Svensk barn- och ungdomsidrott 22 november Värmland
KARTLÄGGNING
-14 %
-17 %
- 10 %
- 15 %
Kommun % av deltagartillfällen % av befolkningen Antal sektioner Antal idrotter Karlstad 31% 27% 104 41 Arvika 8% 8% 48 27 Karlskoga 8% 9% 36 27 Hammarö 6% 6% 18 16 Kristinehamn 6% 7% 29 23 Kil 5% 4% 20 15 Säffle 4% 5% 30 19 Forshaga 4% 4% 22 14 Hagfors 4% 4% 29 17 Grums 4% 3% 19 16 Sunne 4% 4% 29 16 Torsby 3% 4% 24 12 Filipstad 3% 3% 20 11 Degerfors 3% 3% 11 7 Eda 2% 3% 22 10 Årjäng 2% 3% 12 6 Munkfors 1% 1% 5 5 Storfors 1% 1% 9 8
Aktiviteter för 7-20 åringar
85 %
2 %
Prövningen av de drygt trettio olika förklaringarna visar att avhopp från föreningsidrotten med all säkerhet är ett mycket komplext fenomen med många olika och samvarierande, både extern- och internrelaterade, förklaringar. Mats Trondman
Att tilldela idrotten mycket stor betydelse, att med prestationsinriktning målträna och tävla mycket, att starkt identifiera sig med verksamhetens ledare och kultur och att ha stor tilltro till den egna prestationsförmågan och till möjligheten att nå framgångar i idrott Mats Trondman
ANALYS
HUR KOMMER DET SIG ATT DET SER UT SOM DET GÖR?
Förklaringar (externa faktorer) Anläggning/ tillgänglighet Demografi och urbanisering Media
Det är många faktorer som påverkat hur det ser ut idag. Exempel på faktorer som påverkat, och som påverkar, är stödfunktioner (ekonomiska och personella), ekonomiska styrmedel (LOK stödet, kommunernas bidragssystem och ev krav på föreningarna), politiska beslut/prioriteringar, idrotters kulturer, föreningarnas engagemang, allmänhetens intressen av olika idrotter, idrottslig framgång mm Vi ser tendenser på att mindre kommuner och orter urvattnas på idrottslig mångfald.
Förklaringar (interna faktorer) Utbildning/ kunskap Verksamhetsutveckling Ledare/eldsjälar
VILKA SPECIFIKA UTMANINGAR FINNS I ERT SF ELLER DF/SISU-d?
Utmaningar Ekonomisk utsatthet Anläggning/ tillgänglighet Flickors idrottande Rekrytera och utbilda ledare Verksamhetsutveckling
Omflyttningen från landsbygd till stad är en samhällsförändring som drabbar idrotten hårt. I staden, framför allt Stockholm, har vi inte plats för alla som vill vara med. På landsbygden har vi ett vikande underlag för att få ihop deltagare. Många landsbygdsföreningar har dessutom stora problem att klara av kostnaderna för sina anläggningar.
Är det rätt föreningar som får rätt stöd?/ I vilken utsträckning får rätt föreningar rätt stöd?
I vilken utsträckning är det rätt föreningar som får stöd? (skala 1-6) SF 4,49
De är rätt eftersom de söker och följer riktlinjerna Vi har gjort detta i 6 år nu och har skaffat kunskaper om föreningarna samt att vi vågar prioritera bättre nu mot föreningar med stor tillväxtpotential
I vilken utsträckning är det rätt föreningar som får stöd? (skala 1-6) DF 4,95
Rätt och rätt... de föreningar som är i behov av stöd och som har en vilja att utveckla sin barn- och ungdomsidrott upplever vi i stor utsträckning söker medel. Vi är dock medvetna om att det finns föreningar som har behov men inte kraft att ta del av stödet Ett dilemma är att de föreningar som skulle behöva jobba mest inte mäktar med att driva och administrera ytterligare en aktivitet
I vilken utsträckning är det rätt föreningar som får RÄTT stöd? (skala 1-6) SF 4,34
Vi har inte lyckats följa upp att föreningarna faktiskt gör rätt saker kopplat till ett IL-projekt, det är lätt det blir engångsraketer om man inte göra rätt under längre tid... Föreningar söker medel som rimmar med vårt SF och de kriterier som är uppställda..
