TENTAMEN LAGF01, Folkrätt 7,5 hp

Transkript

1 TENTAMEN LAGF01, Folkrätt 7,5 hp Tid: Torsdagen den 7 april 2016, kl Plats: Matteannexet MA:9 A-C Examinatorer: Josefin Gooch, Letizia Lo Giacco, Anna Nilsson OM DU SKRIVER FÖR HAND OM DU SKRIVER DIGITAL TENTAMEN

2 Fråga 1 Följande är ett fiktivt scenario inspirerat av verkliga händelser. Frankrike drabbades av flera terroristattentat under I november inträffade ett samordnat attentat med skottlossningar och explosioner på sex platser i centrala Paris och i förorten Saint-Denis. Flera byggnader förstördes av explosionerna, däribland den amerikanska ambassaden och europakontoret för ett stort amerikansk bolag. Omkring 130 personer dödades och över 350 kom till skada. Flera amerikanska medborgare anställda vid den amerikanska ambassaden och vid ovan nämnda europakontor kom till skada. En av de som utfört attentatet, en kvinna med franska identitetshandlingar, påträffades i Saint-Denis med omfattande skador. Kvinnan, som var född och uppvuxen i Frankrike, var bosatt i Belgien sedan ett år tillbaka och hade dubbelt medborgarskap i Frankrike och Belgien. Efter attentatet var stämningen kaotisk. På närbelägna sjukhus saknades resurser att vårda samtliga vårdbehövande. Läkarna prioriterade i första hand individer med livshotande skador och barn. Därefter fick franska medborgare vård före utländska medborgare. Kvinnan som varit med och utfört attentaten fick ingen vård. Hon avled till följd av sina skador. Som följd av terrordåden införde Frankrike undantagstillstånd. Man antog en rad lagändringar och andra åtgärder för att stärka den nationella säkerheten. En av lagändringarna innebar att fransk polis gavs befogenhet att besluta om husarrest i upp till sju dagar utan domstolsprövning för personer som ansågs utgöra ett hot mot säkerhet och allmän ordning. Inför det stora miljömötet i december 2015, där ledare från hela världen förväntades delta, skärptes säkerheten ytterligare. Den klimatmarsch som planerats i centrala Paris och som beräknades samla runt demonstranter förbjöds av säkerhetsskäl. Under miljömötet beslutade polisen ungefär 200 husarrester, varav 24 personer från miljörörelsen som befarades trotsa demonstrationsförbudet. Dessa ålades att infinna sig hos den lokala polisen upp till fyra gånger per dag, vilket omöjliggjorde deras bevakning av miljömötet. I samband med att den franska staten vidtog nya åtgärder för att stärka den nationella säkerheten meddelade staten Europarådets generalsekreterare att landet befann sig i ett nödläge som motiverade avvikelser från Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR). Som en följd av terroristattentaten har majoriteten av Europarådets medlemsstater följt i Frankrikes fotspår och gjort nya bedömningar av säkerhetsläget i sina respektive länder. De flesta har dessutom genomfört lagändringar liknande det franska exemplet för att möta en förhöjd hotnivå för terrorism riktad mot den egna staten. Fem studenter diskuterar händelseutvecklingen. Bedöm den folkrättsliga hållbarheten i påståendena nedan. Anta att Frankrike, men inte USA, ratificerat Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, liksom EKMR. (1) Student A: Amerikanska staten kan hålla Frankrike ansvarigt för sjukhuspersonalens agerande i samband med terroristattackerna. Amerikanska medborgare i behov av vård (som inte var livshotande) fick sämre tillgång till vård än franska medborgare. Detta strider mot internationell sedvanerätt, den s.k. internationella minimistandarden (the international minimum standard). Denna standard kräver att en stat behandlar utländska medborgare på samma sätt som de egna medborgarna. (2) Student B: A har fel, av två skäl. För det första är USA inte part till någon traktat som skyddar rätten till sjukvård. Därför kan varken den amerikanska staten eller dess medborgare ställa krav på att andra stater tillhandahålla sjukvård till amerikanska medborgare. För det andra tillåter internationell rätt om mänskliga rättigheter särbehandling av utländska medborgare vad gäller tillgång till sjukvård. Detta framgår bl.a. av Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (art 2). (3) Student C: Belgiska staten kan utkräva ansvar för att den kvinna som var delaktig i attentaten nekades vård, trots omfattande skador. Enligt EKMR har Frankrike åtagit sig att garantera var och en som befinner sig på dess territorium rätten till liv. Denna rättighet är absolut, vilket betyder att det saknas möjlighet för stater att göra undantag. Dessutom kan Belgien utkräva ansvar med stöd av de internationella sedvanerättsliga reglerna om diplomatiskt skydd.

