1 (5) Handläggare: Jonas Jernberg Tillväxt- och regionplanenämnden Utställningsförslag Översiktsplan för Stockholms stad Ärendebeskrivning Utställning av Stockholms stads översiktsplan har genomförts 30 juni 2017 till 3 september 2017. Stockholms läns landsting har fått uppskov till den 21 september 2017 för att möjliggöra beslut vid Tillväxt- och regionplanenämndens sammanträde 20 september, med omedelbar justering. Ärendet har handlagts av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen(trf), avstämning har skett med Trafikförvaltningen (TF) och Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT). Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 11 augusti 2017 Förslag till yttrande den 11 augusti 2017 Information om översiktsplanen och länkar till förslaget finns på stadens webbplats: http://vaxer.stockholm.se/tema/oversiktsplan-forstockholm/uppdatering-av-oversiktplanen/. Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avge yttrande över utställningsförslag för Stockholms stads översiktsplan i enlighet med bilagt förslag till yttrande. att yttrandet överlämnas till Stockholms stad. att paragrafen förklaras omedelbart justerad
2 (5) Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Stockholms stads utställningsförslag består av dokumenten: Översiktsplan för Stockholm stad utställningsförslag Riksintressen enligt miljöbalken bilaga till utställningsförslag Konsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse Remissammanställning Efter genomfört samråd har Stockholms stad utarbetat ett utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm som ställs utsommaren 2017. Förslaget överensstämmer med utställningsförslaget för den kommande regionala utvecklingsplanen RUFS 2050, både avseende mål och strategisk inriktning samt i den rumsliga inriktningen. Förvaltningen har inga omfattande synpunkter på planförslaget men en del mer detaljerade synpunkter som sammantaget innebär utvecklingsmöjligheter av översiktsplanen. Förvaltningen har fokuserat på synpunkter som kvarstår sedan samrådet eller som har tillkommit därefter. Följande frågor har studerats vidare och inarbetats av Stockholm i utställningsförslaget: - Slutsatser från den sociala hållbarhetskommissionen - Bostadsförsörjning - Kulturmiljö-, arkitektur- och gestaltningsfrågor - Klimat- och vattenperspektiv - Allmänna intressen - Lokala utvecklingsmöjligheter - Karta över stadsutvecklingsmöjligheter Planförslaget har också utvecklats för att kunna ge tydligare vägledning. Äldre-, barn-, jämställdhets- och funktionsnedsättnings-perspektiv har inarbetats. Beskrivningen av globala och nationella mål samt kopplingen till den regionala utvecklingen har också förtydligats. Vidare har planförslaget uppdaterats utifrån nytillkomna styrdokument för staden, som Grönare Stockholm och Fossil-bränslefritt Stockholm 2040. Planförslaget har även uppdaterats mot bakgrund av nya planeringsförutsättningar som tillkommit under arbetets gång, exempelvis överenskommelsen inom Sverigeförhandlingen. Gång, cykel samt kollektivtrafik på land och vatten har lyfts fram liksom att antalet förflyttningar med bil behöver minska. I enlighet med uppdrag i stadens budget om utveckling av Hagsätra- Rågsved har området lagts till som ett fjärde fokusområde i utbyggnadsstrategin.
3 (5) Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm lyfter fram översiktsplanens betydelse för en mer sammanhållen stad. Tio strategiska samband som är prioriterade i arbetet för ett sammanhängande Stockholm har identifierats. Ett särskilt dokument med riktlinjer för bostadsförsörjningen har tagits fram och behandlas i en egen pågående process. Det allmänna intresset Stadens karaktär och gestaltning har delats i två nya teman, Kulturmiljö i en växande stad samt Arkitektur och gestaltning. Avsnittet om de lokala utvecklingsmöjligheterna har fördjupats och har fått nya lokala stadsutvecklingskartor. Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 15 juni 2017 att genomföra utställning av ny översiktsplan för Stockholms stad. Förslaget till översiktsplan har horisontår 2040, vilket överensstämmer med stadens vision Ett Stockholm för alla och stadens klimatfärdplan Fossilfritt Stockholm 2040. Utställningsförslaget är uppdelat i fem delar: Inledning beskriver översiktsplanens funktion och hur den förhåller sig till andra styrdokument. Mål för stadsbyggandet beskriver vilken stadsmiljö och stadsstruktur som eftersträvas. Staden har fyra stadsbyggnadsmål: En växande stad En sammanhängande stad God offentlig miljö En klimatsmart och tålig stad Utbyggnadsstrategi och genomförande beskriver stadens utbyggnadsstrategi för att styra stadsutvecklingen mot stadens vision ett Stockholm för alla. Utbyggnadsstrategin har fyra delar: Använd den centrala stadens attraktionskraft. Rikta satsningar till fokusområden och samband. Möjliggör värdeskapande kompletteringar. Tillvarata långsiktig stadsutvecklingspotential. Allmänna intressen beskriver sakfrågor med förslag till planeringsinriktningar som stöd för kommande planering. Lokala utvecklingsmöjligheter beskriver de olika stadsdelarnas utvecklingsmöjligheter, utifrån stadsbyggnadsmålen, och avslutas med en plankarta som beskriver stadsutvecklingsmöjligheterna i hela staden. Till samrådsförslaget ingår också en bilaga om riksintressen och en konsekvensbeskrivning, som motsvarar kraven i 6 kap 11 i miljöbalken om att belysa planens påverkan på miljön.
