I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Relevanta dokument
Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk plan

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Ljus och strålning. Klass: 9H

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Ljus snabbare finns inte

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ljus, syn & strålning

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal pedagogisk plan

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Förmågor och Kunskapskrav

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Lokal pedagogisk plan

Kursplanen i ämnet fysik

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Ljud njutning eller plåga

Statens skolverks författningssamling

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

LPP Energi och elektricitet År 7

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Ämnesplan i Fysik Treälven

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Fysik Kunskapens användning

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Krafter märkbara men osynliga

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Atomer och det periodiska systemet

Livets myller Ordning i myllret

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.

Optik. Läran om ljuset

Förslag den 25 september Fysik

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Fysiken i naturen och samhället

Instuderingsfrågor extra allt

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Ämnesvecka V12 Teknik och Fysik Ritteknik, högtalarbygge och Ljud

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

OPTIK läran om ljuset

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering

Mål och betygskriterier i Fysik

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2013.

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Mål med temat vad är ljud?

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Transkript:

PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera och genomföra vetenskapliga undersökningar beskriva och förklara begrepp när det gäller fenomenet ljud diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om vårt växande behov av elektroniska motorvägar, dvs internet med hög kapacitet planera och genomföra vetenskapliga undersökningar när det gäller ljusets utbredning, reflektion och brytning beskriva och förklara begrepp som ljusets utbredning, brytning och reflektion, konkava och konvexa speglar, optisk fiber, lupp, synfel, elektromagnetisk strålning, polariserat ljus samt strålningsenergi och kemisk energi Centralt innehåll åk 7-9 Undervisningens utformning och hur eleverna får visa sina förmågor Ljud: Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och Eleverna får genomgångar om vad ljud är, toner och musik samt ljud på gott och ont. Filmvisning med aktuellt innehåll. Eleverna genomför laborationer om ljud, samt skriver en laborationsrapport. Diskussioner i mindre grupper samt helklass. Färdighetsträning av begrepp och innehåll, självständigt och i grupp.

Ljus: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik. Eleverna får genomgångar om ljusets utbredning och reflektion, ljusets brytning, optiska instrument, ljus och färg samt strålningsenergi och kemisk energi. Filmvisning med aktuellt innehåll. Diskussioner i mindre grupper samt helklass. Färdighetsträning av begrepp och innehåll, självständigt och i grupp. Eleverna genomför laborationer om ljus, samt skriver en laborationsrapport. Utvärdering sker genom ett skriftligt prov på ljud och ljus. Konkretiserade mål: När arbetsområdet är avslutat ska du kunna: Ljud: hur ljud uppstår och breder ut sig principer för hur ljud skapas i olika musikinstrument om ljudets egenskaper, till exempel skillnaden mellan starka och svaga toner samt höga och låga toner hur ljud mäts och hur ljudmiljön kan påverka hälsan om historiska och nutida upptäckter och vilken betydelse de haft för utvecklingen av musikindustrin samt för att förbättra människors ljudmiljö Följande begrepp: o Ljudvåg (3.1) o Våglängd o Frekvens

o Ultraljud o Infraljud o Normalton (3.2) o Hög och låg ton o Stark och svag ton o Resonans o Eko (3.3) o Ekolod o Ljudnivå o Decibel o Tinnitus Ljus: hur kunskapen om ljusets natur utvecklats till att vi idag uppfattar ljus som både en stråle av partiklar och en vågrörelse hur ljus reflekteras i olika slags speglar och hur ljus bryts i till exempel glas och vatten hur historiska och nya upptäckter inom optiken lett till ny teknik samt hur det förändrat våra levnadsvillkor att vitt ljus kan delas upp i ett spektrum av färger och hur ögat uppfattar färger att synligt ljus är en del av ett spektrum med elektromagnetiska vågor, där endast våglängden skiljer dem åt varför en viss typ av elektromagnetisk strålning är farlig och en annan helt ofarlig resonera och argumentera kring hur den ökade digitaliseringen påverkar samhället och våra levnadsvillkor idag och i framtiden beskriva och förklara hur människans aktiviteter påverkat jordens ozonskikt att strålningsenergi är en av flera energiformer följande begrepp: o Ljuskälla (5.1) o Reflektera o Normal o Infallsvinkel och reflektionsvinkel o Konvex och konkav spegel o Brännpunkt och brännvidd o Ljusets brytning (5.2) o Tätare ämne o Optisk fiber o Konvex och konkav lins o Verklig bild och skenbild

o Lupp (5.3) o Objektiv o Okular o Slutare o Bländare o Närsynthet och översynthet o Spektrum (5.4) o Elektromagnetisk strålning o Ozonskiktet o Polariserat ljus o Laser Kunskapskrav som bedöms: Genomföra undersökningar och formulera frågeställningar planeringar och även bidra till att formulera enkla planeringar som det går att planeringar och även formulera enkla planeringar som det efter någon bearbetning går att planeringar och även formulera enkla planeringar som det går att Använda utrustning Jämföra resultat och dra slutsatser Resonera kring undersökningens resultat och ge förslag på förbättringar Dokumentera undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. då enkla slutsatser med viss koppling till modeller och Eleven för enkla resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla på ett säkert och ändamålsenligt sätt. då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till modeller och Eleven för utvecklade resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. då välutvecklade slutsatser med god koppling till modeller och Eleven för välutvecklade resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade

Ha kunskaper om sammanhang och använda fysikens begrepp, modeller och teorier Resonera om samband Resonera om partiklar och strålning med modeller Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara samband. modeller på ett i huvudsak beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa samband. modeller på ett relativt väl förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa samband. modeller på ett väl förklara och generalisera kring partiklar och strålning.