Reduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017

Relevanta dokument
Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

Reduktionsfiske i Häckebergasjön 2018

Förstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön

Förstudie till reduktionsfiske i Häckebergasjön

Reduktionsfiske i Växjösjöarna våren 2016

Provfiske med not i Bälingesjön 2018

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Vegetationsrika sjöar

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017

Gotlands fiske.

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Haddåns Vatten- & Fiskevård. Lången. Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren

Att anlägga eller restaurera en våtmark

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Rastande simfåglar i Ringsjön hösten 2001 en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar.

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Beskrivning av använda metoder

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Öring en art med många kostymer

Växjösjön, Trummen och Barnsjön

PLANER PÅ. Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Tyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Reduktionsfiske i Ringsjön


DVVF Provfiske sammanfattning

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- & Fiskevårdsförbund I SAMARBETE MED SFK SPINNAREN & FK BALANS INBJUDER TILL SVENSKT MÄSTERSKAP INTERNATIONELLT METE KLUBBLAG

Standardiserat nätprovfiske i Långsjön, Trekanten och Flaten 2011

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

FK Balans. Inbjuder i samarbete med. till 2017 års Lag-SM i Internationellt Mete. Sponsorer:

Provfiske i Järlasjön 2008

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Restaurering av Vallentunasjön verksamheten till och med år 2009

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Kräftseminarium 7 mars 2013

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Börringesjön, Yddingesjön och Havgårdssjön

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Miljösituationen i Malmö

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Protokoll från stämman med Ringsjöns vattenråd

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

Lötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön

Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl Verkeån och Örakarsfallen.

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Transkript:

Klara Vatten Sverige AB Reduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017 På uppdrag av: Höje å Vattenråd Kontakt: Jonas Johansson, Lunds Kommun & Höje å vattenråd Jonas.Johansson@lund.se 6 oktober 2017 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt Klara Vatten Sverige AB!1

SAMMANFATTNING Ladugårsdammen är ca 1 hektar stor och belägen strax norr om Lund. Dammen byggdes för att minska näringsläckage från jordbruksmark samt gynna djurlivet i området. Sedan den byggdes har fisk olagligt satts i vilket påverkat vattenkvalitén negativt. För att förbättra vattenkvalitén utfördes reduktionsfiske med bottengarn och nät. Genom att framför allt minska uppgrumlingen av sediment från bottenlevande fisk kan dammens funktion förbättras då till exempel fosfor ackumuleras i sedimenten istället för att riskera transporteras vidare ner i systemet till Höje å och slutligen Lommabukten. Under fisket fångades (5) arter: Karp, abborre, sarv, sutare och en fisk som troligen är hybrid mellan karp och ruda. Fisket var effektivt och totalt fångades 301 kg/ha på sammanlagt 8 dagars fiske, medan 3 kg/ha rovfisk återutsattes. Bottengarnen var effektiva i att fånga sarv och småabborre, men undveks av större karp. För att fånga karparna användes nät med stora maskor (60-100 mm). Den bottenrotande karpen verkar ha haft en mycket stor inverkan på vattenkvalitén och efter att de flesta karparna tagits upp var vattnet så klart att botten på stora delar av dammen kunde ses från strandkanten. Framtida åtgärder i Ladugårsdammen som rekommenderas är att de sista karparna tas upp, samt att skyltar med information om dammens funktion som näringsfälla och habitat för djurliv sätts upp för att minska risken för fler olagliga isättningar av fisk. Kontakt: magnus@klaravatten.se / 0731880000 jesper@klaravatten.se / 0706359687 www.klaravatten.se!2