4 (5) Överväganden Tillväxt- och regionplanenämnden (TRN) lämnade synpunkter under samrådet (TRN 2016-0129). Kopplingen till den regionala nivån och behovet av mellankommunal samverkan för centrala utmaningar har stärkts i utställningsförslaget. Allmänt Förvaltningen stödjer stadens stadsbyggnadsmål samt inriktningen för utbyggnadsstrategi och genomförande. Förvaltningen vill understryka vikten av att tillkommande bebyggelseutveckling sker i goda kollektivtrafiklägen. Förvaltningen ser att en fördjupad samverkan mellan landstinget och Stockholms stad i stadsutvecklingsfrågor skulle kunna ta tillvara mer potential och stärka genomförandet. Stockholm föreslås se över sin målstruktur i relation till de revideringar som har gjorts i RUFS utställningsförslag efter samrådet. Det fjärde målet i utställningsförslaget till RUFS 2050 har ändrats sedan samrådet från En resurseffektiv och resilient region till En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp, delmålen har reviderats och prioriterade åtgärder fram till 2026 har kompletterats i planen. Förvaltningen ser mycket positivt på ett fortsatt samarbete fram till antagandet med att koppla Översiktsplanen för Stockholm stad till utställningsförslag för RUFS 2050 och Klimatfärdplan 2050 för stockholmsregionen, för att stärka genomförandet på både lokal och regional nivå. I redovisningen av lokala utvecklingsmöjligheter föreslår förvaltningen att fokusområdet Skärholmens betydelse som en del av den regionala stadskärnan Skärholmen - Kungens kurva lyfts fram på samma sätt som görs med fokusområdet Kista Järva. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet är en av många centrala frågor där mellankommunal och regional samverkan är avgörande för att möta utmaningarna och nå uppsatta mål och krav. Det kan förtydligas i texten om allmänna intressen. Trafikförvaltningen önskar en fortsatt dialog kring de delar av översiktsplanen som berör kollektivtrafikens utveckling och förutsättningar, både övergripande och när de lokala utvecklingsmöjligheterna ska konkretiseras. Bland annat ser trafikförvaltningen att möjliga framtida stråk för kollektivtrafiken behöver diskuteras i relation till översiktsplanens idé om stadsboulevarder.
