Brösarp 12:156, Brösarps bytomt NYBYGGNATION

Avgränsande arkeologisk förundersökning 2016 Brösarp 12:156, Brösarps bytomt NYBYGGNATION RAÄ Brösarp 125:1, Brösarps socken i Tomelilla kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:15 Lars Jönsson

Avgränsande arkeologisk förundersökning 2016 Brösarp 12:156, Brösarps bytomt NYBYGGNATION RAÄ Brösarp 125:1, Brösarps socken i Tomelilla kommun, Skåne län

Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A 271 32 Ystad Tel: 070-306 36 04 E-post: info@osterlenarkeologi.se Webb: www.osterlenarkeologi.se Avgränsande arkeologisk förundersökning 2016 Brösarp 12:156, Brösarps bytomt Nybyggnation RAÄ Brösarp 125:1, Brösarps socken i Tomelilla kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:15 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Maskingrävning av schakt 1 inom fastigheten Brösarp 12:156. Schaktningen utfördes av JA Markentreprenad AB. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2016

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Läge och topografi 6 Syfte och metod 6 Historik och fornlämningsmiljö 6 Undersökningsresultat 8 Utvärdering 13 Projektorganisation och kvalitetssäkring 13 Referenser 13 Tekniska och administrativa uppgifter 14

Figur 1. Skåne med platsen för Brösarp markerad med en röd prick. Figur 2. Brösarp med undersökningsområdet rödmarkerat. Platsen för undersökningen utfördes i den södra delen av Brösarps gamla bytomt, på figuren markerad med blått. Markeringen för bytomten baseras på enskifteskartan, upprättad år 1820. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15

Sammanfattning Piratens Fastighets AB planerar att bebygga ett område inom fastigheten Brösarp 12:156. Då byggnationen berör den södra delen av Brösarps gamla bytomt har Österlenarkeologi genomfört en avgränsande arkeologisk förundersökning. Fyra schakt (S1-4) grävdes i den östra delen av fastigheten. Inom undersökningsområdet påträffades endast ett fåtal arkeologiska lämningar. I den sydvästra delen av undersökningsområdet framkom två stolphål och en stenansamling. Dessa anläggningar är odaterade. I den norra delen av schakt 2-4 framkom lämningar efter diken. Sannolikt är det samma dike som påträffades i de tre schakten. Diket har varit minst 3,6 meter brett och minst 0,5 meter djupt. Diket har haft en närmast nordväst-sydostlig riktning. En studie av enskifteskartan över Brösarps by från år 1820 visar att undersökningsområdet var beläget i den södra delen av Brösarps bytomt. Detta innebär att diket som framkom i den norra delen av schakt 2-4 med största sannolikhet är en del av gränsen för Brösarps bytomt. Mycket tyder även på att det kan ha funnits en vall omedelbart intill den norra kanten av diket. Denna vall är även skönjbar som en mindre förhöjning mellan fastigheterna Brösarp 12:156 och Brösarp 38:1. I kanten av diket och i dikesfyllningen fanns stora stenar. Dessa kan vara lämningar efter en enkel stengärdsgård som legat på eller intill vallen. När gränsen upphört att fungera kan några av stenarna hamnat som igenfyllnadsmaterial i diket. I fyllningen till diket i schakt 3 påträffades en keramikskärva från ett kärl av godstypen yngre rödgods. Keramikskärvan kan dateras till tidigmodern tid, dvs. 1600-1800-tal. I den östra delen av undersökningsområdet framkom gropar och mindre grunda nedgrävningar. Då det naturliga underlaget i schaktet utgjordes av fin sand är det rimligt att anta att groparna primärt fungerat som mindre sandtäkter. I fyllningen i en av groparna fanns en keramikskärva från ett fat av godstypen yngre rödgods. Keramikskärvan kan dateras till tidigmodern tid, dvs. 1600-1800-tal. Det är således rimligt att anta att sandtäktsverksamheten skett någon gång under denna period. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15 5

