Väg- och järnvägsavdelningen Vägledning Dok.nr.: Version: Datum: TSG 2011:1101 03 2012-04-16 Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
REVISIONSINFORMATION Version Datum Beskrivning av ändring Skapad/ändrad Fastställt av 01 2009-05-28 Nytt dokument Stefan Sollander Rune Lindberg 02 draft 2011-08-20 Ändrad vägledning Stefan Sollander 03 2012-04-04 Ändrad vägledning p.g.a TSD LOC&PAS nytt dokumentnamn Stefan Sollander Pär Norling Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon, ver 3 draft
3(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning och definitioner... 4 1.1 Vägledningens omfattning... 4 1.1 Definitioner... 4 2 TSD Tunnelsäkerhet krav på fordonsprojekt... 6 2.1 Fordon av godkänd typ... 6 2.2 Långt gångna projekt... 6 2.3 Transportstyrelsen krav på fordon för järnvägstunnlar... 6 2.4 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon... 7 3 TSD Funktionshindrades krav på fordonsprojekt... 8 3.1 Fordon av godkänd typ... 8 3.2 Långt gångna projekt... 8 3.3 Transportstyrelsen krav på anpassning till funktionshindrade... 8 3.4 Ombyggnad och modernisering... 8 4 TSD Lok och passagerarfordon tillämpning... 10 4.1 Nya fordon av godkänd typ... 10 4.2 Nya fordon i långt gångna projekt... 11 4.3 Transportstyrelsen krav på fordon som saknar EGkontrollförklaring avseende TSD LOC&PAS... 11 4.4 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon... 11 4.5 Korsacceptans av importerade fordon... 12 5 TSD Trafikstyrning och signalering tillämpning vid godkännande av fordon... 13 5.1 Nya fordon av godkänd typ med ETCS ombordsystem... 13 5.2 Ombyggda och importerade fordon m ETCS ombordsystem.. 14 6 Tillämpning av TSD på höghastighetståg resp. konv. fordon... 15 6.1 TSD:er som gäller för fordon... 15 6.2 Klassning av motorvagnar... 16 6.3 Lastprofiler... 16 6.4 Axellaster... 16 6.5 Godkännande av tunga och breda fordon... 17 7 Referenser... 18 Transportstyrelsens vägledning - Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
4(19) 1 Inledning och definitioner 1.1 Vägledningens omfattning Denna vägledning gäller för tillämpning av övergångsregler i TSD vid godkännande av höghastighetståg och konventionella fordon. Den behandlar tillämpning av övergångsreglerna i TSD Tunnelsäkerhet [1], TSD Funktionshindrade [2], TSD Lok och passagerarfordon [4] samt TSD Trafikstyrning [9]. Den behandlar också klassning av fordon som höghastighetståg alternativt konventionella fordon. Driftskompatibilitetsdirektivet [7] anger att TSD ska tillämpas på de delsystem som tas i bruk efter att denna TSD har trätt i kraft. Men för långt gångna projekt finns det möjlighet att begära undantag enligt direktiven. I TSD:erna finns också övergångsregler som anger möjligheter att tillämpa gamla regler under en övergångsfas. TSD Tunnelsäkerhet (SRT) och TSD Funktionshindrade (PRM) gäller sedan 1 juli, 2008 för nya, ombyggda och moderniserade konventionella fordon. Det finns också starka kopplingar till TSD för höghastighetståg, version 2008 [3]. TSD Tunnelsäkerhet och TSD Funktionshindrade ställer i första hand tekniska krav på fordon avsedda för tåg i passagerartrafik. För godsvagnar finns inga specifika krav i dessa TSD:er. Endast fordon avsedda för passagerartrafik behöver EG-kontrollförklaringar avseende TSD PRM. TSD Lok och passagerarfordon (LOC&PAS) [4] trädde i kraft i juni 2011. Den gäller för nya, ombyggda och moderniserade konventionella lok, motorvagnar och personvagnar. Vid godkännande av arbetsfordon är det frivilligt för den sökande att tillämpa TSD LOC&PAS. Även museifordon är undantagna från kraven i dessa TSD:er vid nya godkännanden. TSD Trafikstyrning konv. (CCS) [9] gäller sedan 2006, det finns också en version för höghastighetssystemet. Dessa TSD uppdateras cirka en gång om året. De gäller för nya, ombyggda och moderniserade konventionella lok, motorvagnar och höghastighetståg. 1.1 Definitioner TSD; Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet enligt direktiven 96/48/EG, 2001/16/EG och 2008/57/EG [7]. TSD:erna blir införda som Transportstyrelsens föreskrifter i Sverige allteftersom de tas fram eller revideras. Höghastighetståg; Fordon som i huvudsak avses att gå på höghastighetsnätet. Konventionella fordon: Fordon som i huvudsak avses att gå på det konventionella järnvägsnätet. Undantag: Sökande kan begära undantag från krav i TSD för ett speciellt projekt enligt artikel 9 i driftskompatibilitetsdirektivet. Undantag behandlas av Transportstyrelsen, som kan besluta i vissa särfall. Generellt beslutar kommissionen om undantag får tillämpas för ett visst projekt. Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon, ver 3 draft
