STYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND

Transkript

1 STYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND BUDGETUNDERLAG FÖR ÅR 2014 UTGIFTSOMRÅDE 17, ANSLAGSPOSTERNA 5:2 ap.8, 5:2 ap.9 OCH 5:2 ap.13 SAMT DELAR AV 5:2 ap.3, 5:2 ap.4 OCH 3:1 ap.1

2 2 Budgetunderlag för år 2014

3 Innehållsförteckning Hemställan... 4 Finansierings- och anslagsöversikt... 5 Inledning :2 ap.8 Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek... 7 Verksamheten... 7 Ersättningens grundbelopp och multiplar... 9 Utlåning Referenssamlingar :2 ap.9 Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister Bidrag till dramatiker Bidrag till konstnärer inom ordområdet - sammanfattning :2 ap.13 Dramatikerstöd :2 ap.3 Inkomstgarantier för konstnärer, samt 5:2 ap.4 Långtidsstipendier :1 ap.1 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande: bidrag för internationella utbyten Budgetunderlag för år

4 Hemställan Med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget hemställer styrelsen för Sveriges författarfond att till 5:2 ap.8, Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, för år 2014 anvisas ett anslag baserat på bibliotekens utlåning och referensbestånd under år 2011 samt på det grundbelopp per lån av svenskt originalverk som ska framförhandlas mellan en av regeringen utsedd förhandlare och berörda upphovsmannaorganisationer; att 5:2 ap.9, Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker, för år 2014 höjs med kr. till kr. och för åren höjs i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. Av denna föreslagna ökning avser kr medel för internationella utbyten som överförs från 3:1 ap.1; att 5:2 ap.13, Dramatikerstöd, för år 2014 höjs med kr. till kr., och för åren höjs i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer; att regeringen beslutar om en administrativ lösning som bättre än idag är ägnad att hantera övergången från Inkomstgarantier till Långtidsstipendier, d.v.s. på vilket sätt medel idag gradvis överförs från anslagsposten 5:2 ap.3 till anslagsposten 5:2 ap.4, samt att anslagstilldelningen sker med hänsyn till att såväl inkomstgarantierna som långtidsstipendierna enligt respektive bidragsförordningar baseras på prisbasbeloppet och därför normalt räknas upp årligen. 4 Budgetunderlag för år 2014

5 Finansierings- och anslagsöversikt Belopp i tkr. Finansieringskällor Anvisat enl. Utfall Anvisat enl. Förslag Förslag Förslag regleringsbrev regleringsbrev ANSLAG: 5:2, ERSÄTTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTNÄRER 8. Ersättning åt författare m.fl. 9. Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker 13. Dramatikerstöd Summa anvisat/utfall/förslag ÖVRIG FINANSIERING: Summa övrig finansiering SUMMA Det har ännu inte träffats någon förhandlinsöverenskommelse om biblioteksersättningens grundbelopp för år Därför kan inte något förslag lämnas. 2 Exklusive den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget i sin helhet Inledning Styrelsen för Sveriges författarfond har ovan hemställt om anslagstilldelning för var och en av de anslagsposter som Sveriges författarfond fördelar ersättningar och bidrag ur. I kommande avsnitt utvecklas resonemangen och varje förslag motiveras i separata avsnitt för respektive anslagspost. Styrelsen för Sveriges författarfond inleder emellertid med en sammanfattande kommentar som tar sin utgångspunkt i konstnärspolitikens roll i kulturpolitiken samt i de beskrivningar som genomgående präglar de enskilda avsnitten, nämligen anslagsposternas utveckling i förhållande till pris- och löneutvecklingen i samhället. Biblioteksersättningens storlek fastställs efter förhandlingar om ersättningens s.k. grundbelopp. Förhandlingar om grundbeloppet för år 2014 har inletts i januari Vad avser anslagspostens storlek för år 2014 kan styrelsen för Sveriges författarfond endast hänvisa till befintlig biblioteksstatistik för år 2011 och till den överenskommelse som sannolikt kommer att träffas under våren Fondstyrelsens resonemang i denna inledning är istället övergripande principiellt och rör utvecklingen över tid. I kommande avsnitt beskrivs hur utlånen på folkbiblioteken trendmässigt under 2000-talet har varit vikande i antal. Detta kan sägas ha skapat ekonomiskt utrymme för att låta grundbeloppet priset per boklån utvecklas positivt i förhållande till exempelvis den genomsnittliga löneutvecklingen. Fondstyrelsen Budgetunderlag för år