Inledning Med anledning av nybyggnation inom fastigheten Brösarp 12:156 har Österlenarkeologi utfört en avgränsande arkeologisk förundersökning. Arbetet utfördes i den södra delen av Brösarps gamla bytomt, registrerad som fornlämning nr 125:1 i Brösarps socken. (RAÄ Brösarp 125:1). Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr 431 12209 2016). Läge och topografi Brösarp är beläget ca 25 km nordväst om Simrishamn och ca 6 km väster om Östersjön och Hanöbukten i den sydöstra delen av Skåne. Brösarp ligger i ett starkt brutet, till stor del öppet backlandskap vid Verkeåns dalgång. Tätorten Brösarp är beläget vid foten av Brösarps backar. Fastigheten Brösarp 12:156 är belägen i den västra delen av Brösarp, avgränsat av Brunnsviksvägen i väster och Höjerensvägen i söder. I den norra delen avgränsas undersökningsområdet av fastigheten Brösarp 38:1. I öster avgränsas fastigheten av ännu en fastighet. Syfte och metod Syftet med undersökningen var att konstatera om fornlämningar berördes av byggnationen samt att avgränsa eventuell fornlämning. Då schaktningen genomfördes i de södra delarna av Brösarps gamla bytomt var det viktigt att vara observant på om kulturlager och andra arkeologiska lämningar kom att beröras. Det var även betydelsefullt att få kunskap om de arkeologiska lämningarnas bevarandegrad, karaktär, utbredning och datering. Arbetet utfördes genom sökschaktsgrävning med maskin. Inom området grävdes fyra schakt med en total längd av ca 81 meter. Schakten var ca 1,3 meter breda och 0,3-0,5 meter djupa. Några av anläggningarna grävdes ut i syfte att dels förstå deras funktion och dels få tag på daterande material. Schakten och arkeologiska lämningar mättes in med GPS/Nätverks RTK av Per Sarnäs, Skånearkeologi. Efter avslutad undersökning fylldes schakten igen med det uppgrävda materialet. Historik och fornlämningsmiljö BYN OCH KYRKAN Brösarp är omnämnt år 1346 (in Brusæthorp). Ortnamnet innehåller torp (nybygge) och i förleden troligen mansnamnet Brusi (NE 1990, s. 398). Ett frälsegods i Brösarp (in Brusorp) omnämns i Fru Ide Pedersdatters (Falk) testamente år 1398 (Wallin 1975-1976, s. 111). Kyrkan i Brösarp (ecclesie Brysethorp) är omnämnd i kaniken Niels Thorkilsens i Lund testamente år 1274 (Wallin 1955-1962, s. 240ff). Den romanska absidkyrkan av sten är byggd på 1100-talet. Kyrkan fick vid 1200-talets slut kalkmålningar, vilka ännu är bevarade i absiden och på tribunbågen. En korsarm i norr tillkom vid 1700-talets slut, medan den södra korsarmen tillbyggdes 1861, då även tornets överdel ombyggdes (NE 1990, s. 398). 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15

Figur 3. Brösarps bytomt enligt lantmäterikarta från år 1820 över enskifte (karta/akt 11-BRÖ-12). På kartan framgår att kyrkan låg i den sydöstra delen av bytomten. Den ungefärliga platsen för den arkeologiska undersökningen är markerad med en röd heldragen linje. Karta från lantmäteriet. ENSKIFTESKARTAN Enskiftet av Brösarps by genomfördes åren 1804-1820. På enskifteskartan över Brösarps bys inägor återges namnet Bröserup. Lantmätare var T H Rönström. FORNLÄMNINGSMILJÖ I Brösarps socken finns 174 st registrerade fornlämningar, däribland högar, men även gravar under flat mark. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I NÄROMRÅDET År 2006 utfördes en arkeologisk utredning med anledning av husbyggnation inom fastigheten 74:16 m fl. Utredningen berörde de östra delarna av Brösarps bytomt. Ett ca 5 x 5 meter stort lager med sot, kol, djurben och tegelfragment påträffades. Kulturlagret daterades med hjälp av fyndmaterialet till 1800-1900-tal (Olsson 2006). Med anledning av en rad markarbeten inom fastigheten Brösarp 74:16, i dagligt tal Brösarps torg, utförde Österlenarkeologi år 2016 en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Undersökningen berörde den västra delen av Brösarps bytomt. Merparten av markarbetena blev endast ca 0,40 meter djupa, och berörde inga arkeologiska lämningar. I ett av tre djupschakt framkom påförda lager i form av gråbrun sandig humus, och orangefärgad respektive gul sand. I de båda andra djupschakten fanns endast äldre matjord (Jönsson 2016). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15 7