5(19) Godkännande: Ett godkänt fordon får framföras på järnväg med de restriktioner som godkännandet anger. Normalt krävs ett godkännande för varje land som fordonet ska trafikera. Transportstyrelsen godkänner fordon för trafik i Sverige. Fordon: I denna vägledning menas fordon avsedda för trafik på järnväg (lok, motorvagnar, personvagnar, godsvagnar och arbetsfordon). Fordon av godkänd typ: Fordon av samma konstruktion som ett fordon som var godkänt för trafik i Sverige när TSD trädde i kraft. Befintliga fordon: Fordon som var godkända för trafik i Sverige när TSD trädde i kraft. Importerat fordon: Fordon som är godkänt för trafik i annan medlemsstat när det ska godkännas för trafik i Sverige (korsacceptans kan tillämpas). Medlemsstat: I denna vägledning likställs Norge och Schweiz med medlemsstater. Lång tunnel: En tunnel som är längre än 1 km definieras som lång, och TSD Tunnelsäkerhet gäller för trafik i en sådan tunnel. ETCS: Tågskyddssystem av typ European Train Control System, i denna vägledning avses ombordutrustningen. STM: Specific Transmission Module för översättning av ATC2-besked från mark till tågskyddssystem ombord. GSM-R: Tågradiosystem av typ Global System for Mobil communication Railway. Transportstyrelsens vägledning - Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
6(19) 2 TSD Tunnelsäkerhet krav på fordonsprojekt TSD Tunnelsäkerhet [1] gäller för nya och modifierade fordon från 1 juli, 2008. Övergångsreglerna säger att TSD inte behöver tillämpas för nya fordon i långt gångna projekt eller för nya fordon av godkänd typ under en övergångsperiod. TSD gäller inte heller för befintliga fordon, men dessa kan få restriktioner för trafik i nya tunnlar. 2.1 Nya fordon av godkänd typ För nya fordon av godkänd typ gäller att de kan godkännas inom fyra år efter det att TSD Tunnelsäkerhet [1] trädde i kraft utan bedömning enligt TSD:n. Men om fordonen ska trafikera långa tunnlar gäller att de ska vara utrustade med en anordning för förbikoppling av passagerarnödbroms och branddetektorer. Transportstyrelsen kan godkänna nya fordon av tidigare godkänd typ t.o.m. 2012-06-30 (dvs. fordonstyp som var godkänd i Sverige 1 juli, 2008). 2.2 Långt gångna projekt För fordon och tunnlar i långt gångna projekt kan den sökande begära undantag från kraven i TSD enligt direktivet artikel 9a, se även kommissionen vägledning [8]. De fordon som beställts före 1 juli, 2008 betraktar Transportstyrelsen som långt gångna projekt". För projekt, där leverantören lämnat bindande offert med fast pris mot en fastställd specifikation före detta datum, kan Transportstyrelsen också anse att projektet är långt gånget. Detta gäller även för optioner i bindande offerter eller beställningar. Transportstyrelsen har beviljat undantag för ett bestämt antal motorvagnar av typ X55, X61 och X62 som beställdes före juli 2008. 2.3 Transportstyrelsen krav på fordon för järnvägstunnlar Transportstyrelsen ställer krav på säkerhet i järnvägstunnlar vid godkännande av nya och importerade fordon enligt Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg TSFS 2010:116 [6]. Den som söker ett godkännande av ett nytt eller importerat fordon som saknar EG-kontrollförklaring ska ändå visa att fordonet har tillräcklig säkerhet för passagerartrafik i långa tunnlar. Transportstyrelsen kommer att granska fordonets säkerhet för trafik i långa tunnlar enligt vår föreskrift TSFS 2010:116, även om det finns undantag från att tillämpa TSD. Det krävs i dessa fall inget EG-kontrollintyg från ett anmält organ avseende TSD Tunnelsäkerhet. I TSD Tunnelsäkerhet står att Inga restriktioner skall läggas på driften av befintliga tåg med avseende på tunnlar som överensstämmer med TSD, utom i det fall det skulle sänka den allmänna säkerhetsnivån. Transportstyrelsen anser att befintliga fordon som går i passagerartåg i nya långa tunnlar bör var försedda med en anordning för förbikoppling av passagerarnödbroms enligt avsnitt 4.2.5.8 i TSD samt med branddetektorer enligt avsnitt 4.2.5.6 i TSD. Flera av de nya banorna som tas i drift under de kommande åren har en stor andel tunnlar. Det kan därför vara en sänkning av den allmänna säkerhetsnivån i Sverige om ett tåg stannar automatiskt när någon aktiverar passagerarnödbromsen eller om en brand ombord inte upptäcks i tid. Järnvägs- Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
