ÖVERSIKTSPLAN 2002 KLIPPANS KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN 2002 KLIPPANS KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 2002-05-28

TIDPLAN - ÖVERSIKTSPLAN 2002, KLIPPANS KOMMUN ÅR MÅNAD Plangrupp KSAU KS SAMRÅD UTSTÄLLNING/ANTAGANDE 2001 April 18 april 2001 Maj 2 maj 21 maj - 1 september 2001 Informationsmöten 2001 Maj 15 maj, Klippan 2001 Maj 21 maj, Östra Ljungby 2001 Maj 28 maj, Ljngbyhed 2001 Juni Samråd pågår 2001 Juli Samråd pågår 2001 Augusti Samråd pågår månaden ut 2001 September 5 september Samrådsredogörelse 2001 September 19 september Samrådsredogörelsen godtas 2001 Oktober 3 oktober Beslut om utställning 19 november-01-17 februari-02 2001 Oktober Revidering 2001 Oktober Revidering 2001 November Utställning från den 19 november 2001 2001 December Utställning pågår 2002 Januari Utställning pågår 2002 februari Utställning slut den 17 februari 2002 2002 Mars 6 mars, info 2002 Mars 20 mars 20 mars, info Förslag till utlåtande, information om 2002 April 3 april, info Kommunstyrelsen information April 17 april KSau, godkänner ÖP-2002 2002 Maj 8 maj Kommunstyrelsen godkänner ÖP-2002 2002 Maj Utlåtandet + ÖP 2002 till KF 2002 Maj 28 maj Kommunfullmäktige kan anta Öp-2002 2002 Juni 25 juni Reservdag för antagande av ÖP-2002 2002 Augusti om så ej har skett den 28 maj 2002 September Val till kommunfullmäktige 15 september 2002

Förord Klippan är centrum i en gammal kulturbygd. Talrika fornfynd vittnar om att människorna för flera tusen år sedan sökte sig hit och slog sig ned på de böljande kullarna längs vattendragen. I historisk tid har allfartsvägarna gått, som de alltjämt gör, genom Klippanbygden. Utanför Ljungbyhed byggde cisterciensermunkarna Danmarks största klosterkyrka, Herrevadskloster. Från den tiden, 1100-talet, är också kyrkan i Gråmanstorp, kanske ett verk av samma tempelbyggare som uppförde Lundadomen. På 1500-talet upptäckte Tycho Brahe, världsberömd astronom, när han vistades i klostret, sin nya stjärna och samme medeltida ryktbarhet grundlade, i samarbete med en anförvant, Sten Bille, pappersbruket i Klippan. Det är därmed ett av landets äldsta, alltjämt verksamma, industriföretag. Också flyget kom tidigt till Klippanbygden. Bara sexton år efter det att Blériot korsat engelska kanalen i en luftburen maskin och därmed lagt grunden till flyget som kommunikationsmedel startades flygskolan på Ljungbyhed, som var tills den lades ner 1998, en av världens äldsta militära flygskolor. Numera har kasernområdet förändrats från militär verksamhet till civil med bl.a. trafikflyghögskola, flygteknikerutbildning m.m. Idag präglas bygden av framförallt den unika naturmiljön. Den bildar ett vackert landskap med öppen mark omväxlande med lövskog, med fiskrika vattendrag, herrgårdar och välbelägen bebyggelse. Här finns orörda naturområden av oskattbart värde som exempelvis dalgången längs Rönne å och Söderåsen med Söderåsens nationalpark. Närheten till kusten, till Danmark och till kontinenten är frapperande, de goda kommunikationerna likaså. Klippans unika natur- och kulturvärden innebär att turistnäringen har goda förutsättningar att utvecklas. Kommunen består av tätorterna Klippan, Östra Ljungby, Stidsvig och Ljungbyhed samt åtskilliga kyrkbyar och småsamhällen. Bostadsområden som kan möta framtidens krav på kommunal service och en positiv god miljö finns i alla kommundelar. Här finns ett livskraftigt näringsliv med företag som Extraco, Ellco Food, Klippans pappersbruk, Finess, Hansons Åkeri, Ljungbergs tryckeri, Klippans åkeri och det nyetablerade handels- och industriområdet inom f.d. F5- området. Här finns även tillgång till konferenslokaler, utbildning samt re- 1

