Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:6:t Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:5. Åren 1730 - ca 1737. t) Johan Junnelius Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
4nM I
pùj)' S Arfh.. / ^ n y ^ X //JZ', JíLk»' ^ /?/f -
7? "À 2 f *y% m s. -^V S "/y - / f e w
Högwyrdige - - - Såsom iag intet underlåta bordt at communicera Högwyrdige H:r Biskoppen och Ven: Consistorium det Kiäromåhl som Lappländaren Anders Rasmusson Lenticka öfwer kyrkioherden Herr Johan Junnelius wid Koutokeino Häradz Ting innewarande åhr andragit,med hwad som berörde kyrkioherde til sin ursächt der emot anfört,som Högwyrdige Herr Biskopen och Ven: Consistorium af hosföljande Extracto Protocolli gunstigast förmärckia tächtes: Så will iag icke heller förbigå at tienst- hörsamligen förständiga,det ordinarie Häradz-Ting är för Koutok^no allmoge utsatt til den 31 Januarij 1727,wil Gudh,at begynnas, då berörde sak widare lärer komma at företagas. Underställer fördenskull Högwyrdige H:r Biskoppens och Ven:di Consistorii gottfinnande,om nödigt skulle pröfwas,at förordna någon som på Consistorii wägnar samma ransakningh med der på följande utslag biwistar,och förblifwer Högwyrdige - - - Westansund i Pitheå den 25 Novemb: 1726 Carl Sadlin P» S: Befallningz:n med Torneå Borgerskap läre strax emillan Juhl och Nya Åhret begifwa sig oppföre till Torneå Lappmarck. Härnösands domk. arkiv: Manualhandlingar* 1721-30,Piteå. HLA
Ex Protocollo. Såsom Lappmannen Anders Rasmusson Lenticka 1725 för Häradz- Rätten månde angifwa at Kyrkioherden,Wyrdige och Wällärde H:r Johan Junnelius skal för 3 åhr sedan efter Marcknaden 1723 om en tijsdag utj Lars Pålson Pärras,Lars Andersons och Siul Siulsons närwaro hastat och bundit honom oförskylt,ty blef och kyrkioherden nu efterskickader,hwilken sedan han sig infunnit,månde Lenticka sakens sammanhang sålunda berätta. Förberörde åhr 1723 när Lars Pålson Pärra med sine Cammerater kommit tilbakars uhr Häradzhöfdingens och Fogdens skiutz ifrån Afwio wara en tisdagz afton som han will minnas,skall Lars Pålson Pärra och han Lenticka samma afton suttit och druckit litet bränwin i Präs tegårdzstranden tilsammans strax efter dagzranden war nedergången, då,när som dhe minst der uppå tänckte,kommo 2:ne karlar Nembl:n Präs tens drängar Lambert Matzon wid namn ifrån Wiborgh,som nu förtiden befinnes i Utzjockj och Johan Olofzon Pårainen ifrån Pello by och Öf:r torneå Sockn,som nu icke heller år tilstädes,och togo honom Anders Rasmusson Lenticka ifrån Stranden,och förde honom opföre backan och gården til Prästens farstuga,samt tracterade slogo och rychte under wägen. När han war kommen i Prästens farstuga,skall han sielf kommit uth med Sldgaffelen i handen och welat slå honom der med,men Lars Pålson Pärra skal tagit Eldgaffelen ifrån honom,hwar på Prästen sielf med begge förberörde dess drängar skall tagit och fört honom til timstocken uppå backen,hwarest dhe alla 3 bundo fast honom sedan kyrkioherden sielf luppit efter banden,med händerne bak på Ryg gen,och ryggen emot stolpen,hwarest han suttit en god stundh utj kiölden,som den tiden warit rätt häftig. Sedan uppå qwällen skola samma drängar fört honom in utj pörtet,hwarest dhe å nyo bundo armarne bak på ryggen fast på honom med en karck,och det så hårt och