7(19) företagen har ett ansvar för säkerheten och de bör vidta åtgärder vid trafik i långa tunnlar. Strategin i TSD Tunnelsäkerhet bygger på att tågen inte ska stanna inne i en tunnel. Fordonen bör då vara byggda så att föraren kan styra var tåget stannar även vid passagerarnödbroms. 2.4 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon Vid ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon skall det bara krävas en ny bedömning mot denna TSD i fråga om de system och beståndsdelar som direkt påverkas av arbetet. Transportstyrelsen avgör i vilken omfattning TSD ska tillämpas vid en ombyggnad eller modernisering enligt driftskompatibilitetsdirektivet [7]. Exempel på funktioner man bör överväga vid en ombyggnad eller modernisering är: - Materialegenskaper för rullande materiel (endast för nya material) - Brandsläckare för fordon - Branddetektorer - Kommunikationsmedel i tåg - Förbikoppling av nödbroms - Nödbelysningssystem i tåg - Möjlighet att stänga av ventilation i tåg - Utformning av nödutgångar i fordon för persontrafik - Insatskort för räddningstjänst information och tillträde Den som söker godkännande för en modifiering ska ta fram en EG-kontrollförklaring för den modifierade funktionen. Detta innebär att ett anmält organ ska intyga att fordonet uppfyller TSD:n avseende de krav som berörs av modifieringen. Transportstyrelsens vägledning - Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
8(19) 3 TSD Funktionshindrades krav på fordonsprojekt TSD Funktionshindrade [2] gäller för nya och modifierade fordon från 1 juli, 2008. Övergångsreglerna säger att Denna TSD gäller inte för ny rullande materiel som lyder under ett avtal som redan undertecknats eller som var i slutskedet av ett upphandlingsförfarande den dag då denna TSD träder i kraft. 3.1 Fordon av godkänd typ TSD:n behöver inte tillämpas vid köp av nya fordon av en godkänd typ om avtal undertecknades före 1 januari, 2010. 3.2 Långt gångna projekt För fordon i långt gångna projekt kan den sökande begära undantag från kraven i TSD enligt direktivet artikel 9a, se även kommissionen vägledning [8]. TSD:n behöver inte tillämpas för en ny fordonstyp om det finns avtal (inklusive optioner) som redan undertecknats 1 juli, 2008. TSD:n behöver inte heller tillämpas för projekt där leverantören lämnat bindande anbud, inklusive optioner, avseende pris och tekniskt specifikation före 1 juli, 2008. Transportstyrelsen har beviljat undantag för ett bestämt antal motorvagnar av typ X55, X61 och X62 som beställdes före juli 2008. 3.3 Transportstyrelsen krav på anpassning till funktionshindrade Transportstyrelsen kommer att granska fordonets lämplighet för funktionshindrade enligt vår föreskrift TSFS 2010:116, även om det finns undantag från att tillämpa TSD. Men det krävs i dessa fall inget EG-kontrollintyg från ett anmält organ avseende TSD Funktionshindrade. 3.4 Ombyggnad och modernisering Vid ombyggnad och modernisering ska TSD tillämpas endast på de modifierade funktionerna: System och komponenter som inte omfattas av ett visst uppgraderings- eller moderniseringsprogram behöver inte uppnå överensstämmelse. Transportstyrelsen avgör i vilken omfattning TSD ska tillämpas vid en modifiering enligt driftskompatibilitetsdirektivet [7]. Exempel på funktioner man bör överväga vid en modifiering är: Sittplatser, (grepphandtag på sittplatsernas ryggar) Rullstolsplatser Ytterdörrar Innerdörrar Belysning Toaletter Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
9(19) Fria vägar Information Höjdförändringar Ledstänger Sovkupéer som är tillgängliga med rullstol Trappstegsplacering, trappsteg och utrustning för av- och påstigning Den som söker godkännande för en modifiering ska ta fram en EG-kontrollförklaring för den modifierade funktionen. Detta innebär att ett anmält organ ska intyga att fordonet uppfyller TSD:n avseende de krav som berörs av modifieringen. Transportstyrelsens vägledning - Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