Figur 4. Brösarp med schakten (S1-S4) inom fastigheten Brösarp 12:156 rödmarkerade. Skala 1: 2 000. Utdrag ur Fastighetskartan. Undersökningsresultat Inom fastigheten Brösarp 12:156 planerades en byggnation av nya bostäder. Området som berördes var ca 70x35 meter stort, dvs. ca 2 450 m 2. Inför byggnationen genomfördes en avgränsande arkeologisk förundersökning. Denna utfördes genom att fyra schakt (S1-S4) grävdes i den östra delen av fastigheten. I schakten påträffades sammanlagt 11 anläggningar, varav två stolphål, en stenansamling, tre diken och fem gropar/sandtäkter. Nedan redovisas undersökningsresultatet. SCHAKT 1 Schaktet var 23 meter långt, 1,20 meter brett och 0,50 meter djupt. Överst i schaktet fanns ca 0,3 meter påförd matjord. Under matjorden fanns ett äldre matjordslager (ljusgrå sandig humus), som var ca 0,2 meter tjockt. I botten av schaktet fanns orangefärgad sand. I den södra delen av schaktet fanns två stolphål (A1-A2) samt en ansamling av stenar (A3). Schaktet låg mellan 40,00-40,40 m ö.h. A1 Stolphål Stolphålet var 0,30 meter i diameter och 0,18 meter djupt. Fyllningen utgjordes av ljusgrå humös sand. Figur 5. Två stolphål i schakt 1. Till vänster: A1 och till höger A2. Skala 1:20. A2 Stolphål Stolphålet var 0,20 meter i diameter och 0,10 meter djupt. Fyllningen utgjordes av mörkgrå sandig humus. A3 Stenansamling Anläggningen utgjordes av en ca 0,35 0,45 meter stor ansamling av ca 10 stenar. Anläggningen uppfattades först som ett stenfyllt stolphål, men konstaterades sedan vara en stenansamling med oklar funktion. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15

Figur 6. Schakten (S1-S4) inom fastigheten Brösarp 12:156. I schakten framkom 11 anläggningar (A1-A11), där tre av dem (A4-A6) sannolikt är lämningar efter samma dike. Skala 1:250. SCHAKT 2 Schaktet var sex meter långt, 1,20 meter brett och 0,90 meter djupt. Överst i schaktet fanns ca 0,5 meter påförd matjord. Under matjorden fanns ett äldre matjordslager (ljusgrå sandig humus), som var ca 0,4 meter tjockt. I botten av schaktet fanns orangefärgad sand. I den norra delen av schaktet fanns ett dike. Schaktet låg ca 40 m. ö.h. A4 - Dike I den norra delen av schaktet fanns ett minst 3,6 meter brett dike i närmast nordväst-sydostlig riktning. I den södra kanten av diket fanns två stora stenar och intill den östra schaktkanten fanns några mindre stenar. Möjligtvis har stenarna utgjort en markering för diket. Fyllningen i diket utgjordes av mörkgrå humös sand. Sannolikt återkommer samma dike i såväl schakt 3 som schakt 4. Figur 7. Schakt 2. I förgrunden syns ett dike (A4) med två stora stenar i den södra kanten av diket. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15 9

Figur 8. Ett dike (A5) i den norra delen av schakt 3. I diket fanns två stora stenar. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. SCHAKT 3 Schaktet var 27,5 meter långt och 1,20 meter brett. Djupet varierade från 0,3 meter i söder till 0,7 meter i norr. Överst i schaktet fanns ca 0,3 meter påförd matjord. I botten av schaktet fanns orangefärgad sand, förutom i den södra delen av schaktet där underlaget utgjordes av lera. I schaktet fanns ingen äldre matjord. I den norra delen av schaktet fanns ett dike. Schaktet låg mellan 40,00-40,50 m ö.h. A5 Dike I den norra delen av schaktet fanns ett minst 3,3 meter brett dike och 0,50 meter djupt dike. I diket fanns två stora stenar. Diket låg i närmast östvästlig riktning. Samma dike återkommer sannolikt i både schakt 2 och schakt 4. Diket syntes först vara 1,5 meter brett, eftersom det norr om diket fanns orangefärgad sand. Sanden visade sig dock vara påförd och 0,2 meter tjock. Under sanden återkom dikesfyllningen. Denna var minst 0,3 meter tjock strax innanför den norra dikeskanten. Fyllningen i diket utgjordes av ljusgrå humös sand. I fyllningen framkom en mynningsskärva till ett kärl av godstypen yngre rödgods (fnr. 1). Keramikskärvan kan dateras till 1600-1800-tal. Figur 10. Ett dike (A5) i norra delen av schakt 3. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 9. Sektion av A5 ett dike i norra delen av schakt 3. Fyllningen utgjordes av ljusgrå humös sand. Skala 1:20. 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15

