Miljörapport 2013 Gärstadverket LINKÖPING
Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL 3 2 TEXTDEL 4 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 4 2.2 LOKALISERING AV GÄRSTADVERKET 4 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR 4 2.3.1 EL- OCH VÄRMEPRODUKTION 4 2.3.2 GÄRSTADVERKET 5 2.3.2.1 Pannorna 1-3 5 2.3.2.2 Panna 4 6 2.3.3 MILJÖUPPFÖLJNING 8 2.4 RENINGSUTRUSTNING 9 2.4.1 PANNORNA 1-3 9 2.4.2 GASTURBINANLÄGGNINGEN VID PANNORNA 1-3 10 2.4.3 PANNA 4 11 2.4.3.1 Torr rökgasrening 11 2.4.3.2 Våt rökgasrening 11 2.4.4 VATTENRENING 11 2.4.5 SOTNING 11 2.5 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 13 2.5.1 BESLUT OCH VILLKOR 13 2.5.2 FÖRESKRIFTER 14 3 MILJÖBERÄTTELSE 14 3.1 MILJÖPÅVERKAN 14 3.1.1 AVFALLSPANNORNA 14 3.1.2 GASTURBINEN 14 3.2 VERKSAMHETSSYSTEM 14 3.2.1 RUTINER FÖR UNDERSÖKNING AV RISKER OCH MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE 15 3.2.1.1 Riskanalys 15 3.2.1.2 Arbetsmiljöarbete 15 3.2.1.1 Transportutredning 15 3.3 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 16 3.3.1 ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING 16 3.3.2 AVFALLSBRÄNSLEN 17 3.3.3 FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER 17 3.3.3.1 Eldningsolja 17 3.3.3.2 Kemikalier för rökgasrening 17 3.3.4 HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER 18 3.3.5 FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION, PROCESSER OCH RENINGSANLÄGGNINGAR 18 3.3.5.1 Påbörjat byggnation av panna 5 18 3.3.5.2 Hantering av vatten från svavelrening panna 4 18 3.3.5.3 Mindre förändringar i vattenrening panna 1-3 18 3.3.5.4 Sprängsotning vid överhettaren panna 4 19 3.3.6 STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING 19 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 1
3.3.6.1 Hög ph på utgående kondensat, panna 1-3 19 3.3.6.2 Förhöjd halt av kvicksilver vid kondensatreningen, panna 1-3 19 3.3.6.3 Utebliven produktion, turbin panna 1-3 19 3.3.6.4 Störning på SNCR, panna 4 19 3.3.6.5 Utebliven produktion, turbin panna 4 19 3.3.6.6 Onormaldrift 19 3.4 KONTROLLRESULTAT 20 3.4.1 SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PUNKT 9 20 3.4.1.1 Bullermätning 20 3.4.2 FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING 20 3.4.2.1 Utförande av QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 20 3.4.2.2 Trasig stoftmätare, panna 1-3 21 3.4.2.3 Provtagare för susp dygnsprover trasig vid kondensatreningen, panna 1-3 21 3.4.2.4 April och maj månads kondensatprov vid panna 4 21 3.4.2.5 Månadssamlingsprov suspenderande ämnen, panna 4 21 3.4.2.6 Provtagare för kondensat trasig, panna 1-3 21 3.4.2.7 Mätfelsdygn 22 3.4.2.8 Emissionsuppföljning 22 3.4.3 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 22 3.4.3.1 Utsläpp till luft 22 3.4.3.2 Utsläpp till vatten 23 3.4.3.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 23 3.4.4 BESIKTNINGAR - SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 23 3.4.4.1 Avfallspannorna och rökgaskondensat 23 3.4.4.2 Gasturbinanläggningen 24 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER 24 4.1.1 VILLKOR GEMENSAMT FÖR GÄRSTADVERKET 24 4.1.2 VILLKOR SPECIFIKA FÖR GÄRSTADVERKETS AVFALLSPANNOR 30 BILAGOR Bilaga 1: Tekniska verkens fjärrvärmenät och produktionsanläggningar, 1 sid. Bilaga 2: Översiktskarta Gärstadverket med omnejd, 1 sid. Bilaga 3: Analyser rökgaskondensat från Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 4: Kvartalsrapport enligt kontrollprogram, 2 sid. Bilaga 5: Beräkning av kväveoxidutsläpp, 1 sid. Bilaga 6: Beräkning av svavelutsläpp, 1 sid. Bilaga 7: Sammanställning över miljömätinstrumenten på Gärstadverket, 5 sid. Bilaga 8: Avfallshantering 2013, 1 sid. Bilaga 9: Kemikalieförbrukning 2013, 1 sid. Bilaga 10: Kontrollrapport köldmediehantering, 4 sid. Bilaga 11: Emissionsdeklaration Gärstadverket, 2013, 4 sid. Bilaga 12: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 13: Övervakning av regler enligt NFS 2002:28, 2 sid. Bilaga 14: Transportutredning 2013, 3 sid Bilaga 15: Historik Gärstadverket, 1 sid. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 2
1 Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0580-124-02 Anläggningsnamn Gärstadverket Ort Linköping Besöksadress Gärstadsvägen 3 Fastighetsbeteckning Rystad-Gärstad 12:4 Kommun Linköping Huvudbransch och kod 90.200 Övriga branscher och koder 90.180 Koder enligt EG-förordning 166/2006 5b Tillstånd enligt Miljödomstolen 2013-09-03 Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO 14 001 Koordinater Nord: 6479300, Ost: 1491200 Kontaktperson för anläggningen Förnamn Frida Efternamn Sveider Telefonnummer 013-20 93 16 E-postadress frida.sveider@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Michael Efternamn Fahlström Telefonnummer 013-20 90 42 E-postadress Michael.Fahlstrom@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Arbetskopior MR\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 3
2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Divisionen Energi, dit Gärstadverket hör, var 2013 organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering av Gärstadverket Gärstadverket är uppfört på fastigheten Rystad-Gärstad 12:4. Anläggningen ligger ca 3 km nordost om centrala Linköping, i Linköpings kommun, se bilagorna 1 och 2. I den närmaste omgivningen finns LECA industrier, motorväg E4 och Gärstad avfallsanläggning. Dagvatten från området och renat rökgaskondensat från Gärstadverket leds via Mörtlösadiket till Stångån. Sanitärt avloppsvatten och spillvatten från anläggningarna avleds till kommunens avloppsreningsverk i Nykvarn. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El- och värmeproduktion Tekniska verkens fjärrvärmeproduktion sker via produktion i egna anläggningar, med basproduktion i de stora anläggningarna Kraftvärmeverket och Gärstadverket, och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 4
