål, dvs vad organisationen ska mäta för att bedöma sina resultat - hur SAK ska mäta eller säkerställa resultat - utgångsvärden mot vilka utfall jämförs, årligen och efter hela periodens slut, samt - målvärden för 2014-17. Årligen utarbetar SAK en arbetsplan och budget där det förutom ovanstående också detaljerat redogörs för konkreta insatser, aktiviteter och budget. Mål för alla aktiviteter sätts årligen. Utfallet, eller effekterna för SAKs målgrupper, jämförs med de värden som etablerats i den strategiska planen för hela perioden 2014-17. Resultatet utmynnar årligen i bland annat SAKs verksamhetsberättelse och rapporter till Sida och andra givare. Uppföljning, utvärdering och kontroll Uppföljningen av resultat sker löpande i fält. I takt med att SAK allt mer har rört sig mot kapacitetsutveckling, påverkan och rättighetsbaserat arbete har kraven på uppföljning av resultat ökat. Detta gäller givare i omvärlden, men också de legitima kraven på att SAK ska kunna stå till svars inför de människor som berörs av arbetet på den afghanska landsbygden. SAK behöver därför kontinuerligt utveckla sin rapportering och upprätthålla dess kvalitet. Även om det är svårt att uppnå måste SAK sträva efter att visa till exempel vilken påverkan utbildningen har på elevernas omständigheter i form av förändring lagstiftning, i attityden till utbildning generellt eller i förståelsen för rätten till utbildning för särskilt utsatta grupper, och inte främst avse antalet elever inskrivna i skolor Av denna anledning har SAK de senaste åren lagt ett omfattande arbete på att utveckla sitt system för uppföljning och utvärdering. Nya rutiner och metoder etableras i 13

samband med en pågående anpassning av hela SAKs organisation för att bättre kunna uppfylla målen i den strategiska planen. Många metoder att granska kvalitet Många faktorer påverkar möjligheterna att säkerställa kvalitet i arbetet. En utmaning vid alla former av uppföljning och utvärdering är att få tillgång till konfliktdrabbade områden. SAK använder sig av ett flertal metoder för att få ett brett underlag där rapporter jämförs med varandra och resultat verifieras. Exempel på metoder är SAKs egen personal vid regionkontor som dagligen följer arbetet. Enheter och anställda stationerade i Kabul genomför periodvis uppföljning av projekt och programkvalitet. Uppföljning av programkvalitet: SAK anlitar enskilda individer med lokal kännedom vilka utifrån checklistor löpande följer upp insatserna i fält. Resultaten sammanställs för att följa årlig utveckling. Tredjepartsmonitorering genomförd av oberoende externa konsulter som rapporterar direkt till landschef eller generalsekreterare och inte genom organisationens reguljära rapporteringsgång. Deltagande monitorering: människor i berörda områden får själva i allt högre utsträckning utbildning och ansvar att informera SAK om både planering och resultat. Berörda målgrupper kan också genomföra hearings för allmänheten, så kallad social revision. Metoden är fortfarande under utveckling inom SAKs verksamhet. Regelrätta utvärderingar görs av externa konsulter, men SAK genomför också interna studier. Uppföljning av ministerier: Insatser följs upp genom flera etablerade nationella system. SAKs hälsovårdsarbete är ett exempel på en insats som granskas av den afghanska staten. Internrevision omfattar aktiviteter, ledning och stödenheter. Den utförs av SAKs egna internrevisorer vilka rapporterar direkt till ledningen. Internrevisionen kompletterar den årliga externa revisionen som utförs av en auktoriserad revisor. 14

