Remissvar avseende utredningen Läsandets Kultur (2012:65)

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende utredningen Läsandets Kultur (2012:65) Inledning Utredningen Läsandets kultur har haft uppdraget att analysera litteraturens ställning idag och identifiera aktuella utvecklingstendenser. Enligt direktiven skall man lämna förslag på hur litteraturen ska stärkas och särskilt föreslå statliga insatser för att möta de utmaningar som den tekniska utvecklingen för med sig. Den svenska dramatiken är en viktig del av litteraturen. Vid möten med utredningen har Sveriges Dramatikerförbund framhållit det katastrofala utgivningsläget för svensk och utländsk dramatik samt att dramatiken snart helt försvinner bort från den litterära arenan. Att dramatiken inte finns tillgänglig för läsning får återverkningar på alla områden som behandlas av utredningen. Det finns idag också ett akut arkivproblem som kan leda till att stora delar av svensk och översatt dramatik helt enkelt inte bevaras. Att dramatiker utestängs från bokmarknaden kan även få långsiktiga effekter på genrens möjlighet att kvalitetsmässigt hävda sin plats inom skönlitteraturen. I utredningen finns endast ett kort avsnitt som anger basfakta avseende den låga dramatikutgivningen och dess negativa utveckling över tid. Men effekterna av detta utreds inte och det finns inte heller en enda föreslagen åtgärd som riktas mot dramatikeller dramatikerområdet. Det pågående arbetet med digital spridning och bevarande nämns i en mening trots att DramaDirekt nyligen drabbats av anslagsminskningar samtidigt som pjäsbanken idag står för mer än 90 procent av utbudet av svensk samtidsdramatik. Scendramatikerna utgör idag cirka 300 av landets skönlitterära författare procentuellt uppgår det till nästan 14 procent av landets samtliga skönlitterära författare. Deras ekonomiska villkor samt deras tillgång till ersättningar och stipendier är ofullständigt redovisade i utredningen. Det remissvar som skrivs från Sveriges Dramatikerförbund inriktas därför i första hand på brister i utredningsarbetet. I en bilaga anger vi mer än tjugo relevanta frågeställningar som utredningen borde ha utrett och övervägt. Sveriges Dramatikerförbund hemställer att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att snabbutreda området. Detta för att förslag avseende dramatik och dramatikers villkor ska kunna ingå i en kommande litteraturpolitisk proposition. 1

Sammanfattning I utredningen återfinns en rad förslag med bred samhällspolitisk ansats men utan angiven finansiering. Hit hör läslyft för Sverige, läsombud, obligatoriska skolbibliotekarier samt kompetensutveckling för lärare. Vi menar att dessa förslag är bra men måste finansieras på annat sätt än via kulturbudgeten. Förslaget om moderniserad biblioteksersättning avstyrks. Istället bör rätten till biblioteksersättning garanteras genom tillskapandet av en ny lag. Dramatikerförbundet vill framhålla att i betänkandet saknas en tydlig beskrivning av dramatikerutskottets historik, uppdrag och verksamhet. Den beskrivande delen av utredningen hänger inte alls samman med förslagsdelen. Detta beror på att analysledet saknas. På sid. 386-387 beskrivs hur upphovsmännen har låga inkomster, hög utbildning samt tar extrajobb för att klara sin ekonomi. En stor andel har svårt att få skäligt betalt för sitt skrivande och utredaren understryker flera gånger vikten av Sveriges Författarfonds verksamhet. Utredningen presenterar inga förslag för att förbättra upphovsmännens villkor. Istället förordas en försvagning av Författarfonden som kan leda till ännu sämre villkor för författare och översättare. Slutligen har utredningen inte alls uppmärksammat dramatiker som skriver på andra språk än svenska. Inte heller diskuteras tillgången till dramatik på andra språk. 1.1 Mål och utgångspunkter Dramatikerförbundet invänder mot den instrumentella beskrivning av läsning och litteraturens funktion som återfinns i detta avsnitt. Dramatikerförbundet saknar en uppföljning i utredningen vad avser bevarandet av kulturarvet och dess tillgänglighet inte minst vad avser dramatik. Dramatikerförbundet saknar också en diskussion kring olika genrer av litteratur och hur utredningen avser att beakta detta i sitt arbete. Det hade varit tydligare om utredningen sagt att vissa kategorier av litteratur eller upphovsmän inte kommer att behandlas inom ramen för utredningen. Nu tvingas man leta efter ofullständigheterna på egen hand. 3.1 Styrning av skolområdet Dramatikerförbundet saknar uppgifter om förändringar i läroplaner vad avser användning av dramatiska verk i skolan. 3.2 Undervisningmetoder och praktiker Dramatikerförbundet saknar kopplingen till drama i skola och på vilket sätt man idag använder olika slags litteratur i skolan. 2