Även produktionen av el är flexibel. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer. 2.3.2 Gärstadverket Gärstadverket i Linköping är en anläggning för omvandling av avfall till energi i form av el och värme. Anläggningen består av fyra förbränningslinjer, kallade Panna 1, Panna 2, Panna 3 och Panna 4. Panna 1, 2 och 3 (Panna 1-3) med tillhörande rökgasreningsutrustning samt rökgaskondensering finns i en gemensam byggnad. Panna 4 med tillhörande utrustning finns i en separat byggnad. Nedan finns en teknisk beskrivning av anläggningarna vid Gärstadverket. I bilaga 15 finns en beskrivning över de stora förändringar som är gjorda i anläggningarna sedan driftstart. 2.3.2.1 Pannorna 1-3 Samtliga pannor är ångpannor av typen rörlig snedrost. Panna 1 är minst med en effekt på ca 15 MW (nyttig ångeffekt), medan pannorna 2 och 3 vardera har en panneffekt på ca 30 MW (nyttig ångeffekt). Ångan från avfallsförbränningen i pannorna 1-3 utnyttjas för värme- och elproduktion eller enbart värmeproduktion. Flera olika möjligheter till elproduktion finns. Pannorna producerar mättad ånga vid ett tryck av 20 bar. Normalt passerar den mättade ångan en turbin som är anpassad för detta. Den ger ca 10 MW el. Anläggningen rymmer även en oljeeldad gaskombianläggning i anslutning till Panna 1-3. Vid drift överhettas den mättade ångan från avfallspannorna i gasturbinens avgaspanna för att sedan driva en ångturbin för överhettad ånga. Anläggningen ger upp till 50 MW el där en stor andel kommer från oljan som tillförs i gasturbinen. Pannornas och turbinernas produktionskapacitet fördelar sig enligt Figur 1. Normal drift sker enligt alternativ A, vid få tillfällen sker drift enligt alternativ B. Processbild över panna 1-3, se Figur 4. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 5
Alternativ A: Avfallspannor 1-3, 75 MW ånga Ångturbin Värmeeffekt 65 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Effekt, 10 MW Alternativ B: Avfallspannor 1-3, 75 MW ånga Olja, 75 MW Gasturbin Värmeeffekt 85 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Eleffekt, 50 MW Figur 1 Gärstadverkets produktionskapacitet, pannorna 1-3. Vid alternativ A är ångturbinen i drift vilket är normal drift, i alternativ B är gasturbinanläggningen i drift, dessa två kan inte vara i drift samtidigt. 2.3.2.2 Panna 4 Panna 4 är en avfallseldad ångpanna som kan användas till värmeproduktion eller samtidig produktion av värme och el. Elproduktion sker med hjälp av en mottrycksturbin. Om endast värmeproduktion sker, passerar ångan en värmekondensor. Pannan har en panneffekt på 68 MW, se Figur 2. Med den efterföljande rökgaskondenseringen och värmepumpen kan ytterligare värme utvinnas. Beroende på väderlek och energiplanering kan sedan rökgaserna ledas till en värmepump för att utvinna mer energi ur rökgaserna. För att uppnå maximal flexibilitet i energioptimering finns en ångledning mellan pannorna 1-3 och panna 4. Processen är automatiserad och övervakningssystemet är byggt på fältbussteknik. Panna 4 är uppbyggd i enlighet med senaste krav och har stödoljebrännare som används vid driftstörningar, t.ex. om panntemperaturen skulle falla. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 6
Avfallspanna 4, 68 MW Ångturbin Eleffekt, ca 19 MW + ca 2 MW* Värmeeffekt ca 49 MW + 15 MW rökgaskondensering och värmepump Figur 2 Gärstadverkets produktionskapacitet, panna 4. *Ånga kan tillföras från pannorna 1-3, se avsnitt 2.3.2.2. Processbilder över panna 4 kan ses i Figur 3 och reningsstegen visas i Figur 6. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 7
Figur 3 Processbild Gärstadverket förbränningslinje 4. 2.3.3 Miljöuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan-, tim- och månadsbasis och granskas dagligen med avseende på rimlighet och i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS-Excel, där interna och externa rapporter byggs upp. Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket. Vid fel i reningsutrustning som medför överskridanden av något villkor i gällande föreskrift, startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om hur länge felet får kvarstå innan avfallseldningen måste avbrytas. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 8
Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bl.a. svavel och kväveoxider. 2.4 Reningsutrustning 2.4.1 Pannorna 1-3 1 bunker 10 textilt slangfilter 2 kran 11 rökgasfläktar 3 eldstad 12 skrubber med rökgaskondensering 4 lufttillförsel 14 kondensatvattenrening 5 asksläckningstråg 15 dioxinfilter 6 NOx-reduktion (urea) 16 ammoniakåterföring 7 ångpanna (värmeupptagning) 17 miljömätning 8 ekonomiser 18 skorsten 9 absorbenter (kol och kalk) Figur 4 Processbild förbränningslinjerna 1-3 För att begränsa bildandet av kväveoxider injiceras urea i eldstaden via urealansar, vilket även ger upphov till en viss bildning av lustgas och ammoniak. Aktivt kol och kalk doseras i rökgaserna innan de når respektive pannas slangfilter för att binda upp tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner. Slangfiltrena avskiljer stoft och tillsatt kalk och kol, och de därtill bundna föroreningarna i form av tungmetaller samt en del av saltsyran och svaveldioxiden. Efter respektive pannas slangfilter går rökgaserna vidare till en gemensam våt rökgasrening. Den våta reningen består av en quench, sursteg för avskiljning av saltsyra, neutralt steg för avskiljning av svaveldioxid, samt rökgaskondensering som körs vid behov. Sista steget i rökgasreningen är ett dioxinfilter med Adiox fyllkroppar. Rökgaserna släpps slutligen ut, efter emissionsmätning, genom en gemensam skorsten. Möjlighet finns även att släppa ut varje enskild pannas rökgas genom en s.k. bypass-skorsten placerad mellan slangfilter och kondensering, vilket bara kan ske när renbränsle eldas. Höjden för den gemensamma skorstenen för förbränningslinjerna 1-3 är 66,15 m över Roxen. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 9
