Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Revisorsinspektionen Yttrande över Revisorsinspektionens förslag till nya förskrifter om utbildning och prov Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Förslaget avser krav på utbildning för att en sökande ska få avlägga prov för revisorsexamen samt bestämmelser om vilka kunskaper som ska prövas vid provet samt administrativa bestämmelser. Förslaget innehåller även bestämmelser om lämplighetsprov. Nedan redogörs för de bestämmelser som på sikt kan få effekter för berörda företag. Det tydliggörs att ett flertal särskilt angivna obligatoriska ämnen, liksom tidigare, ska studeras vid universitet eller högskola, medan studier i andra obligatoriska ämnen får tillhandahållas även av andra utbildningsanordnare. Det ska uttryckligen anges att kunskaper i både obligatoriska och icke-obligatoriska ämnen prövas vid prov vid revisorsexamen och att det inte krävs studier i icke-obligatoriska ämnen för att få avlägga prov för revisorsexamen. Nuvarande krav om att det för att få avlägga prov för revisorsexamen krävs studier med ett visst antal högskolepoäng i företagsekonomi och juridik tas bort. Likaså tas krav bort när det gäller att den praktiska utbildningen ska omfatta minst 1 500 timmar revision, varav minst 1 000 timmar ska utgöras av revision av aktiebolag. Inga ändringar görs gällande omfattningen eller svårighetsgraden för provet för revisorsexamen. Föreskrifterna ersätter Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1996:1) om utbildning och prov. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget I remissen anges att syftet med förslaget är att effektivisera utbildningen och göra revisorsyrket mer attraktivt samt ytterligare höja revisionskvaliteten. Bakgrunden till förslaget uppges vara att Revisorsinspektionen under år 2017 gjorde en översyn av utbildningskraven för revisorer bland annat med anledning av att förutsättningarna och förväntningarna Postadress Webbplats E-post 1/6
på revisorer och revision har förändrats väsentligt under de senaste åren. En faktor som påverkar utvecklingen uppges vara den snabba tekniska utvecklingen inom it-området och genomförandet av nya internationella regelverk. Det komplexa juridiska regelverket för revision och den allt viktigare it-revisionen kräver, enligt förslagsställaren, ofta särskilda kunskaper utöver det som ryms inom traditionell revisionsverksamhet. En hårdare konkurrens om kompetent arbetskraft samtidigt som efterfrågan på revisorer är större än tillgången utgör också en bakgrund till översynen. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets bakgrund och syfte är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen anges att förslagsställaren bedömer att det inte finns några alternativa lösningar, eftersom utbildningskraven som fastställs i nu gällande föreskrifter är obligatoriska för avläggande av prov för revisorsexamen och därmed också för auktorisation som revisor. Regelrådet anser att de utbildningskrav som fastställs i föreskrifterna förvisso är obligatoriska så länge de finns med i dessa, men att det sannolikt står förslagsställaren fritt att överväga att ändra föreskrifterna på fler sätt än på det sätt som nu föreslås i remissen. Regelrådet kan likväl förstå att det som bland annat begränsar förslagsställarens frihet är överordnad EU-rätt, och att det då ligger nära till hands att ta bort de nationella särbestämmelserna, så som förslagsställaren nu gör. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt att förslagsställaren hade redovisat vilka överväganden som gjorts vid utformandet av regleringen. Regelrådet kan vidare konstatera att även om förslagsställaren inte uttryckligen redovisar effekterna av om ingen reglering kommer till stånd, framgår detta likväl indirekt av den bakgrundsbeskrivning som finns i remissen. Regelrådet finner trots detta att förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I remissen anges att grunden till bestämmelserna om den teoretiska och praktiska utbildningen finns i artiklarna 6 och 10 i revisorsdirektivet 1. Bestämmelserna har genomförts i 4 förordningen (1995:665) om revisorer (revisorsförordningen) samt i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1996:1) om utbildning och prov. Förslagsställaren redovisar innehållet i artikel 6, 7, 8.1, 8.2 samt artikel 10 och jämför hur dessa regler speglas i nu gällande föreskrifter. Det framgår av redovisningen att 3-5 i föreskrifterna innehåller bestämmelser som går utöver revisorsdirektivets krav, eftersom det i föreskrifterna ställs krav på att det i den sökandens teoretiska utbildning ska ingå ett visst antal högskolepoäng i företagsekonomi, handelsrätt och beskattningsrätt samt att dessa ämnen ska ha innehåll av ett visst slag. Det framgår även att avseende kraven på den praktiska utbildningen går även dessa i 8-10 utöver direktivets bestämmelser och utgör på så sätt nationell särreglering. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG. Postadress Webbplats E-post 2/6