BAKGRUND Ladugårsdammen är ca 1 hektar stor och belägen strax norr om Lund. Dammen byggdes för att minska näringsläckage från jordbruksmark samt gynna djurlivet i området. Sedan dess har området runt dammen blivit ett populärt område för rekreation. Under åren har fisk tillkommit på grund av olagliga isättningar. Detta har blivit ett problem då vattenkvalitén försämrats av en hög biomassa bottenlevande fisk som gjort dammen grumlig. Genom att fisken påverkar vattenkvalitén kan även dammens funktion som näringsfälla försämras, samt är negativt för många djurgrupper, där ibland många ryggradslösa djur och amfibier som är känsliga för predation från fisk. Reduktionsfiske, även kallat biomanipulation är om det utförs effektivt, en effektiv metod för att restaurera övergödda sjöar och dammar och få en bättre vattenkvalité och ekologisk status (Hansson med flera 1998, Söndergaard m.fl. 2008, Bernes m.fl 2015). Genom att minska mängden karpfisk blir vattnet klarare vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för undervattensvegetation som är positivt för djurliv och näringsretention. Mekanismerna som gör vattnet klarare består av att en minskad mängd planktonätande fisk leder till ökad mängd stora djurplankton vilket i sin tur ökar predationstrycket på växtplankton och på så sätt gör vattnet klarare (Hansson med flera 1998, Jeppesen m.fl 1999). Bottenlevande fisk äter djur som lever i och på sediment har ofta en mycket stor effekt på vattenkvalitén då de rör upp bottensediment vilket frigör näringsämnen och resuspenderar organiska- och oorganiska ämnen & partiklar (Bergman med flera 1999, Horpilla med flera 1998, Persson & Nilsson 2007). Genom att framför allt minska uppgrumlingen av sediment förbättras dammens funktion då till exempel fosfor ackumuleras i sedimenten istället för att riskera transporteras vidare ner i systemet till Höje å och slutligen Lommabukten. För att förbättra Ladugårsdammens funktion både som fälla för näringsämnen samt ökat djurliv reduktionsfiskades dammen med bottengarn och nät sommaren 2017 av Klara Vatten Sverige AB på uppdrag av Höje å Vattenråd. Denna rapport redovisar resultaten för reduktionsfisket 2017.!3

Klara Vatten Sverige AB METODER Dammen är grund (på många ställen < 1m) och flikig. Därför valdes först bottengarn som metod för att avlägsna vitfisk och mindre abborrar. Bottengarn är en passiv metod som används för att fånga aktiv fisk. Redskapet består av ett nät som är fastsatt vid stranden kallat ledarm. Nätet går från botten till ytan och hindrar fisken från att simma förbi. När fisken följer nätet leds dom in i ett fiskhus (som en stor sump) där dom samlas upp, figur 1. Figur 1. Den modell av bottengarn som användes i Ladugårdsmarken. Bottengarnen som användes är anpassade för reduktionsfiske i dammar och mindre vatten med 18 till 30 m långa ledarmar och fiskhus uppbyggda som en strut uppspänd med hjälp av ringar. Maskstorlek i fiskuset är 8 mm för att kunna fånga även små fiskar.!4

Tre bottengarn placerades i dammen 12 juni och ytterligare ett den 13 juni. Bottengarnen tömdes 13, 14 och 16 juni. Rovfisk, i detta fall större abborre återutsattes medan karp, sarv, sutare och mindre abborre togs upp. Fisken som behölls kördes till storkprojektet: www.storkprojektet.se för att bli mat till storkar. Den större fisken som inte storkarna kan svälja gavs bort som kräftbete. Vid bottengarnsfisket upptäcktes det att det fanns många karpar i dammen, men som inte simmade in i bottengarnen. Därför bestämdes det att nät med stora maskor (60-100 mm) skulle användas för att fånga in karparna. Detta är en metod som man bör vara försiktig med om man vill undvika att skada rovfisk, vilket inte var ett problem eftersom större rovfiskar saknades i dammen, eller i alla fall finns i mycket låg täthet. Sex stormaskiga nät placerades ut i dammen 16 augusti och 21 september. Fisken skrämdes och fastnade fort i näten. Så fort som möjligt plockades karparna ut ur nätet och avlivades. Nätfisket pågick endast under dagen och inga nät lämnades över natt. RESULTAT Totalt fångades 301 kg/ha vitfisk och småabborre medan ca 3 kg/ha rovfisk återutsattes. Bottengarnen stod för 125 kg (ca 42 %) av fångsten och nät för 176 kg (58 %). I bottengarnen bestod fångsten i huvudsak av sarv och småabborre, medan det i näten fångades enbart större karpar, figur 2. En sutare och en individ som troligen var en hybrid mellan ruda och karp fångades också i bottengarnen. Under fisket fångades även ett fåtal kräftor. Av den totala fångsten i vikt, utgjorde karp 49 %, följt av mindre abborre och sarv som utgjorde 26 respektive 23 %, figur 3. Sutare och större abborre utgjorde tillsammans mindre än 3 % av den totala fångsten. Bottengarnen var effektiva för att fånga sarv och abborre, men svårare att fånga karp i, figur 2. Av 50 fångade karpar fångades 27 st i nät den 16 augusti och 18 i nät den 21 september. Karparna som fångades hade en medelvikt på ca 3,7-3,8 kg (spann: 0,2-7 kg).!5