7. Vad har SAK åstadkommit? 7.1 Resultat och effekter 2010-13 SAK bedriver ett konsekvent och långsiktigt arbete, rotat i och anpassat för sammanhanget, vilket är den afghanska landsbygden och dess specifika förutsättningar. När den föregående strategiska planen skrevs 2009 formulerades ett antal mål, mätvärden och önskade resultat för 2013. Under 2014 sammanfattades erfarenheter och resultat för perioden 2010-13 i SAKs årsrapport 2013. Nedan i detta avsnitt presenteras också effekter som har rapporterats i externa utvärderingar av SAKs arbete. Mot bakgrund av de långa perspektiv som krävs när förändring och effekter ska mätas, är det rimligt att se tillbaka på rapporten för 2010-13 för uppföljning av långsiktiga effekter tills det nu pågående arbetet rapporteras år 2018. Utvecklingsmålet inom utbildning för 2010-13 var: Att stödja alla afghanska barns rätt till utbildning genom att stödja lika tillgång till skolgång av god kvalitet genom ett hållbart utbildningsväsende Under 2010 13 ökade antalet elever. Även om kvaliteten varierar avsevärt har ansträngningar gjorts för att förbättra den, i många fall framgångsrikt. Fler utbildade lärare, liksom lärarutbildare, bidrar till sektorns hållbarhet. Överlag har flickor i Afghanistan sämre tillgång till utbildning än pojkar. De slutar också skolan tidigare. Men SAK har i de provinser där man arbetar minskat ojämställdheten i tillgång till skolor genom att bygga och stödja flickannex och modellskolor, och genom att alltid totalt ha minst lika många flickor som pojkar i sina skolor. Den generellt mest positiva förändringen under perioden är att se hur målgrupper såsom det civila samhället och byar tar på sig större ansvar och bidrar i högre utsträckning. Lokalsamhället bidrar med sin tid och de resurser de faktiskt har. Byråd och andra organisationer i lokalsamhället är ofta mycket mer medvetna om situationen i skolorna är vad lokala myndigheter är. Förmåga och viljan att följa upp skolornas arbete har förbättrats. Insatserna för att utbilda SAKs lärare under 2010 13 har gett resultat. När skolmyndigheterna i provinserna Nangarhar, Laghman och Kunar testade kandidater till nya rektorstjänster kom 25 % av alla kandidater som klarade proven från SAKs skolor, trots att dessa bara utgör 3 % av de allmänna skolorna i dessa provinser. 15

En framtida utmaning kommer att vara att leva upp till det förtroende och de förväntningar som människor och lokalsamhällen har på SAK med tanke på de begränsade resurserna. Utvecklingsmålet inom hälsa för 2010-13 var: Förbättrat sjukvårdssystem och minskad ohälsa, liksom sänkt mödra- och barnadödlighet Hälsosektorn i Afghanistan har gjort framsteg det senaste decenniet. Indikatorer visar på förbättringar som till exempel minskad spädbarnsdödlighet. Fler barn överlever sitt första år. Samtidigt har andra förhållanden förbättrats i mindre utsträckning. Även om man kan konstatera en förbättring så gör osäkerheten i all statistik om Afghanistan det svårt att avgöra om trenden har fortsatt till 2013. Under alla förhållanden har förutsättningarna för bättre hälsa blivit bättre. Där SAK arbetar har tillgången till vård faktiskt ökat för kvinnor, kunskapen om hälsa och hygien är större, infrastrukturen har blivit bättre och de tjänster som ändå finns utnyttjas i högre utsträckning. Teknisk och administrativ utveckling banar också väg för bättre hälsa hos befolkningen på landsbygden. I likhet med utvecklingen inom utbildning har man kunnat se ökat deltagande och engagemang i hälsoarbetet de senaste åren. Känslan av ägande och medvetenhet verkar ha stärkts som ett resultat av mer lokalt deltagande i planering och uppföljning av hälsovården, vilket i sin tur tar sig uttryck i mer bidrag från lokalsamhället. Ett exempel på detta är SAKs utbildning av barnmorskor, där kandidater nu aktivt söker till utbildningen. Tidigare behövde familjer övertygas om att deras döttrar skulle få studera till barnmorskor. Det är också uppmuntrande att efterfrågan på mentorer till barnmorskor ökar. Deras stärkta roll och ställning kan förbättra både mödravården och kvinnors möjlighet till yrkesliv. Hälso-shuras, byråd kopplade till varje klinik är väsentliga för att få lokal acceptans. SAK genomförde Basic Package of Health Services i fyra provinser och Essential Package of Hospital Services I två provinser, mer än någon annan organisation i Afghanistan. Ibland har detta överansträngt organisationen. Finansieringen är också både låg och komplicerad vilket ökar pressen än mer. Den nationella hälsobudgeten i Afghanistan är cirka 5 USD per capita, vilket kan jämföras med de 28 USD som världshälsoorganisationen WHO rekommenderar. Å andra sidan har ansvaret för all hälsovård i fyra provinser fungerat som ett medel till att nå och vara bland människor. Det har också utgjort en brygga mellan SAKs olika program, byar, myndigheter och finansiärer. 16