Särregleringen föreslås nu utgå. Förslagsställaren bedömer att den föreslagna regleringen stämmer överens med de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen anges att den 1 juli 2018 är ett lämpligt datum för ikraftträdande, eftersom det ger en marginal för lämpliga informationsinsatser till berörda parter och för att samordna föreskriftsändringarna med de förslag till förordningsändringar som har lämnats till regeringen. Tiden uppges även vara vald med hänsyn till vårens prov för revisorsexamen som vid tiden för det planerade ikraftträdandet normalt har hunnit avslutas. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att förslaget främst träffar enskilda fysiska personer som ansöker om att få avlägga prov för revisorsexamen eller lämplighetsprov. På sikt uppges även revisionsföretag som avser att anställa dessa personer beröras indirekt. Det anges vidare att det finns över 150 registrerade revisionsbolag i Sverige och att antalet icke registrerade revisionsföretag uppgår till betydligt fler. Företagens storlek uppges variera från enskilda näringsidkare till stora internationella koncerner. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I remissen anges att få utbildningar i ämnen som direkt avser revision och därmed har en stark koppling till sådan inlärning som typiskt sker vid praktisk verksamhet hos revisionsföretag finns tillgängliga vid svenska universitet och högskolor. Enligt förslagsställen ska dessa ämnen även fortsättningsvis kunna studeras hos annan utbildningssamordnare än universitet och högskolor, till exempel hos revisionsföretag eller vid deras branschorganisation, FAR. Förslagsställaren uppger att framför allt de större revisionsföretagen har sedan lång tid tillbaka infört välorganiserade utbildningsverksamheter med program för den praktiska utbildningen. I förslaget tydliggörs nu att möjligheten finns för andra aktörer än universitet och högskolor att anordna sådan utbildning som anges i 2 första stycket 6-10 och som alltså inte finns att tillgå på universitet och högskolor i samma utsträckning som ämnena i första stycket 1-5. Utbildningen som sker vid annan aktör än universitet och högskolor ska, enligt förslaget, följa en utbildningsplan som är godkänd av Revisorsinspektionen. En konsekvens av detta blir, enligt förslagsställaren, att revisionsföretag kommer att behöva anordna utbildning själva eller anlita andra utbildningssamordnare som till exempel FAR för att deras anställda revisionsassistenter ska kunna uppfylla kraven på den teoretiska utbildningen. Detta kommer, enligt förslagsställaren, att medföra kostnader för företagen bland annat för att ta fram utbildningsplaner som kan godkännas av Riksrevisorsinspektionen. Förslagsställaren bedömer att Postadress Webbplats E-post 3/6
kostnaderna för att ta fram utbildningsplaner kommer att bli relativt låga för de företag som redan erbjuder utbildning av detta slag. Bedömningen är också att mindre företag har sämre möjlighet att ta fram utbildning men kan, liksom idag, anlita FAR eller andra utbildningsanordnare som i likhet med större revisionsföretag har en välutvecklad utbildningsorganisation. Förslagsställaren uppger att det är svårt att närmare beräkna kostnaderna för utbildningen. Regelrådet kan konstatera att uppgifterna i förslagsställarens redovisning är motsägelsefulla, eftersom det under en rubrik som beskriver skälen för förslaget beskrivs att utbildning av denna karaktär redan idag anordnas av större revisionsföretag och av FAR. I konsekvensutredningen uppges däremot att företagen nu kommer att behöva anordna utbildning eller anlita exempelvis FAR för att deras anställda revisorsassistenter ska kunna uppfylla kraven på den teoretiska utbildningen. Eftersom Regelrådet kan konstatera att möjligheterna finns för revisionsföretag och FAR med flera aktörer att redan idag anordna relevant revisorsutbildning, anser Regelrådet att det bör redovisas vad skillnaden för företagen förväntas bli när bestämmelsen nu förtydligas. Regelrådet saknar en beskrivning av om fler