Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionsplan FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN 16 18 Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan upp till 3 procent av all cancer förebyggas genom livsstilsförändringar

2 Denna Cancerpreventionsplan för åren 16-18 är antagen av Regionala sjukvårdsledningen (RSL) den 2 februari 16. Matti Leijon, verksamhetsutvecklare cancerprevention på Regionalt cancercentrum sydöst, har varit huvudansvarig för framtagandet av Cancerpreventionsplanen. Faktainnehållet har tagits fram i samverkan med övriga Regionala cancercentrum. Den Regionala Medicinska Programgruppen (RMPG) för hälsofrämjande strategier inom sjukvårdsregionen har medverkat vid framtagandet av mål, insatser och indikatorer. Innehållet, då särskilt indikatorer för uppföljning, har också diskuterats med representanter för Länsstyrelse och kommuner.

VARFÖR EN CANCERPREVENTIONS- PLAN? Cancerpreventionsplanen för Sydöstra sjukvårdsregionen 16-18 syftar till att konkretisera de preventiva intentionerna i den nationella cancerstrategin (SOU 9:11). Den visar hur och varför det cancerpreventiva arbetet är en viktig del i utvecklingen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i sjukvårdsregionen. En god och jämlik hälsa är målet för verksamheten och en positiv hälsoutveckling i befolkningen är en viktig faktor för tillväxt, utveckling och välfärd. En förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Det finns i dag en ojämlikhet i förekomst, vård och överlevnad i cancer som är relaterad till socioekonomi och geografi. Cancerstrategin lyfter särskilt fram jämlikhet i hälsa eftersom studier visar att människor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper större risk att insjukna och dö i cancer. Samma ojämlikhet återfinns även gällande befolkningens levnadsvanor. Det är därför extra viktigt att arbeta för att minska regionala skillnader och skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Detta gäller såväl förekomsten av olika riskfaktorer som för insjuknande och överlevnad relaterat till cancer. VEM ÄR PLANEN TILL FÖR? Målgruppen för cancerpreventionsplanen är alla de politiker, tjänstemän och verksamheter som arbetar med frågor som berör utvecklingen av befolkningens hälsa. Cancerpreventionsplanen ska ses som ett övergripande dokument som sedan kan kompletteras med sjukvårdsregionala, regionala och lokala handlingsplaner för att ytterligare konkretisera arbetet och dess innehåll. VAD ÄR CANCERPREVENTION? Cancerprevention omfattar alla de samlade insatser som görs på individ, grupp och samhällsnivå för att minska risken för uppkomsten av cancer. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan upp till 3 procent av all cancer förebyggas ge- nom livsstilsförändringar, vilket är en av utgångspunkterna för den preventiva ansatsen i den nationella cancerstrategin. Den nationella cancerstrategin har ett tydligt fokus på primäroch sekundärprevention, där det primärpreventiva arbetet betonas som den mest effektiva och långsiktiga strategin för att minska förekomsten av cancer i befolkningen. Prevention inkluderar här framförallt främjandet av goda levnadsvanor och stödjande miljöer som underlättar för befolkningen att göra hälsosamma val. Erfarenheten säger att störst effekt erhålls vid en kombination av insatser på individ, grupp och samhällsnivå. Föreliggande plan har därför ett fokus på de levnadsvanor och relaterade risker som har påvisat störst påverkan på risken att drabbas av cancer: tobaksrökning, övervikt, fysisk aktivitet, alkohol, matvanor och solvanor. Var och en av dessa presenteras i eget avsnitt i denna cancerpreventionsplan. EUROPEAN CODE AGAINST CANCER Hösten 14 presenterades en uppdatering av Euroepan Code Against Cancer. Den innehåller hälsoråd till befolkningen där syftet är att minska cancerförekomsten och samtidigt åstadkomma en förbättring av hälsotillståndet genom en sundare livsstil. De första råden kom 1987 och riktade sig primärt till allmänläkare som i sin tur skulle kanalisera ut budskapet till befolkningen. Den aktuella uppdateringen är den tredje i ordningen och har utmynnat i tolv råd som kan bidra till att minska risken för cancer. De första sju handlar om prevention och förbyggande inom områdena tobak, vikt, fysisk aktivitet, mat, alkohol och sol. Dessutom rekommenderas HPV-vaccination och deltagande i screening för tidig upptäckt av cancer. Råden är vetenskapligt underbyggda. Arbetet med kodexen har bedrivits av EU och WHO (IARC) och mer detaljerade svar på specifika frågor rörande varje enskilt råd finns tillgänglig på IARC:s websida (www.iarc.fr). De sju första råden, som handlar om levnadsvanor och sol, i kodexen återkommer under respektive kapitel i denna cancerpreventionsplan för att illustrera vad som rekommenderas på individnivå för just det området. 12 råd som räddar liv Europeisk kodex mot cancer 1 Rök inte. Använd inte någon form av tobak. 2 Rök inte i ditt hem. Uppmuntra till en rökfri arbetsplats. 3 Se till att ha en hälsosam kroppsvikt. 4 Var fysiskt aktiv varje dag. Begränsa den tid du sitter ned. 5 Ät en hälsosam kost: Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa intaget av livsmedel med hög kalori- och fetthalt och undvik söta drycker. Undvik processat kött, begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt. 6 Om du dricker alkohol av något slag, begränsa ditt drickande. Att inte dricka alkohol alls är bättre med avseende på cancerprevention. 7 Undvik för mycket sol, speciellt viktigt för barn. Använd solskyddskräm. Sola inte i solarium. 8 Följ hälso- och säkerhetsföreskrifter på din arbetsplats för att skydda dig mot cancerframkallande ämnen. 9 Ta reda på om du är utsatt för höga radonnivåer i ditt hem. Se till att minska höga radonnivåer. För kvinnor: Att amma minskar moderns cancerrisk; amma om du kan. Hormonbehandling för klimakteriebesvär ökar risken för vissa cancerformer; begränsa behandlingen. 11 Se till att dina barn deltar i vaccinationsprogram för: hepatit B (för nyfödda)*, humant papillomvirus (HPV för flickor). *Inget nationellt vaccinationsprogram mot hepatit B finns i Sverige. 12 Delta i screeningprogram för tarmcancer (män och kvinnor), bröstcancer (kvinnor), livmoderhalscancer (kvinnor). Källa: Svensk översättning från Cancerfondsrapporten 15, ursprungligen cancer-code-europé.iarc.fr 3

PÅGÅENDE ARBETE MED RELEVANS FÖR DET CANCERPREVENTIVA ARBETET Levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården År 11 presenterade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Utgångspunkten för arbetet var att det sjukdomsförebyggande arbetet är en del av hälsooch sjukvårdens uppgift enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763; 1,2,2c, 3), men att det ändå inte anses ha en självklar ställning i hälso- och sjukvården. Det finns stora variationer i det sjukdomsförebyggande arbetet mellan och inom olika landsting/regioner och det saknas en enhetlig praxis för arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna omfattar arbetet med de fyra levnadsvanorna; tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Syftet är att patienter i hela landet ska få en god och jämlik vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna fungerar främst som planeringsunderlag för vårdens beslutsfattare och är inte i första hand ett instrument för den enskilde vårdpersonalens bedömning och utförande. Alla landsting/landsting har påbörjat införandet av riktlinjer men har kommit olika långt. De nationella riktlinjerna gäller hela hälso- och sjukvården vilket innebär att även det cancerförebyggande arbetet och cancervården måste ta dessa riktlinjer till sig och inkludera dem i sitt arbete. Cancerprevention i Sydöstra sjukvårdsregionen Förutom gemensamma råd på europeisk nivå och en samlad nationell cancerstrategi, nationella folkhälsomål, finns styrdokument och målbeskrivningar på regional och sjukvårdsregional nivå. I Sydöstra sjukvårdsregionen är målet att all verksamhet skall leda till förbättrad hälsa för alla människor, oavsett ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk status och geografi. Det sjukvårdsregionala folkhälsoprogrammet för perioden 12-15 Hälsa hela livet tar fasta på att ohälsa går att förebygga och att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör genomföras i samverkan med andra aktörer. Det pågår ett aktivt och brett folkhälsoarbete inom sjukvårdsregionen med gemensamma planer för regional och kommunal nivå. I Kalmar län finns en Folkhälsopolitisk plan för 13-16. I Östergötland finns en folkhälsopolitisk policy 11-14 samt en slutrapport från Östgötakommissionen för jämlik hälsa för att vägleda det kommande arbetet. Motsvarande dokument från Jönköping, Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län är just nu ute på remiss. Den innehåller en strategi för 15-25 och en handlingsplan för 15-17. Regionalt cancercentrum sydöst (RCC Sydöst) har tagit fram en strategisk utvecklingsplan för cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen 15-18, innehållande ett kapitel om cancerprevention. Arbetet baseras på ett antal löften till befolkningen där Löfte 5 påtalar att: alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram. I den strategiska planen presenteras en området cancerprevention samt förslag på viktiga aktiviteter i regionen för att stärka det cancerpreventiva arbetet. Här poängteras att folkhälsoarbete och prevention bör ske i samverkan och att den är som effektivast när flera insatser och satsningar sker samtidigt. Det innebär att samverkan mellan olika aktörer är en förutsättning för ett framgångsrikt preventionsarbete. Det cancerpreventiva arbetet behöver i framtiden lyftas så att berörda aktörer och verksamheter på ett effektivare sätt än idag arbetar med förebyggande i allmänhet och med ett cancerpreventivt perspektiv i synnerhet. För att uppfylla löftet om bästa möjliga hälsofrämjande insatser, måste synergier skapas i det arbete som redan görs och i vissa fall måste olika aktörers arbete kopplas samman. Den strategiska utvecklingsplanen antogs av den Regionala sjukvårdsnämnden i november 14. RCC Sydösts roll i det preventiva arbetet RCC Sydöst bildar tillsammans med övriga 5 RCC gruppen RCC-samverkan och blir därmed även en nationell aktör. Samverkan sker bl.a. inom preventionsområdet. Den nationella arbetsgruppen för prevention har utvecklat fyra strategier för RCC:s övergripande preventiva uppdrag; 1) Främja kunskapsstyrning för ett bättre cancerpreventivt arbete 2) Arbeta med metod- och kunskapsutveckling samt stimulera till mer forskning relaterat till cancerprevention 3) Kunskapsspridning angående cancerprevention 4) Initiera och stödja samverkan med andra aktörer i det gemensamma arbetet för en god hälsa på lika villkor i befolkningen. Två viktiga perspektiv för uppdraget är ökad jämlikhet i hälsa samt fokus på tidiga insatser och då särskilt barn och unga. På uppdrag av RCC samverkan arbetar även RCC:s nationella preventionsgrupp med specifika handlingsplaner som inkluderar insatser från nationell ner till lokal nivå. Exempel på områden för sådana planer är handlingsplanen för ett rökfritt Sverige samt en handlingsplan för minskad exponering för UV-strålning. Här ställer sig RCC samverkan sig bakom förslagen att riksdagen bör fatta ett beslut gällande ett årtal då Sverige ska vara rökfritt samt att det bör införas 18 årsgräns för solarier. En gemensam satsning är utvecklandet av den så kallade Cancerpreventionskalkylatorn som används i denna cancerpreventionsplan och som beskrivs nedan. BEFOLKNINGSSTATISTIK OCH CANCERPREVENTIONSKALKYLATOR Till varje kapitel nedan redovisas kortfattad befolkningsstatistik som beskriver förekomsten av levnadsvanorna i befolkningen. Dessa data kompletteras med mer ingående statistik i bilaga 3. Befolkningsstatistiken, för den vuxna befolkningen, är hämtad från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) och innehåller data på såväl regional som kommunal nivå. Aggregerade data för sjukvårdsregionen ligger också till grund för beräkningarna gjorda med hjälp av cancerpreventionskalkylatorn och kommunala data för redovisningarna av kartor för de olika levnadsvanorna. Huvuddelen av de resultat som redovisas i bilaga 3 för barn och unga kommer från rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 13/14 och presenterar data på nationell nivå. Den figur som presenterar i bilaga 2 för den vuxna befolkningen baseras på Öppna Jämförelser Folkhälsa 14 och är också baserade på HLV. Nedan redovisas ett exempel på den självskattade hälsan på kommunnivå för Sydöstra sjukvårdsregionens kommuner (14) samt invånarantalet i respektive kommun (13). De 4