Utvecklingsmålet inom rehabilitering av personer med funktionsnedsättning för 2010 13 var: Full inkludering i samhället för personer med funktionsnedsättning, inklusive deras rätt till deltagande och utveckling, liksom bättre tillgång till tjänster. Hindren för fullt deltagande för personer med funktionsnedsättning är fortfarande mycket höga i Afghanistan, och målet finns i bästa fall i en avlägsen framtid. SAK tror dock att det breda och långsiktiga anslag som används kan vara effektivt för att förbättra tillvaron för personer med funktionsnedsättning. Anslaget kombinerar bymobilisering, påverkansarbete och uppsökande verksamhet i byar genom SAKs personal, liksom remittering till rehabilitering. Människor får utbildning och deras möjlighet till självförsörjning blir bättre. Slutligen är det mycket viktigt att förbättra kunskapen om funktionsnedsättning hos familjer och hela lokalsamhällen. Påtagliga framsteg på nationell nivå under 2010-13, som SAK bidragit till, omfattar bland annat det afghanska parlamentets ratificering av FNs konvention av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, liksom avskaffandet av en diskriminerande paragraf i vallagen under 2013. Utfallet av insatser för att öka medvetenhet är svåra att belägga. Förändrat beteende tar tid. Det finns dock indikationer på förändrade attityder. Viktigast är kanske att målgrupperna själva generellt verkar uppfatta att attityderna mot personer med funktionsnedsättning i områden där SAK arbetar sakta har ändrats till det bättre. Även om det är ett nytt koncept i Afghanistan har inklusiv utbildning visat sig ökat tillgången till utbildning för barn med funktionsnedsättning, vilket är ett viktigt steg för inkludering i samhället överlag. SAKs arbete med sjukgymnastik har blivit bättre, både i termer av kvalitet och i antalet patienter. Undersökningar under perioden visar också på den viktiga roll som ortopediska hjälpmedel spelar, och rapporterar att de bidrar till att människor känner sig mer delaktiga i samhället. Däremot har integreringen av fysisk rehabilitering i den reguljära sjukvården visat sig svår. SAKs erfarenhet under 2010 13 är att kapacitetsutvecklingen av det civila samhället behöver fortsätta under överskådlig framtid. Lokala organisationer är svaga, har ont om resurser och är inte hållbara. Kapaciteten i bemärkelsen att vara demokratiska och decentraliserade i sin beslutsstruktur har inte ökat på ett tillfredsställande sätt. Kvinnor är alltid underrepresenterade. Trots detta har organisationerna klivit fram som påtryckargrupper gentemot staten för att denna ska ta hänsyn till personer med funktionsnedsättning i sin planering. 17

Utvecklingsmålet inom landsbygdsutveckling för 2010 13 var: Ökad förmåga i lokalsamhället att initiera och i högre grad ta över ägandeskapet av hållbara utvecklingsinsatser. Man kan tämligen säkert säga att de samhällen som deltagit i projekt inom vatten, sanitet och hygien har haft nytta av rent vatten, användandet av latriner och förbättrad hygien. Offentliga anläggningar som uppförts inom ramen för programmet har också skapat förutsättningar för att nå målen inom hälsa och utbildning. Uppföljningar visar förbättrad inkomst hos kvinnor som ett resultat av färdigheter tillägnade i försörjningsprojekt som till exempel mattvävningsprojektet i Kunduz. Det finns också indikationer på att när kvinnor bidrar till hushållsekonomin så stärks deras roll och ställning i samhället. SAKs stöd till lokala utvecklingsråd har villkorats med kvinnors deltagande, antingen i blandade råd eller separata utvecklingsråd. Detta har påverkat kvinnors roll i beslutsfattandet liksom byarnas prioriteringar. Stödet till råden har också inneburit att de flesta faktiskt har blivit bättre på att formulera sina idéer, liksom på att planera och genomföra projekt enligt sina egna prioriteringar. På nationell nivå har SAKs program för landsbygdsutveckling bidragit