kreation. Söder om Klippans tätort utvidgar ASG sin verksamhet. I kommunen finns även bärkraftiga jord- och skogsbruk. Miljön vill vi bevara och utveckla, freda från förstörelse och göra tillgänglig för människorna. Nu och i framtiden. Ett instrument bland många i denna uppgift är kommunens översiktsplan. Den ger utrymme både för värderingar och styrmedel. Många delvis motstridiga intressen skall vägas samman och en kursriktning tas ut för framtiden vad gäller både naturmiljö och bebyggelse, lokalisering och skydd. Vi har i arbetet med planen lyssnat till många människor, myndigheter och organisationer. Listan på remissinstanser kunde i sammanhanget platsat i Guinness rekordbok! Politik är det möjligas konst och det är planläggning också. Resultatet är säkert inte invändningsfritt, men det viktigaste är knappast planen utan dess tillämpning och vi tror säkert att de ansvariga tjänstemännen och politikerna skall arbete vidare i en känsla av glädje och ansvar för vår vackra gamla kulturbygd. Klippans kommun har unika förutsättningar och framtidsmöjligheter inte minst tack vare sina fantastiska naturmiljöer och skönhetsvärden. Vi kan och skall bygga vidare i ett förbund mellan förnyelse och tradition, med hänsyn till den gamla kulturen och möjligheter för den nya. Det är vår, och alla andras som arbetat med text och kartor, förhoppning att den tankegången kan spåras i översiktsplanen och bli vägledande för dess tillämpning. Rune Persson Kommunstyrelsens ordförande Göran Lönnqvist Stadsarkitekt 2

Innehållsförteckning Översiktsplan 2002 Klippans kommun sidan Förord 1-2 Innehållsförteckning 3-5 Vad är översiktsplanen? 6 Sammanfattning - Det övergripande målet 7-8 Läsanvisning 9-10 Kap 1 BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER 11-16 Inledning 11 1.1 Förändringar har skett i PBL, sedan 1990 11 1.2 Miljöbalken, MB skall tillämpas så att: 12 1.3 Regeringens övergripande mål 12 1.4 Nationella miljömål tillämpliga för klippans kommun 13 1.5 Agenda 21 målen 13 1.6 Av översiktsplanen skall framgå 14 1.7 Planens syfte 14 1.8 Tidigare kommunal översiktsplanering 14 1.9 Organisation av översiktsplaneringen 15 1.10 Program för översiktsplan 15 1.11 Uppdrag som beaktats i översiktsplanen 16 1.12 Planens underlag och uppläggning 16 Kap 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 17-42 2.1 Geografi 17 2.2 Befolkning och näringsliv (Befolkning sidan 18) 18-24 (Näringsliv sidan 22, miljökvalitetsnormer och skyddsavstånd enl. Bättre plats för arbete sid. 23 2.3 Regionala och mellankommunala frågor (NOSAM, Region Skåne) 25-28 2.4 Riksintressen inom kommunen (förslag till naturreservat) 29-30 2.5 Förordnanden och detaljplaner (strandskydd, naturreservat, vattenskyddsområden m.m.) 31 2.6 Anspråk på riksintresse från central myndighet, Natur (Nationalpark, Natura 2000) 37 2.7 Anspråk på riksintresse från central myndighet, Energi m.m., (NUTEK, Länsstyrelsen m.fl.) 38 2.8 Utpekade objekt av kulturhistoriskt värde 39 2.9 Frågor av stort intresse för kommunen (Vägar, järnvägar, flygplatsen m.m.) 40 2.10 Härifrån till jämställdhet 41 Kap 3 KOMMUNENS MÅL 43-54 3.1 Övergripande mål 43 3.2 Befolkning och boende 43 3.3 Näringsliv 43 3.4 Handel 44 3.5 Barn- och utbildning 44-45 3.6 Jämställdhetsaspekter 46 3.7 Kommunikationer/Transporter (vägar, järnvägar, kollektivtrafik, flyg m.m.) 46-48 3.8 Ett hållbart samhälle, beredskapshänsyn 49 3.9 Landsbygden, landsbygden skall leva 50 3.10 Friluftsliv, satsning på friluftsliv och turism 50 3.11 Miljöskydd, sund miljö 50 3.12 Agenda 21, ett hållbart samhälle, angivna mål 51 3.13 Energi, effektiv användning av energi, energiplan 1998 52 3