5 (5) Plankartan Förvaltningen ser möjlighet att förtydliga och stärka redovisningen av det regionala cykelnätet i karta och att föra ett resonemang om prioriterade åtgärder för att knyta ihop lokal och regional cykelinfrastruktur. I kartan som illustrerar kommunikationsstråk bör det tydligare framgå vilka stråk som är prioriterade för kollektivtrafik. Kopplingen mellan utbyggnadsstrategierna tillvarata långsiktig stadsutvecklingspotential och möjliggör värdeskapande kompletteringar och strategiernas geografiska hemvist på plankartan kan förtydligas. Även genomförandet av dessa och relationen till kartredovisning och förhållningssätt av strategiskt stadsutvecklingsläge i RUFS 2050 kan förtydligas. Kartan över kommunikationsstråk ger en bra överblick över de olika utbyggnadsprojekt som både genomförs och diskuteras i nuläget. Vad gäller Danvikslösen har landstinget sedan tidigare fattat beslut om att bevara Saltsjöbanans spårläge i berget, och investerat i en upprustning av befintligt system, varför ett byte med väg 222 inte är aktuellt. Däremot finns det, enligt landstinget, andra möjligheter att färdigställa Hammarby sjöstad och omgestalta Värmdöleden. En helhetslösning för kollektivtrafiken i ostsektorn bör arbetas fram i samverkan mellan landstinget, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun. Förvaltningen föreslår att kartan med stadsutvecklingsmöjligheter kompletteras med kommunikationsnoder, regionala cykelstråk och markreservat för att stärka genomförandedimensionen av stadens strategiska planering. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för landstinget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöprogram 2017 2021 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en särskild miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Hanna Wiik Förvaltningschef Jonas Jernberg Regionplanerare
1 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Stadsbyggnadskontoret Stockholm stad stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Remissvar översiktsplan för Stockholm dnr 2015 10143 Utställning om ny översiktsplan för Stockholms stad Inledning Stockholms läns landsting är sammanfattningsvis mycket positiv till Stockholms stads förslag till ny översiktsplan och menar att det överensstämmer väl med inriktningen i utställningsförslaget till ny regional utvecklingsplan (RUFS 2050) som landstinget har tagit fram. I synnerhet menar landstinget att det är positivt att förslaget till översiktsplan har ett tydligt fokus på stadsutveckling i kollektivtrafiknära lägen, vilket är den rumsliga inriktningen även i förslaget till RUFS 2050. Strategin med fyra fokusområden för stadsutveckling, varav tre i Stockholm stads södra stadsdelar, kan skapa förutsättningar för fler kvalificerade arbetsplatser och bidra till en ökad balans mellan arbetsplatser och boende i den centrala regionkärnan och i regionen som helhet. Landstinget välkomnar att planen är tydligt utvecklingsinriktad och att fysisk planering och stadsbyggnad ses som en positiv kraft i samhällsutvecklingen för staden att möta de klimat-, miljö-, sociala- och ekonomiska utmaningar som Stockholms stad och regionen står inför. Synpunkter Regionala aspekter och RUFS 2050 Stockholms stad är huvudstad, besöksmål, viktig arbetsplats och ekonomiskt nav för såväl Stockholmsregionen som för hela landet. Staden är samtidigt ömsesidigt beroende av sin omgivning för arbetskrafts-, kompetens-, varu- och energiförsörjning såväl som för tillgänglighet både inom och utom regionen. Det är angeläget att Stockholm fortsatt lyfter fram dessa ömsesidiga samband, beroenden och Stockholm stads viktiga roll som ansvarstagande huvudstad och central storstad i Norra Europa. Bebyggelsestruktur och stadsmiljöer växer samman över kommungränserna. Detta innebär att de gemensamma utmaningarna för hela Stockholms-
2 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE regionen är stora och att god samverkan mellan flera kommuner är avgörande. Utställningsförslaget har sedan samrådet kompletterats på ett bra sätt, framför allt med redovisning av strategiska samband till angränsande kommuner. När Stockholms län succesivt utvecklas till en flerkärnig storstadsregion vill landstinget fortsatt betona vikten av mellankommunal samverkan i frågor som rör tillväxt, bostadsförsörjning och attraktiv stadsutveckling, tillgänglighet, gods, hållbarhet och social sammanhållning med mera. Kopplingen till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen har stärkts i utställningsförslaget. När nu utställningsförslaget för RUFS 2050 finns framme finns möjligheten att ytterligare stärka kopplingen till den regionala fysiska utvecklingen och till det storregionala perspektivet i Östra Mellansverige (ÖMS). Det bidrar till stärkt genomförande både på regional och lokal nivå. Landstinget är enigt med staden om de utmaningar och möjligheter som beskrivs i planen och delar stadens bild att den stora tillväxt som regionen och staden är inne i just nu innebär en potential för att stärka staden, både stadsmiljömässigt, ekonomiskt och socialt. Planeringsinriktningen under klimat, miljö, hälsa och säkerhet har förtydligats på ett positivt