Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Relevanta dokument
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

Betong med lägre klimatpåverkan

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Betong för industrigolv:

Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

SVENSK STANDARD SS


Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

Nyheter inom betongforskningen

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

EXAMENSARBETE. Tillsatsmaterial i betong. - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen. Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl. Byggingenjör 180hp

Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382

Betong Användning av EN i Sverige

Nyheter inom betongområdet!

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Mätning och Modellering av Hållfasthetsoch Värme-utveckling för Betonger med Svenska Cement

TEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Betonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse

Betongens hållfasthetsutveckling vid användning av olika ersättare för portlandklinker

Betong och armeringsteknik

Husbyggnadsbetong med höga halter av tillsatsmaterial

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

VUC:s informationsdag EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI

13 års studier visar gör brobetong mer

EXAMENSARBETE. Egenskaper för betong i ung ålder. Hållfasthets- och värmeutveckling. Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain

Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement. Bygg & teknik,


snabbare lättare enastående

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag

Materialdata för betong SKANSKA-K6516P

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN

Cementstabilisering. Per Lindh NCC Teknik, Malmö

För ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong

Optimering av sulfatinnehållet hos blandcement

Tryckhållfasthet för resurssnål betong

Quartzene i betong Hur påverkas hållfastheten?

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING

Betong- och armeringsteknik

Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG

Betong- och armeringsteknik

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa

Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)


VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Metoder för att framställa en miljövänligare betong

H 9952 Epoxybaserat strukturlim

BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler

Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering. Godkännandeprocess - Stabilization/Solidification. Dödens dal vs teknikutveckling

Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik

Övningsuppgifter i betong och armeringsteknik. Formbyggnad

ID: I NJEKTERINGSBETONG. Mekaniska och beständighets egenskaper. Anders Lindvall Oktober 2012

A. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

Projektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.

Beständiga konstruktioner

Fuktmätning i högpresterande

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Rapport R169:1984. Böjdraghållfasthetens stabilitet hos alkaliaktiverad slagg, slaggcement och gipsslaggcement. Tomas Kutti

Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala

YTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

Betongkvalitetsuppföljning i vindkraftverksfundament

Specialbruk för utmaningar

Great White Stone. Kalk och markstabilisering. Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp

Vi erbjuder. Våra produkter och tjänster

Betong till 3D-printning Egenskaper i färskt och hårdnat tillstånd

Betongkonstruktioner i vattenverk

Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper

SVENSK STANDARD SS-EN 197-1

Betongkvalitetens inverkan på byggtid och kostnader vid anläggningsprojekt

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

INBLANDNING AV FLYGASKA I VATTENBYGGNADSBETONG

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Hållbart byggande med betong

Stämpning av bjälklag kräver kunskap

Transkript:

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Betong som ett material Utvecklas gradvis (kontrollerbart) från flytande/plastisk till fast form däremellan händer det mycket!

Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Rivning & återvinning Service life t 0 3h 8h 1d 2d dagar 1 månad månader 1 år 50-100 år Betong, under dess livslängd, måste uppfylla krav gällande ett antal egenskaper (bindetid, hållfasthet & hållfasthetsutveckling, temperaturutveckling, krympning, etc.) och vara beständig m.h.t. den miljö som den ska placeras i (CO 2, frost, klorider, sulfater, syror, etc.). M.h.t. miljöbelastning & resursanvändning (LCA) kan också innebära krav på delmaterial och betongsammansättning.

Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Rivning & återvinning Betongens tidslinje - möjligheter Service life t 0 3h 8h 1d 2d dagar 1 månad månader 1 år 50-100 år Tidig hydratation: Förändra & styra tidiga egenskaper. Tillväxt: Förändra & styra värmeutveckling, hållfasthet, etc. Materialegenskaper: Förbättra egenskaper. T.ex. självläkning, krympning & krypning. Beständighet: Livslängd & nedbrytningsmekanismer

Mineraliska tillsatsmaterial Metakaolin Silikastoft Flygaska (kiselrik) Slagg Flygaska (kalkrik) Kalcinerad skiffer Flygaska (kalkrik): restprodukt från förbränning av brunkol (lignitiskt kol) Flygaska (kiselrik): restprodukt från förbränning av stenkol (bituminöst kol) Silikastoft: restprodukt från tillverkning av kiselmetall och ferrolegeringar Slagg (mald granulerad masugnsslag): restprodukt från järnframställning Metakaolin: kaolinit (aluminiumsilikat) som upphettats till 650-700 C Kalcinerad skiffer: skiffer som upphettats till 650-700 C

Tillsatsmaterial & Cement Slagg (S) Silikastoft (D) Kalksten (LL) Flygaska (V) Portlandcement (K)

ARGUMENT Hållbarhet! Men definitivt också tekniska & ekonomiska!

Skjuvgräns [Pa] Värmeutveckling, W [kj/kg] 80 60 Utnyttjande av tillsatsmaterialens egenskaper Reologi/Arbetbarhet Material CEM I Metakaolin Miljöbelastning Flygaska Slagg (GGBS) Silikastoft CO 2e /ton 780-880 kg 4 kg 52-67 kg Flygaska (hög SiO2) GGBS 300 250 Kulör/Ljushet Värmeutveckling Betong vct eqv 0,50 16mm S3 CEM II/A-LL 42,5 R + GGBS 0% 11% 20% 33% 40 20 0 ökad mängd FA 0 20 40 60 80 Viskositet [Pa s] Flygaska (hög CaO) Beständighet Klacinerad skiffer 200 150 100 50 0 50% 0 12 24 36 48 60 72 84 96 108 120 Tid från mix [timmar]

