xtillväxt- och regionplaneförvaltningen

Transkript

1 xtillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING l (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Ulrika Palm Tillväxt- och regionplanenämnden Samråd om ny översiktsplan för Stockholms stad Ärendebeskrivning Samråd om Stockholms stads översiktsplan har genomförts 10 november 2016 till 10 januari Stockholms läns landsting har fått uppskov till den 2 februari 2017 för att möjliggöra beslut vid Tillväxt- och regionplanenämndens sammanträde, med omedelbar justering och utskick. Ärendet har handlagts av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, men synpunkter har även inarbetats från Trafilcförvaltningen och Förvaltning för utbyggd tunnelbana. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 16 januari 2017 Förslag till yttrande den 16 januari 2017 Kortversion av samrådsförslag till Stocldiolms översiktsplan Information om översiktsplanen och länkar till Samrådsförslaget och dess underlag i sin helhet finns på stadens webbplats: Samrådsförslaget har också ställts ut i Telcniska nämndhuset, Fleminggatan 4, samt i Stockholmsrummet, Kulturhuset, Sergels torg, samt i ett flertal av stadens bibliotek, under samrådstiden. Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avge yttrande över samrådsförslag för Stockholms stads översiktsplan i enlighet med bilagt förslag till yttrande. att yttrandet lämnas över till Stockholms stad.

2 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Stockholms stad har utarbetat ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Stockholm som är på samråd vintern Förslaget överensstämmer i stort med kommande regionala utvecklingsplan RUFS 2050, både i mål och strategisk inriktning, och i den rumsliga inriktningen. Förvaltningen har dock ett antal synpunkter på hur innehåll och upplägg kan förbättras. Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 7 november 2016 att genomföra samråd om ny översiktsplan för Stockholms stad. Syftet med samrådet är att i enlighet med 3 kapitlet i plan- och bygglagen (2010:900) få fram ett bra beslutsunderlag och ge möjlighet till insyn och påverkan Stockholms stad planerar att genomföra utställning av planen redan under sommaren 2017 och anta planen i kommunfullmäktige under kvartal l Förslaget till översiktsplan har horisontår 2040, vilket överensstämmer med stadens vision "Ett Stockholm för alla" och stadens klimatfärdplan "Fossilfritt Stockholm 2040". Samrådsförslaget är uppdelat i fem delar: Inledning - som beskriver översiktsplanens funktion och hur den förhåller sig till andra styrdokument samt de utgångspunkter som ligger till grund för planens innehåll. Mål för stadsbyggandet - där de fyra föreslagna stadsbyggnadsmålen beskrivs med en tydlig koppling till stadens vision och hållbarhetsmål. Staden har fyra utbyggnadsmål: > En växande stad > En sammanhängande stad > God offentlig miljö > En Idimatsmart och tålig stad Utbyggnadsstrategi och genomförande - där stadens utbyggnadsstrategi, och stadens verktyg för genomförande beskrivs, liksom medborgardialogen. Ufbyggnadsstrategin har fyra delar: > Använd den centrala stadens attraktionskraft > Möjliggör värdeskapande kompletteringar > Tillvarata långsiktig stadsutvecldingspotential > Rikta satsningar till fokusområden och samband Allmänna intressen - stadens viktiga sakfrågor beskrivs med förslag till planeringsinriktningar som stöd för kommande planering. Lokala utvecklingsmöjligheter - beskriver de olika stadsdelarnas utvecldingsmöjligheter och avslutas med en sammanfattande plankarta.