10(19) 4 TSD Lok och passagerarfordon tillämpning TSD Lok och passagerarfordon [4] gäller för nya och modifierade fordon från 1 juni, 2011. Övergångsreglerna säger att TSD inte behöver tillämpas för nya fordon i långt gångna projekt eller för nya fordon av godkänd typ under en övergångsperiod som sträcker sig fram till maj 2017. TSD gäller inte heller för befintliga fordon så länge de inte moderniseras eller byggs om. TSD behöver inte tillämpas på nya och ombyggda arbetsfordon eller växlingslok. TSD omfattar inte heller höghastighetståg och godsvagnar. 4.1 Nya fordon av godkänd typ För nya lok och motorvagnar av godkänd typ gäller att de kan godkännas utan bedömning enligt TSD Lok och passagerarfordon (LOC&PAS) [4] under övergångsperioden. Detta innebär att nya lok, motorvagnar och personvagnar av en typ som var godkänd i Sverige när TSD LOC&PAS trädde i kraft kan tillverkas och bli godkända under övergångsfasen som sträcker sig till 31 maj 2017. Exempel på fordonstyper som är godkända 2011 och kan komma att tillverkas fram till 2017 är: Motorvagn Regina X50-54, motorvagn Regina intercity X55, motorvagn Itino Y31-32, motorvagn Coradia Simplex X60, motorvagn Coradia Nordic X61-62, motorvagn OTU X31K. ellok BR185.2 malmtågslok IORE diesellok BR941 diesellok T68 ellok BR189 Transportstyrelsen kan godkänna nya fordon av godkänd typ fram till maj 2017. Vid beställning av en serie fordon kan Transportstyrelsen godkänna alla fordon i en serie 1, förutsatt att det finns ett accepterat kvalitetssystem hos tillverkaren. För att en serie fordon ska kunna bli godkända utan att tillämpa TSD måste det första fordonet i en beställd serie vara tillverkat och utprovat före maj 2017. All nödvändig dokumentation för godkännandet ska vara levererat till Transportstyrelsen senast i april 2017. För beställningar som läggs på en serie av nya fordon av befintlig typ med första leverans från juni 2017 ska TSD LOC&PAS ska tillämpas. Nya fordon av godkänd typ måste dock anpassas till TSD Buller [5], TSD Tunnelsäkerhet [1]och TSD Funktionshindrade [2]. Nya fordon av godkänd typ som anpassats till dessa TSD:er anses inte som nya typer. Det är också tillåtet att sätta in nya typer av godkända tågskyddssystem inför godkännande av nya fordon i denna kategori. Om man tillverkar nya fordon av befintlig typ, men gör väsentliga ändringar av undersystem och/eller prestanda anses fordonet vara en ny typ, i sådana fall tillämpar Transportstyrelsen TSD LOC&PAS på projektet. Vissa kategorier av fordon är undantagna från kravet att tillämpa TSD LOC&PAS. För godsvagnar gäller TSD Godsvagnar. För höghastighetståg gäller TSD 1) Enligt ändring av järnvägslagen, SFS 2011:1118 20 och 21, kan Transportstyrelsen godkänna en serie järnvägsfordon. Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
11(19) Höghastighetståg [3]. För arbetsfordon är det frivilligt för den sökande att tillämpa TSD LOC&PAS. Motorvagnar för lokalbanor, museifordon samt växlingslok ingår inte i tillämpningsområdet för denna TSD. Tranpoststyrelsen avgör vid godkännandet vilken kategori ett fordon ska tillhöra. 4.2 Nya fordon i långt gångna projekt För nya typer av fordon i långt gångna projekt kan den sökande begära undantag från kraven i TSD LOC&PAS enligt direktivets artikel 9a, se även kommissionen vägledning [8]. De fordon som beställts före 1 juni, 2011 betraktar Transportstyrelsen som långt gångna projekt". För projekt, där leverantören lämnat bindande offert med fast pris mot en fastställd specifikation före detta datum, kan Transportstyrelsen också anse att projektet är långt gånget. Detta gäller även för optioner i bindande offerter eller beställningar. Ansökan om undantag från krav i TSD:n bör lämnas in till Transportstyrelsen snarast. Dock kan fordon som tillverkas i långt gångna projekt inte godkännas efter övergångfasen, d.v.s. Transportstyrelsen kan inte godkänna nya fordon av denna kategori efter maj 2017. 4.3 Transportstyrelsen krav på fordon som saknar EGkontrollförklaring avseende TSD LOC&PAS Transportstyrelsen ställer krav på säkerhet och driftskompatibilitet vid godkännande av nya och importerade fordon enligt godkännandeföreskriften TSFS 2010:116 [6]. Den som söker godkännande av ett nytt eller importerat fordon som saknar EGkontrollförklaring ska visa att fordonet har tillräcklig säkerhet och att det är driftskompatibelt med den svenska infrastrukturen inklusive klimatet. Vid godkännande av nya, ombyggda och moderniserade fordon kommer Transportstyrelsen att granska fordonets säkerhet och driftskompatibilitet för trafik i Sverige enligt vår föreskrift TSFS 2010:116. Det krävs i dessa fall inga EG-kontrollförklaringar och inga EG-kontrollintyg avseende de TSD som fordonet har ett undantag från att tillämpa. Transportstyrelsen krav på säkerhet är att alla funktioner i en ny fordonstyp ska vara minst lika säkra som motsvarande funktion i befintliga fordon i samma typ av trafik. Den sökande har ansvaret för att bevisa detta. Transportstyrelsen kan också begära rapport från en oberoende granskare om att säkerheten uppfyller kraven för en viss funktion. Transportstyrelsen krav på driftskompatibilitet framgår av vår vägledning Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur [10]. Lok och motorvagnar som avses gå i trafik på Öresundsförbindelsen ska även vara driftskompatibla med den danska infrastrukturen. 