revisionsföretag än idag förväntas behöva anordna utbildning och i så fall varför. Om fler kommer att behöva anordna utbildning bör de administrativa kostnaderna för att upprätta utbildningen också uppskattas eller beräknas av förslagsställaren. Kostnaderna för att sedan genomföra utbildningarna betraktar Regelrådet som en annan kostnad. Regelrådet kan vidare konstatera att det i konsekvensutredningen uppges att förslaget innebär att utbildningsaktörerna som inte är universitet eller högskolor nu behöver få sina utbildningsplaner godkända av Revisorsinspektionen. Regelrådet saknar med anledning av detta en redovisning av hur ett sådant godkännande ska gå till och vad som i den processen krävs av utbildningsanordnarna. Regelrådet anser också att en bedömning bör finnas av vilka krav som behöver ställas på utbildningsplanerna samt en bedömning av i vilken grad kraven i så fall kan tänkas skilja sig från de utbildningsplaner eller liknande dokument som utbildningsanordnare sannolikt redan har idag. Regelrådet efterlyser därutöver redovisning av tidsåtgången för att upprätta utbildningsplaner enligt tänkta krav och få dem bedömda och godkända samt en beräkning eller i vart fall en uppskattning av kostnaderna för detta arbete. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är bristfällig. Andra kostnader och verksamhet I konsekvensutredningen görs bedömningen att förslaget kommer att bidra till att utbildningssystemet examinerar fler revisorer med rätt kompetens och att revisionsföretagens kompetensförsörjningsproblem därmed kommer att minska. Regelrådet kan konstatera att redovisningen om huruvida revisorsföretagen kommer att behöva anordna utbildningar i större utsträckning än tidigare är otydlig. Detta påverkar även möjligheterna att bedöma förslagets effekter på andra kostnader än de administrativa, eftersom det då inte är tydligt om exempelvis de mindre företagen kommer att behöva anlita andra utbildningssamordnare än universitet och högskolor i högre utsträckning än idag. Liksom Regelrådet anger ovan bör redovisningen även omfatta en bedömning av kostnaderna för att genomföra utbildningarna. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av andra kostnader är bristfällig, men att redovisningen av förslagets påverkan på företagens verksamhet är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 4/6
Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att tillgång på revisorer med bredare kunskaper väntas ge revisorsföretagen förutsättningar för att konkurrenskraftigt kunna tillhandahålla sådana effektiva och moderna revisionstjänster som efterfrågas. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Regelrådet kan konstatera att det saknas redovisning av om förslaget medför ytterligare påverkan än den redan redovisade. Regelrådet har i sin granskning heller inte kunnat identifiera någon sådan påverkan. Regelrådet finner att en utebliven redovisning av denna punkt utifrån förutsättningarna i detta ärende är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen görs bedömningen att mindre revisionsföretag som inte kommer att kunna anordna relevant revisorsutbildning kommer att kunna anlita exempelvis FAR eller andra utbildningsanordnare. Av denna anledning anser förslagsställaren att det inte finns någon anledning att ta ytterligare hänsyn till företagens storlek vid utformningen av förslaget. Regelrådet kan konstatera att redovisningen beträffande förslagets konsekvenser för de mindre företagen inte är tydlig när det gäller ett eventuellt ökat behov av att anlita andra utbildningsanordnare än universitet och högskolor. Det går därför inte att utesluta att dessa företag kan få betydande kostnadsökningar. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren på ett godtagbart sätt redovisar alla punkter i sin konsekvensutredning, förutom de som ska beskriva vilka kostnadsförändringar som följer av förslaget. Då sådan redovisning likväl är grundläggande för förståelsen av hur förslaget kommer att påverka berörda företag, inte minst de mindre företagen, kan Regelrådet inte bortse från denna brist. Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Postadress Webbplats E-post 5/6
Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 31 januari 2018. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Hanna Björknäs, Yvonne von Friedrichs, Lennart Renbjer och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Annika LeBlanc. Pernilla Lundqvist Ordförande Annika LeBlanc Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6