2.4.2 Gasturbinanläggningen vid pannorna 1-3 Kväveoxidhalten i rökgasen från gasturbinen reduceras med så kallad SCR-teknik (Selective Catalytic Reduction). Ammoniak doseras som en vattenlösning som förångas och injiceras i gasturbinens avgaspanna, se Figur 5. Ytterligare kväveoxidreduktion sker genom att vatten doseras och sprutas in i förbränningsutrymmet tillsammans med eldningsoljan. Vid vatteninsprutningen förbrukas, beroende på last, ca 1 liter vatten per sekund. Svavelutsläppet från gasturbinen regleras genom val av oljekvalitet. Rökgaserna från gasturbinen går ut genom en skorsten, 66,3 m över Roxen. Figur 5 Processbild gasturbinanläggningen G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 10
2.4.3 Panna 4 För att sänka halten kväveoxider används reningsmetoden SNCR (Selective Non Catalytic Reaction) då urea injiceras i eldstaden. Nedan följer en beskrivning av ytterligare rökgasreningssteg vid panna 4. 2.4.3.1 Torr rökgasrening Rökgaserna från panna 4 renas först i ett torrt rökgasreningssteg, som består av ett textilt spärrfilter med kalk- och koldosering, se Figur 6. Här avskiljs partiklar, tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner. 2.4.3.2 Våt rökgasrening Efter det torra rökgasreningssteget leds rökgaserna till det våta rökgasreningssteget, innan rökgaserna avleds via skorstenen. Den våta rökgasreningen genomförs i tre steg i en fyllkroppsskrubber. I det första sura steget avskiljs klorider, kvicksilver, ammoniak och andra lättlösliga salter. Det andra neutrala steget benämns som sulfatsteget. Där avskiljs svaveldioxid. Det tredje steget är ett värmeåtervinningssteg där energin i vattenångan tas tillvara, se Figur 6. Fyllkropparna i värmeåtervinningssteget har förmågan att uppta dioxin då de är av fabrikatet ADIOX fyllkroppar. Skorstenen har en höjd av 71 m över Roxen. 2.4.4 Vattenrening I anläggningen finns två vattenreningssystem. Ett som renar vatten från pannorna 1-3 och ett som behandlar det vatten som genereras av panna 4. De två vattenreningssystemen har samma principiella uppbyggnad och består av följande olika steg; neutralisering, fällning, flockning, sedimentering, sandfilter och kolfilter samt ett steg för ammoniakavdrivning där ammoniak avskiljs och förs in i pannan. Skillnaden är att det finns dubbla reningssteg vid förbränningslinje 1-3, en linje för enbart kloridvattnet från skrubbern och en linje för kondensat, sulfatvatten samt det redan renade kloridvattnet. Kloridvattnet har en egen linje för att efter avskiljning av suspenderat material och metaller kunna rena vattnet från ammonium i en ammoniakstripper. Utsläpp av kondensat sker i Mörtlösadiket som passerar Gärstad Avfallsanläggning. Under vattenreningsprocessen bildas ett slam som omhändertas (se avsnitt 3.3.4). 2.4.5 Sotning Konvektionsdel på panna 1 samt överhettaren på panna 4 sotas med slagverk under drift. Gasturbinens avgaspanna och pannorna 2-4 ångsotas. Pannorna 2 och 3 har även manuell vattensotning. Ekonomisern på alla pannor sotas med kulsotning, vilket innebär att små aluminiumkulor släpps högst upp och faller sedan ned genom ekonomisern. Vid panna 4 används även ljudsotning i ekonomisern. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 11
Figur 6 Processbild för reningssteg i förbränningslinje 4 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 12
2.5 Gällande föreskrifter och beslut 2.5.1 Beslut och villkor Gällande beslut för Gärstadverket redovisas i Tabell 1. Villkor kommenteras i avsnitt 4. Ny dom 2013-09- 03 mål nr M 3888-12 togs i anspråk 2013-09-09. Tabell 1 Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser 2008-04-24 Mark och Tillstånd till att bedriva befintligt kraftvärmeverk på (M 796-07) miljödomstolen i Växjö fastigheterna Kallerstad 1:58 (kylaren) och Kallerstad 1:62 (Gärstadverket). Förbränning av högst 420 000 ton avfall samt bränslen som räknas upp i 4 punkterna 1-4 i förordningen 2002:1060 om avfallsförbränning och andra fasta bränslen med biologiskt ursprung utan mängdbegränsning. 2009-06-16 Länsstyrelsen Installation och drift av ångturbin för elproduktion vid panna 1-3 Gärstadverket. 2010-03-12 Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att installation och drift av ammoniumstripper och vattenreningslinje enligt anmälan ryms inom ramen för gällande tillstånd. 2011-12-20 (M 3405-11) Med rättelse/komplettering 2011-12-30 2012-12-18 2013-09-03 (M 3888-12) 2013-11-05 Miljödomstolen Prövotiden avslutas och slutliga villkor ges för utsläpp av ammoniumkväve (NH 4 -N) i utgående vatten från rening av rökgaskondensat. Rättelsen av såg villkor 14. Länsstyrelsen Tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Tillståndet gäller från och med den 1 januari 2013. Mark och miljödomstolen i Växjö Länsstyrelsen MMD lämnar TVAB tillstånd till att uppföra en ny anläggning och därefter på hela Gärstadverket årligen förbränna - Dels högst 600 000 ton avfall (total kapacitet)och inom ramen för denna mängd förbränna högst 70 000 ton farligt avfall, 10 000 ton animaliskt avfall och annat avfall eller produkter med animaliskt ursprung och 10 000 avloppsslam. - Dels bränslen av de slag som räknas upp i 17 punkterna 1,2,3,4 och 6 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall utan mängdbegränsning. Länsstyrelsen beslutar att utökad yta för nyttiggörande av energiaskor vid anläggningsarbeten i anslutning till utbyggnad av Gärstadverket för närvarande inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida. En dokumentation, gällande utfyllnadens omfattning efter färdigställandet, bör bifogas miljörapporten. De anmälningar som gjorts enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd redovisas i tabell 2. Tabell 2 Anmälningar Datum Anmälningen avser 2013-10-08 Anmälan om utökad yta för nyttiggörande av energiaskor vid anläggningsarbeten i anslutning till utbyggnad av Gärstadverket i Linköping G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 13