I vilken utsträckning är det rätt föreningar som får RÄTT stöd? (skala 1-6) DF 4,59
Även om IL ger många möjligheter så saknas det i många fall stöd till föreningens ordinarie verksamhet, där varken vi eller kommunerna kan stötta dem och vissa fall ge dem möjligheten till att överleva. Vi har resonerat kring frågan om alla föreningar som vill nå underrepresenterade grupper verkligen kan skapa möjlighet att ta emot de målgrupper de vill nå. Kan alla föreningar sänka sina kostnader så att alla har råd att vara med? Har vi idrottsytor i närområdet som gör att barn kan hitta och ta sig till sin idrott?
Finns det tillräcklig kunskap och kompetens inom ert förbund avseende barn och ungdomsidrott?/ Nyttjar ni den kunskap och kompetens som finns på bästa sätt?
Finns det tillräcklig kunskap och kompetens inom ert förbund avseende barn och ungdomsidrott? SF 55 % DF 68 %
Här har vi valt att se på vår styrelse, kansliet och våra utskott och kommittéer. Och vi konstaterar att det inte finns tillräcklig kunskap. Vi behöver hjälp av RF och SISU. Vi gör satsningar för att kunskapen ska öka och för att väcka frågorna. Men som beskrivits innan så behövs det en attitydförändring kring vad som är barnoch ungdomsidrott Svårt att vara uppdaterad på ny forskning, önskar hjälp av RF/SISU att sålla och sortera
Nyttjar ni den kunskap och kompetens som finns på bästa sätt? SF 49 % DF 54 %
Vi har kompetens för vår traditionella verksamhet, men behöver en annan och ny kompetens för att utveckla en ny flexibel verksamhet som kan arbeta parallellt med den traditionella. Vi skulle kunna bli bättre på att arbeta samlat i frågan kring barn och ungdomsidrott. Vi har kompetensen och kunskapen men idag jobbar många, de flesta, med frågan utan samordning.
Avser ni att göra förändringar inom ramen för Idrottslyftet? Avser ni göra förändringar i er totala barn och ungdomsverksamhet?
Avser ni att göra förändringar inom ramen för Idrottslyftet? SF 75 % DF 81 %
Vi är inte helt klara med detta arbete ännu eftersom vi är mitt uppe i 2013 års Idrottslyftsarbete, men vi tror inte att vi kommer fördela medlen på samma sätt som vi gjort under de två senaste åren. I vår kartläggning av verksamhet i kommunerna framkom att vissa kommuner varken har Idrottsskola, prova på dagar eller lovverksamhet och föreningar i dessa kommuner kommer vi att fokusera särskilt på.
Avser ni att göra förändringar inom ramen för er totala barn och ungdomsverksamhet? SF 75 % DF 68 %
"Vi kommer att ge medel till föreningar som vill ändra tävlingsformerna även förändrade träningsformer samt till föreningar som förlänger tävlingsupplevelsen på något sätt tex träningsläger olika aktiviteter som innebär att man återkommer till idrotten. Utifrån distriktsanalysen kommer vi under hösten att ha en intern träff för att utifrån resultaten se om/hur vi behöver anpassa arbetet inom barn- och ungdomsidrotten.