6 beskrev detta förhållande mer detaljerat i föregående års budgetunderlag genom en jämförelse med löneutvecklingen i statligt sektor och kunde då konstatera att någon sådan positiv utveckling inte skett. Den minskande utlåningen kan om utvecklingen fortsätter på längre sikt förvisso i sig försvåra för ambitionen att genom biblioteksersättningen skapa förbättrade villkor för de litterära upphovsmännen. Men mot bakgrund av konstaterandet i föregående stycke finns det alldeles oavsett hur framtida förhandlingsöverenskommelser i detalj kommer att utformas och hur den samhälleliga förpliktelsen författningsmässigt kommer att regleras skäl att framhålla att en framtida tillväxt av den totala biblioteksersättningens storlek ändå ytterst är beroende av och samtidigt inom räckhåll genom politiska ambitioner och prioriteringar. Anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer omfattas delvis av den s.k. pris- och löneomräkningen som gör att myndigheters årliga anslag räknas upp som kompensation för kostnadsutvecklingen, i enlighet med ett särskilt framräknat index. Det är högst rimligt eftersom ersättningarna och bidragen antingen avser kompensation för särskilda nyttjanden och förfoganden eller oftast är avsedda för en viss tids konstnärligt arbete. Anslagstilldelningen är således avsedd att ske med hänsyn till kostnadsutvecklingen. I denna princip manifesteras ett ansvar för de befintliga ersättningssystemen och stödordningarna, som borde innebära att varje enskild anslagspost i normalfallet räknas upp enligt denna grundregel. Så är dock inte fallet. Sedan år 2000 har anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer höjts från ca 260 milj. kr till ca 332 milj. kr. Men under den tid anslaget alltså totalt ökat med 72 milj. kr har pris- och löneomräkningen svarat för 66 milj. kr. Prioriteringar utöver pris- och löneomräkningen har inneburit en ökning med 6 milj. kr (2,4 %) på tretton år. De reformer och satsningar som regeringar har genomfört under 2000-talet har följaktligen nästintill uteslutande fått ske inom ramen för indexreglerade normalhöjningar. I så måtto bekostar gradvisa urholkningar av vissa anslagsposter inom anslaget de höjningar som genomförs av andra. Pris- och löneomräkningen till trots har exempelvis anslagspost 5:2 ap. 9, Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker varit helt oförändrad i 16 år (obeaktat en hopslagning med ett par andra mindre anslagsposter). I reala termer är detta en minskning med över 20 % och ställs det mot reallöneökningarna i samhället faller jämförelsen naturligtvis ännu sämre ut. Ett angeläget kulturpolitiskt mål som ofta betonats av regeringen är att främja konstnärlig utveckling och förnyelse. Det är generellt angeläget att arbetet för detta mål präglas av insikten att det är konsten och litteraturen som svarar för själva förnyelsen medan kulturpolitiken oftast främjar detta genom god struktur och långsiktigt stabila åtaganden. Och i synnerhet får detta sägas gälla konstnärspolitiken, som genom ersättningar, stipendier och bidrag riktar sig direkt mot de enskilda konstnärerna med det övergripande målet att främja konsten och litteraturen i sig. Med insatser som riktas mot de fritt verkande upphovsmännens grundläggande ekonomiska och sociala villkor utan alltför styrande krav på den konstnärliga verksamhetens exakta innehåll eller inriktning främjar politiken på bästa sätt konstnärlig utveckling och förnyelse i enlighet med sin uttalade avsikt. 6 Budgetunderlag för år 2014

7 Detta innebär också att konstnärspolitiken är relativt enkel i sitt utförande och förhållandevis igenkännbar och stabil över tid. För författarfonden betyder det årligen återkommande stöd för mångfaldigt kvalificerat litterärt skapande. Verksamheten legitimeras inte genom radikala reformer och ska inte stärkas genom särskilda satsningar av mer tillfällig karaktär. Det är mot denna bakgrund fondstyrelsen vill framhålla det grundläggande politiska ansvaret för befintliga offentligrättsliga ersättningar och statliga stipendiesystem samt behoven av samtidig uppmärksamhet mot kostnads- och löneutvecklingen i samhället. Det finns annars risk att glappet mellan kulturpolitisk retorik och praktik blir besvärande stort. Den i september 2012 avslutade Litteraturutredningen konstaterar i likhet med 2009 års Kulturutredning och alla övriga föregående utredningar och kartläggningar som berört samma ämne att de litterära upphovsmännens ekonomiska och sociala villkor överlag och ur flera aspekter är bekymmersamma. Styrelsen för Sveriges författarfond har naturligtvis förhoppningen att regeringen rent generellt kunde förstärka anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer; på litteraturområdet vore det ett svar på utredningens iakttagelser och ett sätt att genom faktisk medelstilldelning förverkliga förbättrade villkor för den nyskapande kulturen, så som regeringen formulerat en av sina tre stora prioriteringar på kulturområdet denna mandatperiod. Huruvida detta är möjligt och politiskt prioriterat i praktiken avgör regeringen, liksom hur anslaget ska fördelas på respektive anslagsposter och därmed på olika stödformer och skilda konstnärskategorier. Vad styrelsen för Sveriges författarfond här har velat lyfta fram är emellertid hur oförändrade eller gradvis urholkade anslag döljer faktiska förändringar samt de eventuella motiven för dem. En anslagspost som i 16 år förblir helt oförändrad är också det ett slags prioritering som någon gång bör artikuleras och redogöras för i exempelvis en budgetproposition. 5:2 ap.8 Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek Verksamheten Biblioteksersättningen förmedlas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond, vilken ger fondstyrelsen en relativt stor frihet beträffande utformningen av verksamheten. Regeringen föreskriver exempelvis i regleringsbrev inga mål med verksamheten utöver vad som återfinns i fondförordningen. Den relativt begränsade statliga styrningen är ett uttryck för att biblioteksersättningen är ett statligt åtagande av en annan karaktär än andra statliga anslag. Formellt är Sveriges författarfond en fond under Kammarkollegiets förvaltning. Författarfonden disponerar därmed inte själv sina anslagsposter över stats- Budgetunderlag för år