3 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3(4) TJÄNSTEUTLÄTANDE Till samrådsförslaget ingår också en bilaga om riksintressen och en konsekvensbeskrivning, som motsvarar kraven i 6 kap ll i miljöbalken om att belysa planens påverkan på miljön. Överväganden Förvaltningen menar att Stockholms stads förslag till ny översiktsplan i stort överensstämmer med mål och planeringsinriktning i den kommande regionala utvecklingsplanen RUFS 2050 och är därför i stort sett positiv till förslaget. Dock finns det frågor där tillägg och justeringar kan bidra till att förbättra planen. Förvaltningen menar också att Stockholms stad ytterligare behöver lyfta de regionala och mellankommunala perspektiven och förtydliga Stockholms stads roll i förhållande till sin omgivande region. Stockholms stad är både en förutsättning för, och beroende av, sin omgivning i sina roller som huvudstad, besöksmål, arbetsplats och ekonomiskt nav, och har en särställning för Stockholmsregionens utveckling som bör avspeglas både i stadens översiksplan och i RUFS Förslaget till översiktsplan har ett mycket starkt fokus på utbyggnad och stadsutveclding. Förvaltningen gör bedömningen att det är en rimlig inställning med tanke på den snabba befolkningstillväxt och det bebyggelsetryck som hela länet, och inte minst de centrala delarna av regionen har. Samtidigt vill staden driva en tydlig linje både för en starkare social sammanhållning och för en minskad Idimatpåverkan i kommunen. Förvaltningen är mycket positivt inställd till dessa ambitioner, men anser att utmaningarna i att hålla en hög tillväxttakt och samtidigt genomföra strukturell omställning tydligare kunde belysas. Utifrån transportsystemet finns det också en del frågor som borde kunna redovisas bättre. Ambitionen är att stadsbyggandet ska leda till mer hållbara resor och transporter, att kollektivtrafiken ska vara en stomme i transportsystemet och att fler resor ska ske med cykel och till fots. Men i utbyggnadsstrategin och i de lokala utvecklingsmöjligheterna beskrivs inte kollektivtrafikens förutsättningar, och behoven av att utveclda gång- och cykelstråk, tillräckligt tydligt. Trafikförvaltningen och Förvaltning för utbyggd tunnelbana har också lämnät många detaljerade synpunkter på justeringar och kompletteringar som behöver göras i relation till landstingets planering och utbyggnad av kollektivtrafik. Dessa kommer att lämnas underhand till Stockholms stad.

4 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 4(4) TJÄNSTEUTLÄTANDE Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet bedöms inte innebära några ekonomiska konselwenser för landstinget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en särskild miljökonsekvensbedömning i detta ärende, Hanna Wiik Förvaltningschef.--- ^_ '- 1^^ ^ "/' i -' -^ ^ / Ulrika Palm Regionplanerare / c-

5 ÄTillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING l (5) Stockholms stad Stadsbyggnadskontoret Christoffer Carlander stadsbyqqnadskontoret@stockholm.se Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr Samråd om ny översiktsplan för Stockholms stad Inledning Stockholms läns landsting är sammanfattningsvis positivt till Stockholms stads förslag till ny översiktsplan och menar att det i stort överensstämmer med det förslag till ny regional utvecklingsplan som landstinget genom tillväxt- och regionplaneförvaltningen håller på att ta fram. Samrådsförslaget adresserar både aktuella och breda frågor och strävar efter att hantera de komplexa utmaningar som Stockholms stad står inför i ett 2040-perspektiv. I synnerhet menar landstinget att det är positivt att förslaget till översiktsplan har ett tydligt fokus på att förtäta i kollektivtrafiknära lägen, vilket är den rumsliga inriktningen även i RUFS Synpunkter Samrådsförslagets omfattning och struktur Utgångspunkter Landstinget är enigt med staden om de utmaningar och möjligheter som beskrivs i Inledningen och delar stadens bild av att den stora utbyggnadsfas som regionen och staden är inne i just nu innebär en potential för att stärka staden, både stadsmiljömässigt och socialt. Om det inte görs på rätt sätt kan det däremot bidra till negativa konsekvenser under lång tid - något som staden bör belysa tydligare. Stadsbyggnadsmål, utbyggnadsstrategi och genomförande Stadens stadsbyggnadsmål och utbyggnadsstrategin ska bidra till att stadens vision - ett Stockholm för alla - uppnås. Landstinget menar att målen är ambitiösa och väl överensstämmer med de regionala mål som finns i den kommande regionala utvecklingsplanen RUFS Landstinget stöder att frågor som social sammanhållning, Himatanpassning och resiliens hanteras på ett likvärdigt sätt som näringslivsutveckling och tillgänglighet, och inte minst att fokus ligger på att utveckla en tät och attraktiv stadsstruktur med tydlig koppling till kollektivtrafik, gång och cykel. Det är också mycket positivt att frågor om aktiv markpolitik, dialog och samverkan lyfts kopplat till