omilt a t händerne blifwit på honom opswulne,då Lenticka skall bett dem i Jissu namn,at de skulle släppa honom litet lös,han wille derföre gifwa dem en hehl Rickzdaler som han hade hos sig i pungen. Då Johan Olofzon Pårainen skal sielf tagit rickzdjn ifrån des pung och sedan slept des händer litet lösare,uppå hwilket sätt dhe så länge haft honom med händerne bakbundne hela wickan alt til des helgedagen kommit Hembl:n ifrån tisdagzaftonen då han blifwit bakbunden som han tyckes minnas och häftader alt til söndagen då han emot Caution skall sluppit,men emedlertid skall prästen gifwit honom maat, dock skall han intet fått wetta hwarföre han så blifwit hanterader och fasttagen,likwähl skall Prästen sagt at han skulle föras til Pitheå landzfängelse. När nu Söndagen war kommen och folcket församlades, skal Kyrkioherden sagt til Länsmannen, Efter som Lenticka har giort slagzmåhl uppå min gård,så skall J intet släppa honom löser, utan befalte honom at hafwan i fängzligit förwar. Då Länsman Rasmus Hottj,Nils Aslackzon Polto,Skiutzrättaren Mattis Nilson med Tolfmannen Tohre Pers"on gingo i borgen för honom det han intet skulle rymma innan nästa Tingh,hwarpå han ock sluppit lös utur sina bandh. Men samma Söndagzafton skall kyrkioherden skickat rättaren Mattis Nilson och Tolfman Tohre Person med honom sielf at hämta dess penningar i- från honom uhr dess kåta,hwilket dhe tilstodo sig hafwa giort efter kyrkioherdens befallning,som han icke heller nekade till,nembl:n 7 p:r Silfrr Maljor som lapparne bruka fram på bröstet,3 stn Silfwerskiedar,4 Spec. rickzdahl:r,utaf desse Saker säger Lenticka widare, skal kyrkioherden gifwit honom året efter,maljorne tilbakars och 2 sölf:r skiedar,så at ännu är borta för honom 4 Specie Rdhl:r och en skied. Men den Rickzdhl:r som drängen Johan Olofzon Pårainen tagit ifrån honom i pörtet,skall Johan fått åt länsman och länsman åter gaf honom den samma igen berörde Söndag förän tolfman och Skickaren efter Prästens befallning reste till hans by at taga Silfret och egen-
domen ifrån honom,begärandes Lenticka nu icke allenast sit silfwer igen som ännu skall wara borta för honom,utan at han och måtte tagas i förswar för Prästens wåldsamma framfarande i slika raåhl efter lag och K 0 ngl:e förordningar. Kyrkioherden H:r Johan Junnelius som åhörde föregående Lentickas kiäromåhl och berättelse ord if:n ord, sade,han får berätta som han will,men för sin person wet han intet annat än at saken skall wara långosedan förlikt: hwar til Lenticka swarade,at han intet kan wetta eller förstå om saken skall wara förlikter,emedan som inga witnen skal warit der öfwer,som uppå tilfrågan ingen wiste heller at intyga. Sedan förebar kyrkioherden at han nu intet kan swara,utan förbehåller sig laga process til godo,efter han intet skall blifwit i rättan tidh stämder,då han och will skaffa sina wittnesmän fram,och der hos bewisa honom at denne saken wore långesedan förlikter,hwar til ofta nämde Lenticka ännu swarade Ney. här uppå blef hela ransakningen ord ifrån ord utj parternes närwaro uppå begiäran uppläsin. Och som Rätten intet kan förwägra kyrkioherden den förmåhn som lag och Konglre förordningar medgifwa; Ty blifwer med denne saken anstånd giort til nästa Ting,hwarförinnan Venerand: Consistorium jämwähl kan bekomma part här utaf, som v/e derbörande antyddes Actum ut Supra wid Koutokeino wanlige Tingställe På Häradz Rättens Wägnar Carl Sadlin J/ I I Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar,div. ärenden 1725-27 ( E 111:16 ) HLA
/ I Ex Protocollo. Såsom Lappmannen Anders Rasmusson Lenticka 1725 för Häradz- Rätten månde angifwa at Kyrkioherden,Wyrdige och Wällärde H:r Johan Junnelius skal för 3 åhr 3edan efter Marcknaden 1723 om en tijsdag utj Lars Pålson Pärras,Lars Andersons och Siul Siulsons närwaro hastat och bundit honom oförskylt,ty blef och kyrkioherden nu efterskickader,hwilken sedan han sig infunnit,månde Lenticka sakens sammanhang sålunda berätta. Förberörde åhr 1723 när Lars Pålson Pärra med sine Cammerater kommit tilbakars uhr Häradzhöfdingens och Fogdens skiutz