Våld ett hot mot kvinnors hälsa

Relevanta dokument
Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

24 maj Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Våldets konsekvenser för hälsan. Tredagars 2014 Anna Berglund Enhetschef, med.dr. Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

Våldets konsekvenser för hälsan

Efter detta pass. En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan. 26 januari Samverkan samhällets ansvar.

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våld i nära relationer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Vägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Våld i nära relationer

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Fysioterapeuters ansvar för patienter utsatta för våld i nära relation

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld i nära relationer Tjörns kommun

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer

Definition av våld och utsatthet

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Våld i nära relationer

Definition av våld och utsatthet

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Livsmiljöenheten Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län Diarienr:

Handlingsplan Våld i nära relationer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld

Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Riktlinjer för Våld i nära relation

EN STÖDTELEFON SOM ALLTID ÄR ÖPPEN Kvinnofridslinjen

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Handläggning av våldtagna kvinnor

VÅLD I NÄRA RELATION

Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun,

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, , kl. 08:30-12:00

Det sexualiserade våldet

1 (6) YTTRANDE Dnr NCK 2014/4 Ert Dnr: 31070/2012

UPPSALAMODELLEN. Att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården

Klicka här för att ändra format

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor

Barn och ungas utsatthet för våld

Att ställa frågor om våld

Rikskvinnocentrum ((RKC)

Partille kommuns arbete mot. våld i nära relationer

Vad händer med barnen?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Barnahus i Jönköpings län

Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Strategi mot våld i nära relationer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Transkript:

Våldets påverkan på hälsan Konferens om våld i nära relation Sunderby sjukhus 5 december 2016 Åsa Witkowski Verksamhetschef Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Våld ett hot mot kvinnors hälsa 1948 Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet (Artikel 3, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna) 1979 FN:s konvention om avskaffande av all diskriminering 1993 FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1995 FN:s femte kvinnokonferens i Peking 2015 To end poverty we must eliminate violence against women and girls (Världsbanken) FN:s definition av våld Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. 1

Våld mot kvinnor - åtgärder i Sverige 1993 Regeringen tillsätter en Kvinnovåldskommission 1994 Rikskvinnocentrum inrättas 1998 Regeringens proposition Kvinnofrid antas Ny lag om kvinnofridskränkning 2000 Nationellt Råd för Kvinnofrid inrättas 2004 Utredning angående nytt nationellt kunskapscentrum 2005 Ny lag om sexualbrott 2006 Nationellt Kunskapscentrum 2007 Ändring av socialtjänstlagen 2007 Regeringens handlingsplan 2014 Istanbulkonventionen En folkhälsofråga internationellt En av fem flickor har utsatts för sexuellt våld En av tre kvinnor har någon gång i livet utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av sin partner WHO: Global status report om violence prevention 2014 Regeringens jämställdhetsmål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 2

Hur vanligt är våld mot kvinnor? Våld i studier, tre nivåer: Brottsofferstatistik: BRÅ med statistik över begångna brott, i kombination med intervjuer, NTU SCB med ULF Omfångsstudier för att studera våldsutsatthet i en population Studier i särskilda grupper ofta utifrån var de finns (i vården, sociala myndigheter, kvinnojourer) Vanligare hos våldsutsatta Långvariga smärttillstånd Mag-tarmproblem Gynekologiska smärttillstånd Sexuellt överförbara infektioner Hjärtklappning, bröstsmärta Psykosomatiska symtom: stickningar, domningar, yrsel, svimningskänsla, trötthet, illamående Uttalade graviditetsbesvär Graviditetskomplikationer Förlossningsrädsla Långa sjukskrivningar Behandlingsresistenta tillstånd och försämring av kroniska sjukdomar - förtidig död Ångest Depression Sömnstörningar Självmordstankar/försök Posttraumatiskt stressyndrom Somatiseringssyndrom Alkoholrelaterade problem Självskadebeteende Riskfylld livsstil: missbruk, destruktivt sex Våldets konskevenser Starkt samband mellan olika typer av våld och: Självskadebeteende Sämre psykiskt välbefinnande Sexuell ohälsa Sexuellt riskbeteende Blom 2015: Violence exposure among Swedish youth 3