kommuner som saknar värden hade för få svarande för att kunna analyseras. Det gäller även för de kartor som presenteras för respektive levnadsvanekapitel. Cancerpreventions-kalkylatorn ett instrument för att belysa hur förändrade levandsvanor kan påverka insjuknande i cancer och relaterade kostnader Cancerpreventionskalkylatorn möjliggör simuleringar av hur förändringar i levnadsvanor påverkar nyinsjuknandet i cancer och relaterade samhällskostnader. Skattningarna baseras på förekomsten i befolkningen av kända riskfaktorer för cancer som daglig rökning, fetma, fysisk inaktivitet och riskbruk av alkohol. Resultaten redovisas dels som en förändring i antal nya cancerfall relaterat till respektive levnadsvana samt förändringar i samhällets kostnader vid en ökning eller minskning av antal nyinsjuknande i respektive cancerdiagnos, uppdelat på hälso-och sjukvård, kommun och försäkringskassa. Cancerpreventionskalkylatorn omfattar inte alla cancerdiagnoser, de femton diagnoser som presenteras har alla klara och tydliga samband mellan levnadsvanor och insjuknande. Dessa 15 diagnoser, se tabeller i bilaga 3, täcker ca 3 % av den totala cancerincidensen i Sverige. Den vanligaste cancerformen i Sverige, prostatcancer, ingår inte då säkra belägg saknas för att risken att insjukna påverkas av livsstil. Underliggande riskestimat baseras på en genomgång av aktuell forskning. För samtliga riskestimat har konservativa värden använts, dvs. om något är sambanden mellan de olika livsstilsfaktorernas inverkan på risken att insjukna i cancer underskattad. Cancerkalkylatorn tar inte hänsyn till andra faktorer än levnadsvanor som kan påverka cancerbördan i samhället som förändringar i medicinsk teknologi (t.ex. screening) och ålderstruktur. Det innebär att resultaten ska tolkas med viss försiktighet. Det är viktigt att komma ihåg att förbättringar för dessa levnadsvanor på befolkningsnivå även påverkar insjuknandet i andra sjukdomar och att de ekonomiska vinsterna därmed är mycket större totalt sett. De exempel som presenteras är antal fall och den ekonomiska konsekvensen för just den valda diagnosen och respektive levnadsvana. Exempelvis skulle en halvering av rökningen, enligt beräkningar med den ursprungliga Hälsokalkylatorn, innebära 319 färre fall i exempelvis KOL och en kostandsbesparing på 225 miljoner för hälso- och sjukvården, 67 miljoner för kommunerna och 23 miljoner för Försäkringskassan. 5

Målbild: Ett offensivt och väl strukturerat arbete för att främja goda levnadsvanor, där samhällets olika aktörer samverkar och arbetar mot gemensamma mål. Arbetet ska leda till: Förbättrade levnadsvanor i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. En cancerpreventiv plan för sydöstra sjukvårdsregionen med avseende på tobak, övervikt och fetma, fysisk aktivitet, matvanor, alkohol och solvanor Varför: Det finns ett tydligt samband mellan levnadsvanor och risken att drabbas av cancer. Nedan följer sex kapitel om levnadsvanorna tobaksrökning, övervikt, fysisk aktivitet, alkohol, mat och solvanor. Dessa levnadsvanor utgör både friskfaktorer för en god hälsa och riskfaktorer för sjukdom beroende på hur vi hanterar dem. I Öppna jämförelser Folkhälsa 14 presenteras jämförelser i hälsa mellan samtliga län i Sverige. Ett exempel på övergripande indikator som presenterades är Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet. Den beskriver grovt hur väl man lyckas i respektive län i sitt preventionsarbete (indikatorn återfinns också i Öppna jämförelser för hälso- och sjukvård). Landets 21 län rangordnas från 1-21. Medelvärdet för riket är värdet 4,1 (per invånare). I den sydöstra sjukvårdsregionen är det enbart Jönköpings län som har ett bättre värde än riket, med värdet 36,9, och får den bästa nationella rankingen med placeringen 7. Östergötland återfinns på plats 14, med värdet 4,7, och Kalmar på plats 16, med värdet 42,2. Fler exempel på resultat från Öppna jämförelser folkhälsa redovisas i Bilaga 2. Kapitlen om tobaksrökning, övervikt, fysisk aktivitet och alkohol innehåller beräkningar genomförda med cancerpreventionskalkylatorn. Kapitlet om tobak har fokus på rökning. Detta förringar inte på något sätt snusets skadeverkningar och dess samband med cancer. I planen fokuseras dock på rökningen dels på grund av det tydliga sambandet med lungcancer dels på grund av riskerna som passiv rökning medför. Nedan följer några generella, och ibland gemensamma, aktiviteter för att stärka det cancerpreventiva arbetet i sjukvårdsregionen. I Bilaga 1 återfinns kvalitetsindikatorer som är kopplade till respektive levnadsvana. Dessa indikatorer är indelade i tre nivåer; strukturindikatorer, processindiaktorer och resultatindikatorer. Indelning av indikatorer är vanligt förekommande och beskrivs bl.a. i Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings arbetet kring InfoVU-modellen och då utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Kortfattat beskrivs de olika indikatornivåerna enligt följande: Strukturindikatorer speglar förutsättningar för god hälsooch sjukvård och omsorg. Processindikatorer speglar vad som faktiskt görs i vården och omsorgen; när, var, hur. Resultatindikatorer speglar vård- och omsorgsresulat och effekter på hälsa och välbefinnande. AKTIVITETER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LEVNADSVANORNA OCH STÄRKA DET CANCERPREVENTIVA ARBETET Att cancerpreventionsplanen blir antagen på såväl sjukvårdsregional nivå som i respektive region/landsting samt att den implementeras och följs upp. Ökat fokus på jämlikhet i hälsa och satsningar mot grupper och områden där riskfaktorer relaterade till levnadsvanor är mest utbredda. 6

