TENTAMEN LAGF01, Folkrätt 7,5 hp Tid: Torsdagen den 18 februari 2016, kl. 8.00 13.00 Plats: Matteannexet MA:9 Examinatorer: Ulf Linderfalk, Letizia Lo Giacco, Anna Nilsson OM DU SKRIVER FÖR HAND OM DU SKRIVER DIGITAL TENTAMEN
Fråga 1 Please note that all answers to Question 1 must be answered using the English language. Answers using the Swedish language will not be awarded any points, however good they may be. (1) This is a fictional case! The current Minister for Foreign Affairs of Zimbabwe, Mr. Magou, is allegedly responsible of having ordered to commit crimes against humanity in a village in Zimbabwe. France would like to try Mr. Magou before a French domestic court based on the French Law granting universal jurisdiction to try war crimes, crimes against humanity and genocide. Can France issue an international arrest warrant without violating international law? Explain! (2) Article 7 of the 1984 UN Convention against Torture (CAT) establishes an obligation for states parties either to prosecute or to extradite (aut dedere aut iudicare) those allegedly responsible of acts of torture as defined in the Convention. Based on the violation of this obligation by a state party to the CAT, could another state party have legal standing before the ICJ? Explain! (3) This is a fictional case! On 1 January 2016 a commercial vessel flying the flag of Colombia collides with a Greek ship at 300 nautical miles from the Argentinian coast. Ten persons remain injured in the collision, allegedly because the master of the Colombian flag forgot to switch on the radar to visualize the route of others vessels at sea. Greece claims to have jurisdiction to adjudicate over the master of the Colombian vessel. Is this correct? Explain! Colombia, Argentina and Greece are parties to the UN Convention on the Law of the Sea (UNCLOS) all since the Convention first entered into force, on 16 November 1994. (4) International tribunals and courts are international inter alia because they are established by an international legal instrument. The International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia (ICTY) was established in 1993 by a resolution of the United Nations Security Council adopted pursuant to Chapter VII of the Charter of the United Nations. The International Criminal Court (ICC) was instead created by the conclusion of an international agreement among states. When the ICC issues an arrest warrant against an individual allegedly responsible of international crimes coming within its jurisdiction, do all states of the international community have a legal obligation to cooperate with the ICC? What if instead the arrest warrant was issued by the ICTY and concerned an alleged crime coming within the jurisdiction of the ICTY? In other words, does it make any difference for states obligation to cooperate and surrender an individual whether the arrest warrant is issued by the ICTY or by the ICC? Obviously, all answers have to be substantiated by clear references to any applicable rule or principle of international law. Answers to this question must not exceed 500 words.
Fråga 2 Stadgan för den Afrikanska unionen, artikel 4, lyder som följer: The Union shall function in accordance with the following principles: (a) sovereign equality and interdependence among Member States of the Union; (b) respect of borders existing on achievement of independence; (c) participation of the African peoples in the activities of the Union; (d) establishment of a common defence policy for the African Continent; (e) peaceful resolution of conflicts among Member States of the Union through such appropriate means as may be decided upon by the Assembly; (f) prohibition of the use of force or threat to use force among Member States of the Union; (g) non-interference by any Member State in the internal affairs of another; (h) the right of the Union to intervene in a Member State pursuant to a decision of the Assembly in respect of grave circumstances, namely: war crimes, genocide and crimes against humanity; (i) peaceful co-existence of Member States and their right to live in peace and security; (j) the right of Member States to request intervention from the Union in order to restore peace and security; (k) promotion of self-reliance within the framework of the Union; (l) promotion of gender equality; (m) respect for democratic principles, human rights, the rule of law and good governance; (n) promotion of social justice to ensure balanced economic development; (o) respect for the sanctity of human life, condemnation and rejection of impunity and political assassination, acts of terrorism and subversive activities; (p) condemnation and rejection of unconstitutional changes of governments. Artikel 4(h) tolkas i dag allmänt som att Afrikanska unionen (AU) har rätt att besluta om användande av militärt våld även storskaligt sådant på en medlemsstats territorium, om man anser detta nödvändigt för att förhindra krigsförbrytelser i stor skala, eller för att avvärja ett pågående folkmord eller brott mot mänskligheten. De frågor du ska besvara är tre till antalet; de sammanhänger alla med tolkningen och tillämpningen av artikel 4(h) i den Afrikanska Unionens stadga: (1) Anta att AU, med åberopande av Artikel 4(h) i Unionsstadgan, beslutar om militärt ingripande i en afrikansk stat som är medlem i AU, säg Sydsudan, och på de grunder som anges i bestämmelsen ifråga. Är ett sådant ingripande folkrättsenligt eller inte? Spelar det någon roll i sammanhanget om de intervenerande staterna är medlemmar i FN eller inte? Spelar det någon roll om Sydsudan är medlem i FN eller inte? (2) Anta att AU, med åberopande av Artikel 4(h) i Unionsstadgan, beslutar om militärt ingripande i en afrikansk stat som inte är medlem i AU, säg Centralafrikanska republiken. Är ett sådant ingripande folkrättsenligt eller inte? Spelar det någon roll i sammanhanget om de intervenerande staterna är medlemmar i FN eller inte? Spelar det någon roll om Centralafrikanska republiken är medlem i FN eller inte? (3) Finns det någon möjlighet för FN:s säkerhetsråd att besluta om militärt ingripande i en afrikansk stat, om man anser detta nödvändigt för att förhindra krigsförbrytelser i stor skala, eller för att avvärja ett pågående folkmord eller brott mot mänskligheten? Spelar det därvid någon roll om den afrikanska staten ifråga är medlem i AU eller inte? Spelar det någon roll i sammanhanget om den afrikanska staten ifråga är medlem i FN eller inte? Motivera dina svar! Hänvisa tydligt till tillämpliga folkrättsliga regler och principer!