4.4 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon Vid ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon skall det bara krävas en ny bedömning mot denna TSD i fråga om de system och beståndsdelar som direkt påverkas av arbetet. Transportstyrelsen avgör i vilken omfattning TSD ska tillämpas vid en modifiering enligt driftskompatibilitetsdirektivet [7]. Detta innebär att: - Funktioner och delar av fordonet som inte påverkas av en ombyggnad eller modernisering behöver inte uppfylla krav enligt TSD för dessa funktioner. Transportstyrelsens vägledning - Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
12(19) - Granskning enligt TSD krävs endast för funktioner och delar som direkt påverkas av ombyggnaden eller moderniseringen. - Om sökande anser att en parameter i TSD inte är ekonomiskt försvarbar att uppfylla kan modifieringen accepteras förutsatt att den föreslagna modifieringen går i riktning mot kravet i TSD. - Modifieringen ska överensstämma med medlemsstatens införandestrategi för driftskompatibilitet även avseende andra TSD:er. Ovanstående gäller även vid godkännande av ett nytt fordon av befintlig typ som modifierats så att det avviker på några punkter från den godkända typen. TSD Buller, TSD Tunnelsäkerhet och TSD Funktionshindrade ska vara uppfyllda för nya fordon som godkänns efter midsommaren 2012. 4.5 Korsacceptans av importerade fordon Europeiska järnvägsbyrån (ERA) arbetar med att ta fram ett referensdokument för korsacceptans av fordon. Referensdokumentet innehåller en lista med ca 350 funktioner som ska klassas som A-, B- eller C-punkter 1 vid import av godkända fordon till en ny medlemsstat. Vid ett kompletterande godkännande av ett godkänt fordon ska säkerhetsmyndigheten i den andra staten endast granska B- och C- punkter enligt referensdokumentet. A-punkter som granskats vid det första godkännandet anses uppfylla kraven vid import till den nya medlemsstaten. Säkerhetsmyndigheten i respektive stat bestämmer hur de olika funktionerna ska klassas vid import från övriga stater. Transportstyrelsen samarbetar med säkerhetsmyndigheterna i Norge, Finland, Danmark och Tyskland för att ta fram en referenslista för export - import av godkända fordon mellan dessa stater. Referensdokumentet [12] innehåller krav eller praxis (accepterad teknisk lösning) i Sverige för varje funktion i dokumentet, t.ex. hänvisning till en standard eller en vägledning. ERA avser att ta fram och publicera en databas med referensdokument för alla medlemsstater inklusive en klassificering av krav under 2012. Vid godkännande av importerade fordon som är godkänt i annan medlemsstat tillämpar Transportstyrelsen korsacceptans. Detta innebär att vissa funktioner som granskats av en annan säkerhetsmyndighet (NSA) inte granskas på nytt vid godkännandet i Sverige. Detta gäller för funktioner som är klassade som A-punkter vid import från landet ifråga. Endast B- och C-klassade funktioner ska granskas inför godkännandet av importerade fordon i Sverige. Motsvarande gäller även vid export av fordon som är godkända för trafik i Sverige till annan medlemsstatstat. Detta är enligt bestämmelserna i driftkompatibilitetsdirektivets artikel 25. 1) A- B- resp. C-punkter enligt kommissionens förordning 2010/.. A-punkter innebär att punkter som inte granskas på nytt vid import av fordon som är godkända i annan stat. C-punkter är punkter som granskas av Transportstyrelsen eftersom de är beroende av den svenska infrastrukturen. B-punkter är punkter som ännu inte är klassificerade, dessa granskas också vid import. Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