Figur 11. Ett dike (A6) i norra delen av schakt 4. I botten av schaktet fanns en stor sten. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. SCHAKT 4 Schaktet var 24,5 meter långt och 1,20 meter brett. Djupet varierade från 0,35 meter i söder till 1,05 meter i norr. Överst i schaktet fanns ca 0,35 meter påförd matjord. I botten av schaktet fanns orangefärgad sand, vilken var mycket fin i den södra delen av schaktet. Det fanns även mycket trädrötter i schaktet. Det stora djupet i den norra delen av schaktet beror sannolikt på att fyllningen i diket uppfattades som äldre matjord och därför schaktades bort. I schaktet framkom ett dike och fem nedgrävningar. Schaktet låg mellan 39,50-40,50 m ö.h. A6 Dike I den norra delen av schaktet fanns ett ca 0,90 meter brett dike i närmast öst-västlig riktning. Djupet var ca 0,24 meter. Samma dike återkommer i både schakt 2 och schakt 3. I den norra delen av schaktet fanns ett lager som vid schaktningen uppfattades som äldre matjord. Troligtvis har en del av lagret utgjort fyllning i diket, vilket innebär att diket egentligen varit minst tre meter brett. I botten av diket fanns en ca 0,26 meter i diameter stor sten. A7 Grop/sandtäkt I den norra och mellersta delen av schaktet fanns fem nedgrävningar. En av dem (A7) låg ca 1,50 meter söder om diket (A6). Anläggningen var minst 1,20 meter lång, ca 0,90 meter bred och minst 0,80 meter djup. Fyllningen utgjordes av ljusgrå humös sand med inslag av tegelkross och enstaka djurben. I fyllningen fanns en keramikskärva från ett fat av godstypen yngre rödgods (fnr. 2). Keramikskärvan kan dateras till 1600-1800-tal. A8 Grop/sandtäkt Söder om A7 fanns ännu en nedgrävning. Den var minst 1,20x1,35 meter stor och 0,60 meter djup. I den ljusgrå humösa sandfyllningen fanns endast enstaka tegelkross. A9-A11 - Gropar De andra tre nedgrävningarna var grunda, och kan närmast beskrivas som mindre recenta gropar med matjordsliknande material. Figur 12. Översikt schakt 4 med dike och nedgrävningar. I förgrunden A6. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 13. Sektion av A6 ett dike i norra delen av schakt 4. Sektion mot öster. Fyllningen utgjordes av ljusgrå humös sand. Skala 1:20. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15 11