2013-10-16 Komplettering av anmälan om nyttiggörande av energiaskor 2.5.2 Föreskrifter Gärstadverkets fyra avfallseldade pannor omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (2002:28). En redovisning av hur avfallsförbränningsföreskriftens utsläppsgränsvärden uppfyllts för dessa pannor lämnas i avsnitt 4 tillsammans med tillståndsvillkoren. Redovisning av hur övriga krav i föreskriften följts upp återfinns i bilaga 13. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under 2013, i enlighet med 4 punkterna 10-16, finns i bilaga 12 tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. Mer detaljerad information kring specifika händelser under 2013 finns i nedanstående avsnitt 3. 3.1 Miljöpåverkan 3.1.1 Avfallspannorna Gärstadverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, omhändertagande av rester i form av slagg och rökgasreningsaska samt i viss mån transport av bränsle till anläggningen. 3.1.2 Gasturbinen Gasturbinens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser samt förbrukning av naturresurser som olja. Olja är ett fossilt bränsle, men elproduktion vid kraftvärmedrift, med till exempel gasturbinen, leder till en nettominskning av koldioxidutsläppen. Anledningen till detta är att gasturbinens elproduktion ersätter annan elproduktion som annars skulle ha skett i fossileldade kondenskraftverk. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verkens verksamhetssystem är certifierat enligt standarderna ISO 14001 och ISO 9001. Division Energi, dit Gärstadverket hör, är även certifierat enligt arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001. Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen. Exempel på miljömål vid Gärstadverket 2013 är att ta fram och utvärdera alternativ metod för kalibrering av ph-mätare. En ny metod som spar tid och kemikalier infördes under 2013. Bolaget följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 14
Avfallsrutiner Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001. Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av ledningssystemet varje år. Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i andra delar av miljörapporten, exempelvis i avsnitt 3.2.1.1, 3.3.5 och i bilaga 12. 3.2.1 Rutiner för undersökning av risker och miljöförbättrande arbete 3.2.1.1 Riskanalys I företagets rutin för riskhantering föreskrivs att en riskanalys ska utföras var tredje år samt vid förändringar och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. För Gärstadverket genomfördes riskanalys med avseende på arbetsmiljö, yttre miljö och brand för förbränningslinje 1-3 under hösten 2012 samt för förbränningslinje 4 under våren 2012. 3.2.1.2 Arbetsmiljöarbete Utöver ordinarie arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen, såsom skyddsronder och arbete med systematisk brandskydd, har det under 2013 genomförts flera arbetsmiljöåtgärder för minskade risker och ökad säkerhet. Exempel ges nedan. Under 2013 har en ny säkerhetsgrupp bildats inom division Energi. Detta innebär att det nu finns fler resurser som aktivt arbetar med säkerhetsfrågor. Ett nytt arbetssätt för Bryt och lås vid underhållsarbeten i anläggningen har införts under 2013. Det innebär att vid elektriskbrytning samt ventiler och spjäll låses säkerhetsbrytare och i ställverk av samtliga utförare innan arbete påbörjas. Eventuella arbetsskador eller tillbud lämnas av medarbetarna i ärendehanteringssystemet i Centuri. Därigenom dokumenteras och utreds orsak och förslag till åtgärder och förbättringar på ett systematiskt sätt. 3.2.1.1 Transportutredning Företagets externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över. Detta sker i det dagliga arbetet och i samband med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Den planering som görs månads/veckovis/dagligen av transporter skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass som är en viktig faktor för att minimera antalet transporter. Under 2013 har personalen på Gärstad genomgått utbildning i sparsamt körsätt för hjullastare. Denna åtgärd förväntas minska bränsleförbrukningen med 3-10%. För mer utförlig information angående årets transportutredning se bilaga 14. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 15
3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Energiproduktion och bränsleförbrukning Bränsleförbrukningen under 2013 visas med månadsvisa värden i tabellen i kvartalsrapporten i bilaga 4. Under året producerades 1 073,5 GWh värme och 116,2 GWh el i Gärstadverket. Gasturbinanläggningen var inte i reguljär drift under 2013. I fjärrvärmekylaren har under 2013, 13 GWh värme kylts bort. Den totala bränsleförbrukningen på Gärstadverket under 2013 visas i tabell 3 och 4. Motsvarande värden för 2012 visas inom parentes. Andelen importerat avfall är 21 % för 2013. Tabell 3 Fördelning av eldade bränslen i avfallspannorna 2013 (pannorna 1-4) Avfall Trä Summa 429 746 ton (419 755) 1 505 ton (11 490) 431 251 ton (431 245) 99,7 % 0,3 % Tabell 4 Bränsleförbrukning eldningsolja 2013 Eldningsolja 1 gasturbinen stödoljebrännare (pannorna 1-4) 4,5 (112) Nm3 732 (851) Nm3 Under 2013 har farligt avfall enligt Tabell 5 förbränts