3.5 Skapande skola och andra insatser Vad avser skapande skola hänvisas till yttrande från Centrum för Dramatik. 4.1 Insatser för att främja läsning Dramatikerförbundet vill framhålla att läsfrämjande är en central fråga även för Dramatikerförbundet. Tillskapandet av Centrum för Dramatik har stärkt dramatikernas arbete i alla slags läsfrämjande sammanhang. Förmågan att förstå sambandet mellan en dramatisk text och en gestaltning är oerhört viktig i dagens samhälle. Dramatikerförbundet hänvisar i övrigt till yttrande från Centrum för Dramatik. 5.2 Antalet yrkesverksamma inom ordområdet Dramatikerförbundet konstaterar att beteckningen dramatiker omfattar både scen-, radio, film- och tv-dramatiker samt översättare av dramatik. Endast en andel av denna grupp befinner sig inom litteraturområdet i första hand scendramatiker och översättare av scendramatik. Detta borde ha redovisats i utredningen. 5.3 Inkomst inom yrkeskategorierna på ordområdet Att inkomststatistiken utgår från den större gruppen dramatiker innebär att utfallet blir osäkert. Inkomstförhållanden på scensidan är betydligt sämre än för gruppen som helhet. Här borde en kompletterande undersökning ha genomförts. Troligen hamnar då scendramatikerna på samma nivå som andra skönlitterära författare. Idag är cirka hälften av Dramatikerförbundets medlemmar verksamma inom scenområdet. 5.5 Olika litterära inkomstkällors betydelse Någon redovisning avseende scendramatiker eller översättare av dramatik återfinns inte i utredningen. Hur fördelar sig intäkter från framförande av pjäser, från stipendier och ersättningar, framträdanden etc? I den refererade litteratursociologen Jerry Määttäs undersökning av litterära priser finns inte priser till dramatiker medräknat. Det anges i hans rapport men missas i utredningens fotnot 127 på sid 160. Här saknas uppgift om 14 procent av de skönlitterära författarna. Enligt Dramatikerförbundet finns idag något enstaka pris som tillfaller scendramatiker. Detta innebär att priser inte har någon relevans för dramatikernas ekonomi. Utredningens slutsatser om stjärnekonomi för författare innebär ingen utsaga som kan tillämpas på scendramatiker och översättare av dramatik. 6.1 Biblioteksersättningen Här beskrivs inte dramatikernas ställning inom ramen för denna ordning. Vår uppskattning är att cirka 0,4 procent av utlåningen avser dramatik. Detta inkluderar både upphovsrättsligt skyddad och icke-skyddad dramatik. Dramatikerutskottet nämns i fotnot 7, sid 173. 3

6.2 Talboksmedel Här anges att ersättningen är högre för dramatik men om den idag verkligen är föremål för inläsning är oklart. Detta då få titlar ges ut i bokform. 6.3 Upphovsrättsliga ersättningar Utredningens beskrivning av privatkopieringsersättningen är felaktig på en rad punkter. På Copyswedes hemsida kan man läsa: Privatkopieringsersättningen gör det möjligt att kopiera och spela in musik, film och tv för privat bruk samtidigt som de upphovsmän vars arbete kopieras kompenseras för detta. Det är praktiskt att kunna kopiera ett album man just köpt och ge bort till en vän eller familjemedlem. Att spela in, kopiera och därmed mångfaldiga musik, film och tv som skyddas av upphovsrätten har i takt med den tekniska utvecklingen blivit allt enklare för en kulturintresserad allmänhet. Ersättningen avser alltså inte textkopiering och är inte relevant för upphovsmän på litteraturområdet annat än för verksamma inom film och television. Dramatiker verksamma som manusförfattare för film och television kopieras enligt SIFOundersökningar i stor utsträckning och får då ersättning från Copyswede. Gruppen scendramatiker berörs inte av detta, och text utgiven i bokform omfattas inte av denna ersättning. Texten är därför missvisande avseende alla litterära grupper som utredningen beskriver. 6.4 Stipendier och bidrag på ordområdet Dramatikernas tillgång till stipendier och bidrag redovisas kortfattat i utredningen. Dramatikerutskottet inom Sveriges Författarfond beskrivs i fotnot 22, sid 121. I tabell 27 (bilaga 2) kan man inte utläsa hur stor del av konstnärsbidragen som tillförs detta utskott. Dramatikerförbundet arbetade intensivt i många år för att få fram en egen stödordning till dramatiker. När den tillskapades i början av 1980-talet lades ansvaret för denna på ett särskilt dramatikerutskott, där majoriteten av ledamöterna utses av Dramatikerförbundet. Systemet har inneburit en viktig insats för dramatikerna samtidigt som bidraget har haft en svag utveckling över tid. Stödordningen omfattar alla kategorier dramatiker, alltså även den som skriver för film, radio och television. Dramatikerförbundet anser att avsnittet inte ger någon information och att det borde ha innehållit mer analys av dramatikernas andel av konstnärsbidragen (Förordning 1976:528) och stipendiernas utveckling över tid. Det kan framhållas att år 2013 blir det sextonde budgetåret i följd med oförändrat anslag för bidrag till dramatiker. Det är också viktigt att framhålla att statsbidrag för beställning av svensk dramatik som också handläggs av dramatikerutskottet, är ett produktionsbidrag som innebär att en 4

