Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser
1. Inledning Till rapporten Konsumtionsbaserade miljöindikatorer (Naturvårdsverkets rapport 6483, mars 2012) beräknades utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion (slutlig inhemsk användning) som en indikator på hur mycket växthusgaser som svensk konsumtion gav upphov till. Beräkningarna inkluderade utsläpp som genereras hos våra handelspartners till följd av import av såväl insatsvaror som produkter direkt till den svenska konsumtionen 1. Utsläppen av växthusgaser i andra länder beräknades med en svensk Input-Outputmodell som kompletterats med uppgifter om skillnader i utsläpp hos handelspartners jämfört med utsläppen i Sverige (se nedan hur den inhemska input-output analys beskrivs). Kvoten mellan utländska utsläpp per dollar och utsläpp i Sverige per dollar, användes som en vikt för att skala upp eller ner de svenska emissionsfaktorer som användes i analysen. Numera publicerar Naturvårdsverket en årlig uppdatering av indikatorn. 2. Inhemsk Input-Output-analys (IOA) med utsläppskomponent I en traditionell IOA utgår man ifrån nationell tillförsel och användning av produkter. Det är den inhemska produktionsapparaten som ligger i fokus och variabler såsom sysselsättning, förädlingsvärde, energianvändning och emissioner av olika slag kopplas till de inhemska produktionssektorerna. Nedan följer en stegvis beskrivning i hur indikatorn om konsumtionens klimatpåverkan tas fram. Första steget i beräkningen följer i kapitel 2.1, andra och slutliga steget följer i kapitel 2.2. 2.1 Single Region Input-Output model (SRIO) Denna typ av modell kallas ibland för Single Region Input-Output model (SRIO), för att hålla isär den från de multiregionala modeller som utvecklats under senare år. Importen av insatsvaror finns med som ytterligare en insats som kan varieras beroende på produktionsnivån i varje sektor. I diagram 1 nedan beskrivs analyskedjan förenklat. Utgångspunkten är den slutliga användningen av en enskild produkt (1). Genom att använda en IOA kan vi beräkna de summerade produktionsinsatser som behövs i samtliga sektorer för att tillfredsställa denna slutliga användning. Detta görs via de insatsprodukter (2a) som 1 Indikatorn svensk konsumtion avser slutlig användning minus export. 2
behövs för att sektorn skall kunna leverera produkten till slutlig användare. Dessa insatsprodukter behöver i sin tur insatsprodukter, o.s.v. Följer man detta tillbaka genom förädlingsvärdekedjan (egentligen längs en kolumn i den sk. Inversmatrisen) så kan man summera upp ett totalt produktionsvärde för samtliga sektorer (2b) som avspeglar produktionstillskottet i ekonomin som behövs för att få fram den enskilda produkten 2. Diagram 1: Inhemsk Input-Output-analys Inhemsk insatsförbrukning 2a Slutlig användning Inhemsk produktion 1 Import Övr prim inp Förädlingsv Produktionsvärde 2b Satellitdata 3 Produktionsbaserade emissioner Konsumtionsbaserade emissioner Not till diagrammet: Med satellitdata här menas kompletterande räkenskaper till nationalräkenskaperna, såsom miljöräkenskaper. Detta produktionsvärde kan sedan multipliceras med sektorernas emissionskoefficienter (3) (Utsläpp/MKr produktion) för att ge de totala uppströms utsläppen förknippade med användningen av denna produkt. Utsläppen som ingår i denna beräkning är branschfördelad i enlighet med national- och miljöräkenskaperna. Det innebär i korthet att utsläppen har härletts till den ekonomiska aktivitet som utför arbetet och därmed står för utsläppen. Mer information finns i rapporten: MIR 2014:1 Miljöräkenskapernas beräkningar av utsläpp till luft 3. 2 För mer information om Input Output analys (IOA) se exempelvis Eurostat s Manual of Supply, Use and Input-Output Tables (http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ity_offpub/ks-ra-07-013/en/ks- RA-07-013-EN.PDF) 3 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/mi1301_2013a01_br_mi71br1401.p df 3