8 budgeten och saknar förvaltningsanslag; administrationen ska enligt fondförordningen istället helt bekostas av fondmedlen. De statliga ersättningarna och bidragen till konstnärer har som del av den samlade kulturpolitiken under de senaste decennierna varit föremål för flera utredningar med efterföljande propositioner och riksdagsbeslut. Biblioteksersättningens konstruktion har då alltid befästs och dess stora betydelse för de litterära upphovsmännens villkor bekräftats. Senast skedde detta när regeringen i propositionen 2009/10:3, Tid för kultur, avvisade Kulturutredningens förslag och valde att inte låta författarfonden uppgå i en större traditionell myndighet för bidragsgivning, eller på något annat sätt förändra författarfondens organisation eller verksamhet. Synen på ersättningen som en grundsten i konstnärspolitiken har kommit till uttryck på så sätt att ambitionen att skapa rimliga arbetsvillkor för de litterära upphovsmännen huvudsakligen förverkligas inom ramen för biblioteksersättningen; direkta statsstipendieanslag till författare och översättare utgör komplement till biblioteksersättningen och används för utdelande av ett antal punktstipendier. Den offentligrättsliga och kulturpolitiskt anlagda biblioteksersättningen ger skälig gottgörelse för det samhälleliga utnyttjandet av de litterära upphovsmännens verk som biblioteksutlåningen innebär, samtidigt som den skapar en viss förbättring av upphovsmännens ekonomiska villkor. Inom ramen för biblioteksersättningsanslaget strävar styrelsen mot att skapa arbetsmässig trygghet under längre tider för professionella författare, översättare, tecknare och fotografer. Utgångspunkten för verksamheten är den individuella ersättningen (författaroch översättarpenning), som ger de litterära yrkesutövarna en viss minimiersättning för biblioteksutlåningen antingen i relation till utlåningens omfattning eller i form av s.k. särskild författarpenning, vars belopp fastställs av styrelsen. Utöver den särskilda författarpenningen finns kompletterande långtidsåtaganden för att förbättra villkoren för bokupphovsmän med yrkesmässiga ambitioner. Ur den s.k. fria delen fördelas främst arbetsstipendier av olika längd samt pensionsbidrag. Som berörts i inledningen till detta budgetunderlag redogör Litteraturutredningen i sitt slutbetänkande för en rad undersökningar av de litterära upphovsmännens ekonomiska och sociala villkor, bl.a. Författarförbundets omfattande undersökning av sina medlemmars inkomstförhållanden under 2004 samt Konstnärsnämndens och Statistiska Centralbyråns undersökning Konstnärers inkomster från Litteraturutredningen refererar också Konstnärsnämndens sista delundersökning (2011), vilken visar att gruppen ordkonstnärer samtidigt med låga inkomster har en genomsnittlig arbetstid på 46 timmar/vecka (både konstnärligt och utomkonstnärligt arbete). Skillnaden mellan investerad arbetstid i litterärt arbete och inkomsterna av densamma är alltså mycket stor för de litterärt verksamma. Dessa undersökningar bekräftar de uppgifter som författarfonden årligen inhämtar i ansökningarna om stipendier och bidrag: den ekonomiska situationen oförändrat kärv för majoriteten av upphovsmännen; många högt kvalificerade författare, översättare och bokillustratörer har fortsatta svårigheter med att genom sin litterära yrkes- 8 Budgetunderlag för år 2014