till att utveckla policyer liksom till att vidareutveckla konceptet Nationella Solidaritetsprogrammet till att bli mer långsiktigt hållbart, ha tydligare ägarskap, stärka förmågan hos lokala institutioner och säkra kvinnors aktiva deltagande. Ett återkommande problem inom landsbygdsutveckling, vid sidan av de konstanta problem som beror på osäkerhet och konflikt, har varit svårigheterna med att färdigställa byggnadsprojekt på utsatt tid när andra program inom SAK begär insatser mitt under året, eller när finansiärer erbjuder mer resurser bara utifall arbetet blir klart under innevarande år. Eftersom byggsäsongen är kort, särskilt i bergsområden, blir projekt som inte är ordentligt planerade i förväg svåra att klara av. Myndigheters många ändringar avseende konstruktioner har också inneburit förseningar av överlämningen av till exempel klinker. 7.2 Exempel på resultat i publicerade utvärderingar och studier 2016 Utvärdering av SAKs sjukhus Sjukhusvård på den afghanska landsbygden tillhandahålls inom systemet Essential Package of Hospital Services (EPHS). SAK driver de två provinssjukhusen i Wardak och 18

Laghman. Under 2016 utvärderades SAKs arbete på plats av en extern konsult genom intervjuer med 48 patienter, anhöriga, personal, statliga tjänstemän och företrädare för byar vid 34 olika tillfällen. Ytterligare 72 personer har intervjuats i 11 fokusgrupper. Den övergripande slutsatsen var att EPHS har haft en betydande inverkan. Både personal och representanter för byarna betonade starkt dess effekt på kvinnors och barns hälsa. Detta är tydligt i både ett ökat antal patienter och förändrat beteende, till exempel ökad benägenhet att söka vård vid förlossning och bättre medvetenhet om vikten av god näring. Tjänsterna befanns vara en effektiv användning av resurser med hänsyn till kostnader insatser utförs enkelt samtidigt som overheadkostnader hålls så låga som möjligt. Granskningen fann även att SAK arbetar med att motverka dubbelarbete och konflikter. Slutsatsen ger stöd för att SAKs genomförande av EPHS bidrar till att nå SAKs strategiska mål inom området Hälsa Rättvis tillgång till och utnyttjande av hälso- och sjukvård för kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och samhällen på landsbygden. Noterade brister inkluderar att utgångsvärden och mål saknas för vissa indikatorer. Dessutom är upphandling och tillhandahållande av läkemedel ett problemområde. Det mest allvarliga är dock kanske att personalen är överbelastad och resurserna begränsade, i synnerhet efter återvändandet av över 600 000 flyktingar till östra Afghanistan. Finansieringen av sjukvårdstjänster kommer från det internationella samfundet och kanaliseras genom det afghanska hälsoministeriet, men finansieringen helt klart otillräcklig. Sammanfattning av de huvudsakliga resultaten enligt utvärderaren: Positivt Sjukhus tillhandahåller god hälso- och sjukvård God administration och engagerad personal Utökad finansiering gör att SAK genomför fler insatser än de som avtalas Starkt stöd från lokalsamhället Utmaningar Begränsad budget Upphandling och leverans av mediciner Samma resurser men allt fler patienter Brist på utrymme, sängar, personal och utrustning 19

Röster från utvärderingen: Det är nödvändigt för oss att sjukhuset finns här och ger ännu mer vård. (Patient) Det är svårt att förklara hur mycket detta sjukhus betyder för oss; att vårt folk behandlas lika och rättvist. (Medlem i ett lokalt råd) Jag känner till personer som kommer hit från andra distrikt i Nuristan eftersom de har förtroende för personalen och för att det inte finns någon vård för dem där. (Sjukhuspersonal) Jag har inte längre något familjeliv jag arbetar skift som är 36 48 timmar långa och ingenting förändras. Allt blir bara värre. Hjälp oss att sätta ett stopp för detta. (Sjukhuspersonal) Man lär sig mycket i EPHS-programmet jag är en mycket bättre läkare idag än jag var för tre år sedan. (Läkare) Resultatstudie: yrkesutbildning SAK genomförde en studie under 2015 från vilken resultaten rapporterades 2016. Målen var att undersöka deltagarnas förväntningar och hur nöjda de var, effekten på