Om man sedan gör på samma sätt med samtlig produkters slutliga användning så kommer man att få fram samma totala utsläppsmängd som räknats fram med utgångspunkt i de olika produktionssektorernas utsläpp det året. Detta är konsumtionsperspektivet på utsläpp i svensk produktion. 2.2 Simulerad Multiregional IO-analys Utgångspunkten för en Simulerad Multiregional IO-analys är densamma som tidigare - den slutliga användningen av en enskild produkt (1). Via IOA beräknas de summerade produktionsinsatser som behövs i samtliga sektorer för att tillfredsställa den slutliga användning. Detta görs via de insatsprodukter (2a) som via alla produktionsled summeras upp till ett totalt produktionsvärde för samtliga sektorer (2b) som avspeglar produktionstillskottet i ekonomin som behövs för att få fram den enskilda produkten. För att beräkna de inhemska utsläppen multipliceras detta sedan med sektorernas emissionskoefficienter (3) (Utsläpp/MKr produktion) för att ge de totala uppströms inhemska utsläppen förknippade med användningen av denna produkt. Produktionsvärdena används i detta fall dessutom för att se hur mycket insatsprodukter som kommer att importeras (4) för att tillgodose produktionskedjan för de inhemska producenterna. Till skillnad från en traditionell IOA följs således här även de importerade insatsvarorna. Slutlig användning av en enskild produkt kommer på så sätt att ge upphov till att det importeras en viss uppsättning insatsprodukter. Diagram 2: Simulerad Multiregional IO-analys Inhemsk insatsförbrukning 2a Slutlig användning Inhemsk produktion 1a etp/ese Import 4 1b SE IO 7 Övr prim inp Förädlingsv Produktionsvärde 2b 8 etp/ese Satellitdata 3 ese 6 Inhemska emissioner Emissioner andra länder Not till diagrammet: Med satellitdata här menas kompletterande räkenskaper till nationalräkenskaperna, såsom miljöräkenskaper. 4
Till denna uppsättning insatsprodukter läggs importen av samma produkt för slutlig användning (1b). Tanken är nu att följa denna import tillbaka till det land som exporterat den. Detta görs via handelsstatistiken (6) som redovisar importen per produktgrupp och avsändarland. Den uppsättning importprodukter som behövs för att täcka den inhemska användningen av en viss produkt, fördelas nu ut över varje land som exporterar dessa produkter till oss. För varje land görs en beräkning av den produktion som behövs för att kunna exportera dessa produkter till oss (7). Detta görs på samma sätt som i 1->2a->2b för den inhemska produktionen, och den svenska IO-modellen används för beräkningen. Precis som i det inhemska fallet ovan multipliceras detta produktionsvärde för de olika sektorerna med emissionsfaktorer. Med hjälp av relativa vikter för det exporterande landets emissionsintensitet i förhållande till de inhemska emissionsintensiteterna (8) beräknas utsläppen i det landet till följd av den inhemska konsumtionen av en enskild produkt. Dessa utsläpp i andra länder summeras upp över alla länder och ger då utsläppen i andra länder till följd av den svenska konsumtionen av produkten i fråga. Detta görs sedan för alla produkter i den relevanta delen av den inhemska slutliga användningen, dvs. i princip all slutlig användning utom exporten. Det innebär att beräknade utsläpp i produktionen i Sverige, såväl som utomlands förs tillbaka till den produkt för inhemsk slutlig användning som ger upphov till utsläpp i produktionen. Detta illustreras mer utförligt nedan. 3. Privat konsumtion klassificeringar och kalkyler De Input-Output-baserade beräkningarna av utsläpp förknippad med svensk slutlig användning kan mycket förenklat beskrivas som i nedanstående figur, liksom förklaringen ovan. Kalkylen görs utifrån ett efterfrågeperspektiv, dvs. utifrån hela eller delar av det som utgör efterfrågesidan i nationalräkenskaperna tabeller över den reala ekonomi Tillförsel och användningstabellerna. Denna efterfrågan kallas slutlig användning. Det finns även en intermediär användning som består av alla de insatsprodukter som producenter använder för att kunna producera egna produkter för slutlig användning. Såväl slutlig- som intermediär användning täcks såväl av inhemska producenter som av producenter i andra länder. Det senare kallas import. 5