120 Sarv Abborre < 15 cm Sutare Karp Abborre > 15 cm 110 100 90 Fångst kg/ha 80 70 60 50 40 30 20 10 0 13-06-2017 14-06-2017 16-06-2017 16-08-2016 (Nät) 20-09-2016 (Nät) Figur 2. kilo per hektar upptagen vitfisk och småabborre per vittjning för bottengarn och nät. Sammanlagt togs 301 kg/ha vitfisk och mindre abborre upp medan 3 kg/ha större abborre 1 % 18 % Sarv Abborre < 15 cm Sutare Karp Abborre > 15 cm 61 % 20 % Figur 3. Procentuell fördelning av de olika arterna som fångades. Observera att abborre delats in i mindre (< 15 cm som i huvudsak äter djurplankton eller bottendjur) och större (> 15 cm som i huvudsak är rovfiskar)!6

DISKUSSION & ÅTGÄRDSFÖRSLAG Fångsten var mycket hög med 301 kg/ha upptagen fisk på kort tid. Mängden sarv i bottengarnen minskade relativt fort, medan det verkar finnas mer abborre kvar i dammen. Karparna å andra sidan undvek att gå in i bottengarnen vilket vi upplevt även i andra grunda dammar. I sjöar med större gädda, gös men även grov abborre brukar vi inte vilja använda vanliga nät på grund av risken för bifångst. I fallet med Ladugårdsdammen var detta inget problem då stora rovfiskar verkar saknas, eller i alla fall finnas i väldigt låg täthet. Näten fungerade mycket effektivt och det tog inte mer än någon minut innan första karparna satt i näten. En anledning till den höga effektiviteten kan vara att karparna lätt blir skrämda i det grunda vattnet och försöker fly när man kommer nära dom. Hanteringen var enkel och fisken behövde inte sitta i näten mer än några minuter som mest. Under båda dagarna fisket med nät pågick minskade effektiviteten rejält, tills inga karpar gick in i näten längre. Det finns troligen någon individ kvar i dammen, men troligtvis har de flesta stora karpar avlägsnats. Med avseende på vattenkvalitén verkar karpen ha haft absolut störst inverkan. Trots att vi tagit bort den mesta småfisken i juni hade inte vattnet i dammen blivit klarare. Däremot efter att vi tagit bort 27 karpar motsvarande 108 kg/ha vid nätfisket kunde vi en vecka efter se bottnen på stora delar av dammen. Detta visar att effekterna från reduktionsfisken ofta kommer från bottom-up processer och kanske inte genom en ökning i djurplankton. Att uppgrumling av fisk var det största problemet kunde ses redan innan fisket genom att vattnet hade en mer brun färg istället för grön, vilket tyder på att det var sediment och inte växtplankton som orsakade störst grumlighet. Totalt under fisket har 50 karpar med en vikt av totalt 186 kg avlägsnats. Vi har än så länge inte haft någon indikation på att karp lyckats föröka sig i dammen, vilket vi borde ha märkt i bottengarnen. I vissa vatten i Sverige klarar karp av att föröka sig medan dom inte gör det i andra. Vilka faktorer som styr är för oss än så länge okänt. Som tur är finns det en del fiskätande abborre och även gädda (vad vi hört) som potentiellt kan hålla tillbaks föryngringen i dammen. Inte alla store karpar fångades och veckan efter nätfisket kunde fem karpar observeras när vattnet var klarare. För att i så stor utsträckning som möjligt undvika föryngring av karp i dammen är det bra om de sista individerna tas upp. Att fisk olagligt sätts ut i olika vatten är tyvärr vanligt, vilket har konsekvenser för till exempel funktionen av dammar som är tänkta att fungera som näringsfällor eller för att gynna biologisk mångfald. På detta sett är Ladugårsdammen bara en i mängden av många dammar i Skåne där till exempel karp har satts ut för att vissa personer vill ha ett eget sportfiske eller öppen vattenspegel.!7