6 Tillväxt-och regionplanenämnden JIL STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 (5) genomförandet. Det finns dock en otydlighet i målstrukturen som kan komma att försvåra genomförande och uppföljning av översiktsplanen. Landstinget är mycket positivt till att de regionala stadskärnor som finns inom Stockholms stad har fått status som fokusområden och menar att det är positivt att det tydligt framgår var satsningar ska riktas framåt, vilket kopplar både till genomförda förhandlingar och till den regionala utvecmingsplaneringen. Allmänna intressen Landstinget menar att de allmänna intressena på ett bra sätt tydliggör kommunens viktiga frågor. Landstinget lämnar inte synpunkter på varje del utan återkommer nedan till några frågor av regional vikt. Lokala utvecklingsmöjligheter Detta kapitel har stora kvaliteter, inte minst genom en tydlig grafik. Beskrivningen av de olika stadsdelarna kopplar också direkt till utbyggnadsstrategin och genomförandet. Förutsättningarna för en starkare social sammanhållning mellan och inom stadsdelarna bör dock tydligare beskrivas, liksom de viktiga kouektivtrafiksambanden och hur de kopplar till stadens utbyggnadspotential. Regionala aspekter och koppling tiu den regionala utvecklmgsplanen för Stockhohnsregionen, RUFS Det regionala perspektivet är väl beskrivet i översiktsplanens inledande utgångspunkter. Storstadsregionens betydelse kopplas till bland annat ekonomi, tillväxt och tillgänglighet. Dock är det inte helt konsekvent i planen när det är Stockholms stad eller Stockholmsregionen som åsyftas. Stockholms stad har också flera roller och behöver agera på ett medvetet och ansvarsfullt sätt utifrån dessa. Stockholms stad är huvudstad, besöksmål, viktig arbetsplats och ekonomiskt nav för såväl Stockholmsregionen som för hela landet och staden är samtidigt ömsesidigt beroende av sin omgivning för arbetskrafts-, kompetens-, varu- och energiförsörjning såväl som för tillgänglighet både inom och utom regionen. Detta behöver belysas tydligare i planen. Stockholm växer, men inte enbart kommunen Stockholm, utan hela Stockholmsregionen. Inte minst sker en sammanväxning avbebyggelseområden över kommungränserna. Detta innebär att de gemensamma utmaningarna för hela regionen är stora och att god samverkan mellan flera kommuner är avgörande. Stockholms stad bör därför också utveclda ett mer mellankommunalt, men också regionalt, förhållningssätt i frågor kring tillväxt, tillgänglighet, hållbarhet och social sammanhållning och inte enbart i förhål-

7 Tillväxt- och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3(5) lande till egna stadsdelar. Landstinget föreslår att Stockholms stad tydligare kopplar översiktsplanen till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, och både i text och i karta förhåller sig till angränsande kommuner såväl som till hela den omgivande regionen, liksom även stärker det storregionala perspektivet. Bostadsbyggande Landstinget delar stadens bild av den stora vikten av att få fram bra bostäder till regionens invånare, såväl de tillfälliga som bofasta. Det är positivt att Stockholms stad har ett så tydligt mål om bostadsbyggande till 2030, då det driver på arbetet med att skapa planeringsförutsättningar för bostadsbyggande. Samtidigt kan ett fokus på en viss mängd bostäder ge för ensidiga signaler och leda till att antal bostäder går före en hållbar stadsutveclding, vilket på lång sikt kan bli kontraproduktivt. Det vore därför välkommet att tydligare koppla det politiska målet till den demografiska, ekonomiska och sociala kontexten. Landstinget saknar också en direkt genomförandeaspekt på bostadsmålet och anser att det tydligare bör framgå hur stadens åtaganden i relation till Stockholmsförhandlingen ska uppfyllas. Stadsgestaltning och god stadsmiljö är enligt landstinget viktigt att lyfta i planen kopplat till bostadsbyggande och genomförandet. För att möjliggöra en god och effektiv kollektivtrafikförsörjning av tillkommande bostäder bör dessa i första hand lokaliseras nära det befintliga, och planerade, stamnätet, och i andra hand nära övrig kollektivtrafik. Detta skulle kunna förtydligas. Näringslivsperspektivet Landstinget delar stadens syn på att näringslivets behov ska beaktas i all planering och att goda förutsättningar ska skapas för näringslivet utan att peka ut olika branscher. Landstinget har i analyser kunnat konstatera att en stor klustring av de specialiserade tjänsteföretagen finns i innerstaden, Kista, Solna och Sundbyberg. Det finns därför behov av att stödja liknande företagsutveckling samt god kollektivtrafiktillgänglighet på södra sidan av innerstaden. Vad gäller varuförsörjning är Årsta kombiterminal en av få platser i Stockholmsområdet där omlastning av gods mellan järnväg och lastbil kan ske, varför den är mycket viktig inte bara för innerstadens varuförsörjning, utan också för regionen. Området Ulvsunda/Ulvsunda industriområde/mariehäll är lämpligt för etablering av kajplatser kopplat till gods- och varutransporter på vatten. Landstinget menar att det finns starka skäl att behålla terminalområden för att klara stadens och regionens godsförsörjning - trots att dessa områden ofta är attraktiva för annan markanvänd-