teater får ett bidrag för att beställa en pjäs. Att benämna det bidrag till dramatiker är på sätt och vis som att säga att manusförfattaren i en långfilm som beviljats förhandsstöd från Svenska Filminstitutet har fått ett bidrag. Trots konstruktionen som dramatikerstöd är det ett riktat produktionsstöd till teatern med syfte att främja svensk dramatik. Dramatikern utför ett uppdrag mot avtalsenlig ersättning. 6.5 Centrumbildningar på ordområdet Dramatikerförbundet tog initiativ till bildandet av Centrum för Dramatik. Första åren tvingades vi att finansiera hela verksamheten av egna medel. Centrum för Dramatik beviljades sedan ett lågt bidrag till sin verksamhet. Att Centrum för Dramatik inte får högre stöd beror på att det totala centrumbildningsanslaget står stilla samt att Kulturrådet valt att plocka in andra verksamheter än centrumbildningar i anslagsfördelningen. För två år sedan avskaffades också det särskilda tillskott om tio miljoner som gav centrumbildningarna möjlighet att förstärka sina arbetsmarknadspolitiska insatser. Centrum för Dramatik är idag en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för alla dramatiker. Den innebär möjlighet att få uppdrag men hör egentligen inte hemma under rubriken ersättningar och bidrag. Det låga anslaget innebär att verksamheten är mycket utsatt och det bör undersökas om orsaken till detta har direkt koppling till okunskapen om dramatik och dramatikers villkor. 7.3 Utgivning per litteraturkategori Vi är naturligtvis mycket positiva till att utredningen lyfter fram den låga utgivningen av dramatik (sid. 208-210) men anser att avsnittet borde ha fördjupats och utvecklats på en rad punkter. Pjäsbanken DramaDirekt borde ha fått ett eget avsnitt eftersom verksamheten har en stor betydelse för spridning och bevarande av dramatik. 7.6 Utgivning i och försäljning i särskilda format Utredningen beskriver den digitala utvecklingen mycket kortfattat. Här borde grunden ha lagts för en betydligt mer fördjupad diskussion avseende framtida möjligheter att nyttja digitalisering för att stärka möjligheten till en bättre litteraturtillgång. 9.1 Statsbidrag till utgivning av litteratur Dramatikerförbundet saknar en redovisning av litteraturstödets funktion för utgivningen av svensk och översatt dramatik. 13.1 Insatser för internationellt utbyte på kulturområdet Utredningen ger ingen information om utfallet av dessa insatser inom vårt område. 13.3 Nobelpriset i litteratur och Alma Nobelpriset i litteratur sätter, enligt utredningens formulering, kvalitetslitteraturen i fokus. Dramatikerförbundet vill i detta sammanhang ta tillfället i akt att citera ett antal prismotiveringar: 5