TOLKNING Den arkeologiska förundersökningen utfördes i den södra delen av Brösarps gamla bytomt såsom den är markerad på enskifteskartan från år 1820. Inom undersökningsområdet, tillika den östra delen av fastigheten Brösarp 12:156, påträffades endast ett fåtal arkeologiska lämningar. I den sydvästra delen av undersökningsområdet framkom två stolphål och en stenansamling. Då inget fyndmaterial framkom i anslutning till anläggningarna fanns det ingen möjlighet att närmare datera och funktionsbestämma dessa. I den norra delen av schakt 2-4 framkom nedgrävningar som tolkades som diken. Med största sannolikhet är det samma dike som framträder i de tre schakten. Diket har varit minst 3,6 meter brett och minst 0,5 meter djupt. Diket har haft en närmast nordväst-sydostlig riktning. I kanten av diket och i diket fanns stora stenar. Lantmäterihandlingar från 1700-talet avseende hägnader kring vångar intill byar i malmöområdet visar att hägnader till största delen bestod av jorddiken, dvs. vallar av jord med parallellt löpande grävt dike. I beskrivningarna till de geometriska avmätningarna betonar lantmätarna ofta att underhållet av jorddikena var mycket arbetskrävande. Hägnaderna behövdes därför återkommande underhåll genom att man förstärkte vallen, dijet, med material som grävdes upp från diket, gröften. Utöver jorddiken fanns på vissa ställen, främst i direkt anslutning till bytomter, även hägnader av sten, plankor eller stavar (Jönsson & Persson 2008, s.58f). Arkeologiska undersökningar i malmöområdet har visat att sockengränser, bygränser, vångagränser, bytomtsgränser, toftgränser och gårdstomtsgränser i allmänhet var markerade med grävda diken. Före den jordbrukstekniska revolutionen på 1900-talet kompletterades dikena med synliga vallar (Jönsson & Persson 2008, s.157). På enskifteskartan från år 1820 framgår att undersökningsområdet berörde den södra delen av Brösarps bytomt. Detta innebär att diket som framkom i den norra delen av schakt 2-4 med största sannolikhet är en del av Brösarps bytomtsgräns. Den tjocka lagerbildningen i den norra delen av diket visar att det omedelbart intill diket kan ha funnits en vall. Denna vall är även skönjbar som en mindre förhöjning mellan fastigheterna Brösarp 12:156 och Brösarp 38:1. Stenarna som påträffades i både kanten av diket och i diket kan vara lämningar efter en enkel stengärdsgård som ursprungligen legat på eller intill vallen, där några stenar slutligen hamnat som igenfyllnadsmaterial i diket. I fyllningen till diket i schakt 3 påträffades en keramikskärva från ett kärl av godstypen yngre rödgods (fnr.1). Keramikskärvan kan dateras till tidigmodern tid, dvs. 1600-1800-tal. I den norra och mellersta delen av schakt 4, i den östra delen av undersökningsområdet, framkom gropar och mindre grunda nedgrävningar. Då det naturliga underlaget i schaktet utgjordes av fin sand är det rimligt att tolka groparna som mindre sandtäkter. I fyllningen i en av groparna fanns en keramikskärva från ett fat av godstypen yngre rödgods (fnr. 2). Keramikskärvan kan dateras till tidigmoderna tid, dvs. 1600-1800- tal. Det är således rimligt att anta att sandtäktsverksamheten skett någon gång under denna period. 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15

Utvärdering Syftet med undersökningen var att konstatera om fornlämningar berördes av byggnationen samt att avgränsa eventuell fornlämning. I den norra delen av undersökningsområdet framkom ett dike, vilket har tolkats som ett parti av Brösarps södra bytomtsgräns. I övrigt anträffades endast ett par stolphål i den sydvästra delen av undersökningsområdet samt några tidigmoderna sandtäkter i den östra delen av fastigheten. Då förundersökningen gav tillräcklig information om de arkeologiska lämningarnas bevarandegrad, karaktär, utbredning och datering går det inte att motivera ytterligare arkeologiska undersökningar inom exploateringsområdet. Dessutom kommer den norra delen av fastigheten inte nämnvärt att beröras av nybyggnationen, vilket innebär att merparten av bytomtsgränsen sannolikt kommer att bevaras under marken. Den gamla bytomtsgränsen utgör delvis även gränsen mot den norr om liggande fastigheten. Brösarps bytomt bör även fortsättningsvis stå under antikvarisk kontroll. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen inom fastigheten Brösarp 12:156 bedrevs av Österlenarkeologi med Lars Jönsson som ansvarig. Han var även projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Han ansvarade även för rapportarbetet. Referenser Jönsson, L. & Persson, L. 2008. Det organiserade landskapet. Öresundsförbindelsen och arkeologin, Malmöfynd nr 13. Malmö Kulturmiljö. Jönsson, L. 2016. Brösarp 74:16, Brösarps torg. Markarbeten. RAÄ Brösarp 125:1, Brösarps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Undersökning år 2016. Österlenarkeologi, Rapport 2016:10. Nationalencyklopedin 1990. BIT-CAR Tredje bandet. Höganäs. Olsson, M. 2006. Brösarp 74:16 m.fl. Brösarps socken, Tomelilla kommun, Skåne. Arkeologisk utredning 2006. Wallin kulturlandskap och arkeologi, rapport 2006:38. Wallin, C. 1955-1962. Tommarps urkundsbok 1085 1600. Klostret- Hospitalet-Staden-Socknen. I. 1085-1300. Stockholm. Wallin, C. 1975-1976. Tommarps urkundsbok 1085 1600. Klostret- Hospitalet-Staden-Socknen. II. 1300-1450. Tomelilla. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15 13