3.14 Social omsorg, bästa möjliga sociala service 53 3.15 Naturresurser, god och långsiktlig hushållning 53 3.16 Avfall 54 3.17 Kulturmiljövård, bevara kulturarvet, fornlämningar och fornlämningsområden 54 Kap 4 TILLGÅNG OCH ANSPRÅK PÅ MARK OCH VATTEN 55-132 4.1 Inledning 55 4.2 Större områden obetydligt påverkade av exploateringsföretag, lagtext m.m. 55-58 4.3 Jord- och skogsbruk, allmänt, åkermarkens och skogens utbredning, öppet landskap 59-60 4.4 Vattenbruk, lagtext, EU:s ramdirektiv för vatten, fisk- och kräftodlingar, fiskfauna 61-62 4.5 Naturvård, markhistoria, vegetation, naturbetesmarker, våtmarker, skogar, sjöar, kulturlandskap 63---- restbiotoper, alléer, natura 2000-områden, klass!, II och III-objekt N-inv., behov av fortsatt arb. ----80 4.6 Kulturmiljövård, riksintressen, övriga områden av intresse för kulturmiljövården 81-91 områden av särskilt arkeologiskt intresse 92-94 4.7 Friluftsliv och turism, riksintressen, närströvområden, fiske, ridning, fritidsmark, turism 95-102 4.8 Värdefulla ämnen och material, berg och grus, lera, torv 103-106 4.9 Energi, högspänningsledningar, vattenkraft, naturgas, övrigt 107-110 4.10 Kommunikationer, vägar, gc-vägar, järnvägar, europabanan, kollektivtrafik, flygtrafik, tele 111-120 4.11 Vattenförsörjning, Bolmenledning, Klintarp, Ljungbyhed, Östra Ljungby, Ljung, Färingtofta 121-124 4.12 Avfallshantering, NÅRAB, återvinningsgårdar, återvinningsstationer, landsbygden 125-126 4.13 Totalförsvaret, Militära intressen, övriga beredskapsintressen. Transport av farligt gods. 127-128 4.14 Bebyggelse och tätortsutveckling, mark och planberedskap, bostäder, service, friluftsliv och 129----- skyddsområden, struktur, Klippan, Ljungbyhed, Östra Ljungby och Stidsvig, övriga orter -----132 Kap 5 INTRESSEKONFLIKTER 133-142 5.1 Vattentäkter, Klintarp, Östra Ljungby 133-134 5.2 Grus, principiella ståndpunkter, motstående intressen 135-136 5.3 Flygverksamhet F5-området, koncessionsansökan 137-138 5.4 Rönne å och delar av dess dalgång 139 5.5 Hästar och ridning, I kommunen fanns år 2000 fem ridklubbar 140 5.6 Lantbruk med djurhållning, olägenhet för människors hälsa, skyddsavstånd till nya bostäder 141 5.7 Vindkraftverk, Områden inom energiklass C och D finns i väster mot gränsen till Ängelholm 141 5.8 Kulturmiljövård 142 Kap 6 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 143-150 Beskrivning till karta A 6.1 Viktiga bestämmelser i lagtexter, Miljöbalken 143 6.2 Kommunal riktlinje, större exploateringsföretag 145 6.3 Beskrivning till markanvändningskartan, redovisar grunddragen för mark- och vattenområden 145 6.3.1 Förändringsområden, ändrad markanvändning, ny exploatering, FÖP för tätorterna 145 6.3.2 Områden med fastställd detaljplan 146 6.3.3 Intresseområden för tätortsexpansion, Klippan, Ljungbyhed, Östra Ljungby och Stidsvig 146 6.3.4 Övriga intresseområden för gruppbebyggelse, byarna på landsbygden 146 6.3.5 Teknisk försörjning, VA, allmänna vägar, planerade vägar, järnvägar, naturgas, el, vindkraft 147 6.3.6 Bevarandeområden, särskilda miljövärden, jord- och skogsbruk, MB 147 6.3.7 Vattentäkter med förordnande, Klintarp, Östra Ljungby, Ljungbyhed, Ljung, Färingtofta 147 6.3.8 Områden av intresse för naturvård, kulturvård och friluftsliv 148-150 6.3.9 Övriga områden, områden där inga större förändringar förväntas, miljövärdena bevaras 150 Kap 7 RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE 151-152 Beskrivning till karta B 7.1 Allmänna riktlinjer 151 7.2 Beskrivning till karta B med riktlinjer för bebyggelse 152 4