9 utövning klara sin försörjning. Sammanfattningsvis är trycket på att få del av biblioteksersättningen fortsatt starkt. Den totala biblioteksersättningen har haft en relativt svag anslagsutveckling under 2000-talet, vilket delvis kompenserades genom ökningen (6,3 milj. kr.) till år Fondstyrelsen hade därför svårt att förverkliga sin ambition att prioritera sina s.k. långtidsåtaganden och årligen bevilja något fler nya särskilda författarpenningar och femåriga stipendier än de högst sju respektive femton som hittills beviljats årligen under 2000-talet. Efter ökningar av den totala biblioteksersättningen till år 2010 och 2012 i kombination med att fondens tioåriga arbetsstipendier avvecklas samt att många särskilda författarpenningar upphör när innehavarna går i pension har fondstyrelsen nu under de senaste åren kunnat bevilja 10 nya särskilda författarpenningar och 20 femåriga stipendier. Den fortsatta utvecklingen av biblioteksersättningen totalt är förstås helt avgörande för huruvida denna ambition också långsiktigt kommer att kunna realiseras. Minskar biblioteksersättningsanslaget trendmässigt i realt värde (vilket skett till år 2013), kommer det inte att finnas några möjligheter att nå upp till det uppsatta målet trots att målsättningen inte innebär någon ökning av det totala antalet innehavare av särskild författarpenning, utan endast innebär att antalet hålls ungefär oförändrat på nuvarande nivå. Biblioteksersättningens grundbelopp och multiplar Den totala biblioteksersättningens storlek bestäms dels av utlåning och referensbestånd i folkbibliotek och skolbibliotek, dels av ersättningens öretal (multiplar). Biblioteksersättningens multiplar 2013 Lån av originalverk 1 kr och 37 öre Grundbelopp Lån av översättning 68,5 öre ½ av grundbeloppet Referensexemplar av originalverk 5 kr och 48 öre 4 x grundbeloppet Referensexemplar av översättning 2 kr och 74 öre 2 x grundbeloppet Grundbeloppets utveckling kr 15 öre 1 kr 16 öre 1 kr 18 öre 1 kr 22 öre 1 kr 26 öre 1 kr 29 öre 1 kr 32 öre 1 kr 33 öre 1 kr 35 öre 1 kr 37 öre + 3 öre + 1 öre + 2 öre + 4 öre + 4 öre + 3 öre + 3 öre + 1 öre + 2 öre + 2 öre + 2,7 % + 0,9 % + 1,7 % + 3,4 % + 3,3 % + 2,4 % + 2,3 % + 0,8 % + 1,5 % + 1,5 % Multiplarna baseras på det grundbelopp som framförhandlas mellan upphovsmannaorganisationerna och en av regeringen utsedd förhandlare. Därför måste förhandlingarna vara avslutade för att fondstyrelsen ska kunna ange något belopp för biblioteksersättningen i budgetunderlaget till regeringen. Styrelsen konstaterar att förhandlingarna avseende biblioteksersättningens grundbelopp för år 2014 ännu inte avslutats, och kan därför inte ange något belopp för biblioteksersättningen år Budgetunderlag för år

10 Utlåning Under första hälften av 1990-talet ökade utlåningen i landets folkbibliotek från 71 milj. lån 1991 till drygt 82 milj. lån 1996 detta efter en konstant minskning under nästan hela 1980-talet. Under 2000-talet har trenden istället varit tydligt nedåtgående. Den relativt kraftiga nedgången har nu möjligen brutits. För år 2011 redovisas utlåningen till 69,5 milj. lån (här också inräknat bl.a. sjukhusbibliotek). Utlåningen har för närvarande ungefär samma omfattning som vid 1990-talets början: Registrerad utlåning i folkbibliotek Inkl. merutlåning i uppsökande verksamhet Registrerad utlåning i folkbibliotek (milj.) Kungl. biblioteket har fr.o.m års statistik övertagit ansvaret från Kulturrådet att inom ramen för Sveriges officiella statistik producera årlig statistik över folk- och skolbibliotekens registrerade utlåning. Folkbiblioteksuppgifterna för år 2011 har publicerats i Bibliotek Antalet registrerade hemlån i folkbibliotek uppgick år 2011 till lån. De fristående sjukhusbiblioteken ingår också i underlaget för biblioteksersättningen, och redovisas i Bibliotek Antalet registrerade hemlån i sjukhusbibliotek uppgick till lån. (År 2010: lån.) Utöver sjukhusbiblioteken redovisas också Sjömansbiblioteks utlåning ( lån) separat i Kungl. bibliotekets statistik. En viss del av folkbibliotekens utlåning utgörs av böcker som lämnas ut i uppsökande biblioteksverksamhet där lånen inte registreras; varje sådan utlämnad bok räknas i den officiella biblioteksstatistiken som ett lån. Sedan budgetåret 1986/87 beräknas dock ersättning för dessa böcker motsvarande ytterligare två 10 Budgetunderlag för år 2014