Regionala aktörer bör stärka samverkan och möjliggöra ett erfarenhetsutbyte som arbetar mot målet en god hälsa på lika villkor i sydöstra sjukvårdsregionen. Att regionerna/landstingen fortsätter med att kontinuerligt genomföra epidemiologisk bevakning, så att jämförelser inom sjukvårdsregionen och över tid möjliggörs. Arbeta för att utveckla bättre och mer tillförlitliga kvalitetsindikatorer för uppföljning av insatser inom folkhälsoområdet. Att intentionerna i de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementeras i hälso- och sjukvården och att det arbetet följs upp. En fortsatt utveckling av preventionsaspekter för informationen på 1177 med fokus på cancerprevention samt på lättförståelig information utifrån olika gruppers behov. KVALITETSINDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING Strukturindikatorer: Att en cancerpreventionsplan är antagen på sjukvårdsregional samt landstings- och regional nivå Att det cancerpreventiva arbetet följs upp och resultatet redovisas i en årlig cancerpreventionsrapport alternativt löpande via exempelvis RCCs hemsida. Att det finns regionala och lokala strategier för att förbättra befolkningens levnadsvanor Att hälso- och sjukvården implementerar de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och att arbetet följs upp och redovisas årligen. Processindikatorer: Att andelen patienter som diskuterat levnadsvanor med vårdpersonal ska öka Att informationen på 1177 om levnadsvanor och cancer ska vara tydlig. Koppling till European Codex against Cancer Att antalet utvecklingsprojekt och forskningsprojekt som innehåller cancerpreventiva aspekter ska öka. Förekomst av projekt och satsningar inom folkhälsa och prevention som är gemensamma för de tre länen. Att kunskapsbaserade metoder används i högre utsträckning inom preventionsområdet. Resultatindikatorer Att andelen med goda levnadsvanor i befolkningen ska öka Att skillnader i levnadsvanor mellan olika grupper i befolkningen ska minska 7

Tobaksrökning DEN EUROPEISKA KODEXEN MOT CANCER 12 RÅD SOM RÄDDAR LIV: 1. Rök inte. Använd inte någon form av tobak. 2. Rök inte i ditt hem. Uppmuntra till en rökfri arbetsplats. CANCERPREVENTIONS- KALKYLATORN BERÄKNAR ATT: Om andelen rökare vore lika låg som hos gruppen män med eftergymnasial utbildning, dvs 5 %, skulle det innebära 128 färre nya fall av lungcancer - totalt 192 färre nya fall av cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen.. Antal färre fall: 192 Minskad kostnad HSV:,6 milj kr Minskad kostnad totalt: 42,3 milj kr CANCRAR RELATERADE TILL TOBAKSRÖKNING: lungcancer munhålecancer öron- näs- och halscancer (inkl. svalg) näshålecancer strupcancer lever- och gallgångscancer hepatocellulär cancer leukemi njurcancer och cancer i urinledare äggstockscancer livmoderhalscancer urinblåsa tjock- och ändtarmscancer bukspottkörtelcancer magsäckscancer. Dessutom finns det visst stöd (ej helt säker ställt) för sambandet med bröstcancer. LÄGET I BEFOLKNINGEN TOBAK I Sverige har rökningen minskat sedan mitten av 198-talet och idag röker ungefär 11 procent av kvinnorna och 9 procent av männen. I den nationella statistiken framkommer dock stora variationer mellan olika grupper i befolkningen, där exempelvis 19 procent av de arbetslösa och 26 procent av de som är sjukskrivna är rökare. Vidare framkommer att personer med kort utbildning röker i högre grad än de med eftergymnasial utbildning och över procent att kvinnorna med förgymnasial utbildning röker. Mer statistik, exempelvis för barn och unga presenteras i bilaga 3. Andel individer som röker dagligen, per kommun, i Sydöstra sjukvårdsregionen. Data saknas för de minsta kommunerna beroende på för litet statistiskt underlag. 8

MÅLBILD ETT OFFENSIVT OCH VÄL STRUKTURERAT ARBETE MOT TOBAK DÄR SAMHÄL- LETS OLIKA AKTÖRER SAMVERKAR OCH ARBETAR MOT GEMENSAMMA MÅL. Arbetet ska leda till: Minskat tobaksbruk i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Minskat tobaksbruk leder till minskad cancerincidens. Tobaksrökning är den enskilt största orsaken till cancer och orsakar ungefär 9 procent av all lungcancer i Sverige. Risken att drabbas av lungcancer är -25 gånger större hos den som röker jämfört med den som inte röker. Tobaksrök, som innehåller ett femtiotal cancerframkallande ämnen, och är den mest carcinogena exponering vi frivilligt utsätter oss för. I Sverige dör varje år 5 personer i cancersjukdomar på grund av rökning. Passiv rökning under en längre period innebär samma hälsorisker som för rökaren. Ungefär lika många personer i Sverige dör av passiv rökning som av trafikolyckor, vilket innebär att ungefär dödsfall beräknas varje år bero på passiv rökning. VIKTIGA AKTIVITETER FÖR ATT MINSKA TOBAKSBRUKET I SJUKVÅRDSREGIONEN Ökad dialog mellan folkhälsoarbetets aktörer gällande policys/riktlinjer/vårdprogram angående tobaksrökning i allmänhet samt i relation till cancer. Ökat lärande och utbytande av erfarenheter, där goda exempel delas mellan regioner och landsting på ett bättre sätt. Följa utvecklingen av rökvanor i befolkningen samt koppla den till cancerförekomst. Fler satsningar för grupper i utsatta miljöer, exempelvis områden med låg socioekonomi Förbättrad tillsyn inom tobaksområdet Fler rökfria offentliga miljöer Mer utbildningsinsatser för diplomering av tobaksavvänjare för att säkra tillgången på tobaksavvänjning i landsting och regioner. Bättre uppföljning av patienters tobaksbruk via de nationella kvalitetsregistren inom cancerområdet. Tillgång på rökavvänjare Ökad andel patienter som diskuterat tobak med vårdpersonal ANDT-förebyggande arbete i regioner/ landsting och kommunerna: Finns regional strategi (länsstyrelserna) för ANDT-området som inkluderar tobak? Finns kommunal ANDT samordnare ansvarig för tobak Kommunala strategier/ politiska program som inkluderar tobak ANDT policy, tobak, som inkluderar gymnasieskolan Tillsyn: Bedriver kommunen tillsyn över detaljhandel som innefattar tobak? Samordnad tillsyn: med annan myndighet KVALITETSINDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING Minskat tobaksbruk i befolkningen. Minskade skillnaderna i tobaksbruk mellan grupper. Minskad andelen rökande blivande mödrar. Minskad andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet Förekomst av regionala och lokala strategier för minskat tobaksbruk Andel landsting/regioner och kommuner som aktivt tagit ställning mot tobak och tydlig framhåller detta i sina strategiska dokument. Ökad tillgång på rökfria miljöer Andel rökfria skolgårdar 9

Övervikt och fetma DEN EUROPEISKA KODEXEN MOT CANCER 12 RÅD SOM RÄDDAR LIV: 3. Se till att ha en hälsosam kroppsvikt. CANCERPREVENTIONS- KALKYLATORN BERÄKNAR ATT: Om andelen med BM >3 varit lika låg som hos gruppen kvinnor med eftergymnasial utbildning, dvs 8%, skulle det innebära 63 färre nya fall av cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen. Antal färre fall: 63 Minskad kostnad HSV: 2,7 milj kr Minskad kostnad totalt: 14,5 milj kr CANCRAR RELATERADE TILL ÖVERVIKT OCH FETMA tjock- och ändtarmscancer njurcancer matstrupe bukspottkörtelcancer gallblåsecancer bröstcancer hos kvinnor (efter menopaus) livmodercancer äggstockscancer. Hade istället andelen med BMI >3 fördubblats i varje ålders grupp hade det inneburit 112 fler nya fall och en kostnad på drygt 25 miljoner kronor bara i sydöstra sjukvårdsregion. LÄGET I BEFOLKNINGEN ÖVERVIKT Enligt WHOs prognos från våren 15, kommer andelen feta i Sverige nästan fördubblas på 15 år då fjärde man och var femte kvinna beräknas vara feta år 3! I Sverige beräknas ungefär varannan man och var tredje kvinna idag vara överviktiga. Det finns också socioekonomiska skillnader beträffande vikt, där fetma är vanligare bland de som uppger svårigheter med ekonomi och bland personer med kortare utbildning. Bland kvinnor är fetma dubbelt så vanligt bland dem med grundskoleutbildning jämfört med de som har eftergymnasial utbildning. Utvecklingen av övervikt och fetma har samband med olika faktorer i samhället, liksom med våra gener och våra levnadsvanor. Avgörande är en persons totala energiomsättning, det vill säga förhållandet mellan matvanor och grad av fysisk aktivitet. Mer statistik, exempelvis för barn och unga presenteras i bilaga 3. Andel personer som beräknas ha ett BMI >3, självrapporterat, per kommun i Sydöstra sjukvårdsregionen. Data saknas för de minsta kommunerna beroende på för litet statistiskt underlag.