13(19) 5 TSD Trafikstyrning och signalering tillämpning vid godkännande av fordon TSD Trafikstyrning och signalering [9] gäller för installation av tågskyddssystem i nya och modifierade fordon. Detta innebär att nya lok och motorvagnar ska ha tågskyddssystem av typ ETCS dessutom krävs för trafik på ATC2-banor att de har en STM (Specific Transmission Modul). Transportstyrelsens vägledning Process för godkännande av integration mellan markanläggning och ombordsystem med ERTMS anger vissa krav på godkännande av fordon med ETCS-ombordsystem [13]. 5.1 Nya fordon av godkänd typ med tågskyddssystem typ ETCS Nya lok och motorvagnar av godkänd typ ska ha ett godkänt ETCS tågskyddssystem som uppfyller kraven enligt TSD Trafikstyrning [9]. Övergångsreglerna säger detta gäller för lok och motorvagnar som beställs från och med 1 januari 2012 samt för lok och motorvagnar som levereras från och med 1 januari 2015. Transportstyrelsen kräver idag att dessa fordon också har ett godkänt STM-system för trafik på ATC2- banor. Vissa undantag kan accepteras för fordon som i huvudsak går på icke ERTMS-utrustade banor och för växlingslok enligt TSD Trafikstyrning kap 7.2. Motorvagnar på lokalbanor och museifordon är också undantagna enligt järnvägslagen 1 kap. 1 a första stycket och 2 kap. 7. Under en övergångsperiod kan Transportstyrelsen också acceptera undantag för lok och motorvagnar som beställs innan det finns något godkänt tågskyddssystem på marknaden. Transportstyrelsen rekommenderar att nya arbetsfordon med förarhytt avsedda att köras som tågfärd också har godkända tågskyddssystem för de banor de avses att köra på. Installationen av tågskyddssystemet ska ha en EG-kontrollförklaring från den sökande samt ett EG-kontrollintyg utfärdat av ett anmält organ. Tågskyddssystemets driftskompatibilitetskomponenter ska ha EG-försäkringar om överensstämmelse utfärdade av respektive tillverkare samt EG-kontrollintyg utfärdade av anmälda organ. EG-kontrollförklaringen ska ange vilka typer och versioner av marksystem ombordsystemet är godkänt emot. EG-kontrollförklaringen ska även omfatta installationen av tågradio. För STM-funktionen ska det finnas en granskningsrapport avseende överensstämmelse med de nationella kraven. För installation av STMfunktionen i ett fordon ska kraven i produktdokumentation vara uppfyllda. Under tiden som utveckling av tågskyddssystemen pågår kan de anmälda organen utfärda tillfälliga kontrollintyg och Transportstyrelsen kan då ge tidsbegränsade godkännanden av fordonen med särskilda villkor. De underliggande tekniska specifikationerna i TSD Trafikstyrning (bilaga A) uppdateras cirka en gång om året. Vid godkännande av fordon med ETCS kan man godkänna fordon med system som uppfyller andra versioner bilaga A, detta gäller under förutsättning att ombordsystemen är kompatibla med de banor fordonet ska trafikera. Transportstyrelsens vägledning - Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
14(19) 5.2 Ombyggda och importerade fordon med ETCS ombordsystem När ett nytt tågskyddssystem byggs in i befintliga eller importerade fordon ska dessa fordon godkännas av Transportstyrelsen. Det nya tågskyddssystemet ska uppfylla kraven enligt TSD Trafikstyrning [9]. Transportstyrelsen kräver att dessa fordon också har ett godkänt STM-system för trafik på ATC2-banor. Avseende installationen gäller samma krav som för nya fordon, se 5.1. Vid godkännande av importerade fordon som är godkänt i annan medlemsstat tillämpar Transportstyrelsen i princip korsacceptans även avseende installationen av tågskyddssystem och tågradio. En utländsk EG-kontrollförklaring avseende TSD Trafikstyrning ska i princip gälla, men en EG-kontrollförklaring täcker bara trafik på vissa typer och versioner av markbaserade ETCS-system. Därför måste importerade fordon granskas och godkännas mot alla typer och versioner av marksystem som det avses att trafikera. EU avser att modifiera TSD Trafikstyrning med underliggande specifikationer så att det inte ska behövas omfattande provning av fordon på alla markbaserade system i framtiden. Transportstyrelsen kräver att utländska fordon med ETCS också installerar en STM för trafik på ATC2-banor. Nya installationen av STM för ATC2 ska godkännas av Transportstyrelsen. Fordon med en installation godkänd i Norge kan korsaccepteras i framtiden. Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
15(19) 6 Tillämpning av TSD på höghastighetståg resp. konventionella fordon 6.1 TSD:er som gäller för fordon Den befintliga TSD:n för höghastighetståg [3] omfattar trafik på de linjer som anges i direktiv 96/48/EG samt de fordon som avses att gå på dessa linjer. TSD:erna för det konventionella järnvägssystemet omfattar de linjer som anges i direktiv 2001/16/EG samt de fordon som avses att trafikera dessa linjer. Extra krav för trafik av höghastighetståg på konventionell banor och konventionella fordon på höghastighetsbanor är öppna punkter i dessa TSD:er. EU:s nya driftskompatibilitetsdirektiv 2008/57/EG [7] anger att TSD bör slås ihop för varje delsystem. ERA har startat upp ett