Kap 8 KONSEKVENSANALYS 157-183 Bakgrund 157 Syfte 157 8.1 Utbyggnadsområden för tätortsexpansion, Östra Ljungby och Stidsvig, Klippan, Ljungbyhed 157-172 8.2 Övriga intresseområden, Krika Forsby, Färingtofta, Tornsborg, Riseberga, Hyllstofta, 173----- Gråmanstorp och Källna -----178 8.3 Konsekvenser på kommunal nivå, Naturresurser, Landskapspåverkan, Boendemiljö och 179 kretslopp, Grönstruktur, Trafik 183 Generellt gäller: (avsnitt som avses behandlas i nästa ÖP) 184 Källförteckning 187 Bilagor Bilaga 1 Kommunens samrådsredogörelse, 3 oktober 2001. Bilaga 2 Länsstyrelsens granskningsyttrande, 21 februari 2002. Bilaga 3 Kommunens utlåtande, 17 april 2002 Intressekonflikter har redovisats på bilagor till bilaga 3. Kartbilagor Kartbilaga 1 Större opåverkade områden inom kommunen (Kap 4.2, sid. 55-57) Kartbilaga 2 Jord- och skogsbruk. Vattenbruk (Kap 4.3 och 4.4, sid. 59-62) Kartbilaga 3 Naturvård, Riksintressen naturvård, Natura 2000, Förordanden Nationalparken, Naturreservat, Landskapsbildskydd MB 3 kap 6 (f.d. NVL 19), Trädallé (Kap 4.5, sid. 63-80) Kartbilaga 4 Naturvård, Värdefulla naturområden enligt Naturvårdsinventeringen + Från Bjäre till Österlen (Kap 4.5, sid. 71-80) Kartbilaga 5 Kulturminnesvård samt arkeologiskt känsliga områden (Kap 4.6, sid. 81-94) Kartbilaga 6 Friluftsliv och turism (Kap 4.7, sid. 95-102) Kartbilaga 7 Värdefulla ämnen eller material (kap 4.8, sid. 103-106) Kartbilaga 8 Energi, avfall, vatten och kommunikationer (Kap 4.9, 4.10, 4,11, 4.12, sid. 107-126) Kartbilaga 9 Flygbuller och beredskapsintressen (Kap 4.10 sid 119, Kap 4.13, sid 127-128, Kap 5.3 sid 137-138) Kartbilaga 10 Bebyggelse friområden (Kap 4.14, sid. 129-132) Kartbilaga 11 Sjöar, vattendrag, strandskydd och våtmarker (Kap 2.5.1, sid. 31-32 och Kap 4.5, sid.65-67) Karta A MARKANVÄNDNING (Kap 6, sid. 143-150) Karta B RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE (Kap 7, sid. 151-156) 5