MÅLBILD ETT OFFENSIVT OCH VÄL STRUKTURERAT ARBETE MOT ÖVERVIKT OCH FETMA DÄR SAMHÄLLETS OLIKA AKTÖRER SAMVERKAR OCH ARBETAR MOT GEMENSAMMA MÅL Arbetet ska leda till: Minskad andel överviktiga och feta i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Näst efter rökstopp är en hälsosam kroppsvikt den mest effektiva preventiva insatsen för att minska risken för insjuknande i cancer. En lång rad studier och forskningsresultat har under senare år slagit fast ett tydligt och klart samband mellan fetma, övervikt och vissa cancerformer. Relationen mellan övervikt och cancerrisk är linjär. Det vill säga ju mer överviktig man är desto större är risken att drabbas av cancer. Ur ett epidemiologiskt perspektiv spelar med andra ord varje decimal i befolkningens genomsnittliga BMI roll för att påverka förekomsten av vissa cancerformer. VIKTIGA AKTIVITETER FÖR ATT MINSKA ÖVERVIKTEN OCH FETMAN I SJUK- VÅRDSREGIONEN Ökad dialog mellan folkhälsoarbetets aktörer gällande policys/riktlinjer/vårdprogram angående övervikt och fetma i allmänhet samt i relation till cancer. Ökat lärande och utbyte av erfarenheter, där goda exempel delas mellan regioner och landsting på ett bättre sätt. Följa utvecklingen av övervikt och fetma i befolkningen samt koppla den till cancerförekomst. Fler satsningar för grupper i utsatta miljöer, exempelvis områden med låg socioekonomi Stärka implementeringen av Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Följa intentionerna i den regionala vårdriktlinjen fetma för barn/ungdom respektive vuxna. 1177 Informera om att fetma ökar risken för cancer KVALITETSINDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING Förekomst av regionala och lokala strategier för arbetet mot övervikt och fetma Minskad andelen överviktiga och feta i befolkningen. Minska skillnaderna avseende förekomst av övervikt och fetma mellan grupper Minskad andel 4-åringar med övervikt eller fetma Ökad andel patienter som diskuterat mat och fysisk aktivitet med vårdpersonal 11

Fysisk aktivitet DEN EUROPEISKA KODEXEN MOT CANCER 12 RÅD SOM RÄDDAR LIV: 4. Var fysiskt aktiv varje dag. Begränsa den tid du sitter ned. CANCERPREVENTIONS- KALKYLATORN BERÄKNAR ATT: Om andelen inaktiva halverades i varje åldersgrupp, skulle det innebära 12 färre fall av bröstcancer, 14 färre fall av tjock- och ändtarmscancer - totalt 29 färre nya fall av cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen.. Antal färre fall: 29 Minskad kostnad HSV: 1,1 milj kr Minskad kostnad totalt: 5,9 milj kr FYSISK AKTIVITET MINSKAR RISKEN ATT DRABBAS AV: tjock- och ändtarmscancer bröst och livmodercancer (oavsett vikt). Fysisk aktivitet främjar även en hälsosam vikt, vilket ger ett indirekt samband till: njurcancer matstrupe bukspottkörtelcancer gallblåsecancer äggstockscancer. LÄGET I BEFOLKNINGEN FYSISK AKTIVITET Ungefär 66 procent av befolkningen är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag medan 14 procent har en stillasittande fritid. Det är ungefär lika stor andel män och kvinnor som är fysiskt aktiva 3 minuter per dag eller mer. Detsamma gäller andelen som har en stillasittande fritid. Dessa nivåer har varit relativt konstanta över tid. Det är dock stora skillnader relaterat till utbildningsnivå, där lägre utbildning är förknippat med en mer stillasittande fritid. Generellt ökar andelen stillasittande med stigande ålder. Mer statistik, exempelvis för barn och unga presenteras i bilaga 3. Andel med stillasittande fritid per kommun i Sydöstra sjukvårdsregionen. Data saknas för de minsta kommunerna beroende på för litet statistiskt underlag. 12

MÅLBILD ETT OFFENSIVT OCH VÄL STRUKTURERAT ARBETE FÖR ATT FRÄMJA FYSIK AK- TIVITET OCH MOTVERKA STILLASITTANDE DÄR SAMHÄLLETS OLIKA AKTÖRER SAMVERKAR OCH ARBETAR MOT GEMENSAMMA MÅL. Arbetet ska leda till: Minskad andel fysiskt inaktiva och stillasittande i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Fysik aktivitet har många positiva effekter på kroppen och vår hälsa och vinsterna ökar med ökad aktivitet. Avsaknaden av densamma och mycket stillasittande tid medför i stället negativa konsekvenser och ökar risken för ohälsa och sjukdom, oberoende av personens grad av fysisk aktivitet. Det finns således ett behov av att både främja ökad fysisk aktivitet och att minska stillasittandet. Det finns vetenskapligt stöd för kopplingen mellan fysisk aktivitet och cancer. Den samlade kunskapen gör att fysisk aktivitet rekommenderas som en skyddande faktor mot cancer i allmänhet. En cancersjukdom utvecklas i ett komplicerat samspel mellan genetik, miljö och livsstil samt hur sammansatta biologiska mekanismer påverkar varandra. Fysisk aktivitet påverkar en rad biologiska mekanismer, såsom energiomsättning, nivåer av könshormon, insulinresistens, leptin, prostaglandiner, C-reaktivt protein, påverkar immunfunktionen samt ger möjlighet till DNA-reparation (FYSS). Dessutom bidrar fysisk aktivitet till energibalansen och minskar risken för övervikt. VIKTIGA AKTIVITETER FÖR ATT FRÄMJA FYSIK AKTIVITET OCH MOTVERKA STILLA- SITTANDE I SJUKVÅRDSREGIONEN Ökad dialog mellan folkhälsoarbetets aktörer gällande policys/riktlinjer/vårdprogram angående fysisk inaktivitet och stillasittande i allmänhet samt i relation till cancer. Ökat lärande och utbytande av erfarenheter, där goda exempel delas mellan regioner och landsting på ett bättre sätt. Följa utvecklingen av fysisk inaktivitet och stilasittande i befolkningen samt koppla den till cancerförekomst. Fler satsningar för grupper i utsatta miljöer, exempelvis områden med låg socioekonomi Stärka implementeringen av Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Att kopplingen mellan otillräcklig fysisk aktivitet och cancer blir tydlig i hälsofrämjande information t ex på 1177 och i landstingens och regionernas kanaler Ökad andel unga som deltar i idrottsföreningar Ökad andel patienter som diskuterat fysisk aktivitet med vårdpersonal KVALITETSINDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING Förekomst av regionala och lokala strategier att öka andelen fysisk aktiva i befolkningen Minskad andelen som är otillräckligt fysiskt aktiva och/eller har en stillasittande fritid Minska skillnader mellan grupper med avseende på fysisk inaktivitet och stillasittande 13

Matvanor DEN EUROPEISKA KODEXEN MOT CANCER 12 RÅD SOM RÄDDAR LIV: 5. Ät hälsosam mat: Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa intaget av livsmedel med hög kalori- och fetthalt och undvik söta drycker. Undvik processat kött, begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt. VI BLIR VAD VI ÄTER I snitt äter vi ca 7 ton mat och dryck under en livstid. I vår kropp har vi miljarder celler som byts ut i ett ständigt pågående kretslopp varje år dessa celler byggs upp av det vi äter! CANCERFORMER RELATERADE TILL MAT OCH ÖVERVIKT: tjock- och ändtarmscancer bröst- och livmoderkroppscancer matstrupscancer njurcancer cancer i mun, svalg och struphuvud. En balanserad sammansättning av maten är också viktig för att undvika övervikt som är en tydlig riskfaktor för ett flertal cancersjukdomar. LÄGET I BEFOLKNINGEN MATVANOR Undersökningen Riksmaten från visar på att ca 8 % av de vuxna i Sverige äter mindre än de rekommenderade 5 g frukt och grönsaker per dag, 9 % äter för lite fullkorn och 7 % för lite fiber, 4 % äter för mycket socker och 7 % för mycket salt, 8 % äter för mycket mättat fett. Studier på barn visar liknande siffror. I Sverige lägger vi i snitt 15 % av energiintaget på godis, läsk, kakor och bakverk. Unga kvinnor och män mellan 18-3 år är den grupp i samhället som har sämst matvanor. Att nå rekommendationen för frukt och grönt är en god prediktor för matvanorna i stort och används därför ofta i undersökningar. Mer statistik, exempelvis för barn och unga presenteras i bilaga 3. Andel som uppgivit att de äter frukt och grönt mer än 3 gånger per dag, per kommun i Sydöstra sjukvårdsregionen. Data saknas för de minsta kommunerna beroende på för litet statistiskt underlag. 14

MÅLBILD ETT OFFENSIVT OCH VÄL STRUKTURERAT ARBETE FÖR ATT FRÄMJA GODA MATVANOR I BEFOLKNINGEN DÄR SAMHÄLLETS OLIKA AKTÖRER SAMVERKAR OCH ARBETAR MOT GEMENSAMMA MÅL. Arbetet ska leda till: Minskad andel med ohälsosamma matvanor i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Matvanor har stor betydelse för hälsa, välmående och prestationsförmåga, på såväl kort som lång sikt. Ett hälsosamt matval innebär att energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster svarar till individens behov. Med hälsosamma matvanor är sannolikheten större att behovet av näringsämnen tillgodoses, samtidigt som goda matvanor kan skydda mot vissa sjukdomar. Ohälsosamma matvanor kan däremot ge en förhöjd risk för sjukdom och sänkt livskvalitet. Det finns idag en stor mängd forskning om sambanden mellan mat och cancer. Dels inom nutritionsepidemiologin, som belyser sambanden på befolkningsnivå, dels inom molekylärbiologi och biokemi. Trots detta är sambanden mellan cancer och mat, enskilda råvaror och ämnen ofullständigt kända (SOU). Våra matvanor samvariarar dessutom på ett tydligt sätt med våra levnadsvanor i stort. Hösten 15 presenterades WHO:s International Agency for Research on Cancer (IARC) en sammanställning från som visar på ett samband mellan konsumtion av rött kött, charkprodukter och cancer. Den svenska rekommendationen från Livsmedelsverket är att begränsa konsumtionen av rött kött och charkprodukter till max 5 gram i veckan. Rådet är även att endast en liten del av dessa 5 gram bör vara charkprodukter. Livsmedelsverket kommer med hänsyn till detta att se över rekommendationen och göra en bedömning av om råden kring rött kött och chark behöver ändras.. VIKTIGA AKTIVITETER FÖR ATT MINSKA ANDELEN MED OHÄLSOSAMMA MATVA- NOR I SJUKVÅRDSREGIONEN Ökad dialog mellan folkhälsoarbetets aktörer gällande policys/riktlinjer/vårdprogram angående matvanor i allmänhet samt i relation till cancer. Ökat lärande och utbytande av erfarenheter, där goda exempel delas mellan regioner och landsting på ett bättre sätt. Följa utvecklingen av matvanorna i befolkningen samt koppla den till cancerförekomst. Fler satsningar för grupper i utsatta miljöer, exempelvis områden med låg socioekonomi Stärka implementeringen av Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Att kopplingen mellan ohälsosamma matvanor och cancer blir tydlig i hälsofrämjande information t ex på 1177 och i landstingens och regionernas kanaler Minskad andelen med ohälsosamma matvanor i befolkningen Minska skillnader mellan grupper med avseende på ohälsosamma matvanor Ökad andel patienter som diskuterat matvanor med vårdpersonal KVALITETSINDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING Förekomst av regionala och lokala strategier att främja goda matvanor i befolkningen 15