i Gärstadverket. Tabell 5 Sammanställning av mottagna mängder farligt avfall till förbränning 2013 Kapitel Farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen (SFS 2002:1063) Tillåten förbränd årsmängd 03 Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp 07 Avfall från organisk-kemiska processer 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål 20 Kommunalt avfall även separat insamlade fraktioner 05 Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och kolpyrolys 12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen 16 Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen Övriga kapitel med avfallskoder som omfattas av ansökan 70 000 ton tillsammans 20 000 ton tillsammans 10 000 ton tillsammans Förbränt 2013 (ton) 17 279 1 470 3 631 avfall Total mängd farligt avfall som har förbränts 2013 är 22 380 ton. Mängden farligt avfall som förbränns får uppgå till högst 70 000 ton per år vilket uppfylldes. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 16
3.3.2 Avfallsbränslen Den övervägande delen av det avfall som förbränns utgörs av industri- och hushållsavfall. Gärstadverket har tillstånd att förbränna 600 000 ton avfall när panna 5 är driftsatt, fram till dess 450 000 ton avfall, varav 70 000 ton farligt avfall, 10 000 ton animaliskt avfall och 10 000 ton avfallsslam. Utöver detta även bränsle med annat slag av biologiskt ursprung. Avfallet transporteras med lastbil till Gärstadverket där det vägs in. Efter invägning förs avfallet till bunkrarna för avlastning. Bunkrarna har kapacitet att förvara 9 200 m 3 (gemensam för panna 1, 2 och 3) respektive 10 000 m 3 avfall. Avfallet matas sedan in i eldstaden med en traverskran. Avfall från hushåll som använder Gröna påsen för matavfall körs till den optiska sorteringsanläggningen inom Gärstad avfallsanläggning. Matavfallet i de gröna påsarna transporteras till Biogasanläggningen och resterande hushållsavfall förs till en bunker tillhörande panna 1-3. I samband med inlastning till inmatningstratten får driftpersonalen en överblick av avfallets sammansättning. Därutöver genomförs stickprovskontroller där lasten jämförs med leveranskraven. Möjlighet till kontroll och eventuell sortering av industriavfall finns inom Gärstad avfallsanläggning. Utöver stickprovkontroller när avfallet kommer till vågen vid Gärstad avfallsanläggning gör TVABs personal besök vid kundernas omlastningsstationer och genomför visning av Gärstadverket för berörda kunder för att skapa förståelse för gällande leveranskrav. Av bilaga B2 och B3 till miljökonsekvensbeskrivningen framgår sådant icke farligt avfall samt sådant farligt avfall som TVAB har för avsikt att förbränna. Förbränning av farligt avfall och eventuella proveldningar diskuteras, planeras och följs upp i samband med veckovisa bränslemöten. 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter I bilaga 9 visas en sammanställning av anläggningens användning av kemiska produkter. De kemiska produkter som används i företaget registreras i databasen Eco online. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Eco online måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. 3.3.3.1 Eldningsolja Gasturbinen och stödoljebrännare vid pannorna 1-4 eldas med eldningsolja 1. Två stycken oljetankar med volymen 1500 m 3 vardera finns vid pannorna 1-3. Oljetankarna är invallade och invallningen rymmer 650 m 3, vilket är maximal förvaringsvolym. Villkor 21, lagrad mängd olja anpassas efter invallningsvolym. Invallningen har en pumpgrop med nivålarm och urpumpning av regnvatten sker manuellt. Ventiler och anslutningar till tanken är placerade innanför invallningen. Vid panna 4 finns en oljetank med volymen 130 m 3 med en invallning som rymmer lika mycket. Mellan de två stora oljetankarna och den mindre finns en ledning. Olja fylls i de två stora tankarna och pumpas sedan över till den mindre. Oljetankarnas invallning är försedd med nederbördsskydd. Vid de två stora oljetankarna finns en platta för att underlätta rengöring vid eventuellt oljespill vid påfyllning av olja i tankarna. Den eluppvärmda betongplattan har en uppsamlingsbrunn som vid spill samlar oljan i brunnen och därefter med hjälp av pump pumpar oljan tillbaka till invallningen. 3.3.3.2 Kemikalier för rökgasrening För reduktion av kväveoxiderna i rökgasen från gasturbinen doseras en 25 %-ig vattenlösning av ammoniak. Ammoniaken förvaras i en invallad tank ovan jord. Ammoniaktankens volym är 44 m 3. Invallningen rymmer hela lagringsvolymen. Ammoniaktanken och dess invallning är försedd med nederbördsskydd. Urealösningen, som används för reduktion av kväveoxider i pannorna 1-4, transporteras med bil från Kraftvärmeverket. Urealösningen förvaras inomhus i en cistern. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 17
Släckt kalk och aktivt kol till rökgasreningen förvaras i cisterner. Cisternerna med den släckta kalken har en sammanlagd maximal lagringsvolym på 250 m 3 (panna 1, 2 och 3) och 100 m 3 (panna 4). Cisternerna med aktivt kol har en lagringsvolym på ca 50 m 3 respektive ca 60 m 3. Vid rening av vatten från rökgasreningen används natriumhydroxid. Natriumhydroxiden lagras i tankar med volymen 30 m 3, tankarna är dubbelmantlade. Vid vattenreningen används även fällningskemikalier och polymerer för fällning av partiklar samt aktivt kol. Saltsyra används ibland i processen för att optimera avskiljningen av bl a ammoniak från rökgaserna i det första våta reningssteget. Kemikalier som utöver ovan används i driften är ammoniak och trinatriumfosfat i matarvattenkonditioneringen. Processkemikalier förvaras i ventilerat och brandövervakat kemikalierum som saknar avlopp. Småkemikalier förvaras i separat skåp i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Brandfarlig vara förvaras endast i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Samtliga tankar och kärl är märkta med innehåll och farosymbol. 