Vad är översiktsplanen? Översiktsplanen är framförallt ett hjälpmedel. Den skall främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande. Vårt mål är goda levnadsförehållanden för dagens människor och kommande generationer. Kommunen har ansvaret för bebyggelse och miljö. Vi skall vårda vår natur och vårt kulturarv och hushålla väl med våra naturresurser. Det skall ske på ett ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt bra sätt. Planen vill ge uttryck för en sådan helhetssyn. Översiktsplanen är vägledande, ej bindande. Den redovisar den kommunala planeringens inriktning för närvarande. Den innehåller alltså inga egentliga restriktioner. Sådana kan endast införas i detaljplan, områdesbestämmelser, naturreservat m.m. Översiktsplanen redovisar endast de allmänna intressena. Exploatering eller bevarande avgörs senare i särskild ordning. Då måste också enskilda intressen beaktas. Denna översiktsplan har fått en strategisk uppläggning. Det innebär att den främst anger utvecklingen på längre sikt och hur olika frågor skall utredas vidare. Pågående markanvändning kommer i huvudsak att fortsätta inom större delen av kommunen. En viktig princip i planen är att mark och vatten kan användas för flera ändamål om ömsesidig hänsyn tas. I vissa fall bör kommunen träffa särskilda avtal för att reglera sådan mångsidig markanvändning. Beslut om ändrad markanvändning och ersättning för mark och intrång regleras enligt olika speciallagar. 6

Sammanfattning Med f.d. naturresurslagen och numera miljöbalken och Agenda 21 som utgångspunkt redovisar översiktsplanen för Klippans kommun anspråk och tillgångar på mark och vatten. Riktlinjer för resursanvändning och byggande anges. Det övergripande målet för den kommunala verksamheten lyder: "Klippans kommun skall vara ett handels- och industricentrum med bra skolor, goda boendemiljöer och lättillgängliga friluftsområden samt med gynnsamma förhållanden för jord- och skogsbruk. Övriga sammanfattande synpunkter: Klippans kommun utvecklas i en ekologisk hållbar inriktning mot ett bärkraftigt samhälle. Kommunen är medlem i (sekom), Sveriges ekokommuner. Bygden utmärks av sina stora frilufts- och naturvärden. Rönne å och Söderåsen är de främsta exemplen. Bygden har även stora historiska värden. I kommunen finns mycket naturgrus och det råder stor efterfrågan på dessa resurser, eftersom Skåne som helhet är grusfattigt. Ljungbyheds tätort är även efter F5:s nedläggning nära förbunden med flygverksamhet. Flygbullret är därför en faktor att ta hänsyn till i vissa delar av kommunen. Jord- och skogsbruket är viktiga näringar. De är av största betydelse för en levande landsbygd och en tilltalande landskapsbild. Klippans kommun har förutsättningar för goda kommunikationer. Kommunen har även i övrigt en väl utbyggd infrastruktur. Översiktsplanen vill särskilt värna om de kommunala vattentäkterna (Klintarp, Östra Ljungby, Ljungbyhed, Ljung och Färingtofta). Kommunen har för övrigt stora tillgångar på grundvatten. Planen vill också gynna bosättning på landsbygden samt vårda och skydda natur- och friluftsvärdena i och kring Rönne å. Klippans tätort skall utvecklas som centralort i kommunen och som regionalt centrum för ett större område. 7

Ljungbyhed skall fungera som tätort i kommunens södra del. Inom det nedlagda F5- området prioriteras utveckling av handel och näringsliv för att bl.a. återskapa de arbetstillfällen som försvann i samband med avvecklingen av den militära verksamheten. Östra Ljungby Stidsvig skall utvecklas som industriorter vid E 4 och som tätort i den norra kommundelen. Vid användning av mark och vatten skall såväl behov av god industrimark, mark för bostäder och övrig exploatering som bevarandeaspekter beaktas. (enligt MB och Agenda 21). Det är även viktigt att bibehålla en levande landsbygd genom att i glesbygden bl.a. tilllåta viss bostadsetablering, med företrädesvis ekologisk inriktning. Miljöanpassat transportsystem, RegionMaTs, SkåneMaTs och KlippanMaTs skall eftersträvas. Gällande miljökvalitetsnormer skall beaktas. 8