Alkohol DEN EUROPEISKA KODEXEN MOT CANCER 12 RÅD SOM RÄDDAR LIV: 6. Om du dricker alkohol av något slag, begränsa ditt drickande. Att inte dricka alkohol alls är bättre med avseende på cancerprevention. CANCERPREVENTIONS- KALKYLATORN BERÄKNAR ATT: Om andelen med riskbruk av alkohol halverades i varje åldersgrupp, skulle det innebära färre nya fall av bröstcancer och färre nya fall i tjock-och ändtarmscancer - totalt 21 färre nya fall av cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen. Antal färre fall: 21 Minskad kostnad HSV: 746. kr Minskad kostnad totalt: 6 milj kr CANCRAR RELATERADE TILL ALKOHOL: munhåla matstrupe svalg och luftstrupe lever tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer. LÄGET I BEFOLKNINGEN ALKOHOL Totalkonsumtionen av alkohol har minskat i Sverige sedan början på -talet. En minskning ses även i andelen med riskbruk av alkohol, där yngre åldersgrupper oftare identifieras med riskkonsumtion. En viss riskökning relaterad till kortare utbildningsnivå föreligger, men inte lika tydligt som för övriga levnadsvanor. Även bland unga har konsumtionen minskat under de senaste decennierna. Mer statistik, exempelvis för barn och unga presenteras i bilaga 3. Andel som identifierats som riskkonsumenter av alkohol, per kommun, i Sydöstra sjukvårdsregionen. Data saknas för de minsta kommunerna beroende på för litet statistiskt underlag. 16

MÅLBILD ETT OFFENSIVT OCH VÄL STRUKTURERAT ARBETE FÖR ATT MINSKA ALKOHOL- KONSUMTIONEN I BEFOLKNINGEN DÄR SAMHÄLLETS OLIKA AKTÖRER SAM- VERKAR OCH ARBETAR MOT GEMENSAMMA MÅL Arbetet ska leda till: Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Alkohol är, näst efter rökning och högt blodtryck, den tredje viktigaste riskfaktorn för ohälsa och förtida död i allmänhet. Alkohol innehåller ämnen som blir giftiga, skadar arvsanlagen och försvagar immunförsvaret när de bryts ned i kroppen. Alkoholen påverkar alla vävnader i kroppen och alkohol klassades som cancerogent redan på 198-talet. Enligt World Cancer Report 14 ligger alkoholen bakom cirka 5% av all cancer. Forskningen har påvisat samband mellan alkohol och bröstcancer samt änd-och tjocktarmscancer. Även för cancer i mun, svalg, strupe, matsäck, lever och äggstockar finns ett samband med alkoholkonsumtion. Även små mänger alkohol har visat samband med riskökning för cancer. Typen av alkohol öl, vin eller starksprit verkar spela mindre roll utan sannolikt är mängden konsumerad alkohol den avgörande faktorn. Risken för bröstcancer ökar med cirka % för varje dagligt litet glas vin. Alkohol innehåller hög andel kalorier, vilket gör att en hög alkoholkonsumtion kan ge övervikt som i sin tur är en väl belagd riskfaktor för cancer. Riskbruk av alkohol brukar definieras som ett bruk av alkohol som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser, men där det inte föreligger missbruk eller beroende. VIKTIGA AKTIVITETER FÖR ATT MINSKA ALKOHOLKONSUMTIONEN I SJUKVÅRDSREGIONEN Ökad dialog mellan folkhälsoarbetets aktörer gällande policys/riktlinjer/vårdprogram angående alkohol i allmänhet samt i relation till cancer. Ökat lärande och utbytande av erfarenheter, där goda exempel delas mellan regioner och landsting på ett bättre sätt. Följa utvecklingen av alkoholkonsumtionen inkl. riskbruk av alkohol i befolkningen samt koppla den till cancerförekomst. Fler satsningar för grupper i utsatta miljöer, exempelvis områden med låg socioekonomi Förbättrad tillsyn inom alkoholområdet Stärka implementeringen av Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Att kopplingen mellan riskbruk av alkohol och cancer blir tydlig i hälsofrämjande information t ex på 1177 och i landstingens och regionernas kanaler Ökad andel patienter som diskuterat alkohol med vårdpersonal ANDT-förebyggande arbete i regioner/ landsting och kommunerna Finns regional strategi (länsstyrelserna) för ANDT-området som inkluderar alkohol? Finns kommunal ANDT samordnare ansvarig för alkohol Kommunala strategier/ politiska program som inkluderar alkohol ANDT policy, alkohol, som inkluderar gymnasieskolan Tillsyn: Bedriver kommunen tillsyn över detaljhandel som innefattar alkohol? Samordnad tillsyn: med annan myndighet Metoder: används Ansvarsfull alkoholservering samverkan. KVALITETSINDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING Förekomst av regionala och lokala strategier för att minska riskbruket av alkohol Minskad andelen med riskbruk av alkohol i befolkningen. Minska skillnader mellan grupper med avseende på riskbruk av alkohol 17

Solvanor DEN EUROPEISKA KODEXEN MOT CANCER 12 RÅD SOM RÄDDAR LIV: 7. Undvik för mycket sol, speciellt viktigt för barn. Använd solskyddskräm. Sola inte i solarium. KOSTNADER FÖR SAMHÄLLET Kostnader för sjukvårdskonsumtion och produktionsbortfall till följd av hudcancer beräknas till 1,69 miljarder kronor i Sverige för år 11 (Strålsäkerhetsmyndigheten), en ökning med 27% sedan 5. Vanligaste platsen där man bränner sig är trädgården (31 %), därefter följer badplats utomlands (26 %) och badplats i Sverige (18 %). Vanligaste anledningarna till att man solar är att det är skönt att vara i solen (57 %), det är snyggt att vara solbränd (33 %) HUDCANCER Det finns tre former av hudcancer: Basalcellscancer godartad, kan inte spridas. Den vanligaste. Skivepitelcancer. Dödlig men de allra flesta botas eftersom den har ett långsamt förlopp. Malignt melanom. Den nästa vanligaste och den riktigt farliga cancerformen. LÄGET I BEFOLKNINGEN SOLVANOR Befolkningens solvanor har sedan 5 undersökts av Strålsäkerhetsmyndigheten och senaste undersökningen från 13 visar att var tionde ( %) bränner sig alltid eller ofta. Ungefär lika många (9 %) bränner sig aldrig, medan 42 % sällan bränner sig. Drygt 45 % (största delen) svarade att de kommer att mestadels vistas i solen mellan 11 15. Undersökningen visar att ganska stor del (52 %) har fortfarande samma solvanor idag som för fem år sedan. Samman- fattningsvis, vistas många ofta i solen när den är som starkast och en stor andel bränner sig i trädgården och utomlands. Undersökningen bekräftar att skönhetsidealen att det är snyggt att vara solbränd, samt att man solar för att bilda D- vitamin är oftast anledningen för att många överexponerar sig för solen. Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. År 13 insjuknade över 3358 personer i Sverige och omkring 5 personer dör varje år till följd av sjukdomen. Under senaste åren har incidensen av melanom accelererat och ökningen motsvarar 5 procent årligen. 18

MÅLBILD ETT OFFENSIVT OCH VÄL STRUKTURERAT ARBETE FÖR ATT FRÄMJA GODA SOLVANOR I BEFOLKNINGEN DÄR SAMHÄLLETS OLIKA AKTÖRER SAMVERKAR OCH ARBETAR MOT GEMENSAMMA MÅL. Arbetet ska leda till: Minskad andel i befolkningen som bränner sig i solen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige och drabbar både unga och gamla. UVstrålning utgör den största riskfaktorn för utveckling av hudcancer. Ultraviolett (UV)- strålning, som till största del kommer från solen, anses enligt WHO och IARC tillhöra gruppen av de starkaste cancerogent framkallande ämnen för människor. Ett tydligt samband mellan ökad solexponering och ökad risk för hudmelanom finns särskilt om man redan som barn utsätts for solens starka strålning och bränner sig i solen. Solande och solariebruk ökar risken för all hudcancer, men speciellt för malignt hudmelanom som är den farligaste hudcancerformen. Ett tydligt samband mellan ökad solexponering och ökad risk för hudmelanom finns särskilt om man redan som barn utsätts for solens starka strålning och bränner sig i solen. Trots primärpreventiva åtgärder har inte svenskars solvanor förbättrats och incidens och dödlighet i malignt melanom fortsätter att stiga. Unga solar mer än andra ålderskategorier och uppvisar positiva attityder till solning. Primärpreventionen behöver därför hitta nya angreppspunkter och för att nå dit behöver vi lära oss mer om ungdomars syn på utseendeideal och solning. Det nationella målet är att antalet årliga fall av hudcancer som är orsakade av UV-strålning ska minska och inte vara fler år än vad det var år ( 1627). VIKTIGA AKTIVITETER FÖR ATT FRÄMJA GODA SOLVANOR I SJUK- VÅRDSREGIONEN Ökad dialog mellan folkhälsoarbetets aktörer gällande policys/riktlinjer/vårdprogram angående solvanor i allmänhet samt i relation till cancer. Ökat lärande och utbytande av erfarenheter, där goda exempel delas mellan regioner och landsting på ett bättre sätt. Följa utvecklingen av solvanor i befolkningen samt koppla den till cancerförekomst. Att kopplingen mellan solvanor och cancer blir tydlig i hälsofrämjande information t ex på 1177 och i landstingens och regionernas kanaler Verkar för säkra utemiljöer på exempelvis, lekplatser, parker, idrottsplatser, utemiljöer på förskolor och skolgårdar Tillsyn av solarier och att solarier inte bedrivs i kommunal regi eller i kommunala lokaler. SUNDA SOLVANOR Sunda solvanor innebär att njuta av solen klokt och försiktigt och inte överexponeras eller bränna sig. Vi behöver sol för att bilda vitamin D. Under sommaren räcker det för de flesta att vara ute i solen drygt en kvart, mer sol ger inte mer D-vitamin eftersom huden stänger av när behovet fyllts. Budskapet om sunda solvanor bör spridas till hela befolkningen, ett stöd kan vara planschen Sunda solvanor: KVALITETSINDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING Förekomst av regionala och lokala strategier för att främja goda solvanor. Minskad andel som bränner sig i solen (via HLV och SSM) Minskad andel kommuner med solarier i offentlig regi Fortbildning av personal för att främja goda solvanor 19