ifrån Afwiowara en tisciagz afton som han will minnas, skall Lars Pålson Pärra och han Lenticka samma afton suttit och druckit litet bränwin i Prästegårdz Stranden t il sammans strax efter dagzranden v/ar nedergången, då,när som dhe minst der uppå tänckte,kommo 2:ne karlar Nembl:n Prästens drängar Lambert Matzon wid namn ifrån Wiborgh,som nu förtiden befinnes i Utzjockj och Johan Olofzon Pårainen ifrån Pello by och Öf:r torneå Sockn,som nu icke heller är tilstädes,och togo honom Anders Rasmusson Lenticka ifrån Stranden,och förde honom opföre backan och gården til Prästens farstuga,samt tracterade slogo och rychte under wägen. Här han war kommen i Prästens farstuga, skall han si elf kommit uth med Eldgaffelen i handen och welat slå honom der med,men Lars Pålson Pärra skal tagit Eldgaffelen ifrån honom,hwar på Prästen sielf med begge förberörde dess drängar skall tagit och fört honom til timstocken uppå backen,hwarest dhe alla 3 bundo fast honom sedan kyrkioherden sielf luppit efter banden,med händerne bak på Ryggen, och ryggen emot stolpen,hwarest han suttit en god stundh utj kiölden,som den tiden warit rätt häftig. Sedan uppå qwällen skola samma drängar fört honom in utj pörtet,hwarest dhe å nyo bundo armarne bak på ryggen fast på honom med en karck,och det så hårt och
\ omilt a t händerne blifwit på honom opswulne,då Lenticka skall bett dem i Jissu namn,at de skulle släppa honom litet lös,han wille derföre gifwa dem en hehl Rickzdalcr som han hade hos sig i pungen. Då Johan Olofzon Pårainen skal sielf tagit rickzdin ifrån des pung och sedan slept des händer litet lösare,uppå hwilket sätt dhe så länge haft honom med händerne bakbundne hela wickan alt til des helgedagen kommit Nemblsn ifrån tisdagzaftonen då han blifwit bakbunden som han tyckes minnas och häftader alt til söndagen då han emot Caution skall sluppit,men emedlertid skall prästen gifwit honom maat, dock skall han intet fått wetta hvvarföre han så blifwit hanterader och fasttagen,likwähl skall Prästen sagt at han skulle föras til Pitheå landzf ängel se. Kär nu Söndagen v;ar kommen och folcket församlades, skal Kyrkioherden sagt til Länsmannen, Efter som Lenticka har giort slagzmåhl uppå min gård,så skall J intet släppa honom löser, utan befalte honom at hafwan i fängzligit förv/ar. Då Länsman Rasmus Hott;j,Nils Aslackzon Polto,Skiutzrättaren Mattis Nilson med Tolfmannen Tohre Person gingo i borgen för honom det han intet skulle rymma innan nästa Tingh t hwarpå han ock sluppit lös utur sina bandh. Hen samma Söndagzafton skall kyrkioherden skickat rättaren Mattis Kilson och Tolfman Tohre Person med honom sielf at hämta dess penningar i- från honom uhr dess kåta,hwilket dhe tilstodo sig hafwa giort efter kyrkioherdens befallning,som han icke heller nekade till,kemblin 7 p:r Silfrr Maljor som lapparne bruka fram på bröstet,3 stn Silfwcrskiedar,4 Spec. rickzdahlsr,utaf desse Saker säger Lenticka widare, skal kyrkioherden gifwit honom året efter,maljorne tilbakars och 2 sölf:r skiedar,så at ännu är borta för honom 4 Specie Rdhljr och en skied. Men den Rickzdhlsr som drängen Johan Olofzon Pårainen tagit ifrån honom i pörtet,skall Johan fått åt länsman och länsman åter gaf honom den samma igen berörde Söndag föran tolfman och Skickaren efter Prästens befallning reste till hans by at taga Silfret och egen