inkomst samt inverkan på beslutsfattande inom familjen. Resultaten visade bland annat att de huvudsakligen försörjer sig själva och sina familjer eller bidrar till familjens inkomster och utgifter. Positiva resultat är bland andra att: Yrkesutbildning och lån från SAK har bidragit till 25 % av hushållens totala inkomst sedan själva lånet räknats bort. Den genomsnittliga inkomsten för de ofta stora hushållen motsvarade 1875 kr i månaden. I snitt kom 476 kr från företag som har startats av personer med funktionsnedsättning med hjälp av lån. En stor majoritet av de tillfrågade var nöjda med yrkesutbildningen och utbildningen i att läsa och skriva. En tydlig ökning vad gällde mottagarnas inflytande på familjens beslutsfattande noterades. I genomsnitt rapporterade 79 % att de hade en roll i beslutsprocessen. De kunskaper förvärvades genom yrkesutbildning var viktiga för försörjningen för mer än två tredjedelar av de svarande. Negativa slutsatser var bland andra att: 20

Det gavs inte tillräckligt med tid för att faktiskt lära sig de färdigheter som krävs. Bristen på kapital är ett hinder för företagens fortsatta verksamhet. Några av utbildningarna passade inte till de typer av funktionsnedsättning som programmet riktar in sig på. I vissa fall kunde minderåriga bli antagna på utbildningen genom att hävda sig vara vuxna Urvalet av kurser bestämdes av SAKs personal utan tillräckligt samråd med målgrupperna De verktyg som tillhandahölls befanns vara otillräckliga och av dålig kvalitet Några av lärarna kunde inte teckenspråk Några av de yrkeskunskaper som lärdes ut saknade en befintlig marknad Slutsatser i utvärderingar lägger grund för hur SAKs arbete planeras och genomförs i framtiden. Särskilt viktigt är att problem som uppmärksammas i utvärderingar, t ex konsekvenser som motverkar syften eller gör insatser ineffektiva följs upp av SAKs eller respektive program eller avdelnings ledning. Konstaterade negativa slutsatser ska leda till förbättrande åtgärder eller anpassade aktiviteter i nästa årsplan eller strategisk plan. Slutsatserna i de utvärderingar som presenterats ovan ger överlag stöd för att SAKs yrkesutbildningar bidrar till att nå SAKs strategiska mål inom området försörjningsmöjligheter på landsbygden: Kvinnor, personer med funktionsnedsättning och marginaliserade hushåll på landsbygden har säker försörjning som ger trygghet i tider av kris och nödsituationer. 7.3 Exempel på resultat 2016 Exempel på resultat avseende respektive strategiskt mål, hämtade från SAKs verksamhetsberättelse 2016 Strategiskt mål 1: Hälsa. Rättvis tillgång till och utnyttjande av hälso- och sjukvård för kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och samhällen på landsbygden. Trots att positiva förändringar i hälsa tar tid, har väsentliga framsteg ägt rum där SAK arbetar. Delvis på grund av brist på tillförlitliga demografiska data är det på kort sikt svårt att fastställa siffror för hela populationen med någon säkerhet, för att inte tala om orsakssamband. I linje med utvecklingen under de senaste åren visar dock indikatorer att allt fler sökte hjälp under graviditet och inför förlossning. Antalet förlossningar som har utförts av utbildade barnmorskor ökar, två tydliga tecken på bättre utnyttjande av mödra- och barnhälsovården. Det är också ett resultat som kan länkas till SAKs utbildning av barnmorskor. Ett annat påtagligt framsteg är behandlingen av klumpfot och medfödd höftledsskada. Den främsta orsaken till de fler behandlingarna är sannolikt en ökad medvetenhet i samhället om möjligheten till behandling. 21