sätt, både avseende ny bebyggelse i lågpunkter, dvs områden med översvämningsrisk, och dess relation till befintlig bebyggelse. Det är mycket positivt att Stockholms översiktsplan kopplar till de regionala målen. Landstinget vill betona vikten av att Stockholm också fortsatt förtydligar och stärker kopplingen till den regionala nivån så att genomförandet kan stärkas både lokalt och regionalt. Bostadsbyggande Landstingets framskrivningar för regionens befolkningsutveckling och för det bostadstillskott som behövs för att möta det demografiska bostadsbehovet i regionen visar behov av planberedskap för att möjliggöra byggande av ca 760 000 bostäder fram till 2050. Huvudscenariot i RUFS 2050 redovisas som Bas, men kommunerna bör ha beredskap för alternativ Hög vilket motsvarar ca 22 000 bostäder per år. För Stockholms stad innebär det planberedskap för att möjliggöra ett tillskott av ca 300 000 bostäder vilket motsvarar ca 8000 bostäder per år fram till 2030 och ca 9000 bostäder per år mellan 2030 och 2050. Beskrivningen av Stockholmsöverenskommelsen och den nyligen påtecknade Sverigeförhandlingen har förtydligats. Landstinget saknar en formule-
3 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE rad genomförandeaspekt på bostadsmålet och anser att det tydligare bör framgå hur stadens åtaganden i relation till Stockholmsförhandlingen ska uppfyllas. Näringslivsperspektivet I översiktsplanen saknas ett samlat grepp och kartredovisning för gods- och varutransporter. Gods- och varutransporter inklusive logistikfrågor behöver kopplas till det regionala sammanhanget och bör förtydligas i planen. Centralt belägna terminalområden som Årsta/Västberga, Lunda och Tomteboda bör prioriteras för terminalhantering när det gäller distribution i regionens centrala delar. Landstinget noterar att Årsta kombiterminal, en av få platser i Stockholmsområdet där omlastning av gods mellan järnväg och lastbil kan ske, föreslås ha kvar sin funktion vilket är viktigt för Stockholms och regionens varuförsörjning. Sociala aspekter Landstinget betonar fortsatt att näringslivsdelen med fördel skulle kompletteras med sociala perspektiv på utbildningsfrågor (såsom könsuppdelad utbildning, matchning, livslångt lärande, inkludering och validering), alla frågor av största vikt för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Planen skulle också ytterligare kunna problematisera att övergången till högre utbildning ser väldigt olika ut i olika delar av Stockholm stad. Stockholm stad står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till regionens övriga kommuner när det gäller bl.a. utbytet av kompetent arbetskraft och arbetstillfälle. Förutsättningarna för det kan belysas tydligare. Trafik och mobilitet Landstinget efterfrågar ett resonemang om hur transportsystemets regionala funktion ska värnas i den täta, funktionsblandade staden. Mål, stråk och principer i landstingets stomnätsplan, och särskilt för stomtrafiken ovan mark, behöver beaktas i stadsbyggandet för att säkerställa stomtrafikens funktion och utveckling. Beskrivningen kring hur utbyggnaden av tunnelbanan planeras är nu väl beskriven och stämmer med hur landstingets uppdrag ser ut. Stadsgestaltning och god stadsmiljö är enligt landstinget viktigt att lyfta i planen kopplat till bostadsbyggande och genomförandet. För att möjliggöra en god och effektiv kollektivtrafikförsörjning av tillkommande bostäder bör dessa i första hand lokaliseras nära det befintliga, och planerade, stomnätet, och i andra hand nära övrig kollektivtrafik.
4 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Kollektivtrafikens betydelse och vikten av dess framkomlighet beskrivs under flera delar i översiktsplanen där även stadens Framkomlighetsstrategi nämns. Det är positivt att kollektivtrafiken ges god framkomlighet, exempelvis med kollektivtrafikkörfält. Kollektivtrafikkörfält behövs (oftast) som mest där det är som mest komplicerat att införa dem, men det behöver ändå göras om målen om en högre kollektivtrafikandel ska uppnås. I översiktsplanen nämns funktionen prioriterat vägnät och ett förhållningssätt till det. Stomnätet kan ses som kollektivtrafikens motsvarighet till stadens prioriterade vägnät. Det innebär att framkomligheten för det prioriterade kollektivtrafiknätet går före önskemål om barriärfrihet för korsande lokala flöden. På motsvarande sätt betraktar landstinget stomnätet, det vill säga spårvägarna och stombusstrafiken, där den sortens överväganden är tillämpliga. Urbana stråk Landstinget kan konstatera att det i översiktsplanen finns utpekade urbana stråk som av staden är mindre prioriterade från ett kollektivtrafikperspektiv. De urbana stråken bör väljas med utgångspunkt i kollektivtrafikens sammanknytning av noder, så att det på ett naturligt sätt finns målpunkter att ta kollektivtrafiken till. På så sätt skapas en sammanhängande levande stadsmiljö. Landstinget ser därmed kollektivtrafiken som en viktig del i de urbana stråken och bör därför ges en central roll på gator som knyter an till noder. Landstinget önskar en översyn i lämpligheten i de utpekade stråken utifrån kollektivtrafikens potential och överensstämmelse med prioriterade stråk.