8 Tillväxt-och regionplanenämnden JUL STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 4 (5) ning. Grundläggande för effektiva terminalområden är att även tillfartsvägar, järnvägar och sjövägar säkerställs. Sociala aspekter Landstinget delar stadens bild av att tudelningen inom både kommunen och regionen är en utmaning som behöver adresseras och framför allt hanteras, om inte de framtida konsekvenserna ska bli mycket kostsamma. I näringslivsdelen saknas sociala perspektiv på utbildningsfrågor (såsom könsuppdelad utbildning), matchning, livslångt lärande, inldudering och validering, alla frågor av största vikt för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Planen skulle också ytterligare kunna problematisera att övergången till högre utbildning ser väldigt olika ut i olika delar av Stockholm stad. Transportsystemet Det är positivt att frågan om kollektivtrafik som en stomme i transportsystemet lyfts. När Stockholm växer ska fler människor kunna resa mellan arbete, bostad och fritidsaktiviteter samtidigt som en större andel av betolkningen behöver kunna erbjudas en attraktiv kollektivtrafik. Landstinget, som huvudman för kollektivtrafiken, menar att kopplingen mellan utbyggnåd av bebyggelse och utveckling av kollektivtrafik tydligare bör framgå. Detta måste samordnas i samverkan mellan kommunen och landstinget. Dagens kollektivtrafiknät måste kunna kompletteras, men också effektiviseras, genom att attraktiva bytespunkter utvechas och att stödfunktioner som depåer och uppställningsplatser ordnas. Det är därför viktigt att även markanvändningsaspekten på den framtida kollektivtrafiken belyses. Kollektivtrafiken behöver också ha framkomlighet i gatunätet, vilket är viktigt när staden förtätas och konkurrensen om utrymme ökar. Inte minst när det gäller framtida stadsgator och stadsboulevarder bör utveckling ske på ett sätt som stöder tillgänglighet till, och framkomlighet för, kollektivtrafik så att smidiga noder eller bytespunkter förbinds med länkar med konkurrenskraftig medelhastighet. Landstinget anser att staden bör vidga perspektivet på lokal tillgänglighet till att också se till regional tillgänglighet, både för stadens och för regionens invånare. Utöver kollektivtrafiken är det viktigt att ytmässigt prioritera gång och cykel för en Mimatsmart och tålig stad, något som tydligare bör genomsyra de kartor och redovisningar som finns i översiktsplanen. Landstinget skulle välkomna en tydligare satsning på trygghetsskapande åtgärder kopplat till kollektivtrafiken, vilket är viktigt för att både få fler att åka kollektivtrafik, och för att skapa en attraktiv stadsmiljö.

9 Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 5(5) Kartan över kommunikationsstråk ger en bra överblick över de olika utbyggnadsprojekt som både genomförs och diskuteras i nuläget. Vad gäller Danvikslösen har landstinget sedan tidigare fattat beslut om att bevara Saltsjöbanans spårläge i berget, och investerat i en upprustning av befintligt system, varför ett byte med väg 222 inte är aktuellt. Däremot finns det, enligt landstinget, andra möjligheter att färdigställa Hammarby sjöstad och omgestalta Värmdöleden. En helhetslösning för kollektivtrafiken i ostsektorn bör arbetas fram i samverkan mellan landstinget, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmda kommun. Landstinget anser också att kartan med stadsutvecklingsmöjligheter behöver kompletteras med kommunikationsnoder, regionala cykelstråk och markreservat för att stärka genomförandedimensionen av stadens strategiska planering. Utöver ovanstående synpunkter kommer landstinget också att delge Stockholm stad ett flertal andra mer detaljerade synpunkter, kopplat till framför allt kollektivtrafiken, i form av behov av kompletteringar och uppdateringar både i kartan och i beskrivningarna av lokala utvecklingsmöjligheter.