Strategiskt mål 2: Utbildning. Jämlik tillgång till högkvalitativa utbildningsmöjligheter. Ökad efterfrågan på utbildning för äldre flickor har noterats. Faktorer bakom detta inkluderar att fler flickor har den grundskoleutbildning som krävs, men till synes även en större vilja och efterfrågan på utbildning av flickor bland målgrupperna. SAKs utvecklingscentra för lärare på distriktsnivå tillhandahåller en tvåårig pedagogisk utbildning som befintliga lärare genomgår parallellt med arbetet. Att allt fler kvinnliga lärare deltar i dessa utbildningar är ett tydligt framsteg. Det är fortfarande svårt att integrera barn med funktionsnedsättning i vanliga skolor. Alltför få som tar examen från förberedande utbildningar går vidare till vanliga skolor. Bakomliggande faktorer inkluderar bristen på transportmöjligheter samt för dåliga pedagogiska kunskaper hos lärare i vanliga skolor, vilket påverkar intresset och fortsättningen för barn med funktionsnedsättning i skolan. En positiv utveckling är dock att allt fler lärare deltar i utbildningarna i braille och teckenspråk. Strategiskt mål 3: försörjningsmöjligheter på landsbygden: Kvinnor, personer med funktionsnedsättning och marginaliserade hushåll på landsbygden har säker försörjning som ger trygghet i tider av kris och nödsituationer. Erfarenheten visar att personer med funktionsnedsättning som bedriver sin egen verksamhet oavsett om det rör sig om en egen butik, snickeri, skrädderi eller väveri i högre utsträckning kan försörja sig själva och sina familjer än andra. Studierna har även utvärderat effekterna av yrkesutbildning vad gäller att finna anställning eller starta sin egen verksamhet efter avslutad utbildning. Resultaten visar bland annat att 71 % av de svarande fann anställning eller blev egenföretagare efter utbildningen. Strategiskt mål 4: lokal samhällsstyrning: Medborgarna är aktivt engagerade i beslutsfattande, påverkar utvecklingen av sina samhällen och har möjlighet att ställa berörda aktörer till svars. Under 2016 fick SAKs erfarenheter från arbetet med rehabilitering av personer med funktionsnedsättning bredare användning. Efter opinionsbildande insatser från SAK gick den afghanska valkommissionen med på att hantera flera påpekade problem som personer med funktionsnedsättning står inför vid allmänna val. Initiativ som har överenskommits inkluderar att höja medvetenheten om personer med funktionsnedsättning, förbättra tillgängligheten till valbås, minska avståndet mellan vallokaler samt se till att det finns teckenspråkstolkar i lokalerna. Så kallad social audit, eller projektredovisning för lokalsamhället, är ett inslag i SAKs uppföljning som stärkts. Människor i lokalsamhället utbildar sig i att granska och följa upp insatser som görs av utvecklingsråd eller myndigheter. När projekt har färdigställts hålls lokala sammankomster där utvecklingsrådet redovisar eventuell upphandling och 22

alla utgifter samt svarar på frågor om genomförandet, allt i syfte att öka transparensen och hålla genomförare ansvariga för arbetet. Vidare informeras om användandet och skötsel av till exempel ny infrastruktur. Under året hölls arrangerades nästan 400 sådana redovisningsmöten i 197 utvecklingsråd, vilket har direkt bäring på människors möjlighet att ställa andra aktörer till svars. Strategiskt mål 5: folkligt och politiskt engagemang: Ett folkligt och politiskt engagemang i Sverige och Europa för det afghanska folkets rättigheter. I början av 2016 inledde EU förhandlingar med den afghanska regeringen om återvändande flyktingar. Då ingen överenskommelse nåddes framfördes förslag att reducera utvecklingsstödet till landet om det inte aktivt samarbetar i mottagandet av utvisade flyktingar. Den svenska biståndsministern framförde att Sverige inte skulle stödja detta förslag - vilket också förespråkats av SAK. Den internationella konferensen i Bryssel om Afghanistan var ett viktigt tillfälle för SAK att påverka politiken under 2016. Inför konferensen mobiliserade SAK 44 partnerorganisationer i Afghanistan, med målet att de framhålla deras prioriteringar och säkerställa att rekommendationerna från gräsrötterna i det afghanska civilsamhället skulle uppfattas i Bryssel. SAK tog också fram ett underlag om utbildning baserat på egna erfarenheter, vilket ytterligare elva organisationer ställde sig bakom. Om du har synpunkter på denna effektrapport eller frågor om våra planer, resultat eller dokument - kontakta oss! Skicka ett e-mail till info@sak.se eller ring 08 545 818 40. Svenska Afghanistankommitténs Effektrapport fastställs 2017-09-14 Andreas Stefansson Generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén Org nr 802010-4850 23