domen ifrån honora, begärandes Lenticka nu icke allenast sit silfwer igen som ännu skall wara borta för honom,utan at han och måtte tagas i förswar för Prästens wåldsamroa framfarande i slika måhl efter lag och Kongl:e förordningar. Kyrkioherden H:r Johan Junnelius som åhörde föregående Lentickas kiäromåhl och berättelse ord if:n ord, sade,han får berätta som han will,men för sin person wet han intet annat än at saken skall wara långosedan förlikt: hwar til Lenticka swarade,at han intet kan v/etta eller förstå om saken skall wara förlikter, emedan som inga witnen skal warit der öfv;er,sora uppå tilfrågan ingen wiste heller at intyga. Sedan förebar kyrkioherden at han nu intet kan swara,utan förbehåller sig laga process til godo,efter han intet skall blifwit i rättan tidh stämder,då han och will skaffa sina wittnesmän fram,och der hos bewisa honom at denne saken vore långesedan förlilcter, hwar til ofta nämde Ler.ticka ännu swarade Ney. här uppå blef hela ransakningen ord ifrån ord utj parternes närwaro uppå begiäran uppläsin. Och som Rätten intet kan förwägra kyrkioherden den förmåhn som lag och Konglse förordningar medgifv/aj Ty blifwer med denne saken anstånd giort til nästa Ting,hwarförinnan Venerand: Consistorium jämwähl kan bekomma part här utaf,som wederbörande antyddes Actum ut Supra wid Koutokeino wanlige Tingställe På Häradz Rättens ägnar Carl Sadlin ) Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar,div. ärenden 1725-27 ( E 111:16 ) HLA
Vk Ex Protokollo..' Såsom Lappmannen Anders Rasmusson Lenticka 1725 för HäradzRätten månde angifwa at Kyrkioherden,Wyrdige och Wällärde Hr Johan Junnelius skal för 3 åhr sedan efter Marcknaden 1723 om en tijsdag utj Lars Pålson / Pärras,Lars Andersons och Siul Siulsons närwaro baståt och bundit /oförskjrlt, ty blef och Kyrkioherden nu efterskickader,hwilken sedan han sig infunnit,månde Llnticka sakens sammanhang sålunda berätta. Förberörde åhr 1723 när Lars Pålson Pärra med sine Cammerater kommit tilbakars uhr Häradzhöfdingens och Fogdens skiutz ifrån Afwiowara en tisdagz afton som han will minnas,skall Lars Pålson Pärra och han Lenticka samma afton suttit och druckit litet bränwin i PrästegårdsStranden til sammans strax efter dagzranden war neder&ången,då, när som dhe minst der uppå tänckte,kommo 2:ne karlar Nemblsn Prästens drängar Lambert Matzon wid namn ifrån Wiborgh,som nu förtiden befuna nes Hi Utzjockj och Johan Olofzon Pårainen ifrån Pello bi* och Of:r torneå Socken,som nu icke heller är tilstädes,och togo honom Anders Rasmusson Lenticka ifrån Stranden,och förde honom opföre backen och gården til Prästens farstuga samt tracterade slogo och ryckte under wägen. När han war kommen i Prästens farstuga,skall han sielf kommit uth med eldgaffelen i handen och welat slå honom der med,men Lars Pålson Pärra skal tagit eldgaffelen ifrån honom,hwar på Prästen sielf med begge förbenörde dess drängar skall tagit och fört honom til timstocken uppå backen,hwarest dhe alla 3 bundo fast honom sedan Kyrkioherden sielf luppit effter banden,med händerne bak på Ryggen,och ryggen atot stolpen,hwarest han suttit en god stundh utj kiölden,som den tiden warit rätt häfftig. Sedan uppå qwällen skola samma drängar fört honom in utj pörtet,hwarest dhe å nyo bundo armarne bak på ryggen fast på honom med en Karck,och det så hårt och omilt at händerne blifwit på honom opswulne,då Lenticka skall bett dem i Jissu nanm,at de skulle släppa honom litet lös,han wille derföre gifwa dem en hehl Rickzdaler som han hade hos sig i pungen, då Johan Olofzon Pårainen skal sielf tagit rickzd:n ifrån des pung och sedan slept des händer litet lösare,uppå hwilket sätt dhe så länge haft honom med händerne bakbundne hela wickan alt til des helgedagen kommit I>embl:n ifrån tisdagzaftonen då han blifwit bakbunden som han tyckes minnas och häftader,alt til söndagen då han emot Caution skall sluppit,men emedlertid skall prästen gifwit honom maat,dock skall han intet fått wetta hwarföre han så blifwit hanterader och fasttagen,likwähl skall Prästen sagt at han skulle föras til Pitheå Landzfängelse. När så Söndagen war kommen och folcket församblades,skal Kyrkioherden sagt til Läns-