BILAGA 1 Kvalitetsindikatorer för uppföljning Generella indikatorer 1. Att en cancerpreventionsplan är antagen på sjukvårdsregional samt landstings- och regional nivå 2. Att det cancerpreventiva arbetet följs upp och resultatet redovisas i en årlig cancerpreventionsrapport alternativt löpande via exempelvis RCCs hemsida. 3. Att det finns regionala och kommunala strategier för att förbättra befolkningens levnadsvanor 4. Att hälso-och sjukvården implementerar de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och att arbetet följs upp och redovisas årligen. 5. Att andelen patienter som diskuterat levnadsvanor med vårdpersonal ska öka 6. Att informationen på 1177 om levnadsvanor och cancer ska vara tydlig. Koppling till European Codex against Cancer Indikator: Struktur, Process, Resultat S S S S P P Källa Egen bedömning: Ja/nej Egen bedömning: Ja/nej Egen bedömning: Ja/nej. För 38 kommuner & 3 landsting/regioner Egen bedömning: Ja/nej. 3 landsting/regioner Journalstatistik samt vårdbarometern Egen bedömning: Ja/nej 7. Att antalet utvecklingsprojekt och forskningsprojekt som innehåller cancerpreventiva aspekter ska öka. 8. Förekomst av projekt och satsningar inom folkhälsa och prevention som är gemensamma för de tre länen. P P Egen bedömning: Ja/nej Egen bedömning: Ja/nej 9. Att kunskapsbaserade metoder används i högre utsträckning. P Egen bedömning: Ja/nej. Att andelen med goda levnadsvanor i befolkningen ska öka R Hälsa på lika villkor (HLV) 11. Att skillnader i levnadsvanor mellan olika grupper i befolkningen R HLV ska minska Indikatorer för uppföljning av tobak 1. Minskat tobaksbruk i befolkningen. R HLV 2. Minskade skillnaderna i tobaksbruk mellan grupper. R HLV 3. Minskad andelen rökande blivande mödrar. R Regional statistik 4. Minskad andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet R Källa BHV statistik 5. Förekomst av regionala och lokala strategier för minskat tobaksbruk S Egen bedömning: Ja/nej. För 38 kommuner & 3 Landsting/regioner 6. Andel landsting/regioner och kommuner som aktivt tagit ställning mot tobak och tydlig framhåller detta i sina strategiska dokument. S Egen bedömning: Ja/nej. För 38 kommuner & 3 Landsting/regioner 7. Ökad tillgång på rökfria miljöer P Egen bedömning: Ja/nej. För 38 kommuner & 3 Landsting/regioner 8. Andel rökfria skolgårdar P Länsstyrelsen 9. Tillgång på rökavvänjare P Regional statistik

. Ökad andel patienter som diskuterat tobak med vårdpersonal P Journalstatistik 11. ANDT-förebyggande arbete i regioner/ landsting och kommunerna a) Finns regional strategi (länsstyrelserna) för ANDT-området som inkluderar tobak? b) Finns kommunal ANDT samordnare ansvarig för tobak (fråga 2 LR) c) Kommunala strategier/politiska program som inkluderar tobak (fråga 7 LR) d) ANDT policy, tobak, som inkluderar gymnasieskolan (fråga 11 LR) e) Tillsyn: Bedriver kommunen tillsyn över detaljhandel som innefattar tobak? (Tillsynsfråga 4 LR) f) Samordnad tillsyn: med annan myndighet (tillsynsfråga 31 & 31.1 LR) Indikatorer för uppföljning av övervikt och fetma 1. Förekomst av regionala och lokala strategier att minska andelen överviktiga och feta P S Årliga Länsrapporten (LR) från Folkhälsomyndigheten Egen bedömning: Ja/nej 2 Minskad andelen överviktiga och feta i befolkningen. R HLV 3. Minska skillnaderna avseende förekomst av övervikt och fetma mellan grupper R HLV 4 Minskad andelen 4 åringar med övervikt eller fetma R BHV data 5 Ökad andel patienter som diskuterat mat och fysisk aktivitet med vårdpersonal P Journalstatistik Indikatorer för uppföljning av fysisk aktivitet 1. Förekomst av regionala och lokala strategier att öka andelen fysiskt S Egen bedömning: Ja/nej aktiva i befolkningen 2. Minskad andelen som är otillräckligt fysiskt aktiva och/eller har en R HLV stillasittande fritid 3. Minska skillnader mellan grupper med avseende på fysisk inaktivitet R HLV och stillasittande 4. Ökad andel unga som deltar i idrottsföreningar R HLV 5. Ökad andel patienter som diskuterat fysisk aktivitet med vårdpersonal P Journalstatistik Indikatorer för uppföljning av riskbruk alkohol 1. Förekomst av regionala och lokala strategier för att minska riskbruket S Egen bedömning: Ja/nej av alkohol 2. Minskad andelen med riskbruk av alkohol i befolkningen. R HLV 3. Minska skillnader mellan grupper med avseende på riskbruk av R HLV alkohol 4. Ökad andel patienter som diskuterat alkohol med vårdpersonal P Journalstatistik 21

5. ANDT-förebyggande arbete i regioner/ landsting och kommunerna a) Finns regional strategi (länsstyrelserna) för ANDT-området som inkluderar alkohol? b) Finns kommunal ANDT samordnare ansvarig för alkohol (fråga 2 LR) c) Kommunala strategier/ politiska program som inkluderar alkohol (fråga 7 LR) d) ANDT policy, alkohol, som inkluderar gymnasieskolan (fråga 11 LR) e) Tillsyn: Bedriver kommunen tillsyn över detaljhandel som innefattar alkohol? (Tillsynsfråga 4 LR) f) Samordnad tillsyn: med annan myndighet (tillsynsfråga 31 & 31.1 LR) g) Metoder: används Ansvarsfull alkoholservering samverkan. (Fråga LR) Indikatorer för uppföljning av ohälsosamma matvanor 1. Förekomst av regionala och lokala strategier att främja goda matvanor i befolkningen 2. Minskad andelen med ohälsosamma matvanor i befolkningen R HLV P S Årliga Länsrapporten (LR) från Folkhälsomyndigheten Egen bedömning: Ja/nej 3. Minska skillnader mellan grupper med avseende på ohälsosamma R HLV matvanor 4. Ökad andel patienter som diskuterat matvanor med vårdpersonal P Journalstatistik Indikatorer för uppföljning av minskad UV-exponering 1. Förekomst av regionala och lokala strategier för att främja goda S Egen bedömning: Ja/nej solvanor. 2. Minskad andel som bränner sig i solen R Framtida HLV alt. Strålsäkerhetsmyndighetens enkät? 3. Minskad andel kommuner med solarier i offentlig regi P Egen bedömning: Ja/nej 4. Fortbildning av personal för att främja goda solvanor. P Regional statistik 22

BILAGA 2 Resultat Öppna jämförelser Folkhälsa 14 Den blå färgen anger de tre landstingen/regionernas resultat i förhållande till varandra, där ljusast blå färg är det bästa resultatet i Sydöstra sjukvårdsregionen och mörkast blå färg det sämsta. Siffran inom parantes i rubrikraden anger värdet för riket 14. Pilarna visar utveckling sedan senaste mätning enligt ÖJ (ibland 9, ibland 7 ). Pilar uppåt visar alltid en positiv utveckling, för uppgift om felmarginal (statistisk signifikans) hänvisas till ÖJ-rapporten. Jämlikhet i hälsa Östergötland Jönköping Kalmar Återstående medellivslängd, kvinnor (riket 83,6) 83,4 83,8 83,3 Återstående medellivslängd, män (79,7) 8 8,2 79,4 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet, kvinnor (32,) 34,7 22,7 32,8 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet, män (47,2) 46,1 44, 48,5 Deltagande i idrottsföreningar, kvinnor (23,1) 19,3 23 22,1 Deltagande i idrottsföreningar, män (36,3) 31 38,7 3,4 Diskuterat levnadsvana med vårdpersonal, kvinnor (41) 36 43 38 Diskuterat levnadsvana med vårdpersonal, män (46) 41 47 44 Gynekologisk cellprovtagning (8,5) 76,9 86,5 85,6 86,7 85,7 Oskyddat sex klamydia bland unga, kvinnor (18) 5 1783 1766 Oskyddat sex klamydia bland unga, män (135) 124 1214 1171 Oskyddat sex tonårsaborter (18,8) 15,3 13,4 17,6 Tabell 1: Resultat Öppna jämförelser folkhälsa 14 för Östergötland, Jönköping och Kalmar 23