Fråga 3 Följande är ett fiktivt scenario som antas äga rum i oktober 2015. Ombord på en svart gummibåt i Medelhavet befinner sig 25 personer, 7 afganska medborgare och 18 syriska medborgare. Båten är avsedd för 12 personer och överbelastad. Innan båten når sin tilltänkta destination upptäcks den av ett örlogsfartyg som seglar under turkisk flagg. Besättningen ombord på fartyget består av personal från Grekland och Turkiet. Örlogsfartyget cirkulerar runt gummibåten som nästan kantrar av vågorna och börjar ta in vatten. Passagerarna får panik. De flesta av dem kan inte simma och accepterar att bli upplockade av besättningen på örlogsfartyget. Händelsen inträffar 35 sjömil från närmast kust, vilket är Greklands kust. Ombord blir de fråntagna identitetshandlingar och hänvisade till ett låst utrymme. De får ingen information om vart de är på väg. Kontakten mellan passagerarna från gummibåten och fartygets besättning hålls till ett minimum. Örlogsfartyget återför de afganska och syriska medborgarna till Turkiet där de tas emot av turkiska myndigheter. När de afganska och syriska medborgarna inser att de är i Turkiet vill de först inte lämna fartyget utan vädjar till besättningen att föra dem till Grekland där de har för avsikt att söka internationellt skydd. Besättningen svarar att transport till Grekland inte kommer ifråga. Eventuella ansökningar om asyl får överlämnas till de turkiska myndigheterna. Örlogsfartygets agerande har stöd av en bilateral överenskommelse från 2009 mellan Grekland och Turkiet. Syftet med denna överenskommelse är att minska antalet utomeuropeiska medborgare som utan inresetillstånd tar sig till Grekland över Medelhavet. Artikel 3 i den bilaterala traktaten anger följande: Greece and Turkey undertake to organise maritime patrols using six ships made available on a temporary basis by Greece. Mixed crews shall be present on ships, made up of Turkish personnel and Greek police officers, who shall provide training and technical assistance on the use of the ships. Search and rescue operations shall be conducted of vessels used to transport clandestine immigrants to Greece. Migrants intercepted during such operations shall be transported to Turkey. All operations shall be carried out in compliance with the parties state obligations under international law. Artikel 5 i samma bilaterala traktat anger: Ownership of the ships offered by Greece, within the meaning of Article 3 of the Agreement, shall be definitively transferred to Turkey. I Turkiet lyckas några av de afghanska medborgarna komma i kontakt med en lokal frivilligorganisation. De afghanska medborgarna uppger att de inte vill söka asyl i Turkiet utan i Grekland. De ber om hjälp att bena ut vad folkrätten föreskriver om det som inträffat och vilka möjligheter det finns till upprättelse. Personalen på frivilligorganisationen är oense om hur situationen bör bedömas folkrättsligt. Det är din uppgift att utvärdera den folkrättsliga hållbarheten i de påståenden som följer nedan. Antag att både Grekland och Turkiet är parter till den Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter (EKMR), 1982 års Havsrättskonvention (UNCLOS) och 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning (Flyktingkonventionen). Antag vidare att Grekland, men inte Turkiet, har ratificerat 1967 års Protokoll on flyktingars rättsliga ställning. (1) Frivilligarbetare A: Besättningen på örlogsfartyget har inte agerat i strid med folkrätten när de cirkulerade kring gummibåten och fick dess passagerare att acceptera att komma ombord på fartyget. Händelsen utspelade sig på det fria havet. Där tillåts stater att använda tvångsmakt mot båtar som saknar flagg eller misstänks ägna sig åt människosmuggling och gripa de personer som finns ombord. (2) Frivilligarbetare B: A har rätt i att besättningen på örlogsfartyget agerat i enlighet med folkrätten när de plockade upp passagerarna i gummibåten. Deras insats kan beskrivas som en räddningsinsats av
människor i sjönöd. Sådana insatser har Grekland och Turkiet åtagit sig att vidta enligt deras bilaterala överenskommelse. Dessutom är räddningsinsatser tillåtna enligt internationell havsrätt. (3) Frivilligarbetare C: Det är meningslöst att söka upprättelse från Grekland genom att klaga till den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen), av två skäl. För det första har de afghanska medborgarna inte försökt få sin sak prövad i Grekland. Europadomstolen skulle därför avvisa ett sådant klagomål utan att pröva det i sak. För det andra har Grekland inte brutit mot sina åtaganden enligt EKMR eftersom de afghanska medborgarna inte befunnit sig inom den grekiska statens jurisdiktion. (4) Frivilligarbetare D: Den bilaterala överenskommelsen mellan Grekland och Turkiet, vilken föreskriver att skyddssökande som påträffas i Medelhavet ska transporteras till Turkiet, strider mot Greklands internationella förpliktelser enligt art. 33 i Flyktingkonventionen. (5) Frivilligarbetare E: En konflikt mellan Greklands internationella förpliktelser enligt Flyktingkonventionen och statens åtaganden enligt den bilaterala överenskommelsen hanteras enligt maximen om lex superior. Det betyder att Flyktingkonventionens regler går före det bilaterala åtagandet att ingripa mot och transportera skyddssökande till Turkiet. Den bilaterala överenskommelsen saknar därmed folkrättslig verkan, den är en nullitet. Tänk på att delfrågorna innehåller flera påstående om folkrätten som ska bedömas för att få full poäng. Motivera dina svar med folkrättslig argumentation! Hänvisa till tillämpliga folkrättsliga regler och principer!