Studien Våld och hälsa Kartlägga erfarenheter av utsatthet för våld - Sexuellt, psykiskt och fysiskt våld - Livs- och befolkningsperspektiv - Riktad till 20 000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män i 18-74 årsåldern Koppling till hälsa - Aktuell fysisk, psykisk och social hälsa - Psykosociala uppväxtförhållanden Heimer, Andersson och Lucas: Våld och hälsa, NCK-rapport 2014:1 Sämre hälsa akut och på sikt Aspekter på hälsa: Fysisk och psykisk ohälsa Hälsobeteenden: Alkohol, tobak, BMI, motion, sexualvanor Socialt kapital: Socialt nätverk, tillit, deltagande i aktiviteter Fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, förövare i vuxenlivet Av en partner Bland kvinnorna 14%, bland männen 5% Av en okänd Bland kvinnorna 3%, bland männen 16% 4

Att berätta om fysiskt våld Utsatt under barndomen Mellan en tredjedel och hälften av kvinnorna hade berättat om våldet för familj eller vänner. 30-40 % av de utsatta männen hade berättat om våldet 2-3 % av de som utsatts under barndomen hade polisanmält, lika för män och kvinnor Resultat Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder var symtom på depression dubbelt så vanligt som bland andra. Sexuella övergrepp senaste året 18-24 år Bland kvinnorna 10% Bland männen 2,9% 18-74 år Bland kvinnorna 3,4 % Bland männen 0,9% 5

Att berätta om sexuellt våld Utsatt i barndomen Cirka en tredjedel hade pratat med familj/vänner; Cirka 5 % hade polisanmält Utsatt i vuxenlivet Cirka hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen hade pratat med familj/vänner. Cirka 5 % av kvinnorna och 1-2 % av männen hade polisanmält Resultat De kvinnor och män som i sin barndom, ungdom eller sitt vuxna liv blivit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bär på en oproportionerligt stor andel av den psykiska och fysiska ohälsa som studerades. Heimer, Andersson och Lucas: Våld och hälsa, NCK-rapport 2014:1 Resultat Bland kvinnor i åldern 56-74 år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta. 6

Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd SOSFS 2014:4 8 kap. 9 :Om en vuxen visar tecken till att hon eller han utsatts för våld eller andra övergrepp från en närstående ska personalen fråga patienten i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen Nationellt program för omhändertagande av offer för våldtäkt och andra sexualbrott Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet skall utarbeta ett nationellt program för hälso- och sjukvården avseende omhändertagande av offer för sexualbrott Ju2007/2177/KRIM NCK:s uppdrag: utveckla, sprida, utbilda, forska och ge stöd Sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande Sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor Bedriva utbildning Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning Vara ett stöd för myndigheter och organisationer, stödja metodutveckling och verka för en effektiv samverkan Erbjuda stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående 7

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Nationell stödtelefon sedan 2007 Även andra i kvinnans närhet eller personal kan ringa Utvecklingsuppdrag 2011-2014 Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Öppet dygnet runt, årets alla dagar Anonymitet och sekretess Kostnadsfritt att ringa Samtalet syns inte på telefonräkningen Tillgång till tolkservice Sammanställning över stödresurser i hela Sverige Kvinnofridslinjens medarbetare Sjuksköterskor, barnmorskor och socionomer Minst fem års yrkeserfarenhet Specialutformad utbildning 8

Landsomfattande kartläggning Uppgifter om stödresurser i hela Sverige har inventerats Uppgifter om myndigheter och organisationer både lokalt och nationellt Samverkan uppmuntras www.kvinnofridslinjen.se Mer än 320 000 besök 2015 Korta faktatexter Frågor och svar Beställa material Länkar till NCK:s kunskapsbank Anpassad till mobiltelefoner Kraftig ökning i samband med kampanjer Slutsatser En hög tillgänglighet är nödvändig Stöd via telefon passar målgruppen Informationskampanjer och medier är viktiga för att nå ut Kostnadseffektivt sätt att kunna erbjuda professionellt stöd i hela landet året om Ett enda samtal kan vara avgörande 9

Metod och kompetensstöd för landstingen Regeringsuppdrag Ta fram ett webbstöd för hälso- och sjukvården samt tandvården Gällande regelverk, aktuell kunskap och konkreta verktyg Utvecklas i samråd med olika professioner Webbkurser att koppla på grundkursen Go to www.menti.com and use the code 90 93 99 www.nck.uu.se www.kvinnofridslinjen www.akademiska.se/nck KvinnofridNCK Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 10