11 lån per utlämnad bok. För utlåningsåret 2011 ska författarfonden därigenom tillföras ersättning för ytterligare lån. Sedan läsåret 1998/98 saknas skolbiblioteksstatistik som är möjlig att användas för en fullständig beräkning av biblioteksersättningen. Aktuellt statistiskt underlag saknas således också för år Regeringens förhandlare och upphovsmannaorganisationerna har i förhandlingarna enats om att i likhet med föregående år ska ett medelvärde av erhållen skolbiblioteksstatistik för läsåren 1996/97 och 1997/98 istället användas som underlag för beräkning av biblioteksersättningen. Sålunda fastställs den registrerade utlåningen till lån. (1996/97: 17,0 milj. lån, 1997/98: 15,5 milj. lån.) Den sammanlagda utlåningen år 2011 uppgick därmed till lån. Till följd av en överenskommelse i biblioteksersättningsförhandlingarna år 1994 ska författarfonden årligen tillföras en ersättning för utnyttjandet på plats i biblioteken av böcker som inte ingår i referenssamlingarna. Hemlånen från folkoch skolbiblioteken räknas därför upp med faktorn 1,03. Den totala ersättningsgrundande utlåningen i folk- och skolbibliotek år 2011 uppgick därmed till 1,03 * = lån. Utlåning 2011 (anslagsår 2014) Förändring Folkbibliotek (+0,3 %) Sjukhusbibliotek m.fl (+18,6 %) Uppsökande verksamhet (+5,0 %) Skolbibliotek oförändr. Summa registrerad utlåning (+0,9 %) Ersättningsgrundande utlåning (+0,9 %) För beräkning av den totala biblioteksersättningens storlek krävs också uppgift om utlåningens andelar av upphovsrättsligt skyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska och övriga, ej ersättningsberättigande verk. Den informationen ges inte i den officiella biblioteksstatistiken, utan beräknas av författarfonden i samband med de årliga undersökningarna för uträkning av de individuella författar- och översättarpenningarnas storlek. Dessa procentandelar var för utlåningsåret 2011: 56,8, 31,6 resp. 11,6 %. Budgetunderlag för år

12 Andel av utlåningen (%): rättsskyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska och övriga, ej ersättningsberättigande verk Utlåningsår Svenska originalverk Översättningar till svenska Övrigt ,5 33,9 13, ,6 33,7 13, ,4 33,6 14, ,3 33,6 14, ,0 35,1 11, ,3 34,0 13, ,2 33,6 12, ,6 33,3 12, ,8 32,8 12, ,9 32,4 11, ,8 31,6 11,6 Referenssamlingar Inom ramen för den officiella biblioteksstatistiken, i Kungl. bibliotekets Bibliotek 2011, redovisas även folkbibliotekens referensbestånd. År 2011 omfattade folkbibliotekens referenssamlingar volymer. Därtill kommer särskilt redovisade samlingar på sjukhusbibliotek m.m., vilka uppgick till volymer. Efter överenskommelse i biblioteksersättningsförhandlingarna bestäms antalet referensexemplar i skolbibliotek som en schablonmässigt beräknad andel om 28 % av det totala antalet volymer i skolornas boksamlingar. Med anledning av att användbar skolbiblioteksstatistik saknas sedan läsåret 1998/99 har parterna i förhandlingarna även beträffande skolornas bokbestånd enats om ett medelvärde av erhållen statistik för läsåren 1996/97 och 1997/98 som underlag för beräkningen av biblioteksersättningen år Sålunda fastställs skolornas bokbestånd till 24,45 milj. volymer (1996/97: 25,5 milj., 1997/98: 23,4 milj.). Antalet referensexemplar i skolbibliotek kan på dessa grunder beräknas till volymer. Det sammanlagda antalet referensexemplar i folk- och skolbibliotek år 2011 beräknas därmed till volymer. Referensbestånd 2011 (anslagsår 2014) Förändring Folkbibliotek (+2,4%) Sjukhusbibliotek m.fl (+13,3%) Skolbibliotek oförändr. Summa referensbestånd (+0,4 %) Procentandelarna för referensexemplar av rättsskyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska samt övriga, ej ersättningsberättigande verk år 2011 har genom författarfondens årliga utlåneundersökning fastställts till 77,6, 12,1 resp. 10,3 % (föregående år: 77,6, 12,6 resp. 9,8 %). 12 Budgetunderlag för år 2014

13 5:2 ap.9 Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker I enlighet med förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer kan konstnärsbidrag utgå för att ge aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han/hon kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. Bidrag kan utgå under högst fem år i följd utan omprövning. Bidrag av pensionskaraktär får bestämmas att utgå tills vidare. Dessutom kan projektbidrag lämnas för målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Enligt regleringsbrev ingår i anslagsposten också medel för deltagande i internationellt kulturutbyte. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister beslutas av styrelsen för Sveriges författarfond medan bidrag till dramatiker, i enlighet med förordning (1962:652) om Sveriges författarfond, fördelas av ett särskilt utskott som utses av fondstyrelsen dramatikerutskottet. Eftersom detta utskott på styrelsens vägnar ska fatta beslut i frågor om bidrag till dramatiker redovisas i det följande yrkanden rörande dramatiker åtskilt från övriga grupper inom ordområdet. En sammanfattning av äskanden rörande bidrag till konstnärer återfinns som sista avsnitt i detta kapitel. Budgetåret 2013 uppgår anslagsposten till oförändrat kr. Styrelsen har beslutat att kr. ska användas för bidrag till författare, översättare och kulturjournalister, medan kr. ska användas för bidrag till dramatiker, och fördelas av dramatikerutskottet. Återstående kr överförs till författarfondens internationella utskott, för att samordnas med den bidragsgivning som sker med de medel som anvisas via anslagsposten 3:1 ap.1. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister Som närmare redovisats inledningsvis har styrelsen för Sveriges författarfond inom ramen för biblioteksersättningen, genom särskilda författarpenningar och fleråriga stipendier, i relativt stor utsträckning koncentrerat sina insatser på att skapa en långtidstrygghet för de litterära upphovsmännen. Ett viktigt komplement till de ersättningar och stipendier som fördelas ur biblioteksersättningen är konstnärsbidragen till författare och översättare. Bidragen är dessutom tillgängliga för kulturjournalister, vilket bör tillmätas stor betydelse i tider när många kulturredaktioner och kulturtidskrifter p.g.a. ekonomiska förhållanden vittnar om svårigheter att förverkliga seriösa journalistiska ambitioner och att upprätthålla yrkesmässiga villkor för sina skribenter. Anslagsposten 5:2 ap.9 har varit oförändrad i 16 år. Styrelsen för Sveriges författarfond stödjer förvisso den kulturpolitiska ambitionen att förbättrade villkor och utvecklingsmöjligheter för de litterära upphovsmännen huvudsakligen ska förverkligas inom ramen för biblioteksersättningen. Men anslagsposten 5:2 ap. 9 förefaller närmast bortglömd av regeringen och helt förbisedd som kulturpolitiskt instrument och komplement till biblioteksersättningen. Fondstyrelsen upprepar sin uppmaning från många års budgetunderlag, att Budgetunderlag för år