mannen, Efter som Lenticka har giort slagzmåhl uppå min gård,så skall I intet släppa honom löser,utan befalte honom at hafwan i fängzligit 10 förwar. då Länsman Rasmus Hottj,Nils Aslackzon Polto,Skiutzrättare Kattis Nilson med Tolfmannen Tohre Person gingo i horgen för honom det han intet skulle rymma innan nästa Tingh,hv/arpå han ock sluppit lös utur sina bandh. Men samma Söndagzafton skall Kyrkioherden skickat rättaren Maths Nilson och Tolfman Tohre Person med honom sielf at hämta dess penningar ifrån honom uhr dess kåta,hwilket dhe tilstodo sig hafwa giort efter Kyrkioherdens befallning*som han icke hçller ^bilf:r MaLjpr sam lapp ar ne bruka f ram på bro_stet, 3_st_ or S^ilfwerskiedar J nekade t ill, Nembl : n 7~p r gvokiocutr/t~5'péc«fickzdahl : r, utaf desse ~Sa ker säger Lenticka widare skal Kyrkioherden gifwit honom året efter, Maljorne tilbakars och 2 sölfrr skiedar,så at ännu är borta för honom 4 Specie Rdl:r och en skied. Men den Rickzdhlîr som drängen Johan Olofzon Pårainen tagit ifrån honom i pörtet,skall Johan fått åt Länsman och Länsman åter gaf honom den samma igen berörde Söndag förän Tolfman och Skickaren efter Prästens befallning reste till hans by at taga Silfret och egendomen ifrån honom,begärandes Lenticka nu icke allenast sit silfwer igen som ännu skall wara borta för honom,utan at han och måtte tagas i förswar för Prästens wåldsamma framfarande i slika måhl efter lag och Konglre förordningar. Kyrkioherden Hl:r Johan Junnelius som åhörde föregående Lentickas kiäromåhl och berättelse ord ifn ord,sade,han får berätta som han will,men för sin person wet han intet annat än at saken skall wara långesedan förlikt,hwar til Lenticka swarade,at han intet kan wetta eller förstå om saken skall wara förlikter, emedan som inga v/itnen skal warit der öfwer, som uppå tilfrågan ingen wiste heller at intyga. Sedan förebar Kyrkioherden at han nu intet kan swara,utan förbehåller sig laga process til godo, efter han intet skall blifwit i rättan tidh stämder,då han will skaffa sina wittnesmän fram,och der hos bewisa honom at denne saken wore långesedan förlikter,hwartil ofta nämde Lenticka ä,nnu swarade Ney..-<< * ifictåt V e *} Ht,' «tcjim^ff) t *MM»MF här uppå bl ef hela ransakningeiîyûpplâsin. Och som Rätten intet kan förwägra Kyrkioherden den förmåhn som lag och Kongl:e förordningar medgifwa; Ty blifwer med denne saken anstånd giort til nästa Ting, hwarförinnan Venerand: Consistorium jämwähl kan bekomma part här utaf, som wederbörande antyddes Actum ut Supra wid Koutokeino wanlige Tingställe På Häradz Rättens Wägnar Carl Sadlin Härnösands domk.arlciv:manualhandlingar, div.är. 1725-27. HLA
Tingsprotokoll Koutokeino den 31 januari ^ch 1 februari 1727. 6. Sedan som förledne års ransakning 2 utj samma Protocoll,angående det måhl som Lappländaren Anders Rasmusson Lentika angifwit emot kyrkioherden H:r Johan Junnelius blifwit upläsitt utj samtelige wederbörandes närwaro och innan den widare skulle företagas,insinuerade Kyrckioherden H:r Johan Tornberg ifrån Juccasjerff Vener: Consistorij til honom aflåtne bref de dat: den 16 Decemb:r 17 26 underskrifwit af HHr Consistorialerne,Eric Walanger,Joh.Gene,Jacob Reenmarck,Andreas Söderström,Olaus Turdin,af innehåll! Såsom H:r Häradzhöfdingen Carl Sadlin gifwit til kiänna att kyrkioherden H:r Johan Junnelius är worden af Lappländaren Anders Rasmusson Lenticka för något honom tilfogat öfwerwåld citerat till Häradztinget utj Koutokeino den 31 Januar: 1727: altså warder Eders Ährewyr:t förordnat å Consistorij wägnar