BILAGA 3 Hur stort är problemet? Befolkningsstatistik rökning I Sverige röker 11 procent av kvinnorna och 9 procent av männen. I den nationella statistiken framkommer dock stora variationer mellan olika grupper. Exempelvis röker 19 procent av de arbetslösa och 26 procent av de som är sjukskrivna i riket. Personer med kort utbildning röker i högre grad än de med eftergymnasial utbildning. Diagrammet nedan visar andelen dagligrökare uppdelat på utbildning och kön. Av alla kvinnor med endast förgymnasial utbildning röker över procent. DIAGRAM 35.1 RIKET: Andel individer som uppgivit att de röker dagligen, 16 84 år. 25 Flest rökare återfinns i åldersgruppen 45 64 år. Även bland ungdomar ses en minskning i rökning över tid. Något fler flickor än pojkar uppger att de röker dagligen eller minst en gång i veckan. DIAGRAM 35.2 ÅLDERSGRUPPER. RIKET: Andel individer som uppgivit att de röker dagligen. 25 15 15 5 5 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 År 16 29 år 3 44 år 45 64 år 65 84 år 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 År Totalt Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. DIAGRAM 35.3 UTBILDNING. RIKET: Andel individer som uppgivit att de röker dagligen, 35 74 år, 14. 25 15 5 Figur 3.17. Andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar som uppger att de röker dagligen eller minst en gång i veckan, 1985/86 13/14. 3 25 15 5 Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Män Eftergymnasial Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Registret över befolkningens utbildning, Statistiska centralbyrån. 1985/86 1989/9 1993/94 1997/98 1/2 5/6 9/ 13/14 Flickor 13 år Pojkar 13 år Flickor 15 år Pojkar 15 år 24

Data från respektive sjukvårdsregion Dagligrökare i Sydöstra sjukvårdsregionen Ålder Kön Sydöstra sjukvårdsregionen Jönköpings län Kalmar län Östergötlands län 44 Män 7,4 5,9 8,4 8, Kvinnor 9,8 9,1 11,5 9,4 45 64 Män 15,1 12,6 16,6 16, Kvinnor 14,4 12,4 17,6 14,1 65 84 Män, 11,4 7,7,1 Kvinnor,2 7,2,1 13,3 Total Män,7 9,7 11,2 11,2 Kvinnor 11,4 9,6 13,3 11,9 Tobak och hälsoekonomi Cancerpreventionskalkylatorn Cancerpreventions-kalkylatorn beräknar att: Om andelen rökare vore lika låg som hos gruppen män med eftergymnasial utbildning, dvs 5 %, skulle det innebära 128 färre nya fall av lungcancer - totalt 186 färre nya fall av cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen. Minskad kostnad för Hälso- och sjukvård, kommunen och försäkringskassan blir då 42.286. kr Hade istället andelen rökare istället varit fördubblad i varje åldersgrupp hade det inneburit 356 fler nya fall och en kostnad på drygt 75 miljoner kronor bara i sydöstra sjukvårdsregion. Diagnos/Scenario Nya fall 192 Kostnadsförändring Hälso- Sj.Vård.68. kr Kostnadsförändring Kommun 18.24. kr Kostnadsförändring F-Kassan 13.438. kr Bröstcancer Tjock- ändtarmscancer 12 533. 1.14. 928. Urinblåsecancer 26 1.3. 2.47. 1.853. Njurcancer 8 4. 76. 927. Livmoderkroppscancer +4. 38. 463. Livmoderhalscancer 1 5. 95. 232. Matstrupscancer 4 178. 38. 232. Lungcancer 128 7.476. 12.16. 8.6. Magsäckscancer 3 15. 285. 232. Levercancer 2 121. 19. 232. Bukspottkörtelcancer 7 35. 665. 695. Struphuvudcancer 5 25. 475. 464. 25

Hur stort är problemet? Befolkningsstatistik övervikt och fetma Andelen vuxna med fetma har fördubblats sedan 199. Förekomsten av fetma ökade kraftigt under åren 198 12. Från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ser man en fortsatt ökning av fetma bland kvinnor och män åren 4 13. År 14 var det 35 % av Sveriges befolkning som klassades som överviktiga och 14 % klassades som feta. Det finns också socioekonomiska skillnader. Fetma är vanligare bland de som uppgav svårigheter med ekonomi och bland personer med kortare utbildning. När det gäller kvinnor är fetma dubbelt så vanligt bland dem med grundskoleutbildning som bland dem med eftergymnasial utbildning. Övervikten ökar dessutom med stigande ålder. DIAGRAM 3.1 RIKET: Andel individer som beräknats ha ett BMI (Body Mass Index) 3 eller högre baserat på självrapporterade uppgifter, 16 84 år. 25 DIAGRAM 3.3 UTBILDNING. RIKET: Andel individer som beräknats ha ett BMI (Body Mass Index) 3 eller högre baserat på självrapporterade uppgifter, 35 74 år. 3 25 15 15 5 5 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 År Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Totalt Kvinnor Män År Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Registret över befolkningens utbildning, Statistiska centralbyrån. Övervikt hos barn Det är angeläget att följa utvecklingen av övervikt bland barn och unga. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är etablerad fetma svår att behandla och därför är effektivare förebyggande åtgärder synnerligen angelägna. Att informera och ge förutsättningar för goda kostvanor och främja fysisk aktivitet är därför viktiga uppgifter för kommunerna och landstingen. Förskola, skola och omsorgsverksamhet har därmed en viktig roll i det förebyggande arbetet. Dessutom har mödra- och barnhälsovården en särskilt angelägen uppgift när det gäller att informera om vikten av goda kostvanor redan tidigt i barnens liv. Den första nationella studien 1 om förekomst av övervikt och fetma hos skolbarn publicerades 11 och visade att 17 % av barnen var överviktiga varav 3 % hade fetma. I studien ingick 4 6 barn i åldern 7 9 år i 94 slumpvist utvalda skolor från hela Sverige. Nationell statistik om förekomst av övervikt och fetma bland barn i förskoleåldern saknas men i flera landsting mäts iso-bmi vid barnets 4 års besök på BVC för att identifiera de barn som utvecklat övervikt och fetma. Utifrån siffor tagna från årsrapporter från ett antal landsting i Sverige framgår att fyraårigar födda 7 eller 8 har i genomsnitt mellan 8 13,5 % övervikt och mellan 1,8 2,7 % 1 Sjöberg A. et al. Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren exploring the urban-rural gradient in Sweden. Obesity Reviews, 12 (5), 35 314, (12). fetma. Flickor har överlag ett högre BMI än pojkar, till exempel i Stockholm har 11,1 % av fyraåriga flickor födda 7 övervikt jämfört med 7,3 % av fyraåriga pojkar. Flickor och pojkar i Stockholm hade däremot fetma i samma utsträckning (1,8 % av barn födda 7). Det finns regionala skillnader i förekomst av övervikt och fetma. Data från sammanlagt 12 landsting över 4-åringar födda 3 2, visar att andelen barn med övervikt och fetma var högst i Norrlandslänen, medan andelen var lägst i Stockholm och Blekinge. Inom de olika landstingen fanns samtidigt tydliga skillnader mellan olika stadsdelar/kommuner, med högst förekomst i socioekonomiskt svaga områden. Unga vuxna Övervikt har ökat mest bland unga relativt sett. I åldern 16 24 år är övervikt nu dubbelt så vanligt, jämfört med för tjugo år sedan. I åldern 16 24 år kan viktutvecklingen följas i den nationella folkhälsoenkäten 4 11. Övervikt är vanligare bland män även i åldern 16 24 år. Bland kvinnor har övervikt blivit allt vanligare under hela undersökningsperioden. Andelen överviktiga män var oförändrad fram till de allra senaste åren, men andelen med övervikt ökar nu också i denna grupp. 2 (Bråbäck L., Bågenholm G. & Ekholm L. Fetmautvecklingen bland svenska 4-åringar tycks ha stannat av men stora regionala skillnader visar socioekonomins betydelse Läkartidningen (6)43, 2758 2761, (9)) 26

Data från respektive sjukvårdsregion Fetma Ålder Kön Sydöstra sjukvårdsregionen Jönköpings län Kalmar län Östergötlands län 44 Män 11,7 13,3, 11,4 Kvinnor,6,7 11,8 9,9 45 64 Män 21,9 26,7 18,8 19,7 Kvinnor,3 24,7 15,1 19,8 65 84 Män 17,5 15,9 17,6 19,2 Kvinnor 16,6 12,1,4 19, Total Män 16,7 18,4 15,2 15,9 Kvinnor 15,5 15,6 15,4 15,4 BMI> 3 och hälsoekonomi Cancerpreventionskalkylatorn Cancerpreventions-kalkylatorn beräknar att: Om andelen med BM >3 varit lika låg som hos gruppen kvinnor med eftergymnasial utbildning, dvs 8%, skulle det innebära 63 färre nya fall av cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen. Minskad kostnad för Hälso- och sjukvård, kommunen och försäkringskassan blir då 14.474. kr Hade istället andelen med BMI >3 fördubblats i varje åldersgrupp hade det inneburit 112 fler nya fall och en kostnad på drygt 25 miljoner kronor bara i sydöstra sjukvårdsregion. Diagnos/Scenario Nya fall 63 Kostnadsförändring Hälso- Sj.Vård 2.695. kr Kostnadsförändring Kommun 5.985. kr Kostnadsförändring F-Kassan 5.794. kr Bröstcancer 17 436. 1.615. 2.85. Tjock ändtarmscancer 13 578. 1.235. 928. Urinblåsecancer Njurcancer 9 45. 855. 927. Livmoderkroppscancer 16 8. 1.5. 1.39. Livmoderhalscancer Matstrupscancer 2 89. 19. 232. Lungcancer Magsäckscancer Levercancer 4 242. 38. 232. Bukspottkörtelcancer 2. 19. Struphuvudcancer 27