14 också använda denna anslagspost i syfte att stärka författares, översättares och inte minst kulturjournalisters möjligheter att ägna sig åt sin yrkesutövning. Styrelsen föreslår att den del av anslagsposten som rör bidrag till författare, översättare och kulturjournalister för år 2014 ska höjas med kr. till kr., och för åren höjas i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. Bidrag till dramatiker Dramatikerutskottet prioriterar inom ramen för sin verksamhet de ett- två- och femåriga bidragen, vilka alla har karaktären av arbetsstipendier. Varken projektbidrag eller pensionsbidrag utdelas för närvarande. Bidrag för dramatikers resor och internationella utbyten fördelas fr.o.m. år 2008 i särskild ordning av författarfondens internationella utskott. Utskottets administrationskostnader täcks av medlen under denna anslagspost. Dramatikerutskottet har ända sedan starten budgetåret 1984/85 haft ambitionen att med en stor andel fleråriga bidrag söka tillgodose de fritt verksamma dramatikernas behov av ekonomisk och arbetsmässig trygghet under längre tider. Dessa ambitioner har visat sig svåra att förverkliga. Fastän dramatikerutskottet i genomsnitt endast fördelat färre än två femåriga bidrag årligen, svarar dessa bidrag för så mycket som en tredjedel av den totala kostnaden för fördelade bidrag. När dramatikerstödet inrättades år 1999 (se nästa avsnitt) tillkom en stödordning som kompletterade de befintliga bidragen. Tillsammans ger de två bidrags- och stödformerna en bredd i bidragsgivningen som svarar mot dramatikerns mellanställning som skapande konstnär inom ordområdet men samtidigt beroende av teatrar och andra beställare av dramatik. Men dramatikerstödet riktas mot beställningssituationen och det faktiska uppdragsförhållandet mellan teatern och dramatikern; stödformen minskar därför inte i sig behovet hos vissa dramatiker av den arbetsmässiga trygghet under längre tid som fleråriga bidrag ger. Som påpekats i inledningen till detta budgetunderlag blir år 2013 det sextonde budgetåret i följd med oförändrat anslag för bidrag till dramatiker. Eftersom bidragen är avsedda för en viss tids konstnärligt arbete har dramatikerutskottet på senare år trots den hårda konkurrensen mer konsekvent låtit bidragsbeloppen genom årliga höjningar följa kostnadsutvecklingen i samhället (så som sker med de s.k. långtidsstipendierna som fördelas ur annan anslagspost). Fortsatt oförändrad anslagsnivå kommer därför på sikt att medföra ett minskat antal mottagare. Därtill vill utskottet återknyta till de tidiga ambitioner som redovisats ovan, om att skapa möjlighet för förtjänta och fritt yrkesverksamma dramatiker att långsiktigt utveckla sin verksamhet utan att ständigt behöva styras av akuta försörjningsproblem. Utskottets ambition är framdeles fördela åtminstone tre st. nya femåriga bidrag årligen, med sikte på sammanlagt 15 st. pågående bidrag. Utan anslagsökning kommer därmed dessa bidrags andel av de totala kostnaderna att öka kraftigt. I ljuset av det stora antalet verksamma dramatiker (Sveriges Dramatikerförbund organiserar över 600 medlemmar) borde emellertid 14 Budgetunderlag för år 2014