Läsanvisning I Översiktsplan för Klippans kommun har sammanställts anspråk och tillgångar på mark och vatten. I de avslutande kapitlen görs avvägningar och prioriteringar mellan olika sektorsintressen. Kap 1 Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Kap 8 Redovisar utgångspunkterna för planeringen och organisationen av arbetet. Redovisar planeringens innehållsmässiga förutsättningar såsom geografi, regionala förhållanden och gällande bestämmelser för markanvändningen. Innehåller kommunens operativa mål. Redovisar tillgång och anspråk på mark och vatten inom kommunens gränser, strukturerat sektorsvis. Redovisar intressekonflikter och större frågor i kommunen. Förslag till lösningar presenteras. Redovisar riktlinjer till markanvändningskartan. Beskriver kartan över bebyggelseutvecklingen. Riktlinjer för byggande/exploatering anges. Beskriver konsekvenserna för de olika utbyggnadsförslagen (markanvändningskartan). Kartbilaga 1 Kartbilaga 2 STÖRRE OPÅVERKADE OMRÅDEN JORDBRUK, SKOGSBRUK och VATTENBRUK Kartbilaga 3 NATURVÅRD, Riksintressen för naturvård, Natura 2000, Förordanden, Nationalparken, Naturreservat, Trädalléer Kartbilaga 4 Kartbilaga 5 Kartbilaga 6 Kartbilaga 7 Kartbilaga 8 Kartbilaga 9 NATURVÅRD, enligt Naturvårdsinventeringen och Bjäre till Österlen KULTURMINNESVÅRD, ARKEOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN RÖRLIGT FRILUFTSLIV VÄRDEFULLA ÄMNEN ELLER MATERIAL ENERGI, AVFALL, VATTEN och KOMMUNIKATIONER FLYGBULLER OCH BEREDSKAPSINTRESSEN 9

Kartbilaga 10 Kartbilaga 11 BEBYGGELSE - FRIOMRÅDEN SJÖAR, VATTENDRAG, STRANDSKYDD, MOSSAR OCH MYRAR De två kartorna MARKANVÄNDNING och RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE som återfinns sist i boken sammanfattar kommunens syn på den nuvarande och framtida markanvändningen. Kapitel 6 och kapitel 7 hör ihop med respektive karta. Karta A, MARKANVÄNDNING I kapitel 6 redovisas viktigare bestämmelser i lagtexter (PBL och MB) samt den kommunala viljeinriktningen inklusive naturvårdsinventeringen. Vidare anges grunddragen till hur mark- och vatten avses att användas samt beskrivning till markanvändningskartan. Karta B, RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE I kapitel 7 redovisas viktigare bestämmelser i lagtexter (MB och PBL). Beskrivning till kartan med riktlinjer för bebyggelsen. Riktlinjerna är inte bindande men ett uttryck för de allmänna intressena inom olika områden. Dessa skall i varje särskilt ärende vägas mot enskilda intressen. I texten har genomgående ordet "bör" använts. Det markerar en kommunal viljeinriktning, som dock inte är tvingande. I det fortsatta arbetet skall tätorternas struktur analyseras och framtida utbyggnadsområden preciseras. Därtill skall behovet av skydd av natur- och kulturmiljöer i olika områden utredas. I texten används följande förkortningar: PBL Plan- och bygglagen MB Miljöbalken NRL Lagen om hushållning med naturresurser mm (Naturresurslagen) NVL Naturvårdslagen NSK Nordvästra Skånes kommunalförbund NOSAM Nordvästra Skånes Samarbetskommitté (Tidigare NSK) ÖP, ÖP-2002 Översiktsplan, Översiktsplan för Klippans kommun 2002 öpl-90 Översiktsplan 1990 SFS Svensk författningssamling Lsty Länsstyrelsen KMVP Kulturminnesvårdsprogram, Länsstyrelsens beslut 1982-12-06, (f.d. L-län) Kulturminnesvårdsprogrammet har ersatts av B-Ö NK-inv. B-Ö NK-inv. Från Bjäre till Österlen, Skånska natur- och kulturmiljöer, Lsty i L län. (april 1996) N-inv. Naturvårdsinventering, Klippans kommun 1997. Ekocenter Söderåsen. NR, NVO, KR Enligt N-inv: Naturreservat, Naturvårdsområde, Kulturreservat KNR Kommunalt naturreservat, Biotopskydd. Agenda 21 Kungsfiskaren visar vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle 10