RIKTLINJER
Idrottsledarna och barnkonventionen 70 % av ledarnas föreningar har en uttalad policy om hur barn och ungdomsidrotten ska bedrivas. 60 % av dessa föreningar bedöms även följa policyn i stort. 55 % av ledarna säger att de inte känner till Idrotten Vill 10 % av ledarna uppger att de har läst/bläddrat i Idrotten Vill
Idrotten Vill Vision Verksamhetsidé Värdegrund
STATENS STÖD TILL IDROTTEN Idrott på barns och ungdomars egna villkor All verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten som får statliga bidrag bör vara förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Verksamheten ska utgå från respekten för den enskilda flickans eller pojkens fulla människovärde och att barndomen har ett egenvärde. Barnet är en självständig individ med egna rättigheter, som t.ex. rätten att uttrycka sina synpunkter. Samtidigt som barnet har rätt till stöd och skydd.
MÅL 2015 Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill
MÅL MED VÅRT ARBETE Konkretisera intentionerna i Idrotten Vill, i form av ett förslag till riktlinjer avseende en sund och säker barn och ungdomsidrott Precisera hur RF kan agera gentemot verksamheter som uppenbart strider mot riktlinjerna; Beskriva hur RF kan vara ett stöd till SF i implementering av dessa riktlinjer
VAD HAR HÄNT? Nya definitioner av begrepp inom barn- och ungdomsidrotten Förslag på tolkning av riktlinjer för barn och ungdomsidrotten SF-träff med 12 medverkande SF
TRÄNING ex Idrott för barn och ungdomar ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott för barn och ungdomar ska inriktas på långsiktig utveckling, inte kortsiktiga resultat.
TRÄNING ex Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet. Träningsverksamhet för barn ska planeras så att resandet minimeras. Regelverket inom barnidrotten ska anpassas till barnens utvecklingsnivå.
TÄVLING ex Tävlingsverksamheten för barn och ungdomar ska utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling och motverkar toppning och utslagning. Tävlingar ska utformas så att alla deltagare får delta så länge och så mycket som möjligt i den enskilda tävlingen. Tävlingsintensiteten (antal tävlingar, speltid, sträckor etc) får inte vara så hög att den går ut över träningen.
TÄVLING ex Tävlingsverksamhet för barn ska ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. Tävlingsverksamhet för barn ska planeras så att resandet minimeras. Nationella mästerskap och tävlingar som kräver kvalificering ska inte förekomma för barn. Rankinglistor ska inte förekomma för barn..
TÄVLING ex Tävlingsverksamhet för barn ska ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. I tävlingar för barn ska inga resultatlistor eller tabeller publiceras. Barn ska inte tas ut till landslag eller motsvarande. Barn ska inte tävla internationellt.
LEDARSKAP ex Idrott för barn och ungdomar ska ledas av ledare med grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Alla barn- och ungdomsledare inom svensk idrott ska ha genomgått Plattformen eller motsvarande utbildning.
DELAKTIGHET ex Idrottsrörelsen ska på alla nivåer ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamheten. Samtliga barn och ungdomar ska erbjudas att ge synpunkter på den verksamhet de befinner sig i. En instans som är känd för barn och ungdomar för tillvaratagande av deras åsikter ska finnas i varje förening.
TRYGGHET OCH SÄKERHET ex Idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn och ungdomar en kamratlig och trygg miljö. Det ska finnas minst två vuxna närvarande ledare i varje lag/träningsgrupp. Föreningen ska tillsammans med sina tränare och aktiva aktivt arbeta med aktiviteter som syftar till en trygg idrottsmiljö.
SF-träff PROCESSEN JUST NU Remiss 15 januari RS-beslut mars
FRAMTIDEN?
Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval 2025
http://www.youtube.com/watch?v=tv8fbgte2ms&list=pl9 0DDBFBED23E3233
4 metatrender Ökad kommersialisering Ökad individualisering i kollektivet Ökat behov av att se och synas En befolkningssammansättning i förändring
Ökad kommersialisering (ekonomi)
900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000
Ökad individualisering i kollektivet
Ökat behov av att se och synas
En befolkningssammansättning i förändring
2014
10 miljoner 2025 Skogslänen kommer till en början att ha låg tillväxt, men får lika stor folkökning som sydöstra Sverige under 2030-talet. Boverket 2012