samma rättegång at biwista samt privilegierne i alt observera förblifw:r etc: jså innan som Rätten något widare sig härutinnan inlåta månde,androg bem:te kyrkioherde H:r Johan Junnelius muntel:n begiärandes til protocols Nembl:n 1 Igenom H:r kyrkioherden Johan Tornberg har iag förnummit nyligen at han utaf Ven: Consistorio är förordnat biwista en ransakning wid HäradzTinget som emot mig för någon wåldsamhet skall wara angifwit,och ehuruwähl iag icke erhållit någon 136. laga och formell Citation,tager iag doch X2 i der af mig anledning til protocols låta inflyta följande puncter l:o har Hi;e Häradzhöfdingen utan laga stämning mig såssom en prästman för Rätten i förledit åhr framkallat att swara Lappen Lenticka för det för wåldsamhet uttydde åålet. 2:o ännu icke fått någon stämning mera än at uppå min anförde exception af H:r Häradzhöfdingen bl ef swarat at samma sak skulle upskutas till annat åhr. 3jo har H:r Häradzhöfdingen sig öfwer Margetta Mårtens dotters lägersmåhl utj Högl:e Kongl:e Swea Håffrätt förklarat,att iag af afwund och illwilja honom derföre utfört,hwar af iag äfwen finner mig hafwa orsak att beswära,som och öfwer den tillwitelsse som ingalunda i sanning består,förbehållande mig all rättmätig talan emot Hl:r Häradzhöfdingen i dy måhl med reconvention,fördenskull iag och emot H:r Häradzhöfdingen mitt laga jäff härmedelst anförer,och ifrån dess domstohl mig Exciperar.J hwarpå förledne års Protocoll utj parternes närwaro å nyo upplästes som ingen hade att påminna widh,ja icke ens Kyrkioherden Junnelius,hwar wid Lenticka ännu yrckade uppå dhe persedlar som skulle wara borta för honom,då kyrkioherden Tornberg hade här wid intet annat at på-
minna utan begiärade Rättens tilståndh at få förena parterne,hwilket och RättenX XXXXZSXSKXgXXXäXXKXXXX wid så fatta omständigheter hwarken kunde råda till eller finna sig befogat att förwägra doch påtog bei:te kyrkioherde Tornberg sig att skriffteligen parterne emillan författa förlickningen,som sedan den af dem blifwit underskr^fwen för Rätta praesenterades at i dess protocoll inflyta,hwilket ÄXXX att för denne gången bewilja domhafwanden fan efftertänckeligit för dhe emot honom anförde förmente gravamina af kyrkioherden Junnelio,utan pröfwades nödigt wid tilfalle och lägenhet at deferera hela denna förrättningen med dess omständigheter och anhang på wederbörlig ort och underhörigt ställe. Ehuruwähl i förleden åhr 1726 blef för den loflre Häradz Rätten bracht,att någon twist emellan Kyrckioherden H:r Johan Junelius och mig för några åhr sedan wore förelupen,war öfwer något skiähl iag äga skulle mig at beswära; Men wed ett mognare eftersinnande måste tillstå,at iag i mitt förlägne tillståndh af dryckenskapp finner aldeles hafwa försedt mig emot hans godheet,och honom i dess egit huus ofredat. Bediande för den skull H:r Kyrckioherden om förlåtelse med ödmiuk förmodan han wille detta mitt felande efftergifwa $wilket och mig af een Christel bewågenheet allaredan wederfarit,och näst det iag och här igenom H:r Kyrkioherden i alla måtto oskyldig,sampt mig så mycket mindre hafwa el:r hafft fog öfwer honom att beswära, som dy nu till säkerheet af min wundne och åtniutne efftergifft af H:r Kyrkioherden ödmiukel:n begiäres at blifwa uti Protocollet infört och stadfästat. Kåutokeino d 1 februari;} A:o 1727 Anders Rasmusson i Koutokeino (bomärke) Efter dess egen muntel begiäran Attesterar Hinr: Curtelius Eric Lodström Lars Liminius Dombok,Norrbottens län nrll,fol.ra