Vart karparna i dammen kommer ifrån vet vi inte. Karp har ett högt värde som sportfisk och därför har den troligen satts i av sportfiskare som vill kunna fiska på dom. Det är tyvärr inte bara sportfiskare som flyttar fisk. Vid fisket i juni pratade vi med en av de boende nära dammen, en äldre dam. Hon berättade att dom för flera år sedan satt ut abborre i dammen, då det var synd att dammen annars va tom. Vid anläggning av dammar visar det sig att information ut till allmänhet är viktig, där dammarnas funktion som näringsfällor och hot-spots" för biologisk mångfald behöver informeras ut. Att vissa vatten behöver vara utan fisk vilket är viktigt för många ryggradslösa djur, amfibier och fåglar är information som behöver förmedlas i större utsträckning för att undvika olagliga isättningar av fisk och kräftor. Vi föreslår följande för Ladugårdsdammen samt andra dammar i vattensystemet: - Om ett flertal karpar observeras nästkommande år i Ladugårdsdammen bör de tas upp för att undvika framtida föryngring. Det effektivaste sättet verkar vara att använda nät med stora maskor. - Vid samtliga dammar som anläggs (samt redan anlagda dammar inklusive Ladugårdsdammen) bör information om dammarnas funktion som näringsfällor och habitat för biologisk mångfald förmedlas. Även om det inte går att undvika att vissa människor kommer att sätta i fisk och kräftor, så går det kanske att minska utbredningen av detta fenomen. Det verkar som att både sportfiskare och andra (till exempel det äldre par som släppte ut abborre i dammen) genuint saknar kunskap om varför vissa vatten bör vara utan fisk. Ett bra sätt hade varit att ta fram skyltar som på ett pedagogiskt sätt förklara dammarnas funktion och djurliv. - Generellt bör funktionen av redan anlagda dammar undersökas. I takt med att dammarna blir äldre ökar risken för att olagliga isättningar har skett, eller att sedimentens kapacitet att ackumulera fosfor minskar.!8

REFERENSER Bergman, E. Hansson, L.-A., Persson, A., Strand, J, Romare, P., Enell, M., Ganéli, W., Svensson, J.M., Hamrin, S.F., Cronberg, G., Andersson, G. & Bergstrand, E. (1999). Synthesis of theoretical and empirical experiences from nutrient and cyprinid reductions in Lake Ringsjön. Hydrobiologia 404: 145-156. Bernes, C., Carpenter, S.R., Gårdmark, A., Larsson, P., Persson, L., Skov, C., Speed, J. DM. & Van Donk, E. (2015). What is the influence of a reduction of planktivorous and benthivorous fish on water quality in temperate eutrophic lakes? A systematic review. Environmental evidence 2:7. Hansson, L-A., Annadotter, H. Bergman, E., Hamrin, S.F., Jeppesen, E., Kairesalo, T., Luokkanen, E., Nilsson, P-Å., Sondergaard, M. & Strand,J. (1998). Biomanipulation as an application of food-chain theory: constraints, synthesis, and recommendations for temperate lakes. Ecosystems 1(6): 558-574. Horppila, J., Peltonen, H., Malinen, T., Luokkanen, E. & Kairesalo, T. (1998). Top-down or bottom-up effects by fish: issues of concern in biomanipulation of lakes. Restoration ecology 6(1): 20-28. Jeppesen, E., Jensen, J.P., Söndergaard, M. & Lauridsen, T. (1999). Trophic dynamics in turbid and Clearwater lakes with special emphasis on the role of zooplankton for water clarity. Hydrobiologia 408(409): 217-231. Persson, A. & Nilsson, E. (2007). Foraging behavior of benthic fish as an indicator of ecosystem state in shallow lakes. Israel journal of ecology & evolution 53: 407-421Söndergaard, M., Liboriussen, L., Pedersen, A.R. & Jeppesen, E. (2008). Lake Restoration by Fish Söndergaard, M., Liboriussen, L., Pedersen, A.R. & Jeppesen, E. (2008). Lake Restoration by Fish Removal: Short and Long-Term Effects in 36 Danish Lakes. Ecosystems 11: 1291-1305!9