3 (4) Student D: De nya franska säkerhetsåtgärderna om husarrest och beslutet att ställa in klimatmarschen strider mot EKMR. Konventionen ger visserligen utrymme för konventionsstaterna att avvika från sina förpliktelser under vissa omständigheter. I det här fallet har Frankrike gått längre än vad som får anses nödvändigt. (5) Student E: D har fel i att Frankrike överträtt sina åtaganden enligt EKMR. Stater har ett visst handlingsutrymme när de implementerar konventionsrättigheterna nationellt. I situationer såsom den som inträffat i Frankrike är handlingsutrymmet vidsträckt. Tänk på att delfrågorna innehåller flera påstående om folkrätten som ska bedömas för att ge full poäng. Motivera dina svar med folkrättslig argumentation! Hänvisa till tillämpliga folkrättsliga regler och principer!

4 Fråga 2 Följande är ett fiktivt scenario inspirerat av verkliga händelser. Bergsstaten Vattnadal ligger i höglänt terräng med goda vattentillgångar, men mätt i BNP är landet ett av världens fattigaste länder. Landet är helt omgärdat av den betydligt rikare staten Industrialia nere på slätten. Till följd av sin position på den hetare slätten lider Industrialia av kronisk vattenbrist. Speciellt behöver Industrialia mycket vatten till sin blomstrande industri norr om Vattnadal. Industrialia vill därför få till stånd ett avtal för att få köpa vatten från Vattnadal. Diskussioner om ett sådant avtal har förts under lång tid, men den sittande kungen i Vattnadal, Elrond, vill inte ingå något avtal med Industrialia. Industrialia stöder därför en militärkupp i Vattnadal för att få Elrond avsatt. Med den nya generalen Grima vid makten i Vattnadal sluts nio månader efter kuppen en traktat mellan Vattnadal och Industrialia om ett gemensamt projekt för att överföra vatten till Industrialia. Vatten från floden Indus, som rinner från Vattnadal söderut in i Industrialia ska ledas om till floden Sinus som flyter norr om Vattnadal. Projektet ska genomföras genom bygget av en serie dammar och tunnlar, framförallt i Vattnadal men även i Industrialia. Nittio procent av vattnet från floden Indus ska på så sätt ledas om till floden Sinus som rinner förbi Industrialias industrier norr om Vattnadal. Industrialia ska betala Vattnadal för vattnet, och Vattnadal ska kunna utvinna vattenkraft ur floden på sitt territorium. När projektet är igång och till stor del har byggts får Vattnadal ett demokratiskt valt styre, Ringens Brödraskap. Vattnadal vill nu dra sig ur projektet och skickar ett brev till Industrialia i vilket man meddelar att man lägger ner arbetet med dammbygget. Industrialia anklagar då Vattnadal för avtalsbrott. Staterna kommer överens om att Trollkarlarnas Råd, en internationell domstol, ska hjälpa dem att lösa den uppkomna tvisten. Vattnadal menar i första hand att staten inte är bunden av avtalet eftersom det ingåtts till följd av en militärkupp. Om Trollkarlarnas Råd ändå skulle komma fram till att avtalet är giltigt hävdar Vattnadal att traktaten har avslutats i och med brevet om att man lägger ner arbetet. Man menar att man har rätt att avbryta avtalsförhållandet på grund av att det föreligger en nödvändighetssituation till följd av betydande negativa effekter för miljö och människor längs floden Indus nedströms från dammarna. De negativa effekterna innebär också att avtalet är omöjligt att fullgöra. Dessutom har omständigheterna vid traktatens ingående fundamentalt förändrats genom att Vattnadal nu är en miljömedveten demokratisk stat. Vattnadal menar vidare att avtalet bryter mot regler i den internationella miljörätten om skydd för miljön i så måtto att det inte gjorts någon bedömning av effekterna på miljön, vilket strider mot internationell sedvanerätt. Dessutom menar man att det finns en skyldighet i internationell rätt att skydda miljön som det inte har tagits hänsyn till i avtalet. Bedöm Vattnadals handlande och invändningar utifrån folkrättsliga regler (som om Vattnadal och Industrialia hade existerat i den verkliga världen)! Är traktaten folkrättsligt giltig? Om man utgår från att den är det, kan traktaten då avslutas på de grunder som Vattnadal angett? Bedöm också riktigheten i Vattnadals uttalanden om den internationella miljörätten. Ta också ställning till om sådana miljöregler ska tillämpas på det ingångna avtalet. Motivera dina svar! Hänvisa tydligt till tillämpliga folkrättsliga regler och principer!