Diagram 3: Flöden mellan ekonomi och emissioner Beräkningsgången i kalkylen är: 1 - Den inhemska produktion som krävs för att tillgodose slutlig användning av varje produkt beräknas - via behovet av intermediära insatser. 2 Denna beräknade produktion ger: a upphov till utsläpp i den inhemska produktionen b upphov till användning av, kompletterande, importerade insatsprodukter. 3 den beräknade importen av importerade insatsprodukter, samt den direkta importen av den köpta produkten, leder till a produktion hos handelspartners som exporterar dessa/denna till oss b utsläpp i produktionen i dessa länder (RoW i figuren) 6
Summan av dessa utsläpp är utsläppen som är förknippade med den slutliga användningen av en specifik produkt som produceras inhemskt eller importeras. Det innebär att varje produkt som ingår i den slutliga användningen kan kopplas till en viss mängd utsläpp, inom och utom landet. Dessa utsläpp är kopplade till produkten, inte användningskategori. 1 MKr användning av en viss produkt ger samma mängd utsläpp oavsett om den används i privat konsumtion, offentlig konsumtion, export, privata investeringar etc. Varje beräknad mängd utsläpp för varje produkt slutlig användning kan därmed fördelas ut över olika komponenter/klassificeringar av den slutliga användningen. Det är detta som är grunden till utsläppsberäkningar ur ett efterfråge-/konsumtionsperspektiv. Flera av komponenterna i slutlig användning (mellersta delen ovan) har även alternativa klassificeringar och/eller mer detaljerade redovisningar inom varje komponent. Det innebär att komponenten kan delas upp i flera kolumner. Privat konsumtion klassificeras t.ex. såväl i SNI/NACE, som vi använder i beräkningarna av utsläppen, och i COICOP som är en ändamålsklassificering som används såväl i Nationalräkenskaperna som i olika typer av hushållsbudgetundersökningar. Det innebär att utsläppen beräknade för olika produkter (SNI/NACE) i den privata konsumtionen kan fördelas om till utsläpp per COICOP, vilket illustreras i den högra delen av bilden ovan. 7
I och med att alla produkter som går till slutlig användning i den privata konsumtionen klassificeras även i COICOP så kan man skapa en korsmatris med värden för utsläppen. Utsläppen i Privat konsumtion enligt COICOP brukar redovisas på ca 107 ändamål, att jämföra med 50- talet SNI/NACE-produkter. De COICOP-klassificerade utsläppen av växthusgaser som levereras till Naturvårdsverket kan göras på följande aggregeringsnivåer, se nedan i tabell 1 och 2. Tabell 1. 5 stycken konsumtionsområden (baserat på NV rapport 5903 från 2008), vilket Naturvårdsverket vid publicering har ändrats till 4 områden där nr 4 och 5 slagits ihop som en Övrigt post. Löpnummer 1 2 3 4 5 Konsumtionsområden/Kategorier 5-nivå Livsmedel Boende Transport Hälsa, Fritid, Utbildning m.m. Privat Konsumtion Övrigt Tabell 2: 12 stycken kategorier, COICOP ändamålskategorier COICOP Ändamålskategorier 01 Livsmedel alkoholfria drycker 02 Alkoholhaltiga drycker Tobak 03 Kläder Skor 04 Bostad inklusive energi 05 Inventarier och utrustning 06 Hälsovård 07 Transport inklusive bränsle 08 Kommunikationer 09 Rekreation Kultur inklusive charter 10 Utbildning 11 Restaurang Hotell 12 Diverse Varor och Tjänster 8