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Slagg från samtliga Gärstadverkets avfallspannor omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning för utsortering av metaller och återvinning när så är möjligt, annars deponering. Rökgasreningsresten, som består av stoft från konvektionsdelar och textilt spärrfilter, klassificeras för närvarande som farligt avfall vilket gör att den i dagsläget inte får deponeras på Tekniska verkens egna deponi. Klassificeringen av rökgasreningsresten är gjord enligt metodik från Värmeforsk och Avfall Sverige. Rökgasreningsresten transporteras för närvarande till Langöya, Norge, där återvinning sker genom att den används som en processkemikalie i verksamheten. Mängder framgår av bilaga 8. 2009 utfördes en ny karakterisering av slamrester från reningsanläggningen för rökgaskondensat, utifrån denna karakterisering är det nu möjligt att deponera slamresterna vid Tekniska verkens egen metalhydroxiddeponi vilket har gjorts sedan 2010. Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt utrymme på Gärstadverket, miljöstationen för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga 8. 3.3.5 Förändringar i produktion, processer och reningsanläggningar 3.3.5.1 Påbörjat byggnation av panna 5 Under hösten 2013 påbörjades byggnation av ytterligare en panna på Gärstadverkets område. Den nya pannan kommer att ha en effekt på ca 80 MW och beräknas vara i drift i slutet av 2015. Fjärrvärmekylaren på fastighet Kallerstad 1:58 monterades ner under 2013 för att ge plats åt den nya pannan. Den kommer åter tas i drift då byggnationen av panna 5 är klar. Förändringen är kommunicerad och ingår i det nya tillståndet från Mark- och miljödomstolen i Växjö 2013-09-03. 3.3.5.2 Hantering av vatten från svavelrening panna 4 Vatten från rökgasskrubberns svavelrening (steg två) vid panna 4 går nu till samma vattenrening som rökgasskrubberns kloridvatten (steg 1) renas i. Blandning av svavelvatten, kloridvatten och kondensat passerar vattenreningen och kontrolleras före utsläpp till recipient. Tidigare har svavelvattnet använts till att kyla slaggen. Då uppstod problem med att överskottsvatten bildades. 3.3.5.3 Mindre förändringar i vattenrening panna 1-3 Under 2013 har strömmen av svavelvatten kopplats om så att den nu även passerar strippern för ammoniumrening. Detta innebär att svavelvattnet nu även renas från eventuellt ammonium. Mindre G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 18
ombyggnationer har även skett för att öka flexibiliteten för omhändertagande och rening av flöden inom vattenreningen. 3.3.5.4 Sprängsotning vid överhettaren panna 4 Sotning av överhettaren vid panna 4 sker med slagverk. Som komplement genomförs kontinuerlig sprängsotning, vilket påbörjades under 2013. Efter utvärdering beslutas om sprängsotning ska införas även vid panna 1-3. 3.3.6 Störningar i driften av renings- och produktionsanläggning 3.3.6.1 Hög ph på utgående kondensat, panna 1-3 Den 27 september registrerades hög ph på utgående vatten från rökgaskondenseringen. Under två timmar tangerades ph 11. Utredning genomfördes för att finna åtgärder för att få större marginaler. De åtgärder som planeras är att komplettera med ytterligare en ph mätare samt flytta flödesmätare närmre utloppet vilket gör att det går att registrera när kondensat cirkuleras till vattenreningen och när utsläpp sker. Dessa åtgärder kräver totalstopp på anläggningen och kan därför utföras först sommaren 2014. 3.3.6.2 Förhöjd halt av kvicksilver vid kondensatreningen, panna 1-3 I slutet av maj uppstod problem vid koldoseringen i slangfiltret vid rening av rökgaserna från panna 1. Detta resultera i högre halter av kvicksilver i det renade vattnet från rökgaskondenseringen. De förhöjda värdena uppmärksammades snabbt och utgående vatten gick då omedelbart till Rengärd 3 för behandling. Kvicksilverhalten för maj månads samlingsprov hade värdet 3,11 µg/l vilket är högre än normalt men mindre än gränsvärdet på 5 µg/l. 3.3.6.3 Utebliven produktion, turbin panna 1-3 På turbinen vid panna 1-3 upptäcktes skador på turbinaxlarna sommaren 2013 vilket har orsakat ett längre stopp på turbinen. 3.3.6.4 Störning på SNCR, panna 4 I december uppstod problem med högre halter NOx än normalt. Efter felsökning upptäcktes problem med temperaturmätningen i SNCR-utrustningen. Under vecka 3 2014 kunde felet avhjälpas efter att ett kretskort bytts ut. NOx halten har återgått till normal nivå. 3.3.6.5 Utebliven produktion, turbin panna 4 Under hösten 2013 havererade generatorbrytaren vid turbinen vid panna 4 vilket ledde till stopp i elproduktionen 2-3 veckor. 3.3.6.6 Onormaldrift Under 2013 uppstod det onormaldrift, OD, vid åtta olika tillfällen, totalt 5,5 timmar vid pannorna 1-3 och 2,5 timmar vid panna 4 vilket är väl under kravet på maximalt 60 timmar per år. Tabell 6 Onormaldrift under 2013 Datum OD Händelse 2013-01-17 1 h Pannorna 1-3, rökgasskrubbern togs ur drift, vid avfallseldning, för inkoppling av en ventil. 2013-01-22 1,5 h Pannorna 1-3, rökgasskrubbern trippade på grund av signalfel från kloridsteget. 2013-04-12 1,5 h Pannorna 1-3, panna 2:s rökgaser bypassades skrubbern, vid tidpunkten eldades avfallsbränsle. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 19