15 denna ambition inte betraktas som för hög; bland dessa finns många förtjänta dramatiker, vilkas verksamhet skulle kunna fördjupas och utvecklas ytterligare med stöd av ett flerårigt bidrag. Till beskrivningen av den hårda konkurrensen om bidragen till dramatiker hör att utöver landets scendramatiker och översättare av dramatik räknas också manusförfattare för film och tv till denna yrkesgrupp (Konstnärsnämnden stödjer enskilda konstnärer inom filmområdet i övrigt). Finansierings- och produktionsvillkoren för film och tv skiljer sig naturligtvis mycket åt jämfört med scenteatern, men manusförfattarna behöver likväl precis som scendramatikerna tid och arbetsro för att utveckla sina manusidéer. Detta slags bidrag betyder mycket för de fritt verksamma manusförfattarnas konstnärliga behov och för att värna kvalitet och originalitet också inom film- och tv. Den del av anslaget som rör bidrag till dramatiker bör för år 2014 höjas med kr. till kr., och för åren höjas i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. Bidrag till konstnärer inom ordområdet - sammanfattning Med hänvisning dels till de ovan beskrivna konsekvenserna av att anslagsposten inte höjts på 16 år, dels till den hårdnande konkurrensen för kulturjournalister och dramatiker vilka ju inte är berättigade till medel ur biblioteksersättningen föreslår styrelsen att anslagsposten 5:2 ap.9 för år 2014 ska höjas med kr. till kr., och för åren höjas i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. Det föreslagna beloppet inbegriper också de kr som avsatts ur anslagsposten för bidrag för resor och internationella utbyten. Därtill föreslås att kr. överförs från anslaget 3:1 ap.1, för bidrag för resor och internationella utbyten, att fördelas av internationella utskottet. För detta förslag redogörs närmare i budgetunderlagets sista avsnitt. 5:2 ap.13 Dramatikerstöd I enlighet med förordning (1998:1369) om statsbidrag för beställning av nyskriven svensk dramatik får bidrag ges till fria teatergrupper, regionala och lokala teaterinstitutioner samt radio- och TV-företag för beställning av nyskriven svensk dramatik. Syftet med stödet är att ge i första hand teatrar möjlighet att beställa nyskriven svensk dramatik av hög kvalitet. Ansökan ska göras gemensamt av en dramatiker och den som vill uppföra dramatikerns verk. Stödordningen har varit i bruk sedan Stödet fördelas av dramatikerutskottet inom styrelsen för Sveriges författarfond. År 2013 uppgår anslagsposten till oförändrat kr. Budgetunderlag för år

16 Dramatikerstöd utbetalas till teatern, men ska oavkortat utgöra arvode till dramatikern. Stödets storlek motsvarar 2/3 av grundersättningen enligt gällande avtal mellan Svensk Scenkonst och Sveriges Dramatikerförbund, avseende förvärv och framförande av scenpjäser. Ett villkor för beviljat stöd är att teatern utöver detta stöd betalar dramatikern ett belopp motsvarande lägst 1/3 av ersättningen enligt nyss nämnda avtal. Utifrån de uppföljningar och utvärderingar dramatikerutskottet gjort av dramatikerstödet betraktar utskottet stödformen som mycket lyckad. De redogörelser som samtliga teatrar och dramatiker på utskottets begäran sänder in efter genomförd uppsättning, fortsätter att bekräfta stödets positiva betydelse. Eftersom dramatikerstödet till sin konstruktion är kopplat till nämnda avtal mellan Svensk Scenkonst och Dramatikerförbundet, ökar stödbeloppen från år till år i takt med att avtalet omförhandlas. Det är för utskottet en viktig princip och en grundbult i stödets utformning. Sedan år 2004 har anslagsposten för Dramatikerstöd varit oförändrad. Under samma tid har nivåerna på avtalsenliga beställningsarvoden stigit med 20 %, vilket följaktligen gäller också dramatikerstödets beloppsnivåer. Höjningarna har på så sätt hållit jämna steg med kostnadsutvecklingen i samhället. Detta innebär att antalet stöd som dramatikerutskottet kan bevilja gradvis minskar. Med hänvisning till detta föreslår dramatikerutskottet att anslagsposten 5:2 ap.13 för år 2014 ska höjas med kr. till kr., och för åren höjas i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. 5:2 ap.3 Inkomstgarantier för konstnärer, samt 5:2 ap.4 Långtidsstipendier Regeringen har inte begärt att styrelsen för Sveriges författarfond ska lämna in något budgetunderlag rörande de två rubricerade anslagsposterna. Styrelsen brukar ändå årligen framlägga underlag för regeringens arbete med budgeten de kommande åren. I detta budgetunderlag upprepar författarfonden förra årets önskemål om en administrativt bättre lösning för att hantera övergången från inkomstgarantier till långtidsstipendier. Den statliga inkomstgarantin avvecklas nu gradvis i och med att inga nya innehavare ska utses. Regeringens uttalade ambition har varit att de medel som frigörs när inkomstgarantierna avvecklas oavkortat ska tillfalla konstnärerna genom andra bidrags- eller stödformer. Emellertid saknas fortfarande en administrativ lösning som på ett fullt tillfredsställande sätt hanterar övergången mellan stödformerna. Utöver detta har regeringens anslagstilldelning hittills inte skett med hänsyn till att såväl inkomstgarantierna som långtidsstipendierna enligt respektive bidragsförordningar baseras på prisbasbeloppet och därför normalt räknas upp årligen. Fondstyrelsen har inledningsvis i detta budgetunderlag betonat vikten av att regeringen förhåller sig aktivt och medvetet till såväl anslagsposternas som de enskilda stödens och bidragens förhållande till 16 Budgetunderlag för år 2014