Tingsprotokoll i Koutokeino 31 januari - 1 februari 1727 7 I m Här uppå blef uppbördzlängden ransakader Han ifrån Man som befans richtig och ty efter w^,nligheten verificerades Sedan framwiste Kyrckioherden Hrr Johan Junnelius en Specification uppå anwände reparationen utj prästegården daterat den 5 Februarij 1726 sig bestigande till 158 dhlrr K:mt sedan åhren 1722 med 1723: och som rächningen blef utan klander upläsin för allmogen,ty blef der öfwer och följande attest meddelat Nemblsn Anno 1727. den 1 Februarij blef föregående rächning in för sittiande Rätt ord ifrån ord uttolckad och meninge Man föreläsin,och som ingen der emot med skiähl hade att inwända mindre klandra; Ty blifwer sådant här igenom attesterat. Actum ut supra På Tings Rättens v/ägnar Carl Sadlin Dombok,Borrbottens län nr 9 RA
Tingsprotokoll i Koutokeino den 29-31 januari 1730. 4: o Emedan som en twist war upwuxen emillan Kyrkioherden Wyrdig och wällärde Johan Junnelius uppå Prästebordets wägnar och framledne Kyrckioherde änckan Hustru Agneta Jönsdotter som betalar En d:r Silfr:mt i skatten om fiskeriet uti Alat; Elf med dess tillhörigheter, hwar uti bägge tillsammans warit dehlachtige ifrån lång tid tillbakars, och Befallningsman Wälbetrodde Petter Pipping här wid intet hade at påminna,så blef efter någon reciprocerad stridighet parterne emillan till undwikande af all framdeles irring och deraf flytande owäsende på bägge sidor bewilljat at sädan råskilnaden blifwit faststält wid Prästegården twärt öfwer till Hustru Agnetas gård,det Sopatusjärfwi med Rautusjärfwi skulle följa med den öfra delen af Alati Elf,emot den nedre och till Lappiwuopio,dock med förbehåld af Kyrckio herden at söka vindicera under Prästegården hela AlatjEllf,som på begiäran annoterades: fördenskull blef efter låttkastandet Prästebordet tillslagit för innewarande år den ifrån gårdarne belägne öfra delen af Alatj med Sopatusjärfwi och Rautusjärfwi,samt Hustru Agneta nedra delen af samma älf,med sådane wilkor at det framdeles skall årligen ombytas och på det Prästebordet så mycket säkrare för annars åwärkan wara måtte blef 40 mkr Silfwerm:ts wite föresat honom till straff som den andra härutinnan förfördelas,hwilket wederbörande tillbörligen antyddes och på begiära extraherades. Dombok,Norrbottens län nr ll,fol. RA
Tingsprotokoll i Koutokeino den 30 januari 1731. 9 :o - - Sedan uprächnades Sochnens penningar som ståt i Kyrkians förwahr och befans wara 83 dhl:r 27 öre Kopprmt som effter Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingens resolution komma till Prästegårdens reparation at anwändas,hwar af Befallningsman Wälbetrde Petter Pipping erhölt betalning för dess utlagde penningar till Lars Staphansson Hoppare i PalojochjSuu 14 dhl:r kopp:mt som han utlagt till fougdestugans reparation så at Koutokeino allmoge nu aldeles slippa at för sin dehl något widare här Xä tillsammanskiuta,utan kommer afiowara med Utzjochj proportionaliter till at fylla resten som effter uträchning till Kyrckioherdens förnöyelse Befallningzman lofwade indrifwa. - - Tingsprotokoll i Aviovara den 4 februari 1731«7:o Beträffande Menighetens påstående här at slippa skiutza prästen till Koutokeino enär han kommer tilbakars ifrån Utzjockj,så skal der öfwer först inhämtas menighetens utlåtelsse dersammastädes,innan som något wist härutinnan kan blifwa slutit och fastält,hwilket wederbörande antyddes. Tingsprotokoll i Utzjockj den 8-9 februari 1731. 2: o Efftersom wid Afiowara Ting blef gåt befunnit at inhämta denne menighetens utlåtelsse,öfwer den betalning Afiowara boerne fordrade för dhe twänne kiörrehnar som dhe årligen skola sätta under Kyrckioherden wid återresan till Koutokeino,så blef nu här om i menighetens närwaro påmint, hwar widh Länssmannen Rasmus Aslackzon med Skiutzrättaren Erasmus Persson förklarade å wederbörandes wägnar at dhe som rest i Sato skola årligen hafft penningar med sig at betala sådanne twänne KjörRehnar,hwar till dhe och aldrig nekat»ankommandes sådan Dombok,Norrbottens län nr 12 RA