2013-07-25 0,5 h Pannorna 1-3, panna 2 trippade och kondenseringen kopplades då automatiskt ur. 2013-08-06 0,5 h Pannorna 1-3, panna 3 kopplades ur kondenseringen för reparation av en luftkoppling till ett spjäll. 2013-07-25 Och 2013-09-12 2,5 h Panna 4, rökgasfläktens frekvensomriktare havererade vid två tillfällen. 2013-10-22 0,5 h Pannorna 1-3, kondenseringen trippa på grund av att ett nödstopp av misstag trycktes in. Pannorna 1 och 2 kopplades ur kondenseringen under en kort tid. Panna 3 var inte i drift vid tillfället. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Sammanfattning enligt 4 punkt 9 Enligt 4 punkt 9 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m.m. som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa. Vid större förbränningsanläggningar som Gärstadverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. NFS 2002:28. Mätningarna och undersökningarna presenteras därför i miljörapportens textdel i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Jämförande NOx-mätning samt ordinarie emissionsmätningar enligt NFS 2004:6 respektive NFS 2002:28 har också utförts under 2013, se avsnitt 3.4.4. 3.4.1.1 Bullermätning Under 2013 genomfördes en bullermätning ur arbetsmiljösynpunkt i pannhuset, panna 4. Mätningen genomfördes då ljudnivån i lokalen förändrats i samband med införande av sprängsotning. Resultatet från mätningen visar på en ljudnivå under gränsvärdena i lokalen. 3.4.2 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Väsentliga instrument kalibreras regelbundet, vilket systematiskt dokumenteras i journaler. En sammanställning över alla miljömätinstrument kan ses i bilaga 7. Standardens rutiner för kvalitetskontroll enligt QAL3 har genomförts under 2013 för alla Gärstadverkets redovisande gasinstrument som faller under NFS 2002:28. 3.4.2.1 Utförande av QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 Under 2013 har följande QAL2 genomförts vid pannorna 1-3. QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 vid KV50 (054) utfördes 2013-05-08 14. Kalibrer funktion och kontroll av variabititet har beräknats för SO 2. Uppställda krav innehölls vid mättillfället. QAL 2 enligt SS-EN 14181:2004) utfördes 2013-05-08-20 vid KV50, Panna 1 (051) för parametrarna NOx, SO 2, CO, TOC och stoft. Samtliga kalibrer funktion uppfyllde kravet för variabilitet samt var giltiga vid mättillfället. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 20
QAL 2 enligt SS-EN 14181:2004 utfördes 2013-05-21 23 vid KV50, panna 2 (052) för parametrarna NOx, SO 2, CO och stoft. Kalibrer funktion och kontroll av variabilitet har beräknats enligt SS-EN 14181:2004. Uppställda krav innehölls vid mättillfället. QAL 2 enligt SS-EN 14181:2004 utfördes 2013-05-27 29 vid KV50, panna 3 (053) för parametrarna NOx, SO 2, CO och stoft. Kravet på variabilitet uppfylldes ej för SO 2 vid mättillfället. Kalibrerfunktionen och kontroll av variabilitet har beräknats enligt SS-EN 14181:2004. Service på mätaren utfördes under vecka 37. Instrumentet används som processkontroll och är inte redovisande. Under 2013 har följande QAL2 genomförts vid panna 4. QAL2 enligt SS-EN 14181: 2004 utfördes 2013-04-30 05-03 vid KV60, panna 4 (061) för parametern CO. Kravet på variabilitet för CO uppfylls ej för AMS mätsystem 3 och 4 vid mättillfället. Under v 37 genomfördes en ny service och därefter utfördes en ny kontrollmätning, se punkten nedan. QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 utfördes 2013-10-01 03 vid KV60, panna 4 (061) för parametern CO vid mätsystem 3 och 4. Kalibrer funktion och kontroll av variabilitet har beräknats enligt SS-EN 14181:2004. Uppställda krav innehölls vid mättillfället. 3.4.2.2 Trasig stoftmätare, panna 1-3 Den 2 augusti upptäcktes fel i mätdataöverföringen från stoftmätare till övervakningssystemet. Instrumentet skickades till Tyskland för reparation. Den 8 augusti installerades ett ersättningsinstrument vid mätpunkten och dess signaler går in i miljömätsystemet. Kontroll av mätvärden på stoft från de pannindividuella instrumenten visar att villkor innehålls under den aktuella perioden. Instrumentet visade sig inte gå att laga och en ny stoftmätare köps in och installeras. 3.4.2.3 Provtagare för susp dygnsprover trasig vid kondensatreningen, panna 1-3 Den 14 juni havererade provtagaren som tar ut dygnsprover på susp. Under perioden 14 juni fram till 1 juli användes onlinemätaren som redovisande instrument. En ny provtagare för susp var i drift 1 juli. 3.4.2.4 April och maj månads kondensatprov vid panna 4 Under vecka 14, 17 och 19 fungerade inte den automatiska vattenprovtagaren tillfredställande och uttagen provmängd till fys- och kemprover blev därför för liten för att räcka till alla analyser. Detta påverkar parametern ammonium. Månadssamlingsprovet för april består därför av fys- och kemprov från veckorna 15 och 16. Provet för maj består av prov från veckorna 18, 20, 21 och 22. Uttagen provmängd till metallanalyser har inte påverkats och metallanalyserna är således kompletta. 3.4.2.5 Månadssamlingsprov suspenderande ämnen, panna 4 Månadsprov för september av suspenderande ämnen är analyserat på ett av veckosamlingsproven då uttagen provmängd var för liten för att räcka till alla analyser. Suspenderande ämnen mäts kontinuerligt med onlinemätare vid panna 4 och uppföljning sker även per dygn. 3.4.2.6 Provtagare för kondensat trasig, panna 1-3 Ordinarie provtagare för uttag av kondensatvatten till veckoprover haverera den 6/12. Felet identifierades och provtagaren var åter i drift den 19/12. En lånad provtagare från vattenlabb kunde snabbt installeras den 6/12. Reservprovtagaren har inte möjlighet att ta ut flödesproportionella prover men utgående flöde var relativt jämt under perioden och prover togs ut med jämna tidsintervall. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 21