17 kostnadsutvecklingen. Fortsätter de två anslagsposterna 5:2 ap.3 och 5:2 ap. 4 att tillsammans vara oförändrade över tid, minskar det totala antalet innehavare, och regeringens uttalade ambition att avvecklingen av inkomstgarantierna skulle tillfalla nya konstnärer förverkligas därför inte fullt ut. Författarfonden har tidigare i budgetunderlag och remissyttrande påpekat den inkonsekvens som präglar regeringens styrning när det gäller de stipendier och bidrag som fördelas med stöd av förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. I det ena fallet (konstnärsbidragen) gäller att regeringen beslutar om en övergripande fördelning mellan konstnärskategorierna, medan Konstnärsnämnden och författarfonden har oinskränkt frihet att prioritera mellan olika bidragsformer arbetsstipendier, projektbidrag, pensionsbidrag samt bidrag för resor och internationella utbyten samt att själva bestämma antal bidrag och beloppsnivåer. I det andra fallet (långtidsstipendier) gäller det motsatta, att regeringen beslutar om ett bestämt antal stipendier till ett exakt angivet belopp, medan de två fördelande organen ska enas om en fördelning mellan konstnärskategorierna. Regeringens motiv för denna asymmetriska styrning har inte klargjorts. Det är i princip ogörligt för Konstnärsnämnden och författarfonden att finna en rationell grund för fördelning av långtidsstipendier, när dessa endast utgör en begränsad del av de samlade statliga ersättningarna och bidragen och när regering och riksdag genom egna analyser och politiska prioriteringar avgör proportionerna mellan konstnärskategorierna i övrigt. Till denna mer principiella invändning kan också anföras att själva övergången från inkomstgarantier och låsningen vid ett bestämt antal stipendier (vilket inte kan fastställas förrän långt in på innevarande budgetår) rent praktiskt gör det oförutsebart och att hanteringen brister i administrativ anpassning till stipendieverksamheten i övrigt. 3:1 ap.1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter: bidrag för internationella utbyten samt för provöversättningar av svensk litteratur och dramatik Fr.o.m. år 2008 fördelar Styrelsen för Sveriges författarfond medel under ovan rubricerad anslagspost som disponeras av Statens kulturråd. Enligt regleringsbrev för Statens kulturråd år 2013 ska 1 milj. kr utbetalas till Sveriges författarfond. Medlen fördelas i enlighet med förordningen (2007:1435) om statsbidrag till internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet. Författarfonden kan fördela bidrag till enskilda litterära upphovsmän (författare, dramatiker, tecknare, fotografer och översättare), dels för internationella utbyten, dels för provöversättningar av svensk litteratur och dramatik till andra språk. I Litteraturutredningens slutbetänkande som överlämnades till regeringen hösten 2012 föreslås att Kulturrådet ska överta författarfondens nuvarande ansvar att fördela bidrag till översättare av svensk litteratur och dramatik till andra språk, samtidigt som författarfondens kvarvarande bidragsgivning till författare, kulturjournalister, tecknare, fotografer, dramatiker samt översättare av litteratur och dramatik till svenska ska få ske med stöd av förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer samt med medel som överförs till 5:2, ap.9. Budgetunderlag för år

18 Styrelsen för Sveriges författarfond ställer sig positiv till en sådan förändring, som till stora delar överensstämmer med de förslag till en förenklad förordningsoch anslagskonstruktion som författarfonden lämnat i tidigare års budgetunderlag. Det skapar en likhet och jämförbarhet med Konstnärsnämnden och den internationella bidragsgivningen inom andra konstområden, så att verksamheterna tydliggörs till stöd för regeringens prioriteringar och anslagstilldelning. Litteraturutredningen föreslår en fortsatt satsning på det internationella utbytet inom litteraturområdet, bl.a. genom utveckling av och anslagstilldelning till Kulturrådets verksamhet inom området. Styrelsen för Sveriges författarfond anser det angeläget att det internationella litteraturutbytet också kan ges en konstnärspolitisk och inomlitterär dimension att en del av bidragsgivningen får ta sin utgångspunkt i de självständigt arbetande litterära upphovsmännens initiativ samt konstnärliga och yrkesmässiga behov. Fondstyrelsen menar därför att när nu vissa omprioriteringar föreslås till förmån för det internationella litteraturutbytet, borde det samtidigt finnas utrymme för åtminstone en försiktig förstärkning också av bidragsgivningen till alla de upphovsmannakategorier som föreslås fortsatt falla inom författarfondens ansvarsområde. Författarfonden föreslår mot bakgrund av detta att 1 milj. kr. som idag anvisas via denna anslagspost ograverat överförs till anslagsposten 5:2 ap.9, för fördelning med stöd av förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. 18 Budgetunderlag för år 2014