försummelsse at swara före på dem som resa i skiutzen,hwilka när dhe blifwa af dem tillhåldne ar sin skyldighet effterkomma,intet läre underlåta at dem för berörde twenne A iörrehnar skiäligen förnöya,som på fullmächtigen Eric Ersons begiäran ifrån Karasjockj blef härigenom ad notam tagit och antecknat. Dombok,Norrbottens län nr ll,fol. RA
Tingsprotokoll Utzjoki den 8-9 februari 1731. 4 :o Sedan insinuerades Kyrckioherdens Johan Junnelij utgifne skrifft dat: Utzjockj den 31 Decemb:r så lydande, Cronones länsman Rasmus Aslackzon anmodes at instämma Olof Larsson i U^jockj för den låfl:e HäradzRätten dersammastädes,såssom en oförskiämd sine saligkhetz medels förachtare,hwilken nu öfwer åhr och dag dem sielfzwåldigt fkxxiixxiix och förargeligen förachtat,och stora Högtiders /: Påsk och Julhögtidz :/ samt bönedagars försummar,at afwachta en laglig Correction; hwar på berörde Olof Larsson förekallades at swara till detta kyrckioherdens med länsmannens angifwande. hwilken producerade sig till wittnesbörd Carl Andersson Nortik ifrån V/aranger at han dersammastädes hela Julehögtiden biwistat G-udztiänsten, såssom H:r Probstins Ludwig Paus attest ibidem at han 1731 dominica qvadragesima hos dem skall begåt sina Salighetzmedell tillika med hustrun Marta Nilsdotter,men Påskahögtiden skall han effter förberörde Nortik intygande legat siuk i Waranger,och som han är en gammal och skröplig Man samt hustrun intet bättre,utan barn och huusfolck skall hans lägenhet och krafter intet til sagt at resa så långan wäg hit till Kyrckian om Sommaren bönedagstiden alt ifrån Wästersiöstranden,utan må ffudh och Öfwerheten sådant i Nåder besinna,erbiudandes icke dessmindre till Kyrckian 3 ahl:r Kopp:mt. 0 c h som länss- Tolfmän och Menigheten intygade at dess wilkor i förledne åhr warit sådanne som han berättat; Ty har och Rätten i anseende der till intet funnit sig befogat at belägga Olof Larsson med några andra böter än dhe 3 dhl:r Kopp:mt som han till Gudz huus erbiuder sig godwilligt at wilja betala med tiänlig åtvvarning der hoos at så laga det han intet motwillitwis försummar den alfwarliga af Gudh och Öfwerheten påbudne ordentelige allmännelige och Solenne G-udstiensten. Dombok,Norrbottens län nr 12. RA
Tingsprotokoll i Koutokeino den 31 januari - 1 februari 1732 4 :o vöfwer för detta jtorgaren Hindrich Hedströms beswäiv Så wida protocolletfoch lagligen instämde sak eniöt kyrckioher den Wyrdige och Wällärde H:r Johan Junnelius är den 19 Julij 1732 igenom bem:te kyrckioherde wordet utiffiö&lofl:ekongl:e Swea Håff- Rätten insinuerat,hwaröfwer domb hafwandens oförgripeliga förklaring iämv/äl blifwit aflefwererad den 7 November samma åhr: Altfördenskul blifwer sådant nu af domboken utelämnat,som,likmätigt högbem:te Kongl:e HåffRättens utfärdade universale af den 12 Novemb:er åhr 1712,här uttryckeligen influtit warder. Tingsprotokoll i Koutokeino den 31 januari,1 och 3 febr. 1733 8:o Sedan den af Kyrckioherden 7/yrdige och wällärde H:r Johan v_som hafwa f ör summat., bönedagarne nästframfarne åhr Junnelius insinuerade Specificätion på demyblifwit" tilbörtigéri upläsin,examinerades alle närwarande namngifne hwar för sig,af hwilka ingen mindre förfallelös pröfwas hafwa warit borto än Mårten Jfwarson,hwarföre han sig sielf til bättring och androm til warnagell blef för denna gången ansedder med 2 d:r 16 öre S:mtz erläggiande til Gudz huus,som til berörde Kyrckioherde extraherades,sedan honom sådant wederbörligen blifwit företålckat Dombok,Norrbottens län nr 14 Dombok,Norrbottens län nr 15 RA RA