3.4.2.7 Mätfelsdygn Det har uppstått mätfelsdygn vid pannorna 1-3 fyra dygn under 2013 samt fyra dygn vid panna 4. Det är tillåtet med tio mätfelsdygn per år vilket har innehållits vid alla pannorna. Tabell 7 Mätfelsdygn under 2013 Datum Händelse 2013-01-07 Pannor 1-3 och panna 4. Mätfelsdygn uppstod på grund av felaktigt gjord 2013-01-08 tillbakaskrivning från miljödatasystemet till styrsystemet. Detta medförde att miljödatasystemet stängdes ner och beräknade validerade värden frös. Under perioden har alla råvärden presenterats korrekt och driften av anläggningarna har inte påverkats. Rutiner har nu uppdaterats för att förhindra att felet uppkommer igen. 2013-01-23 Panna 4, problem uppstod i kommunikationen mellan styrsystemet och miljömätsystemet under sex timmar. 2013-03-27 Pannor 1-3, miljömätsystem 4 havererade. 2013-06-06 Pannorna 1-3, problem med stoftmätaren. 2013-06-08 Pannorna 1-3, mätsystem 4 havererade under 14 timmar. Reservmätsystem kopplades över men då inte korrekta kalibrerfaktorer låg inne i de automatiska miljöberäkningarna är inte mätningen giltig dessa timmar. 2013-06-09 Panna 4, ett kretskort gick sönder där miljömätsystemet kommunicerar över mätvärden till styrsystemet. Mätvärdesbortfallet varade i 15 timmar. 3.4.2.8 Emissionsuppföljning Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket har en gemensam miljödator som kontinuerligt samlar in mätdata från miljö- och processinstrument, se avsnitt 2.3.3. Miljöövervakningssystemet har levererats av Cactus Automation AB, och består av en realtidsdel från vilken timmedelvärden sparas till en Oracle-databas i en historikdel. För Gärstadverket gäller att kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt, för anläggningsdel med pannorna 1-3 sker detta i den för de tre pannorna gemensamma skorstenen. Dessa uppmätta värden används för beräkningarna av de årliga kvävedioxid- och svavelutsläppen. Utsläpp av svavel från gasturbinen beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle. Från och med den 28 december 2005 gäller förordningen (SFS 2002:1060) och föreskriften (NFS 2002:28) om avfallsförbränning. Uppföljning av där i villkorade parametrar sker enligt krav. 3.4.3 Utsläppskontroll och utsläpp 3.4.3.1 Utsläpp till luft Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen. En sammanställning av utsläppsparametrar som specifika och totala utsläpp finns i kvartalsrapporten i bilaga 4. Beräkning för uppföljning av bubbelvillkoren för kväveoxider och svavel finns i bilaga 5 respektive 6. Bilaga 11 visar Gärstadverkets emissionsdeklaration, som även lämnas direkt via Svenska Miljörapporteringsportalen, smp. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 22
3.4.3.2 Utsläpp till vatten Prov på utgående renat rökgaskondensat analyseras månadsvis som samlingsprover med avseende på metaller. På pannorna 1-3 tas prov dagligen med avseende på suspenderat material, på panna 4 finns online-mätare. Ammoniumhalten och ph i det renade kondensatet från rökgaskondenseringen mäts kontinuerligt med hjälp av ljusspektrofotometri respektive elektrod. Utsläppen till vatten via kondensatet redovisas i bilaga 3. 3.4.3.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av miljökontoret. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. Rensning av Mörtlösadiket genomförs under vintern 2013 2014. 3.4.4 Besiktningar - sammanfattande kommentarer Emissionsmätning utförs två gånger per år, enligt avfallsförbränningsdirektivets krav NFS 2002:28, på de avfallseldade pannorna, samt en gång per år på gasturbinen vid längre drifttid än 3 veckor per år. Funktionskontroll, enligt rutinerna för AST som beskrivna i kalibrerstandarden SS-EN 14181, görs av den utrustning/instrumentering som används för den löpande driftkontrollen. Det genomförs även en jämförande mätning för deklaration av NO x -avgift för samtliga avfallspannor samt gasturbinen. Periodiskbesiktning, kontroll av vår egenkontroll, har under 2013 genomförts i samband med extern- och internrevision. Kontroll av anläggningens köldmediehantering utförs av ackrediterat kontrollorgan, se kontrollrapporter i bilaga 10. 3.4.4.1 Avfallspannorna och rökgaskondensat Två emissionsmätningar enligt NFS 2002:28 har utförts på respektive anläggning under 2013. För förbränningslinje 1-3 genomfördes emissionsmätningarna 2013-05-07 respektive 2013-10-03. Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt NFS 2002:28 vid båda emissionsmätningarna. För förbränningslinje 4 genomfördes emissionsmätningarna 2013-04-30 respektive 2013-10-01. Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt NFS 2002:28 vid båda emissionsmätningarna. Den årliga jämförande mätningen av NO x och O 2 genomfördes vid panna 4 2013-04-30 05-01 och samtliga ställda krav i NFS 2004:6 innehölls vid tillfället för den jämförande mätningen. Vid förbränningslinje 1-3 genomfördes motsvarande mätning 2013-05-14-15. Vid den gemensamma mätpunkten för pannorna 1-3, innehölls samtliga ställda krav i NFS 2004:6 vid tillfället för den jämförande mätningen. Vid panna 4 genomfördes AST (årlig tillsynskontroll) för NOx, SO 2, stoft, TOC enligt SS_EN 14181:2004 samt kvalitetssäkring av N 2 O och NH 3 enligt metodik AST 2013-05-06. AMS kalibrerfunktioner för parametrarna SO 2, TOC och NH 3 var vid denna kontroll ej giltiga. Kalibrerfunktionen för övriga parametrar var giltiga. Efter service av instrumenten genomfördes en ny AST för parametrarna SO 2, TOC och NH 3, 2013-10-02. Vid mättillfället innehålls kraven för SO 2 och NH 3 men inte för TOC. AST enligt SS-EN 14181:2004 för NOx, CO, Stoft, TOC samt kvalitetssäkring av N 2 O och NH 3 enligt metodik AST genomfördes 2013-05-08 och 2013-05-15 vid gemensam mätning panna 1-3 (054). Samtliga kalibrerfunktioner uppfyllde kravet för variabilitet samt var giltiga vid mättillfället. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstadverket\Miljörapport 2013\Slutgiltig MR Gärstad 2013.docx 23