5 Fråga 3 Please note that all answers to Question 3 must be answered using the English language. Answers using the Swedish language will not be awarded any points, however good they may be. (1) This is a fictional case! In the view of preserving their ecosystem, on 1 February 2005 Kenya and Tanzania concluded a treaty for the prevention and punishment of acts committed against the animals in common safari areas. The treaty entered into force on 5 March 2005 and imposes upon the States parties an obligation to provide domestic legislations to penalize acts committed against the animals in common safari areas. Unfortunately, only after the entry into force of the treaty, Tanzania comes across the fact that there are impediments in domestic law to introducing the legislations envisaged by the treaty. Can Tanzania be relieved from providing the necessary legislations without incurring its international responsibility? Explain. Both Kenya and Tanzania ratified the Vienna Convention on the Law of Treaties (1969), which entered into force on 27 January Both Kenya and Tanzania were among the thirty-five original parties thereto. Kenya and Tanzania are also members of the UN. (2) This is a fictional case! The current Head of State of Chad, Mr. Soleil, is allegedly responsible for having ordered to be committed war crimes in the context of an international armed conflict against Senegal. The alleged crimes were committed between 1980 and 1982, during Mr. Soleil s term of office as a Ministry of Defence. You are Senegal s legal advisor and you are asked to provide legal advice as to the question: What are Senegal s options to ensure that the Head of State of Chad does not go unpunished for those crimes while at the same time avoiding violating its international obligations? Both Chad and Senegal are party to the Rome Statute establishing the International Criminal Court. The Rome Statute entered into force on 1 July Chad and Senegal are also members of the UN. (3) Article 129 of the Third Geneva Convention relating to the Treatment of Prisoners of War (12 August 1949) provides as follow: ( ) Each High Contracting Party shall be under the obligation to search for persons alleged to have committed, or to have ordered to be committed, such grave breaches, and shall bring such persons, regardless of their nationality, before its own courts. It may also, if it prefers, and in accordance with the provisions of its own legislation, hand such persons over for trial to another High Contracting Party concerned, provided such High Contracting Party has made out a prima facie case. ( ) Imagine that a party to the Convention is in manifest violation of this provision because it is hosting a famous war criminal. Would the other parties to the Convention be entitled to claim a violation of the Convention? Explain. Obviously, all answers have to be substantiated by clear references to any applicable rule or principle of international law. Answers to this question should not exceed 500 words. Although strictly speaking long answers will not be necessary to obtain a maximum of twelve points, answers exceeding 500 words will not be penalised.