2005, Harold Pinter, Storbritannien "som i sina dramer frilägger avgrunden under vardagspratet och bryter sig in i förtryckets slutna rum". 2004, Elfriede Jelinek, Österrike för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt. 1997, Dario Fo, Italien som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet. 1986, Wole Soyinka, Nigeria som i ett brett kulturellt perspektiv och med poetiska övertoner gestaltar tillvarons drama. 1969, Samuel Beckett, Irland för en diktning som i nya former för roman och drama ur nutidsmänniskans blottställdhet hämtar sin konstnärliga resning. 1936, Eugene O Neill, USA för hans av kraft, ärlighet och stark känsla samt självständig, tragisk uppfattning präglade dramatik. 1934 Luigi Pirandello, Italien för hans djärva och sinnrika nyskapelse av dramats och scenens konst. 1925, George Bernard Shaw, Storbritannien för hans av både idealitet och humanitet uppburna författarskap, vars friska satir ofta med sig förenar en egenartad poetisk skönhet. 1911 Maurice Maeterlinck, Belgien på grund av hans mångsidiga litterära verksamhet och särskilt hans dramatiska skapelser, som utmärka sig genom fantasirikedom och genom en poetisk idealitet, vilken, stundom i sagospelets slöjade form, röjer djup inlevelse samt på ett hemlighetsfullt sätt tilltalar läsarens känsla och aning. Källa: Svenska Akademiens hemsida, hämtat 2013-02-28. http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna 14 Bedömningar och förslag Nationella mål för läslyftet Dramatikerförbundet ansluter sig till Sveriges Författarförbunds (SFF) yttrande och vill framhålla att finansiering med hänsyn till förslagens samhällspolitiska inriktningen inte bör ske över kulturbudgeten. Bedömningen om kompetensutveckling för lärare Dramatikerförbundet tillstyrker förslaget under förutsättning att det preciseras att lärare ska utbildas på såväl grund- som fortbildningsnivå om litteratur och litteraturdidaktiska metoder avseende alla genrer inom såväl skön- som facklitteraturen. Förslaget att samtliga elever bör ha tillgång till skolbibliotekarier Dramatikerförbundet tillstyrker förslaget under förutsättning att det i Skollagen införs en bestämmelse om att huvudmännen ska se till att skolbiblioteken är bemannade med skolbibliotekarier.. Förslaget om läs- och litteraturfrämjande i kultursamverkansmodellen Dramatikerförbundet anser att dramatikens ställning inom kultursamverkansmodellen måste utredas i särskild ordning. Farhågor för det nationella ansvarstagandet för en liten konstform som dramatik framförde vi redan i remissvar på kulturutredningen och idag är dramatiker/dramatik helt osynliga i regionernas kulturplaner. 6

Förslaget till samordning av läsfrämjande insatser utanför skolan Dramatikerförbundet ansluter sig till Sveriges Författarförbunds yttrande. Förslaget om att stärka folkbildningens roll i det läsfrämjande arbetet Dramatikerförbundet ansluter sig till Sveriges Författarförbunds yttrande. Förslaget om att ge folkbiblioteken möjligheter att arbeta aktivt med e-böcker Dramatikerförbundet anser att man snabbt bör ge Kungliga Biblioteket ett uppdrag att i samråd med Kulturrådet och Dramatikerförbundet ta fram fungerande e-bokslösningar för dramatik. Förslaget till en moderniserad biblioteksersättning Dramatikerförbundet avstyrker helt förslaget till en moderniserad biblioteksersättning och ansluter istället till det förslag om lagstadgad rätt till biblioteksersättning som läggs fram av Sveriges Författarförbund med flera. Förslaget till omprioriteringar inom litteraturstödet Dramatikerförbundet vill att möjligheten till ett mer riktat stöd till utgivning av dramatik tillskapas. Den nuvarande stödordningen har inte räckt till för att upprätthålla utgivningen av dramatik Förslaget till utökat stöd till backlistdigitalisering Dramatikerförbundet tillstyrker delvis förslaget men anser att en del av stödet skall öronmärkas för en snabb räddningsinsats avseende svensk dramatik från sextiotalet och framåt. Dramatikerförbundet föreslår att begreppet stöd till backlistdigitalisering byts ut mot ett tydligare begrepp, exempelvis stöd till e-boksutgivning. För dramatiken är det väsentligt att det nya stödet ger möjlighet att snabbt digitalisera dramatik som inte är utgiven det vill säga endast finns i manusform. Om man inför utgivningskrav kan stödet inte användas där det just nu behövs bäst. Förslaget till kulturpolitiska insatser för att främja svensk litteratur i utlandet Förslaget om internationellt utbyte för litterära upphovsmän Förslaget om tydligare ansvarsfördelning för internationellt litteraturutbyte Dramatikerförbundet ansluter till Sveriges Författarförbunds yttrande. Stockholm den 27 februari 2013 Susin Lindblom, förbundsdirektör Sveriges Dramatikerförbund 7