Hur stort är problemet? Befolkningsstatistik fysisk aktivitet Ungefär lika stor andel män och kvinnor är fysiskt aktiva 3 minuter per dag eller mer. Det är heller ingen skillnad mellan könen i andelen som definieras att ha en stillasittande fritid. Enligt nationell statistik (HLV) är ungefär 66 procent av befolkningen är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag medan 14 procent har en stillasittande fritid. Dessa nivåer har varit relativt konstanta över tid. Det är dock stora skillnader relaterat till utbildningsnivå där lägre utbildning är förknippat med en mer stillasittande fritid. Generellt ökar andelen stillasittande med stigande ålder. Dock avviker kvinnor i åldersgruppen 45 64 år från det mönstret i den senaste undersökningen (skillnaderna mellan närliggande grupper är dock inte signifikant). DIAGRAM 31.3 UTBILDNING. RIKET: Andel som svarat att man har en stillasittande fritid på frågan "Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna?", 35 74 år, 14. 25 15 5 DIAGRAM 31.1 RIKET: Andel som svarat att man har en stillasittande fritid på frågan "Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna", 16 84 år. 25 Kvinnor Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Registret över befolkningens utbildning, Statistiska centralbyrån. 15 5 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 Totalt Kvinnor Män År I undersökningen Skolbarns hälsovanor från 13/14 framkommer att andelen som uppnår rekommendationen från WHO, fysiskt aktiva minst en timme om dagen, fortsatt är liten och mindre bland flickor än pojkar i alla de tre undersökta åldersgrupperna. Dessutom visar undersökningen att allt fler tillbringar fyra timmar eller mer framför en skärm. På plussidan framkommer att något fler både pojkar och flickor uppger att de tränar minst fyra gånger i veckan. Fler pojkar än flickor tränar så frekvent och att det varit en konstant ökning sedan 1985/86. Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. DIAGRAM 31.2 ÅLDERSGRUPPER. RIKET: Andel som svarat att man har en stillasittande fritid på frågan "Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna?", 14. 25 15 5 Kvinnor Män 16 29 år 3 44 år 45 64 år 65 84 år Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. 28

25 3 25 15 15 5 5 1/2 5/6 9/ 13/14 1/2 5/6 9/ 13/14 Flickor 11 år Flickor 13 år Flickor 15 år Flickor 11 år Flickor 13 år Flickor 15 år Pojkar 11 år Pojkar 13 år Pojkar 15 år Pojkar 11 år Pojkar 13 år Pojkar 15 år Figur x: Andelen flickor och pojkar i respektive ålder som uppger att de varit fysiskt aktiva i sammanlagt minst en timma om dagen under de senaste sju dagarna 1/2 13/14 Figur xx: Andelen flickor och pojkar i respektive ålder som uppger att de tillbringar fyra timmar eller mer per dag med att se på tv, video, dvd, eller annan underhållning på skärm, 1/2 13/14 Data från respektive sjukvårdsregion Fysisk inaktivitet Ålder Kön Sydöstra sjukvårdsregionen Jönköpings län Kalmar län Östergötlands län 44 Män 11,8 12,7,1 11,8 Kvinnor,7,7 8,8 11,5 45 64 Män 15,2 16,2 12,6 16, Kvinnor 12, 9,3 9,4 15,7 65 84 Män 14,6 15,5 12, 15,5 Kvinnor 16,9 13,2 17,7,2 Total Män 13,7 14,6 11,5 14,1 Kvinnor 12,9 11, 11,5 15,1 29

Fysisk inaktivitet och hälsoekonomi Cancerpreventionskalkylatorn Cancerpreventions-kalkylatorn beräknar att: Om andelen inaktiva halverades i varje åldersgrupp, skulle det innebära 12 färre fall av bröstcancer, 14 färre i tjock och ändtarmscancer - totalt 29 färre nya fall av cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen. Minskad kostnad för Hälso- och sjukvård, kommunen och försäkringskassan blir då 5.9. kr Diagnos/Scenario Nya fall 29 Kostnadsförändring Hälso- Sj.Vård 1.8. kr Kostnadsförändring Kommun 2.755. kr Kostnadsförändring F-Kassan 2.85. kr Bröstcancer 12 38. 1.14. 1.158. Tjock- ändtarmscancer 14 622. 1.33. 695. Urinblåsecancer Njurcancer Livmoderkroppscancer 3 15. 285. 232. Livmoderhalscancer Matstrupscancer Lungcancer Magsäckscancer Levercancer Bukspottkörtelcancer Struphuvudcancer 3

Hur stort är problemet? Befolkningsstatistik alkohol Totalkonsumtionen av alkohol har minskat i Sverige sedan början på -talet. En minskning ses även i andelen med riskbruk av alkohol, där yngre åldersgrupper oftare identifieras med riskkonsumtion. En viss riskökning relaterad till kortare utbildningsnivå, men inte lika tydligt som för övriga levnadsvanor. Även bland unga har konsumtionen minskat under de senaste decennierna. Figur 3.11: Andelen flickor och pojkar i respektive ålder som uppger att de varit berusade någon gång, 198/86 13/14. Observera att uppgifter för 1993/94 saknas. 3 25 15 DIAGRAM 37.1 RIKET: Andel som identifierats som riskkonsumenter efter deras svar på tre frågor om alkoholkonsumtion. 16 84 år. 25 5 1/2 5/6 5/6 9/ 9/ 9/ 13/14 15 5 Flickor 11 år Flickor 13 år Flickor 15 år Pojkar 11 år Pojkar 13 år Pojkar 15 år 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 Totalt Kvinnor Män År Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. DIAGRAM 37.4 UTBILDNING. RIKET: Andel som identifierats som riskkonsumenter efter deras svar på tre frågor om alkoholkonsumtion. 35 74 år, 14. 25 15 5 Kvinnor Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Registret över befolkningens utbildning, Statistiska centralbyrån. 31

Data från respektive sjukvårdsregion Riskbruk av alkohol Ålder Kön Sydöstra Jönköpings län Kalmar län Östergötlands län sjukvårdsregionen -44 Män 25,9 22,6 26,6 28,1 Kvinnor 16,5 13,3,8 16,8 45-64 Män 19,1 19,7 19,4 18,5 Kvinnor,3 8,1 9, 12,9 65-84 Män 8,6 8,2 7,5 9,6 Kvinnor 4,6 5,2 3,1 5, Total Män 19,2 17,6 18,9,6 Kvinnor 11,1 9,1 11,5 12,5 Alkohol och hälsoekonomi Cancerpreventionskalkylatorn Cancerpreventions-kalkylatorn beräknar att: Om andelen med riskbruk av alkohol halverades i varje åldersgrupp, skulle det innebära färre nya fall av bröstcancer och färre nya fall i tjock och ändtarmscancer - totalt 21 färre nya fall av cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen. Minskad kostnad för Hälso- och sjukvård, kommunen och försäkringskassan blir då 5.984. kr Diagnos/Scenario Nya fall Kostnadsförändring Hälso- Sj.Vård 746. kr Kostnadsförändring Kommun 1.995. kr Kostnadsförändring F-Kassan 3.243. kr Bröstcancer 256. 95. 1.853. Tjock- ändtarmscancer 445. 95. 1.39. Urinblåsecancer Njurcancer Livmoderkroppscancer Livmoderhalscancer Matstrupscancer 1 45. 95. Lungcancer Magsäckscancer Levercancer Bukspottkörtelcancer Struphuvudcancer 32

Hur stort är problemet? Befolkningsstatistik matvanor I den vuxna befolkningen uppger endast var 8:e kvinna och var 17:e att man intar frukt- och grönsaker i rekommenderad mängd. För män kan man skönja en svag ökning över tid DIAGRAM 34.1 RIKET: Andel individer som uppgivit att de äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 gånger per dag, 16 84 år. 5 4 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 Totalt Kvinnor Män År medan andelen bland kvinnor ligger tämligen oförändrad. Det är dock stora skillnader relaterat till utbildningsnivå där lägre utbildning är förknippat med lägre intag av frukt och grönt. Bland ungdomar syns tendenser till bättre matvanor med minskad konsumtion av läsk och godis sedan början på -talet. Även grönsakskonsumtionen har gått upp medan DIAGRAM 34.3 UTBILDNING. RIKET: Andel individer som uppgivit att de äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 gånger per dag, 35 74 år, 14. 5 4 3 Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Registret över befolkningens utbildning, Statistiska centralbyrån. Figur 3.8: Andelen pojkar och flickor i respektive ålder som uppger att de dagligen äter frukt, grönsaker, godis respektive dricker läsk, 1/2 13/14. 5 FRUKT 5 GODIS 4 4 3 3 1/2 5/6 9/ 13/14 1/2 5/6 9/ 13/14 GRÖNSAKER LÄSK 5 5 4 4 3 3 1/2 5/6 9/ 13/14 1/2 5/6 9/ 13/14 Flickor 11 år Flickor 13 år Flickor 15 år Pojkar 11 år Pojkar 13 år Pojkar 15 år 33