Värmeutveckling, W [kj/kg] Temperatur [ C] Hållfasthet [MPa] Betong med låg värmeutveckling Mognadsgrad & värmeutveckling 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Ökad slagdos (0-100% av C) 0% 12,5% 25% 50% 100% 350 300 250 Applikation: Fundament Södra Cell Värö. 70 60 50 40 Temperaturutveckling i 2,5m tjockt kranfundament (7,0x7,0m) Uppmätt (ConReg) och prognos (Hett) Hett 11 (beräknad): Byggcement CEM II/A-LL Anläggningscement 0 0 7 14 21 28 35 42 49 200 56 Ålder [dygn] 150 100 50 Ökad slagdos (0-100% av C) 0 0 12 24 36 48 60 72 Tid från mix [timmar] 0% 12,5% 25% 50% 100% 30 20 10 0 ConReg (0,85m från botten) C40/50 CEM II/A-LL med 50% slagg Hett (max) - C40/50 Bygg 0,40 100% Slagg FBLC50 Hett (max) - Bygg C40/50 Uppmätt Hett (max) & beräknad - ANL C40/50 0 24 48 72 96 120 144 168 192 216 240 264 288 312 336 Tid [timmar]

Ex. Bjørvikaprojektet Oslo Specifikation Statens vegvesen: FA= 30-65 % av CEM I. Effektivitetsfaktor k = 0,7 (k = 0,4 enl. EN 206) Betong T max max [MPa] f ct [MPa] Sprickrisk SV 40 61 ºC 3,9 3,8 1,04 28% FA 47 ºC 2,7 3,2 0,86 60% FA 42 ºC 2,1 2,9 0,74 40% Slagg 45 ºC 3,7 3,7 1,01 60% Slagg 45 ºC 3,6 3,2 1,13

Temperatur [ºC] Ex.: UV-betong låg värmeutveckling NL 12: Spec. UV-betong Mycket låg värmeutveckling. 40 35 30 25 20 15 10 0 12 24 36 48 60 72 Tid [timmar] C20/25 28 dygn & C15/20 efter 5 dygn (i konstr.). Möjliggjordes med användning av flygaska & CEM II/A-LL. Ca 8.000 m 3, en besparing av 1120 ton CO 2 (50%). Marieholm: Spec. UV-betong Låg värmeutveckling, motsv. Anläggningscement. C20/25 vid 28 dygn & C15/20 efter 5 dygn (i konstr.). Möjliggjordes med användning av slagg & CEM II/A-LL. Ca 9.000 m 3, en besparing av 1220 ton CO 2 (50%).

Tryckhållfasthet (kub) [MPa] Ex.: Styrd hållfasthetstillväxt Sekantpålar (NL 12) Specifikation (temporär konstruktion): Max 10 MPa vid 3 dygn & max 15 MPa vid 7 dygn. C16/20 efter 28/56 dygn. Möjliggjordes med användning av flygaska & CEM II/A-LL Tot. ca 10.000 m 3, en besparing av 1600 ton CO 2 (45%). Styrd hållfasthet möjliggjorde snabbare byggnation och kostnadsbesparingar. 40 30 vbt = 0,64 20 10 0 17% FA 33% FA 40% FA 46% FA 53% FA 1 10 100 Ålder [dagar]

Kloridmigrationnskoefficient [10-12 m 2 /s] Kloridhalt [% av bindemedel) 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% vct (vbt) = 0,35 0,0% 0 10 20 30 40 50 60 Djup [mm] 100% Slite 100% Anl 95%Anl+5%SF 85%Anl+10%Fa+5%SF 85%ANL+15%RHA CEM III/B Kloridprofil betong Träslövsläge (20 års exponering). Boubitsas, Luping & Utgenannt, SBUF projekt 12684. Ex. Beständighet klorider/korrosion Bestämning av kloridtäthet (kloridmigration), jämf. med fältexponering för beräkning (modellering) av erforderliga täckskikt och förväntad livslängd 16 14 12 10 0,38 CEM I 42,5N SR3 MH/LA 0,45 30% GGBS 0,40 20% FA 0,30 CEM I 42,5N SR3 MH/LA 0,38 25% GGBS 0,45 60% GGBS 0,39 12% FA + 4% Si 0,38 15% GGBS + 5% Si 0,30 15% GGBS + 5% Si 8 6 4 2 5 10-12 3 10-12 Beräknade erforderliga täckskikt. Luping & Löfgren: Chalmers tekniska högskola, Bygg & miljöteknik, Rapport. no. 2016-4. 0 28 56 180 Ålder [dygn]

Ersättningsmängd Nivåer & effekter Arbetbarhet Reduktion CO 2 Red. värmeutveckling Mognadsgrad (tillväxt) Behov härdning & skydd Mekaniska egenskaper Beständighet

Klimartsmart Betong Sedan 2006 har Thomas Concrete importerat tillsatsmaterial, flygaska och mald granulerad CaO masugnsslagg (GGBS). Drivkrafter: Tekniska, Miljömässiga & Ekonomiska fördelar. Fördelar och möjligheter har hittills främst utnyttjats i industribyggnader & temporära anläggningskonstruktioner (TrV) p.g.a. regelverken. Branschen måste utvecklas, anamma tekniker och inte bli fast i det gamla. Lime CaO GGBS Portland cement Glass SiO2 Silica Natural pozzolans Clay Fly ash high SiO2 Fly ash high CaO Al2O3 Metakaolin Kalcium aluminate SiO2 Al2O3

För mer material och information besök vår monter nr 37 samt vårt kunskapscenter : http://c-lab.se/forskning-och-utveckling2/vart-kunskapscenter http://thomasbetong.se/vart-kunskapscenter