arbete med att slå ihop TSD Höghastighetståg [3] med konv. TSD Lok och passagerarfordon [4]. I Sverige gäller TSD för alla nya fordon som avses att trafikera det allmänna järnvägsnätet. TSD:er gäller även vid godkännande av moderniserade och ombyggda fordon. TSD:erna gäller inte för befintliga fordon så länge inte fordonet, underhållsplanen eller användningsområdet förändras väsentligt. Höghastighetståg som är godkända i Sverige får även trafikera konventionella banor och konventionella fordon får trafikera det svenska höghastighetsnätet. Det finns vissa andra tekniska begränsningar för vissa fordon, t.ex. sätter fordonens tågskyddssystem och axellaster restriktioner för trafik på vissa banor. De TSD:er som gäller för järnvägsfordon idag är: - TSD Höghastighetståg [3] gäller sedan september 2008 (äldre version finns) - TSD Lok och passagerarfordon, konv. [4], gäller sedan juni 2011 - TSD Buller gäller sedan juni 2006 [5], modifierad 2011 - TSD Trafikstyrning konv. gäller sedan september 2006 [9], blir modifierad 2012 - TSD Trafikstyrning högh. gäller sedan juli 2008, blir modifierad 2012 - TSD Tunnelsäkerhet gäller sedan juli 2008 (revision pågår) [1] - TSD Funktionshindrade gäller sedan juli 2008 (revision pågår) [2] - TSD Godsvagnar gäller sedan februari 2007, (revision pågår) - TSD Drift och trafikledning gäller sedan februari 2007, modifierad 2010 Även TSD Infrastruktur och konv. TSD Energi för det konventionella nätet trädde i kraft i juni 2011. För höghastighetsnätet finns TSD Infrastruktur och konv. TSD Energi som är i kraft sedan 2008. ERA har startat arbetsgrupper för revisioner av dessa TSD:er. Man avser framför allt att slå ihop TSD:er för höghastighetssystemet med motsvarande TSD:er för det konventionella systemet samt utvidga den geografiska tillämpningen till hela det europeiska järnvägsnätet. Transportstyrelsens vägledning - Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
16(19) 6.2 Klassning av motorvagnar Motorvagnar som avses att i huvudsak trafikera det konventionella järnvägsnätet klassas som konventionella även om de har sth 200 km/h, detta gäller motorvagnar av typ X40 och X50-55. Detta innebär att de har godkänts enligt nationella regler utom för funktioner som regleras av de konv. TSD som är i kraft (TSD Lok och passagerarfordon, Buller, Trafikstyrning, Funktionshindrade och Tunnelsäkerhet). Motorvagnar och andra fordon som avses att i huvudsak trafikera höghastighetsnätet i hastigheter över 190 km/h klassas som höghastighetståg och ska godkännas enligt TSD Höghastighetståg ver. 2008. Det anges två klasser av höghastighetståg i TSD: Klass 1 sth >250 km/h endast motorvagnar. Klass 2 sth 190 250 km/h kan även vara lok och passagerarvagnar. Transportstyrelsen avgör om en motorvagn ska klassas som klass 1, 2 eller som en konventionell motorvagn. Motorvagnar av typerna X2 och X3 är klass 2 höghastighetståg. Europeiska järnvägsbyrån (ERA) bedriver för närvarande ett arbete med att slå samman TSD Höghastighetståg med TSD Lok och passagerarfordon, konv. Man kommer då att se över klassificeringen av järnvägsfordon. 6.3 Lastprofiler I TSD Höghastighetståg, TSD Lok och passagerarfordon samt TSD Godsvagnar anges de tillåtna lastprofilerna G1, GA, GB och GC (enligt TSD Godsvagnar bilaga C). Sverige har inget specialfall för höghastighetståg. Höghastighetståg som är avsedda för höghastighetsbanor ska alltså ha lastprofil G1, GA, GB eller GC. Däremot finns det ett specialfall för Sverige i TSD Lok och passagerarfordon. Detta anger att profilerna SEA och SEC enligt EN15273 får användas för fordon för trafik i Sverige. Konventionella motorvagnar för trafik i Sverige får konstrueras för lastprofil SEA eller SEC. Dessa motorvagnar blir då nationella. Eventuell trafik i Norge eller Danmark får dessa länders respektive säkerhetsmyndigheter bedöma. Det är en stor ekonomisk fördel för järnvägsföretagen att köra trafik med de bredare fordonen. Detta specialfall i TSD:n hindrar inte driftskompatibla fordon att gå i trafik i Sverige. 6.4 Axellaster I TSD Höghastighetståg anges de tillåtna axellasterna för motorvagnar med sth 190 200 km/h till 20 ton och för motorvagnar med sth 200-250 km/h till 18 ton (andra axellaster gäller för andra typer av höghastighetståg). Enligt TSD Godsvagnar får godsvagnar ha högre axellaster (detta är en öppen punkt i TSD). I TSD Lok och passagerarfordon regleras inte fordonens maximala axellast. Det behövs därför inte något specialfall i konv. TSD Lok och passagerarfordon för att godkänna axellaster på lok till 30 ton och för motor- och passagerarvagnar till 22,5 ton. TSD Lok och passagerarfordon anger inte begränsningar för axellaster på fordon, Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