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer... 431 12209 2016 Österlenarkeologis diarienummer... ÖA 160015 Arkivnummer... ÖA 160015 Län... Skåne Kommun... Tomelilla Socken... Brösarp Fastighet... Brösarp 12:156 RAÄ-nummer... Brösarp 125:1 Ekonomiska kartans blad... 2D 5i NÖ (RT90) Koordinatsystem... SweRef 99 N koordinat... 6175825 E koordinat... 443540 M ö.h.... 40 Fältarbetstid... 2016-07-07 2016-07-08 Antal arbetsdagar... 2 Antal arkeologtimmar... 12 Exploateringsyta... 2 450 m 2 Undersökt yta... 100 m 2 Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Piratens Fastighets AB LUHMnr:... 32 665 Fynd:... Två yngre rödgodsskärvor Dokumentationsmaterial: 1 fältritning i A3, shp-filer, minnesanteckningar samt digitala foton... Beräknade kostnader, arkeologi Projektledning/administration:... 1 300 kr Etablering/utsättning... 1 300 kr Fältarbete:... 7 800 kr Rapport:... 6 500 kr Layout och tryck av rapport... 800 kr Resor... 700 kr Mätutrustning... 1 000 kr Bodar m.m.... 1 000 kr Grävmaskin... 6 000 kr Transport för maskin... 1 500 kr Summa:...27 900 kr Faktiska kostnader, arkeologi Projektledning/administration:... 1 300 kr Etablering/utsättning:... 1 300 kr Fältarbete:... 7 800 kr Rapport:... 6 500 kr Layout och tryck av rapport:... 800 kr Resor:... 700 kr Mätutrustning:... 1 000 kr Grävmaskin... 5 312 kr Transport av maskin... 1 500 kr Summa:...26 212 kr 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15

Österlenarkeologi Rapporter 2016 1. Glemminge 39:6. Husbyggnation. RAÄ Glemminge 38:1, Glemminge socken i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson. 2. Tjustorp 156:6. VA-utbyggnad. RAÄ Smedstorp 64:1, Smedstorps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson. 4. Kv. Erik 30, Ystad. Miljöteknisk undersökning. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2016. Lars Jönsson 5. Simrishamn 2:32 Brunnsgatan och Östergatan. Dagvattenbrunnar. RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns stad i Simrishamns kommun, Skåne län. Undersökning år 2016. Lars Jönsson. 6. Simrishamn 2:42 Strömmens Strädde. VA-ledning och dagvattenbrunnar. RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns stad i Simrishamns kommun, Skåne län. Undersökning år 2016. Lars Jönsson. 7. Norr om Vallby. VA-arbeten. RAÄ Vallby 39:1, 62:1 och 63:1, Vallby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år 2016. Lars Jönsson. 8. Flintebro 1 m fl, Skurup. Inför detaljplan. RAÄ Skurup 55:1, Skurups socken i Skurups kommun, Skåne län. AU år 2016. Lars Jönsson. 9. GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik. Gång- och cykelväg. Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län. AU, steg 1 år 2016. Lars Jönsson. 10. Brösarp 74:16, Brösarps torg. Markarbeten. RAÄ Brösarp 125:1, Brösarps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Undersökning år 2016. Lars Jönsson. 11. Fiskaregatan, Simrishamn. Fjärrvärme. RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns stad i Simrishamns kommun, Skåne län. Undersökning år 2016. Lars Jönsson. 12. Brantevik 36:2, 36:4 och Brantevik 36:99. Detaljplan. Simris socken i Simrishamns kommun, Skåne län. AU år 2016. Lars Jönsson. 13. Lilla Isie och Västra Torps bytomter. RAÄ Lilla Isie 38:1, 43:1 och 44:1. Lilla Isie socken i Trelleborgs kommun, Skåne län. FU år 2015-2016. Lars Jönsson 14. Hagestad 44:75 m fl. Nedläggning av markkabel. RAÄ Löderup 4:1, 15:1. 23:1 och 103:1-2, Löderups socken i Ystads kommun, Skåne län. Undersökning år 2016. Lars Jönsson. 15. Brösarp 12:156, Brösarps bytomt. Nybyggnation. RAÄ Brösarp 125:1, Brösarps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Avgränsande FU år 2016. Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:15 15