Tabell 3. Bakomliggande information, 107 stycken COICOP-koder indelade i respektive kategori COICOP 107 Ändamål C0111 bröd och spannmålsprodukter C0112 kött C0113 fisk C0114 mjölk, ost och ägg C0115 oljor och fetter C0116 frukt C0117 grönsaker C0118 sötsaker, glass, sylt, marmelad och konfekt C0119 salt, kryddor, såser o homogeniserad barnmat C0121 kaffe, te och choklad C0122 läsk, juice, saft och mineralvatten C0211 sprit C0212 vin C02131 starköl C02132 öl klass I o II C022 tobak C0311 material till kläder C0312 kläder C0313 klädaccessoarer, sybehör och garn C0314 lagning, hyra och tvätt av kläder C0321 skor C0322 reparation och hyra av skor C0411 faktisk hyra i hyressrätter, kallhyra C0412 bostadsrätt, nyttjandevärde kallhyra C0421 småhus, nyttjandevärde kallhyra C0422 fritidshus, nyttjandevärde kallhyra C043 varor och tjänster för underhåll av bostaden C0451 elström C0452 gas C0453 flytande bränslen; olja, fotogen och gasol C0454 fasta bränslen; ved, kol, pellets och flis C0455 fjärrvärme C0511 möbler, armatur, inredningsartiklar o tavlor C0512 mattor, inkl inläggning C0513 möbelreparationer C052 hushållstextilier C0531 större hushållsapparater som tilläggsutrustning C0532 mindre elektriska hushållsapparater C0533 rep av hushållsapparater C054 husgeråd C0551 större motordrivna apparater och verktyg C0552 mindre verktyg, trädgårdsutrustn, tillbehör, batterier o lampor C0561 förbrukningsvaror och rengöringsartiklar C0562 hushållstjänster; städning, tvätt o hyra av hushållsutrustning C0611 läkemedel och vitaminer C0612 andra sjukvårdsprodukter C0613 glasögon, linser, etc C0621 öppen hälso- o sjukvård, patientavgifter C0622 tandvård, patientavgifter C0623 sjukgymnast, chiropraktor, terapeut, mm; patientavgifter C063 sluten sjukvård, patientavgifter Kat 5 Kat 12 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 9
COICOP 107 Ändamål C0711 bilar C0712 motorcyklar, skotrar, mopeder o motorcross C0713 cyklar C0721 reservdelar och tillbehör C0722 driv- o smörjmedel; bensin, diesel, olja, glykol o k-sprit C0723 underhåll och reparation C07241 körkort;utbildning,körprov, adm.avgift kort o register C07242 bilbesiktning C07243 broavgifter C07244 parkering C07245 bilförmån och bilhyra C0731 järnvägstransporter C0732 vägtransporter; taxi o långväga busstransporter C0733 lufttransporter C0734 sjötransport C0735 kollektivtrafik C0736 andra transporttjänster; flyttning C0811 posttjänster C0812 teleutrustning C0813 teletjänster; fast,mobil och internet C0911 utrust för att ta emot, spela in o återge ljud/bild; tv, radio mm C0912 kameror, övrig fotoutrustning och optiska instrument C0913 It-utrustning; pc, skrivare, tillbehör o kalkylatorer, skrivmask. C0914 film, cd, kasetter; inspelade och oinspelade C0915 rep av audiovisuell, foto- och, It-utrustning C0921 större varaktiga fritidsvaror; husvagnar, båtar o sportutrustning C0922 musikinstrument och utrustning för inomhusaktiviteter C0923 rep och underhåll av större fritidsvaror C0931 leksaker, spel, juldekorationer, fyrverkeriutrustning o hobbyartiklar C0932 sport-, fiske-, och campingutrustning mm C0933 blommor, trädgårdsväxter, julgranar, jord, gödning o krukor C0934 husdjur, djurmat o djurutrustning C0935 veterinärs- och andra tjänster för djur; djurpensionat etc C0941 sport- och rekreationstjänster; hyra av utrustning, deltagaravgifter C0942 kulturella tjänster; bio, museer, tv-avgifter, foto- och framkallning C0943 spel; nettot av satsade belopp minus utbetalda vinster C0951 böcker inkl läroböcker, exkl frimärksalbum C0952 tidningar och tidskrifter C0953 övriga trycksaker C0954 skrivmaterial C096 paketresor C10 utbildning, fritidshemsavgifter C111 restauranger, caféer, andra matserveringar, kiosker o automater C112 hotell- och annan övernattningsservice C1211 hår- och skönhetsvård C1212 elektriska apparater för personlig omvårdnad C1213 andra varor för kropps- och skönhetsvård C1231 smycken, ur inkl reparationer C1232 and personl varor, tex väskor, barnvagnar, -stolar o div accesoarer C12401 barnomsorg C12402 Äldreomsorg C12403 personlig assistent C12404 Individomsorg C125 försäkringstjänster C126 finansiella tjänster C127 diverse övriga tjänster; begravning, avgifter för intyg o service Kat 5 Kat 12 4 8 4 8 4 8 3 9 3 9 4 10 1 2 11 10
Författare: Anders Wadeskog, Enheten för Naturresurser och miljöekonomi, Statistiska centralbyrån 2015 11