Bilaga 1. Frågeställningar för en utredning om scendramatik och upphovsmännens villkor. I det följande hänvisas till avsnitt i litteraturutredningen där följande frågeställningar borde ha funnits med. Vad säger läroplanen om olika former av litteratur? (3.1) Ingår dramatik på något sätt i lärarutbildningen? (3.3) Kan man se förändringar avseende dramatik i undervisningen över tid? (3.2 utvärdering av läsundervisning i skolan) Hur påverkar den minskande och låga utgivningen tillgängligheten på biblioteken? Enligt en första uppskattning uppgår årliga lån av dramatik på folkbiblioteken till cirka 275 000 lån inkluderande klassiska verk. (4.1) - detta motsvarar 0,4 % av utlåningen. Vad blir effekterna av att dramatik i manusform inte omfattas av lagen om pliktexemplar? (4.1) Vilka upphovsrättsliga regler gäller för spridning av ej utgiven dramatik? Får man sprida och kopiera ett pappersmanus till låntagare? (4.1) Vem ansvarar idag för statistiken avseende svensk och översatt dramatik? (4.1) På vilket sätt påverkar den bristande tillgängligheten på biblioteken möjligheterna att använda dramatik i läsfrämjande verksamhet? (4.2-4.6) Vilken kunskap förmedlas genom läsningen av dramatik kan det på något sätt kopplas till vår förmåga att navigera i flödet av information på nätet? (4.2-4.6) Hur stor andel av scendramatikerna skriver på ett annat språk än svenska? (5.2) Hur ser villkoren ut för yrkesverksamma scendramatiker? (5.3) Vilken kunskap har vi om detta utifrån Konstnärsnämndens undersökning som omfattar alla kategorier av dramatiker? Hur ser inkomsterna ut för scendramatiker som i stor utsträckning tillhör litteraturområdet, i förhållande till film- och tv-författare som mer sällan publiceras i bokform? Har man någon inkomst alls från bokutgivning? (5.3) Hur stor är dramatikernas andel av litterära priser? Finns några litterära priser inom området förutom Nobelpriset i litteratur? (5.5) 8

Hur stor andel av biblioteksersättning och talboksersättning tillfaller dramatiker? (6,16.2) Varför är inte privatkopieringsersättning relevant när man diskuterar ersättning till scendramatiker på litteraturområdet? (6.3) Har dramatiker rätt till ersättning för fotokopiering? (6.3) Gäller det både utgiven (bokform) och icke-utgiven dramatik (manusform)? Hur stor andel av anslaget konstnärsbidrag (Förordning 1976:528) går till dramatiker och hur har bidragsordningen påverkats av att bidraget varit oförändrat sedan 2005? (6.4) Hur stor andel av de stödordningar som idag finns inom Kulturrådet och Sveriges Författarfond tillfaller dramatik, dramatiker eller översättare av dramatik? (6.4) Hur fördelar sig konstnärsbidragen mellan olika kategorier dramatik (scen, radio, film och tv)? Vilken del av bidragen har bäring på scendramatiker som publiceras i bokform? (6.4) Vad skiljer ett produktionsstöd som stöd till svensk dramatik från andra stipendier och bidrag? Vem mottar stödet och vilka villkor är förknippade med det? (6.4) Ska det karaktäriseras som ett bidrag eller som en ersättning för utfört arbete? (6.4) Vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer idag dramatikerna till del och hur står det i relation till Centrum för Dramatiks anslagsnivå? (6.5) Hur sprids samtidsdramatik idag? Vad har digital distribution för effekt på tillgängligheten? Är utredningens ordval i viss mån relevant när den digitala utgivningen står för mer än 90 procent av utgivningen? (7.2) Hur ser villkoren ut för de svenska teaterförlagen? Behövs vidare åtgärder för att förstärka dessa? När man använder litteraturkategorierna (skönlitteratur, facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur) i litteraturstödet för att undersöka utvecklingen vad säger de om utvecklingen avseende svensk och översatt dramatik? (7.4) Hur används digitala format på dramatikområdet? Är svårigheterna med att digitalisera från förlaga likartade när man digitaliserar från bok respektive pappersmanus? (7.6) Hur fungerar litteraturstödet med hänsyn till antal sökande, beviljade stöd samt utveckling över tid? (9.1) 9

Hur ser den utländska marknaden för dramatik ut? (12.2) Vilka intäkter genererar export av drama till upphovsmännen? (12.2) Ingår någon dramatik i de siffror som anges i utredningen? Hur ser läget ut för översatt dramatik i Sverige? (12.3) POST / POSTAL ADDRESS Blå Tornet BESÖK / VISITING Blå tornet TEL +46 (0)8 21 33 10 10