17(19) däremot ska fordonets maximalt tillåtna axellast framgå av fordonsregistret. Den operativa axellasten ska matchas mot infrastrukturen när järnvägsföretaget kör sitt tåg. I TSD Infrastruktur anger endast minimigränser för tillåtna axellaster på spåret. I TSD Infrastruktur föreslår ERA ett krav på att tillåten axellasten för motorvagnar ska vara minst 18 ton på nya TSD-linjer och därmed begränsas i praktiken nya motorvagnar till 18 ton axellast. Infrastrukturförvaltaren får dock bygga banor för tyngre fordon och uppgiften ska finnas tillgänglig i järnvägsnätbeskrivningen eller i det kommande infrastrukturregistret. Det kan behövas nationella regler som säkerställer att befintliga svenska motorvagnar kan gå i trafik på ny och modifierad infrastruktur. 6.5 Godkännande av tunga och breda fordon Operatörerna kommer alltså att kunna köpa tyngre och bredare passagerarfordon än vad TSD anger för trafik i Sverige. Detta förutsatt att Trafikverket och andra infrastrukturförvaltare bygger nya och modifierade banor anpassade för dessa fordon. Järnvägsmarknaden har stor nytta av breda och tunga passagerarfordon. Detta har visats av KTH och detta är bakgrunden till att Transportstyrelsen begär specialfall i TSD Lok och passagerarfordon. Tillverkarna kommer att anpassa sina fordon till kraven i TSD. Svenska fordon med bredare profiler och högre axellaster blir undantag i serietillverkningen. De kommer då att få högre utvecklingskostnader och bli dyrare att anskaffa för fordonsinnehavarna. De blir inte heller någon andrahandsmarknad för tunga och breda fordon vilket leder till ytterligare kostnader. Transportstyrelsens vägledning - Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon
18(19) 7 Referenser [1] TSD Tunnelsäkerhet, Kommissionens beslut av den 20 december 2007 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende Säkerhet i järnvägstunnlar i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg och höghastighetståg ; 2008/163/EG. [2] TSD Funktionshindrade, Kommissionens beslut av den 21 december 2007 om tekniska specifikationer för driftskompatibiliteten avseende funktionshindrade i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg och det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg ; 2008/164/EG. [3] TSD Höghastighetståg, Kommissionens beslut av den 21 februari 2008 om tekniska specifikationer för driftskompatibiliteten avseende delsystemet rullande materiel i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg 2008/232/EG. [4] TSD Lok och passagerarfordon, Draft Commission Decision concerning a technical specification for interoperability relating to the rolling stock sub-system "Locomotives and Passenger rolling stock" of the trans-european conventional rail system ; 2011/291/EU. [5] TSD Buller, Kommissionens beslut om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel Buller i det transeuropeiska järnvägssystemet konventionell trafik; 2011/229/EU. [6] Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg; TSFS 2010:116 [7] Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibilitet hos järnvägssystemet inom gemenskapen. [8] European Commission: Interoperability Directives and TSIs: Guidance for the Notification of Derogations ; 96/48-DV63 ver.en07, 2005-07-28. [9] TSD Trafikstyrning Kommissionens beslut av den 28 mars 2006 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Trafikstyrning och signalering det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg ; 2006/679/EG samt ändring 2009/561/EG. [10] Vägledning: Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur; TS JV 2009:003. [11] Vägledning: ATC-installationer i fordon; 411-b2 [12] National reference document: Sweden. National rules applied in conjunction with the authorisation of railway vehicles in accordance to art. 27 of directive 2008/57/EC in Sweden. [13] Vägledning: Process för godkännande av integration mellan markanläggning och ombordsystem med ERTMS; TSG 2011-961, 2011-11-08. dessa dokument finns på www.transportstyrelsen.se Transportstyrelsens vägledning Tillämpning av TSD vid godkännande av fordon, ver 3 draft
Järnvägsavdelningen Vägledning Transportstyrelsen Box 14, 781 21 Borlänge www.transportstyrelsen.se jarnvag@transportstyrelsen.se Besöksadress: Borganäsvägen 26 telefon: 0771-503 503